Ett omöjligt uppdrag?

(1)

Ett omöjligt uppdrag?

En studie om sårbara kommuners arbete med näringspolitik vid lokala industrikriser

Staffan Samuelsson

Kandidatuppsats i statsvetenskap, 15hp, HT20

Statsvetenskapliga institutionen, Uppsala universitet Handledare: Johanna Pettersson

Antal ord: 11 081

(2)

(3)

Innehållsförteckning

Innehållsförteckning ... 3

1. Inledning ... 7

1.2 Syfte och frågeställning... 8

1.3 Disposition ... 9

2 Tidigare forskning och ramverk ... 10

2.1 Kommunallagen ... 10

2.2 Kommunal näringspolitik... 11

2.2.1 Ytterligare försvårande omständigheter ... 11

2.2.2 Vad innebär kommunal näringspolitik ... 11

2.2.3 Vilka trender har lett fram till kommunernas centrala roll? ... 12

2.3 Regional näringspolitik och nyregionalism... 13

2.4 Definition av lokal industrikris ... 14

2.5. Definition av sårbar kommun... 14

3 Teori ... 16

3.1 Horisontella och vertikala nätverk ... 16

3.2 Hur teorin om horisontella och vertikala nätverk kommer användas och appliceras ... 17

4 Design och metod ... 19

4.1 Forskningsdesign... 19

4.2 Val av fall ... 19

4.3 Avgränsning ... 20

4.4 Material ... 21

4.5 Operationalisering ... 22

4.5.1 Validitet ... 24

4.5.2 Reliabilitet ... 25

4.6 Metodkritik ... 25

5 Analys och resultat... 26

5.1 Tillvägagångssätt och struktur ... 26

5.2 Näringspolitik i kommunikationen... 26

5.2.1 Horisontella eller vertikala nätverk i den näringspolitiska kommunikationen ... 27

5.3 Kontakten med regeringsföreträdare ... 28

5.3.1 Horisontella eller vertikala nätverk i kontakten med regeringsföreträdare ... 29

5.4 Projektet Food Valley of Bjuv ... 31

5.4.1 Horisontella eller vertikala nätverk i Food Valley of Bjuv ... 32

5.5 Stadsutveckling kring Selleberga ... 34

5.5.1 Horisontella eller vertikala nätverk i stadsutvecklingen kring Selleberga ... 34

6 Slutsatser... 37

6.1 Diskussion och förslag på framtida forskning... 39

Intervju appendix... 40

(4)

Käll- och litteraturförteckning ... 42

Källor... 42

Bjuv, kommunarkiv ... 42

I uppsatsförfattarens ägo... 42

Internetkällor ... 42

Litteratur ... 43

(5)

(6)

(7)

1. Inledning

Det talas inom statsvetenskapen om ”megatrender”. En av dessa megatrender är att allt fler politikområden blivit delegerade och decentraliserade.¹ Det har skett allt från privatiseringar till ökat lokalt inflytande och den stora staten anses förlegad.

Ett av de politikområden som förändrats är näringspolitiken, vilket är ett område som handlar om att arbeta för tillväxt och sysselsättning och det har i Sverige mer och mer blivit en lokal och regional angelägenhet, snarare än en statlig.² Närings- politiken sågs länge ”som en exklusivt statlig angelägenhet” men det förändrades efter 1980-talets strukturkriser och kommunerna fick en allt mer central roll då de statliga stödpaketen inte gav önskad effekt.³ En utveckling som kan ses i ljuset av nyregionalism; både kommuner och regioner har fått ett utökat ansvar för närings- politiken.

Kommunerna har uppenbarligen, jämte regionerna, fått en central roll och självständighet vad gäller näringspolitiken, men Bo Persson frågar sig ”om inte denna självständighet delvis är bedräglig”⁴. Samtidigt som kommunerna har fått en mer central roll och självständighet har deras handlingskraft inte ökat, på grund av kommunallagens restriktivitet finns det ”institutionella begränsningar” som gör att kommunerna inte har många näringspolitiska handlingsalternativ. Det kan beskrivas som ”ett dilemma för kommunerna; trots att kommunerna saknar de nödvändiga näringspolitiska instrumenten eller kapaciteterna för att axla detta ansvar, förväntar sig medborgarna att kommunen skall verka för trygg sysselsättning och välfärd.”⁵, skriver Jon Pierre. Det här ”näringspolitiska dilemmat” upplevs som mest påtagligt i kommuner med stora strukturproblem.⁶

Den tidigare forskningen har alltså identifierat en form av dilemma som innebär att kommunerna har svårt att hantera sitt näringspolitiska uppdrag eftersom de har liten förmåga men mycket ansvar, något som framförallt blir påtagligt i kommuner som har särskilt dåliga förutsättningar vad gäller arbetsmarknaden. Därför blir det viktigt att undersöka hur dessa kommuner med dåliga förutsättningar gör i praktiken när de ställs inför ett svårt näringspolitiskt problem. Tillväxtverket klassificerar kommuner med dåliga förutsättningar som sårbara⁷ och att undersöka hur dessa agerar när de ställs inför en lokal industrikris, vilket är den situation som uppstår vid en stor förlust av arbetstillfällen, kan visa hur det näringspolitiska dilemmat

1 Kuhlmann och Wollmann, Introduction to Comparative Public Administration. Administrative Systems and Reforms in Europe, s. 146.

