Av de m˚anga ramverk som idag finns och anv¨ands inom mjukvaruutveckling s˚a ¨ar agila imple- mentationer de mest anv¨anda och grundl¨aggande f¨or mycket av det arbete som utf¨ors p˚a de stora teknikf¨oretagen[28]. Listan av agila metoder ¨ar l˚ang, och ut¨okas st¨andigt med nya pro- cesser och utvecklingss¨att som drar nytta av de element som utm¨arker agil utveckling. N˚agra av dessa element som ¨ar ˚aterkommande f¨or alla dessa utvecklingsprocesser ¨ar f¨orst och fr¨amst att de grundar sig i iterativt skapande av v¨arde f¨or kunden. Detta inneb¨ar att redan kort efter att p˚ab¨orjad implementation startats, ska det kunna g˚a att presentera en rudiment¨ar version av produkten eller tj¨ansten f¨or potentiell utv¨ardering, ¨aven om denna ¨ar l˚angt ifr˚an det slutgilti- ga v¨ardet. F¨or att dessa reflektioner ska framkomma uppmuntrar agilt arbete starkt till ¨oppna diskussioner internt inom teamet och mot externa intressenter som ofta har, och vill, f¨ormedla ˚asikter ang˚aende produkten eller tj¨ansten. Flera andra egenskaper beskrivs mer i detalj under kommande avsnitt, vilket har begr¨ansats till att fokuseras p˚a det agila arbetss¨attet Scrum och de aktiviteter som ofta utf¨ors i samband med detta arbetss¨att.
A.2.1 Scrum
Arbetss¨attet Scrum som har anv¨ants i projektet och kort ¨ar beskrivet i Avsnitt 3.2.2 kommer i detta avsnitt f¨ortydligas ytterligare. Denna till¨ampning riktar sig till projektgrupper p˚a kring sex till tio personer, och kan kr¨ava att st¨orre organisationer bryts ner i mindre team f¨or att sedan applicera Scrum. Detta kan tyckas generera mer overhead i och med de separerade teamen, vilket i viss m˚an ¨ar korrekt, men n¨ar grupper av denna storlek anv¨ands f¨or mjukvarutveckling, eller andra grupparbeten f¨or den delen, har det visats att den individuella produktiviteten ¨okar signifikant, ibland med en faktor p˚a n¨astan fyra[83], och ofta mer ¨an kompenserar f¨or denna overhead.
Likt andra arbets¨att inleds ett Scrumarbete med att en ¨oversiktlig arkitektur och skiss av projek- tets utformning s¨atts upp, ofta lett av en utsedd arkitekt, med de ¨ovriga i gruppens inblandade och p˚averkande. Detta f¨oljs av det som kommer vara den grundl¨aggande strukturen av hur allt kommande arbete inom Scrum kommer vara uppdelat, i s˚a kallade sprints. Dessa utformas enligt ett n˚agorlunda strikt protokoll, vilket kan brytas ner i f¨oljande delar. Sprinten inleds alltid med att ett visst antal uppgifter eller aktiviteter sammanst¨alls och lagras under sprintens varaktighet i en s˚a kallad backlog, d¨ar dessa aktiviteter ¨ar baserade p˚a produkt¨agarens/kundens behov. Denna ska vara ¨overenskommen och synlig, vilket ofta praktiskt realiseras genom att placera skrivna aktiviteter p˚a en antingen digital eller fysisk ¨anslagstavlasom alla gruppmedlemmar kan och b¨or avst¨amma mot under sprintens g˚ang f¨or att se vad som b¨or g¨oras. M˚alet med aktiviteterna ¨ar att de ska vara avklarade innan sprintens avslut och utan att de ska beh¨ovas f¨or¨andras v¨asentligt under tids-perioden. Sprintens l¨angd kan variera mellan projekt men b¨or inte f¨or¨andras internt inom ett och samma projekt. Detta ¨ar inte en f¨orbest¨amd l¨angd men b¨or inte vara kortare ¨an 1 vecka eller l¨angre ¨an 1 m˚anad [28] beroende p˚a projekt. Slutligen avslutas sprinten genom att allt som fanns i den spintspecifika backlogen ska vara f¨ardigst¨allt, integrerat och testat, allts˚a “k¨orbart” och potentiellt redo f¨or att redovisas och avl¨amnas till produkt¨agaren. Denna cykel ska sedan upprepas tills arbetet med tj¨ansten eller produkten ¨ar f¨ardigt.
som har gjorts, vad som arbetas p˚a just nu samt vad som ska g¨oras. Problem som identifieras ska ¨aven h¨ar tas upp f¨or att s˚a smidigt som m¨ojligt l¨osa dem.
Mycket av det som har beskrivits i detta avsnitt kan ¨aven ˚aterfinnas i Figur 13 nedan, vilken sammanfattar och ger en grafisk bild av strukturen i Scrum.
Figur 13: ¨Oversikt av hur aktiviteter, roller och sprints organiseras i Scrum. Bild fr˚an [83]
A.2.2 Scrumvariabler
F¨or att inse hur olika implementationer i fr˚agest¨allning 1 kan skilja sig ˚at, kommer det nedan beskrivas vilka variabler som kan varieras i ett Scrumbaserat arbete. F¨orst kommer variabler som ber¨or sprints behandlas, varefter specifikt Scrumm¨otesrelaterde variabler kommer tas upp och f¨orklaras. Det ska understrykas att dessa inte ¨ar samtliga variabler som kan justeras i Scrum, utan endast de som valts att fokuseras p˚a i detta projekt.
