Diskussion och förslag på framtida forskning

Något som kan ha påverkat resultatet är att de intervjuade är påverkade av sin egen utgångspunkt, vilket är kommunens perspektiv. Därför kan det finnas en viss tendens att överdriva sin egen roll i hanteringen och det samspelar med att det i materialet började visa sig två intressanta linjer. Den första linjen är skillnaden mel-lan den kommunala förvaltningen och den kommunala politikens syn på det nä-ringspolitiska arbetet vid den lokala industrikrisen. Handlingssätten skiljer sig åt och att jag definierade dessa två som samma aktör kan ha varit ett misstag, förvalt-ningsrollen verkar vara mer ”down to earth” medan politikerrollen verkar vara att framstå som handlingskraftig.

Den andra intressanta linjen som visade sig var kommunens självständighet och avsaknaden av utnyttjande av horisontella och vertikala nätverk. Vilket går på tvä-ren med vad den tillämpade teorin hade stipulerat. Ur materialet framgår att kom-munen själv hade en tydlig plan utifrån sina egna verktyg, vilket såklart kan pro-blematiseras då de kanske vill visa sig själva i positiv dager, men de verkade kunna hantera situationen på ett bra sätt.

Sålunda blir några särskilda bidrag från just denna studie att sårbara kommuner vid lokala industrikriser dels har skilda förhållningssätt internt, dels spelar en stor roll i hanteringen, dels att näringspolitiskt arbete inte är tydligt framträdande.

Framtida studier skulle möjligtvis kunna spinna vidare på någon av de tre de-larna och fördjupa resonemanget där. Och framtida studier på det området är högst relevant då det i kölvattnet av nuvarande Covid -19-kris inte är omöjligt att en all-män ekonomisk nedgång följer, som i sin tur påverkar tillverkningsindustrin. Det är troligt, om inte säkert, att framtiden kommer innehålla fler lokala industrikriser som den i Bjuv där frågan om näringspolitiskt arbete kommer bli aktuell.

59

Intervju appendix

Tema 1: Hur definierades situationen internt

Hur definierade ni internt situationen som uppstått, vad hade hänt? -Kände ni att det här var något som gick att hantera?

-Vart tyckte ni att ansvaret låg ansvaret? -Hur strukturerade ni upp arbetet?

Kontaktade ni andra och fördes det en dialog?

-På vilket sätt sköttes dialogen? Formella eller informella kontakter? -Vad var innehållet?

-I så fall, vilka fördes dialogen med?

Tema 2: Hur kommunicerade man situationen utåt.

Hur kommunicerades situationen ut till kommuninvånarna? -Hur skulle du beskriva innehållet i kommunikationen? -Eftersträvade ni att vara extra tydliga?

-Fanns det någon aktör, förutom ni själva, som fick en stor roll i kommunikat-ionen? Sträcktes det ut någon hand?

Fanns det drag i kommunikationen av att det nu behövdes hjälp ovanifrån eller att kraften skulle komma underifrån?

-Försökte man ingjuta hopp i medborgarna? Tema 3: Beslutsfattandet vid situationen

Började man besvara situationen med motåtgärder? -Vilka åtgärder tog ni i sådana fall? Några satsningar?

Om det gjordes några motåtgärder och satsningar, gjordes dessa i samarbete med andra eller var det ni själva som gjorde dem?

-Vad var det för typ av stöd, försökte man få stöd via resurser eller via inform-ation och vägledning?

-Började man samordna med andra aktörer för att gemensamt försöka lösa si-tuationen?

Under vilka former beslutade man om motåtgärderna? -Fanns det kontakt med personer på nationell nivå? -Fanns det kontakt med aktörer på lokal nivå?

Om det nu var någon annan aktör än kommunen som var med i bilden vid de konkreta motåtgärderna, var den hjälpsam?

-Hur fungerade själva samarbetet? Går det till exempel att ha ett effektivt utbyte med statliga aktörer?

-Närliggande kommuner, var de hjälpsamma? -Andra företag än Findus, var de hjälpsamma?