2 Olsson, Den lokala näringspolitikens politiska ekonomi, s. 30.

3 Lindberg, Att möta krisen, s. 132.

4 Persson, Lokal och regional näringslivspolitik – konkurrens, samarbete, utveckling, s. 28.

5 Pierre, Självstyrelse och omvärldsberoende, s. 126.

7 Tillväxtverket, Sårbara kommuner 2016, s. 10.

(8)

hanteras i ett läge som är besvärligt. Därför är forskningsproblemet för den här uppsatsen: Hur arbetar sårbara kommuner näringspolitiskt för att hantera den situation som uppstår vid en lokal industrikris? Att undersöka just det är viktigt eftersom bidragen från statsvetenskaplig forskning kring sårbara kommuners arbete närings- politiskt vid lokala industrikriser är fåtaliga.⁸ Dessutom är det viktigt för det är något som påverkar många orter och människor runt om i landet.⁹

För att undersöka hur sårbara kommuner arbetar näringspolitiskt vid lokala industrikriser kommer Jon Pierres teori om näringspolitiska nätverk att användas. Det för att den berör många delar av kommunalt näringspolitiskt arbete. Med den kan undersökas vilka åtgärder som gjordes, med vilka aktörer och via vilka kontaktvä- gar. Enligt Pierre handlar kommuners näringspolitik om att samarbeta med andra och komma fram till gemensamma planer och mål, och för att hantera näringspoli- tiska problem använder de sig av näringspolitiska nätverk för att mobilisera resurser.¹⁰ Det finns två vägar som kommunerna använder sig av – horisontella och vertikala nätverk. Denna infallsvinkel är även rimlig eftersom sårbara kommuner som har dåliga förutsättningar troligen måste hantera näringspolitiken med hjälp av andra aktörer. För att tillämpa teorin och kunna svara på forskningsproblemet kommer Bjuvs kommun undersökas i en fallstudie med kvalitativ metod. En närstudie krävs för att se hur det går till i praktiken och kommunal näringspolitik är på många sätt vag och därför krävs det att gå på djupet med undersökningen. Valet föll på Bjuv eftersom Findus lade ned sin verksamhet där våren 2016 och under samma period klassificerades Bjuv som en sårbar kommun av Tillväxtverket, vilket också gjordes vid mätningen 2011. Alltså är Bjuv ett bra fall av en sårbar kommun som ställdes inför en lokal industrikris och kan anses vara representativt.

1.2 Syfte och frågeställning

Med inledningen i åtanke vill jag mena att det finns begränsad kunskap om hur sårbara kommuner arbetar näringspolitiskt för att hantera den situation som uppstår vid en lokal industrikris, vilket är ett komplext näringspolitiskt problem som är svårt att lösa på egen hand. Sålunda existerar ett forskningsproblem och uppsatsens syfte är att bidra med mer kunskap kring hur sårbara kommuner agerar näringspolitiskt för att kunna hantera den svåra situation som uppstår vid en lokal industrikris.

Eftersom Pierres teori om horisontella och vertikala nätverk berör flera aspekter av kommunal näringspolitik och fångar hela processen kommer den tillämpas på empirin. Genom att undersöka dessa nätverk kan alla delar av det näringspolitiska arbetet hittas och dessa ger en bra sammanfattande bild av kommunens näringspo- litiska arbete. Bjuvs kommun är ett fall av en sårbar kommun som ställdes inför en

8 Lindberg, Att möta krisen, s. 10.

9 SVT, Här är arbetslösheten högst

10 Pierre, Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken, s. 50.

(9)

lokal industrikris när Findus avvecklade sin verksamhet där 2016, och därför kommer Bjuv undersökas för att få fram ett svar på forskningsproblemet. Frågeställ- ningen blir följande:

På vilket sätt använde Bjuvs kommun horisontella respektive vertikala nätverk när de arbetade med näringspolitik i samband med Findus nedläggning?

1.3 Disposition

Uppsatsen kommer ha ett upplägg där det först tas upp tidigare relevant forskning;

där fördjupas det som inledningen berörde och läsaren får en god inblick i ämnes- området kommunal näringspolitik. Efter det lyfts Jon Pierres teori in vilket sedan övergår till ett metodavsnitt. Analys och slutsats kommer sist och där kommer ett svar ges på inledande frågeställningen.

(10)

2 Tidigare forskning och ramverk

I det här avsnittet kommer det redogöras för rättslig bakgrund samt den tidigare forskning som forskningsproblemet är baserat på.

2.1 Kommunallagen

Först är det på sin plats att beskriva den juridik som berör kommunal näringspolitik eftersom det visar vilka ramar kommunerna agerar inom och hur den formar den kommunala näringspolitiken. Den återhållsamma juridiken är en anledning till att uppsatsens forskningsfråga är intressant då kommunernas handlingsutrymme bes- kärs av lagens utformning och därför skapas en knivig sits. Jon Pierre påpekar också det här och menar att ”politiskt begränsas kommunernas kapacitet av kommunallagen, som föreskriver att kommunernas näringspolitik inte får gynna vissa företag mer än andra”.¹¹ Det här står således i motsats till det ökade ansvaret som tidigare forskning påvisat och kommunen har fått ett stort ansvar där samtidigt juridiken begränsar kommunens handlingsförmåga.