Antal deltagare - Hur m˚anga individer som sammanlagt ¨ar med i projektgruppen, utomst˚aende intressenter ej medr¨aknade.
Antal sprintm˚al - Hur m˚anga uppgifter som s¨atts upp inf¨or varje sprint.
L¨angd av sprint - Antal dagar som en sprint utspelar sig p˚a, med uppstart och avslutande dagar medr¨aknade.
Storlek av ett sprintm˚al - Denna variabel ¨ar sv˚aruppm¨att i f¨orh˚allande till ¨ovriga, men kan tillexempel avl¨asas i tiden det tar att slutf¨ora ett visst sprintm˚al, eller genom att tolka antalet sprintm˚al som inte avklaras under en designerad sprint.
Frekvensen av Scrumm¨oten - Hur ofta h˚alls m¨oten relaterade till Scrum.
L¨angden av Scrumm¨oten - Hur mycket tid ¨agnas varje m¨ote ˚at att g˚a igenom Scrum- relaterade fr˚agor.
A.3
Metod
Denna utredning har underbyggts av tre metoder f¨or informationsinsamling. Den f¨orsta av des- sa var de sprintavslutande Scrumm¨otesutv¨arderingarna som utf¨ordes internt inom gruppen f¨or att dra slutsatser ang˚aende den andra och tredje fr˚agest¨allningen. Den andra var den enk¨at som skickades ut till studenter i kandidatkursen, med fr˚agor ang˚aende deras implementation och utf¨orande av agila arbetss¨att. Svaren som kunde avl¨asas fr˚an denna bidrog till slutsatser ang˚aende f¨orsta och tredje fr˚agest¨allningen. Till sist anv¨andes ¨aven tidigare rapporter som be- handlar omr˚adet f¨or att styrka den diskussion som senare i studien kommer h˚allas. Det ska understrykas att dessa internetk¨allor fr¨amst anv¨andes f¨or den teoretiska bakgrunden, f¨or att p˚a ett s˚a riktigt s¨att som m¨ojligt kunna analysera den ¨ovriga informationen som samlades in fr˚an utv¨arderingar och enk¨aten, och inte anv¨andes f¨or att dra huvudsakliga slutsatser likt en literaturstudie.
A.3.1 Interna utv¨arderingar
Ur b˚ade forskningssyfte f¨or denna studie och med avsikt att utveckla och effektivisera arbetet inom projektggruppen s˚a har ett flertal utv¨arderingar ang˚aende Scrumiterationer h˚allits inom gruppen. M˚alet med dessa var att inse vilka aspekter av Scrumstrukturen som har fungerat bra och varit givande, och vilka delar som kan f¨orb¨attras och/eller omstruktureras.
F¨or att strukturerat utf¨ora dessa utv¨arderingar har gruppens kvalitetssamordnare sammanst¨allt utv¨arderingsdokument vars inneh˚all gicks igenom gruppgemensamt vid fyra olika tillf¨allen under projektets g˚ang, och fylldes i enligt vad de olika medlemmarna tyckte ang˚aende fr˚agorna i doku- mentet. Mallen f¨or dokumentet kan ˚aterfinnas i Bilaga I. Den slutgiltiga utv¨arderingen anv¨andes som ett tillf¨alle att utv¨ardera hela projektg˚angen och kommer sammanfattas efter de huvud- omr˚aden som togs upp under den diskussionen. Dessa omr˚aden kommer st˚a som underrubriker till utv¨arderingen ist¨allet f¨or de vanliga utv¨arderingsfr˚agorna.
F¨or att utv¨arderingarna skulle vara givande f¨or projektgruppen, s˚a best¨amdes det att dessa i f¨orsta hand skulle h˚allas d˚a n˚agon gruppmedlem tyckte det kr¨avdes en st¨orre arbetspro- cessf¨or¨andring, allts˚a inte efter varenda sprint som utf¨ordes. Denna inst¨allning skulle resultera i att fyra tillf¨allen f¨or utv¨arderingar h¨olls, och dessa hamnade n˚agorlunda j¨amnt f¨ordelade ¨over hela projekttiden.
A.3.2 Enk¨atunders¨okning
Mot kandidatkursens avslut sammanst¨allde gruppens kvalit´etssamordnare, i kollaboration med en annan kvalit´etssamordnare fr˚an en annan kandidatgrupp, en enk¨at behandlade agilt arbe- te med fr˚agor av samma karakt¨ar som de som utf¨orts internt inom gruppen och som tar upp flera av scrumvariablerna. Denna enk¨at skickades digitalt ut till ¨ovriga studenter i andra kan- didatgrupper, med m˚al att f˚a en bredare insikt inom hur olika agila processer och aktiviteter implementerats, och hur detta har p˚averkat gruppens effektivitet och resultat. Denna enk¨at, det vill s¨aga samtliga fr˚agor och svar kan ˚aterfinnas i Bilaga L.
A.3.3 Informationss¨okning
F¨or att underbygga den teori som beskrivits har vetenskapliga internetk¨allor i form av rapporter anv¨ants. Dessa har hittats via anv¨andning av Google Scholar[43], Link¨opings Universitets biblio- teks databass¨okningservice[99] samt direkta s¨okningar via IEEE Xplore databass¨oktj¨anst[48]. Ett
som behandlade omr˚adet sakligt och ¨overgripande, f¨or att f˚a en helt¨ackande bild av vad arbets- processen innefattar. Detta d˚a ett flertal av k¨allorna som f¨orst l¨astes f¨ordjupade sig, f¨or denna rapport, f¨or mycket i specifika utf¨orda arbeten och hur de utspelade sig.