Tema 4: Vilka lärdomar tog man av krisen Vilka lärdomar tog man näringspolitiskt?

-Behövdes det mer lokalt samarbete i framtiden?

-Behövde man bli bättre på att kunna mobilisera resurser fån statlig nivå? Hur ser det ut idag?

-Hur ser näringssammansättningen i kommunen ut? Hur arbetar man med Familjen Helsingborg?

Käll- och litteraturförteckning

Källor

Bjuv, kommunarkiv

Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 13/4 – 2016

Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträdesprotokoll 9/8 - 2016

I uppsatsförfattarens ägo

Månsson, A., intervju med Bjuvs före detta kommunstyrelseordförande, 9/12 – 2020

Pålsson, C., intervju med Bjuvs kommundirektör, 11/12 – 2020

Internetkällor

Bjuvs kommun, Kommunfakta, https://www.bjuv.se/kommun-och-politik/kom-munfakta.html, hämtad 29/12–2020

Bjuvs kommun och White Arkitekter, Kvalitetsprogram Selleberga,

https://www.bjuv.se/down- load/18.71262abb1722c353516589/1589891627946/190508_kvalitetspro-gram_selleberga_WHITE.pdf, hämtad 29/12-2020

Europeiska kommissionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden,

https://ec.europa.eu/regional_policy/sv/funding/erdf/, hämtad 29/12-2020 Regeringskansliet, Näringspolitik,

https://www.regeringen.se/regeringens-poli-tik/naringspolitik/, hämtad 29/12–2020

Sveriges kommuner och regioner, Det regionala utvecklingsansvaret,

https://skr.se/samhallsplaneringinfrastruktur/regionalutveckling/regionaltut-vecklingsansvar.2689.html, hämtad 29/12–2020

Swedish surplus energy collaboration, Om SSEC, https://sse-c.se/, hämtad 29/12- 2020

SVT, Här är arbetslösheten högst, 2012, https://www.svt.se/nyheter/inrikes/har-ar-arbetslosheten-hogst, hämtad 29/12–2020

Tillväxtverket, Exempel på lyckad omställning, 2019, https://tillvaxtverket.se/am- nesomraden/regional-kapacitet/omstallningsguide/exempel-pa-omstallnings-arbeten.html, hämtad 29/12 - 2020

Litteratur

Axelsson, S., Sårbara kommuner 2016 - Företagandet, arbetsmarknaden och bero-endet av enskilda större företag, Rapport 0208 Rev A, Stockholm: Tillväxt-verket, 2016

Erlingsson, G., Moodysson, J., Öhrvall, R., Regional och lokal tillväxtpolitik – Vad kan och bör offentliga aktörer göra?, Working paper 2011:28, Östersund: Myndigheten för tillväxtpolitiska utvärderingar och analyser, 2010

Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., Wängnerud, L., Metodprak-tikan: Konsten att studera samhälle, individ och marknad, femte upplagan, Wolters Kluwer: Stockholm, 2017

Kuhlmann, S., Wollmann, H., Introduction to Comparative Public Administrat-ion. Administrative Systems and Reforms in Europe, Edward Elgar, 2019 Lindberg, H., Att möta krisen – Politikbyten på lokal nivå under industrikrisen i

Söderhamn 1975 – 1985, ACTA Universitatis Upsaliensis, 2002

Olsson, J., Den lokala näringspolitikens politiska ekonomi – En jämförande kom-muntypsstudie, Örebro Studies, 1995

Persson, B., Lokal och regional näringslivspolitik – konkurrens, samarbete, ut-veckling, Rapport 2010:5, Linköping: Centrum för kommunstrategiska stu-dier, 2010

Pierre, J., Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken, SNS Förlag, 1992 Pierre, J., Självstyrelse och omvärldsberoende – Studier i lokal politik,

Von Ekensteen, O., Kommunalt stöd till enskilda näringsidkare Begreppet synner-liga skäl, Örebro universitet, 2017