Det är alltså kommunallagen (KL) som anger förutsättningarna för kommunal näringspolitik och vad som kan utläsas av de relevanta paragraferna är att kommunerna har tydliga riktlinjer som inte öppnar upp för många alternativ. En grundläg- gande del av kommunallagen är likställighetsprincipen vilken stipuleras i KL 2 kap.

3 §: ”Kommuner och regioner ska behandla sina medlemmar lika, om det inte finns sakliga skäl för något annat.”. Likställighetsprincipen föranleder sedan KL 2 kap. 8

§ där det står att en enskild näringsidkare endast får stöttas om det finns synnerliga skäl för det. Exempelvis är synnerliga skäl om kommunens enda bensinmack skulle stå inför nedläggning.¹² Just denna paragraf gör det alltså svårt för kommuner att med ekonomiska medel stötta enskilda företag, om inte omöjligt.

Vidare berörs näringsverksamheten även i KL 2 kap. 7 §. Där står det att kommuner får driva näringsverksamhet, men näringsverksamheten får inte gå med vinstsyfte och kommunerna får endast ”genomföra åtgärder för att allmänt främja nä- ringslivet i kommunen”. Förmodligen är det denna paragraf som är grunden för mycket av den kommunala näringspolitiken och den som rättfärdigar den ur juridisk synvinkel.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det är tydliga rättsliga principer som styr kommunernas näringspolitik och dessa principer visar också på svårigheten för kommunerna att agera inom näringspolitiken, de har som sagt inte många handlingsalternativ och enbart allmänt främjande får göras.

12 Von Ekensteen, Kommunalt stöd till enskilda näringsidkare- Begreppet synnerliga skäl, s. 12.

(11)

2.2 Kommunal näringspolitik

2.2.1 Ytterligare försvårande omständigheter

Avsnittet ovan om kommunallagen åskådliggjorde hur juridiken försvårar kommunernas näringspolitiska uppdrag, men även ekonomiska och administrativa brister påverkar kommunernas förmåga att arbeta näringspolitiskt. Kommuner har ofta inte de ekonomiska resurser som krävs för att locka till sig företag, vilket samtidigt enligt en del enbart är positivt ur ett moraliskt perspektiv. Medan administrativa brister utgörs av att kommunernas förvaltning inte har resurser att lägga massa tid på näringspolitik och det kommer långt ner på prioritetslistan.¹³ Därför blir det tydligt hur särskilt sårbara kommuner har svårt att hantera det näringspolitiska uppdrag som ställs på sin spets vid en lokal industrikris, det är många faktorer som bidrar till den komplicerade situation som sårbara kommuner hamnar i.

Till sist kan även det näringspolitiska uppdragets svårhet sammanfattas med något som skrevs i en rapport från dåvarande Myndigheten för tillväxtanalys:

”Faktum är att de grundläggande tillväxtpolitiska förutsättningarna regleras på statlig nivå, och det ä r, som nä mndes ova n, också institutioner på na tionell nivå som forskningen hä vdar vara avgörande för tillväxten. /…/ Det bör dock omedelbart understrykas att offentliga ak törer på regiona l och loka l nivå sa nnolikt ha r en viktig roll a tt spela , ä ven om mycket a v ra marna för deras insatser formas centralt /…/ Dessutom har denna roll förmodligen kommit att bli allt viktiga re å tminstone seda n 1980-talets mitt (t.ex. Pierre 1992) och intresset för a tt bedriva en a ktiv loka l nä ringspolitik tycks vida re ha a ccentuera ts i 1990 -ta lskrisens kölva tten (t.ex. Pierre 1995a).”¹⁴

2.2.2 Vad innebär kommunal näringspolitik

När det nu har getts en förståelse för de aspekter som försvårar det kommunala näringspolitiska arbetet, det ramverk som kommunerna verkar inom har lagts fram, är det på sin plats att göra ett försök att definiera vad kommunal näringspolitik fak- tiskt innebär. Om näringspolitik står det på regeringens hemsida: ”Näringspolitik kan definieras som något som ”handlar om att skapa förutsättningar för jobb och växande företag. I området ingår bland annat villkor för företagande och entrepre- nörskap, innovationskraft och en väl fungerande konkurrens.”¹⁵ Däremot finns det en skillnad mellan den näringspolitik regeringen driver och kommunal näringspo- litik, vilket Pierre belyser i sin bok Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken . Pierre skriver där att nationell näringspolitik har en mer ”sektoriell approach” me-

13 Pierre, Kommunerna, näringslivet och näringspolitiken, s. 18–19.

14 Erlingsson, Moodysson, Öhrvall, Regional och lokal tillväxtpolitik – vad kan och bör offentliga aktörer göra ,s. 13

15 Regeringskansliet, Näringspolitik

(12)

dan kommunal näringspolitik riktar in sig på ”det samlade lokala samhällets nä- ringsutveckling”.¹⁶ Den kommunala varianten innebär åtgärder mot alla sorters fö- retag och industrier och kan se väldigt olika ut beroende på hur det lokala närings- livet är uppbyggt. Till exempel allmän uppmuntran till företagande och infrastruk- turella åtgärder inkluderas även vilket innebär att det är ett politikområde som in- kluderar många aspekter och därför kan framstå som spretigt.

Detsamma konstaterar Jan Olsson i sin avhandling Den lokala näringspoliti- kens politiska ekonomi – En jämförande kommuntypsstudie där han skriver att kom- munal näringspolitik kan beskrivas som ett flersektorsområde; den kommunala nä- ringspolitiken har alltså många olika beståndsdelar. Exempelvis kommunikationer, barnomsorg, mark, bostäder, utbildning, sysselsättning och småföretagande. Därtill skriver Olsson att det är fleraktörsområde med flera olika aktörer inblandade men det är kommunen som agerar samordnande aktör.¹⁷

Näringspolitiska strategier kan även klassificeras efter vilket tillfälle de till- kommer och där återfinns preaktiva, reaktiva och proaktiva åtgärder.¹⁸ Eftersom den här uppsatsen fokuserar på situationen vid en företagsnedläggning kommer den undersökta näringspolitiken mest liknas vid reaktiv eftersom den är ett svar på något som inträffat, i detta fall ett stort varsel.

Sammantaget kan kommunal näringspolitik alltså definieras som åtgärder som rör det samlade lokala samhällets näringsutveckling och dessa åtgärder mobiliseras med hjälp av nätverk. Det kan tyckas vara en bred definition men det är i områdets natur.

2.2.3 Vilka trender har lett fram till kommunernas centrala roll?

Att näringspolitiken hamnat hos bland andra kommuner är en konsekvens av de stora trenderna och att en omsvängning i näringspolitiken skett är belagd; kommunerna har fått ett större ansvar och blivit en central aktör. Från att ha varit starkt kopplad till centralmakten till att ha fått mer lokala och regionala inslag. I Intro- duction to Comparative public administration står det om decentralisering och de- legering som något som präglat offentlig sektor i flera länder.¹⁹ Det vanligaste ex- emplet, i Sverige, är kommunaliseringen av skolan. Alltså samspelar näringspoliti- kens förändring med detta. Något som också lett fram till att kommuner fått ett större ansvar över näringspolitiken är att själva sättet många offentliga aktörer arbetat på gått från att vara hierarkiskt och ”traditionellt” arbete till att präglas mer av governance-inspirerat och ”modernt” arbete. Alltså har även själva arbetsformerna förändrats, det kommer återses i Pierres teori som jag tillämpar.

19 Kuhlmann och Wollman, Introduction to Comparative Public Administration. Administrative Systems and Reforms in Europe, s. 161.

(13)

Därtill finns så kallad ”konkurrensstat” och ”välfärdsstat” också vilket samspelar med det som ovan nämnts. Sverige har gått från att ha varit en välfärdsstat till att bli en konkurrensstat och Bo Persson definierar de olika statsformerna med föl- jande beskrivning: ”Medan välfärdsstaten i dess olika former var uppbyggd kring välfärdsproduktion, en Keynesiansk ekonomisk politik och prioriterade omfördel- ning av resurser, är konkurrensstaten främst inriktad på att locka till sig investe- ringar och företag genom att framstå som attraktiv och innovativ”²⁰ Det här har således också påverkat synen på näringspolitik och istället för att den centrala staten ska spela en stor roll ska det regionala och lokala försöka agera som självständiga aktörer som själva arbetar för att kunna nå tillväxtmål.

2.3 Regional näringspolitik och nyregionalism

Den tidigare forskningen kring kommunal näringspolitik är ganska knuten till en viss tidsperiod, det verkar som att forskarsamhällets intresse svalnat av med tiden.

Det som väl är skrivet på senare tid hänvisar i stor utsträckning till det som Jon Pierre skrev på 1990-talet och därav förekommer han mycket i källorna. Skiftet i intresse från forskarvärlden kan förmodligen förklaras av att det blivit ett större intresse för regioner som objekt då dessa fått en stor roll näringspolitiken. I denna uppsats är det kommunerna som är i fokus, men det innebär inte att det går att för- bise andra aktörer. Regionerna är en sådan och parallellt med att kommuner fått ökat ansvar för näringsfrågor har även regionerna fått det och det har blivit en stor del av regionernas ansvar.²¹ Trots det är det enligt mig fortfarande relevant att un- dersöka kommuner. Framförallt på grund av den infallsvinkel jag har mot föränd- ringar i näringslivet på lokal nivå och där är det främst kommunen som blir berörd.

Varför regionerna fått en större roll är för att många menar att det är inom regioner som utveckling och tillväxt drivs och det grundar sig i teorier om nyregionalism.²² Inte bara är det dessa teoribildningar som drivit på den utvecklingen utan en starkt bidragande faktor är också Europeiska unionen som driver på den här föränd- ringen genom att dela ut regionalstöd.²³

Regionernas roll är viktig att nämna eftersom det kan ha inverkan på hur kommunernas agerar näringspolitiskt vid industrinedläggningen, ska det undersökas kommer det på ett naturligt sätt relateras till att regionen även är en aktör i det hela.

Exempelvis Bo Persson, som hänvisats till ovan, skrev ett forskningsprojekt om relationen mellan kommunal och regional näringspolitik och på grund av regionernas viktiga roll kommer de också återkomma i uppsatsen.

20 Persson, Lokal och regional näringslivspolitik – konkurrens, samarbete, utveckling, s. 7

21 Sveriges kommuner och regioner, Det regionala utvecklingsansvaret

22 Persson, Lokal och regional näringslivspolitik – konkurrens, samarbete, utveckling, s. 20.

23 Europeiska kommissionen, Europeiska regionala utvecklingsfonden

(14)

2.4 Definition av lokal industrikris

För att ytterligare belysa hur min uppsats står i relation till tidigare forskning är den typ av situation jag med hjälp av näringspolitisk vinkel ska undersöka lokal industrikris och det kräver en definition av termen. Den sortens fenomen har enligt min efterforskning synts mycket inom kulturgeografi och ekonomisk historia men inte lika mycket inom statsvetenskap. Det berörs delvis i Jan Olssons avhandling Den lokala näringspolitikens politiska ekonomi men det är inte huvudfokus, Olsson skri- ver om strukturomvandlingar i den lokala industrin som kan uppfattas som krissi- tuationer men använder inte begreppet lokal industrikris ordagrant.²⁴ Henrik Lind- berg skriver i sin avhandling i ekonomisk historia Att möta krisen – Politikbyte på lokal nivå under industrikrisen i Söderhamn 1975–1985 om industrikriser på lokal nivå och att dessa ska förstås som en större strukturell kris som märks av i det lokala samhället i och med att industrijobb försvinner.²⁵

Lindbergs syfte var att undersöka vilka drivkrafter som låg bakom förändringen av den förda kommunala näringspolitiken vilket är en annan infallsvinkel än den som finns i denna uppsats. Trots det kan de begrepp som utvecklades vara använd- bara och spinnas vidare på. I fallet med denna uppsats är det inte exakt samma situation på makro-nivå, som i Lindbergs avhandling, men på lokal nivå är det samma sorts situation och det handlar om att den lokala industrin avvecklar sin verksamhet vilket leder till stor arbetslöshet. Därför kommer jag använda termen lokal industrikris och den baseras alltså på Henrik Lindbergs och Jan Olsson avhandlingar och lokal industrikris ska förstås som den situation där en (eller flera) stor privat arbetsgivare i kommunen avvecklar sin verksamhet och ett stort antal människor plötsligt står arbetslösa. En lokal industrikris är sålunda ett näringspolitiskt problem som kräver näringspolitiska lösningar.

2.5. Definition av sårbar kommun

Enligt Tillväxtverket definieras en sårbar kommun ifrån sex komponenter: Beroen- det av enskilda tillverkande företag, beroendet av enskilda tjänsteföretag, möjlighet till pendling, andel i arbete, lokalt företagsklimat och företagandes omfattning.²⁶ Klassificeringen sårbar kommun kan jämföras med Jan Olssons kommuntyp ”Den ensidiga industrikommunen”.²⁷ Men sårbarhetsmåttet har fler komponenter än Ols- sons eftersom Olsson enbart mäter beroende till en enskild industri. Sammantaget visar sårbarhetsmåttet kommunens möjlighet till att ha en hållbar sysselsättning och

24 Olsson, Den lokala näringspolitikens politiska ekonomi, s 55.

25 Lindberg, Att möta krisen – Politikbyte på lokal nivå under industrikrisen i Söderhamn 1975–198, s. 5.

26 Tillväxtverket, Sårbara kommuner 2016, s. 11.

(15)

tillväxt. När det kommer till själva kommunen kommer den i denna uppsats definieras som alla kommunens företrädare, både tjänstemän och politiker. Det kommer alltså inte att skiljas på olika delar av kommunens verksamhet utan de kommer att behandlas som samma aktör. Det är en rimlig definition eftersom det också är en liten kommun, men hade det berört en större kommun hade det kanske inte riktigt varit på samma sätt.

(16)

3 Teori

I den här delen kommer uppsatsens teoretiska ramverk att föras fram och det teoretiska ramverket kommer fungera som ett verktyg för att ta reda på hur de sårbara kommunernas näringspolitiska arbete ser ut vid en lokal industrikris.

3.1 Horisontella och vertikala nätverk

För att undersöka hur Bjuvs kommun hanterade situationen som uppstod vid Findus nedläggning kommer, som i avsnitten ovan nämnts, Jon Pierres nätverksteori att användas då det är en bra infallsvinkel på kommunal näringspolitik. Det har kon- staterats i tidigare avsnitt att kommunal näringspolitik handlar om åtgärder som ska gynna det samlade lokala samhällets näringsutveckling. Pierres nätverksteori som nu presenteras kommer på ett djupare sätt beskriva hur den kommunala näringspo- litiken fungerar. Teorin är vald på grund av att den dels berör flera aspekter av nä- ringspolitiken, dels för att det är en logisk infallsvinkel eftersom sårbara kommunerna förmodligen måste ta hjälp av andra aktörer på grund av sina egna dåliga förutsättningar.

Jon Pierre utvecklar teorin i sin bok Kommunerna, näringslivet och näringspo- litiken och där tar han upp att det finns horisontella och vertikala näringspolitiska nätverk som kommuner arbetar med i sin näringspolitik för att kunna mobilisera resurser²⁸, till stor del är det detta som den kommunala näringspolitiken bygger på.

Horisontella nätverk och vertikala nätverk är de vägar som finns. Horisontella nät- verk innehåller kontakt mellan kommunen och andra närliggande kommuner samt kontakt mellan kommunen och privata företag. Relationen de har är jämlik samt kontakten de har med varandra sker oftast via informella vägar och syftet med den är att undersöka vilka behov som finns hos varandra samt hur man tillsammans kan lösa näringsfrågor. Vertikala nätverk innehåller kontakt mellan kommun och statliga myndigheter både på central och regional nivå. Deras relation är hierarkisk och kontaktvägarna kan vara både informella och formella och ”för kommunerna är detta nätverks kanske viktigaste funktion mobilisering av olika statliga ekonomiska resurser”²⁹. Nedan kommer en tabell bifogas som sammanfattar nätverken på ett pedagogiskt sätt, den tabellen kommer även bidra mycket till operationaliseringen som senare görs i metodavsnittet. Att undersöka dessa nätverksformer kommer alltså att leda till att stora delar av kommunens näringspolitiska arbete ställs under lupp vilket ger en gedigen bild.

(17)

De näringspolitiska nätverkens syfte är följaktligen att hjälpa kommunen att utforma de konkreta näringspolitiska åtgärderna. Pierre benämner detta som att mobilisera resurser och han menar att alla åtgärder som görs näringspolitiskt är en form av resurs som används. Här behöver resursbegreppet förtydligas och därför görs nu en kort sammanfattning av vad det innebär och sedan hur det kommer användas i uppsatsen. Resurser kan delas in i politiska, administrativa och ekonomiska resurser. Politiska resurser innebär kontakter med politiker och tjänstemän för att från dem kunna mobilisera resurser och stöd. Administrativa resurser är kommunens kapacitet att bevaka näringsfrågor och ekonomiska resurser är exempelvis ekonomiska bidrag, men även mer vaga varianter som samarbete mellan kommun och näringsliv. Alltså består det konkreta näringspolitiska arbetet av en mängd åtgärder som enligt Pierre kan definieras som resurser. Fortsättningsvis kommer resurser dock definieras som det konkreta näringspolitiska arbetet och åtgärderna som gjordes inom ramen för det. Det för att göra det så förståeligt som möjligt.

Sammanfattningsvis erbjuder Pierres nätverksteori ett ramverk för att observera vilka näringspolitiska åtgärder som togs, med vilka aktörer dessa togs och vilka kontaktvägar som användes.

3.2 Hur teorin om horisontella och vertikala nätverk kommer användas och appliceras

Något som gör teorin användbar är att en tabell medföljer vilken hjälper till att göra operationaliseringen, som kommer senare, enklare. Här nedan infogas den figur som används i boken för att förklara teorin. Kontaktsyfte handlar om vilken form av näringspolitisk åtgärd som eftersträvas, kontaktform vilket sätt det kommunice- rades på, relation vilka inbördes roller aktörer hade gentemot varandra medan kontaktobjekt är den aktör kommunen vände sig till.

Figur 2.1 Horisontella och vertikala näringspolitiska nätverk

Horisontella nätverk Vertikala nätverk Kontaktobjekt Andra kommuner, före-

tag

Statliga regionala och centrala myndigheter

Relation Jämlik Hierarkisk

Kontaktform Huvudsakligen informell Formell och informell

(18)

Kontaktsyfte Utbyte av information, samordning

Utbyte av information, resursmobilisering, styrning, påverkan

Genom att undersöka huruvida horisontella och vertikala nätverk återfinns i materialet kan utläsas hur arbetet med det näringspolitiska uppdraget ser ut. Alltså är dessa nätverk ett sorts hjälpmedel och det kommer bli tydligt i analysfrågorna som skapas i och med operationaliseringen i metodavsnittet. Det teoretiska ramverket kommer återses i operationaliseringen och sålunda kommer de analysfrågor som utformas, för att ställas till det empiriska materialet, genomsyras av tabellen här ovan.

(19)

4 Design och metod

4.1 Forskningsdesign

Syftet med uppsatsen är som tidigare nämnt att bidra med kunskap om hur sårbara kommuner arbetar med näringspolitik vid lokala industrikriser och för att komma åt det är den forskningsdesign som används en kvalitativ fallstudie. Att intensivt närgranska ett fall kommer att kunna ge god insyn i hur kommunens näringspoli- tiska arbete bedrivs och det har möjlighet att fånga upp aspekter som inte skulle gå att komma åt med exempelvis en kvantitativ studie. Som framkommit är kommunal näringspolitik ett spretigt område med många nyanser vilket ytterligare motiverar just en kvalitativ fallstudie-design eftersom en djup förståelse då möjliggörs. Ett jämförande moment inkluderas också i designen, vilket rekommenderas av Metod- praktikan.³⁰ Momentet av jämförelse skapas av att det är två nätverksvarianter som jämförs med varandra och med hjälp av det kan på ett bra sätt avgöras hur det nä- ringspolitiska arbetet ser ut eftersom de tillsammans omfattar två möjliga varianter.

För att på ett ännu mer ingående sätt förklara forskningsdesignen ska också poängteras att det är en beskrivande studie eftersom forskningsfrågan som ska besvaras är ”av typen var, när, hur, vem och vilka”. Den beskrivande studien går ut på att klassificera verkligheten och eftersom syftet är att undersöka huruvida Bjuvs kommuns näringspolitiska arbete vid situationen präglades av horisontella och ver- tikala nätverk går det att jämföra med det som i Metodpraktikan kallas klassindelad analys. En karaktärisering av ett samhällsfenomen kommer göras. Ett krav som medföljer när en beskrivande studie genomförs är att det måste vara ett tydligt fall av någonting³¹ och mitt fall, Bjuv, är ett fall i mängden av fenomenet sårbara kommuner som ställs inför lokala industrikriser. Vad gäller ett potentiellt nivåskatt- ningsproblem som skulle kunna uppstå finns en medvetenhet om det men det har tyvärr inte hittats någon lämplig strategi för att aktivt motverka det i den här uppsatsen.

4.2 Val av fall

När det kommer till val av fall för uppsatsen grundar sig det i ett strategiskt urval och med utgångspunkt i Metodpraktikan att två frågor ska kunna besvaras om det fall som valts: ”Vad är det för ett återkommande, generellt, fenomen du undersöker?

30 Esaiasson et. al., Metodpraktikan, s. 109.

(20)

Och varför har du valt att studera just de konkreta fall du har gjort?”³². Det åter- kommande och generella fenomenet som undersöks är sårbara kommuner som ställs inför en lokal industrikris, och hur det i samband med det arbetas med nä- ringspolitik. Därför har Bjuvs kommun valts som fall att studera eftersom Bjuv är ett så kallat typiskt fall av det fenomenet och ett strategiskt urval har då genomförts.

Findus som grundades i Bjuv och på många sätt definierade orten var Bjuvs kommuns största arbetsgivare och när de avvecklade verksamheten 2016/2017 blev 450 varslade, en lokal industrikris hade skett enligt denna uppsats definition. Bjuv klassificerades även som en sårbar kommun av Tillväxtverket 2016 och även mätningen 2011 klassificerade Bjuv som sårbar kommun. Kommunen ligger på landsbygden i nordvästra Skåne men samtidigt finns det närhet till storstadsregioner och kommu- ninvånarantalet är runt 16 000.³³

Att välja fall utifrån den strategin är för att kunna generalisera det resultat som senare kommer återfinnas i slutsatserna.³⁴ I och med sårbarhetsmåttet som väger in många komponenter samt att det därtill adderas en situation med lokal industrikris gör att det finns skäl att argumentera för att populationen är relativt homogen, vilket gör generaliseringen logisk. Samtidigt finns det såklart lokala variationer i sårbar- heten och det finns givetvis en ödmjukhet inför det faktum att en generalisering ställer höga krav. Men det kan sägas att jag i en mening gör vad som brukar kallas en slags teoretisk generalisering då jag relaterar mina teoretiska resultat till teoretiska perspektiv. Det som jag försöker göra kan beskrivas med det som står om det i Metodpraktikan: ”Strategiska urval är visserligen inte representativa för populat- ionen som helhet i alla dess detaljer, men genom att analytiskt generalisera resultaten till en teori lyfter man fram allmängiltiga aspekter som kan förväntas säga något väsentligt om också övriga närliggande fall i populationen”³⁵.

Vad gäller valet av fall ska avslutningsvis sägas att även en del praktiska an- ledningar finns till att just Bjuvs kommun valdes och det är för att det är en relativt liten kommun vilket gör deras näringspolitiska arbete mer överblickbart. Dessutom är det som sagt en relativt ovanlig population och det fanns inte hur många fall som helst att välja mellan.

4.3 Avgränsning

En viktig avgränsning som görs är att det är just näringspolitiken vid själva händel- sen som undersöks och det är inte näringspolitiken som förts innan. För att åter- koppla till ett tidigare använt begrepp är det reaktiva näringspolitiken som under- söks. Att undersöka tidigare delar av Bjuvs kommuns näringspolitik hade varit

33 Bjuvs kommun, Kommunfakta

34 Esaiasson et. al., Metodpraktikan, s. 158

(21)

överflödigt eftersom forskningsproblemet inte berör det proaktiva arbetet. Här kan tidsaspekten nämnas och det undersökta materialet var inom ett och ett halvt år från och med Findus nedläggningsbesked i april 2016. I och med det sattes en tidsgräns och om inte den skulle använts hade det blivit för mycket material att hantera.

4.4 Material

Materialet som kommer att undersökas inom ramen för analysen består av två samtalsintervjuer med centralt placerade källor, kommunala sammanträdesprotokoll, samt information från Tillväxtverket. Med hjälp av det materialet är min bedömning att frågeställningen kan besvaras på ett tillfredsställande sätt och att en god bild kommer ges av hur Bjuvs kommun arbetade med näringspolitik i samband med Findus nedläggning

Samtalsintervjuerna valdes som teknik för datainsamling eftersom sårbara kommuners näringspolitik vid lokala industrikriser är ett relativt outforskat fält och att i förväg veta om hur svaren kommer bli är svårt. Därför är intervjuer bra då följdfrågor kan ställas och en bättre förklaring kan ges. Dessutom står det i Metod- praktikan att samtalsintervjuer är till fördel när man ”arbetar med problemformule- ringar som handlar om synliggörande, hur ett fenomen gestaltar sig”³⁶. Det kan jäm- föras med det som min problemformulering handlar om och således är samtalsintervjuer lämpligt. De personer som har valts ut för intervjuer är före detta kommunstyrelsens ordförande i Bjuvs kommun Anders Månsson samt kommundirektören för Bjuvs kommun Christer Pålsson. Utifrån Metodpraktikans förslag har det till- lämpats ett strategiskt urval vad gäller intervjupersoner och det är därför just Anders Månsson och Christer Pålsson valdes.

Just dessa intervjuer är en form av informantintervju och då är kravet på centra- litet viktigt, det har jag alltså utgått ifrån.³⁷ Både Månsson och Pålsson var ”centralt placerade källor” i fallet för undersökningen och förmodligen de med bäst insikt i kommunens hantering av det näringspolitiska problem som uppstod i och med Fin- dus. Dessutom har de förmodligen ett övergripande perspektiv på arbetet vilket är viktigt. Månsson i sin egenskap av kommunstyrelsens ordförande var den som hade det högsta politiska ansvaret och Pålsson i egenskap av kommundirektör var den som hade det högsta ansvaret över den kommunala förvaltningen. Därför kan de båda ha lite olika infallsvinklar på frågan men samtidigt verkar dessa ha arbetat nära tillsammans och tendens kan finnas att de dels vill framhäva kommunens roll mycket, dels vill framhäva just sin del av det kommunala arbetet.

En inledande mejlkontakt togs också med Bjuvs kommuns näringslivssamord - nare Bengt Fellbe men att få till en intervju gick inte. Det hade varit givande att få

36 Esaiasson et. al, Metodpraktikan, s. 261.

(22)

ta del av Fellbes syn på saken men det är inte avgörande för uppsatsens utfall att en intervju med honom inte gick att genomföra. Slutligen ska nämnas att intervjufrå- gorna finns med i ett intervjuappendix bifogat i uppsatsen.

Vad gäller sammanträdesprotokollen valdes dessa för att de på ett bra sätt kan visa vilka beslut som togs samt att det är officiella handlingar och inte muntligt i den mening som intervjuerna är. Samtliga sammanträdesprotokoll från kommun- fullmäktiges, kommunstyrelsens och kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträ- den under tidsperioden april 2016 – oktober 2017 har studerats.

Som komplettering till det huvudsakliga materialet har offentligt material från Bjuvs kommuns hemsida samt Tillväxtverkets hemsida tagits med .

4.5 Operationalisering

I det här avsnittet kommer det teoretiska ramverket att operationaliseras. Horison- tella och vertikala nätverk måste få en operationell definition utöver deras teoretiska definition som redan finns. En operationell definitionen görs därför att den kommer fungera som ett verktyg för att kunna hitta teorin i empirin, det måste gå att se hur det näringspolitiska arbetet ser ut i praktiken. Operationaliseringen hänger alltså ihop med teoridelen eftersom det är ”den process där den teoretiska definitionen tilldelas en eller flera operationella indikatorer”³⁸.

I teoriavsnittet gjordes en utförlig genomgång av Pierres nätverksteori men en kort beskrivning av vad teorin gick ut på tål att upprepas för att det ska bli så tydligt som möjligt vad det är som ska operationaliseras. Den kommunala näringspolitiken, enligt den för uppsatsen valda teorin, bygger på att kommunen med näringspolitiska nätverk arbetar fram näringspolitiska åtgärder och detta kan ske via horisontella och vertikala nätverk. Sålunda kan Pierres nätverksteori ge svar på vilka näringspoli- tiska åtgärder som kommunen tagit, på vilket sätt och med vilka aktörer.

Alltså är det Pierres nätverksteori som ska operationaliseras och mer specifikt begreppen horisontella och vertikala nätverk. Det som är fördelaktigt med att an- vända just det här som teoretiskt ramverk är att en form av operationalisering redan gjorts eftersom nätverksformerna delvis definieras i tabellen som introducerades i teoriavsnittet. Därför tar operationaliseringen utgångspunkt i den välgjorda tabellen som återfinns i Kommunerna, näringslivet och näringspolitik. Den teoretiska defi- nitionen som Jon Pierre har skapat kan sägas bestå av ett antal operationella indikatorer på grund av deras närhet till den empiriska verkligheten, och därmed är teoretisk och operationell definition tätt sammankopplade.

Däremot kommer det göras ytterligare en operationalisering som går ut på att begreppen i tabellen kommer göras mer konkreta, begripliga och eftersökbara i empirin. Som det är nu finns det ingen närmre förklaring av vad exempelvis ”utbyte

(23)

av information” och ”samordning” betyder och det måste skapas för att få kontakt- yta med empirin. Nedan kommer en form av ny, justerad, tabell göras som sedan kommer resultera i operationella indikatorer. Operationalisering ska hjälpa till att kunna leta reda på hur det näringspolitiska arbetet såg ut.

Först ska nämnas att de två första delarna kontaktobjekt och relation kommer kopplas ihop eftersom kontakten mellan dessa objekt till sin natur är jämlika eller hierarkiska. Dessutom är det så konkret som det går med ”andra kommuner och företag” samt ”statliga regionala och centrala myndigheter” och därför fungerar dem att använda som operationella indikatorer.

De delar av teorin som ska ges ”nya” operationella indikatorer är formerna för kontakterna samt det bakomliggande syftet med kontakterna. Alltså formell och in- formell samt utbyte av information, samordning, resursmobilisering. Påverkan och styrning behöver inte definieras eftersom det handlar om att statliga myndigheters ambitioner. Informella kontaktformer ska förstås som tillfälliga och de ”följer inte de kontaktvägar och rutiner som officiella regler anger”³⁹. Formella kontaktformer blir motsatsen och där sker kontakten tjänstevägen och ”förmedlas genom institut- ionaliserade kommunikationskanaler”. Vad gäller Utbyte av information tolkar jag det som att det innebär att parterna informerar varandra om sina verksamheter och behov när det kommer till näringsfrågor, samt huruvida kommunen på något sätt kan hjälpa det lokala företagets verksamhet. Samordning står det inget uttryckligen om och därför kommer det tolkas som att samordning ska förstås som all sorts sam- arbete för att nå ett gemensamt näringspolitiskt mål som alla inblandade aktörer tjänar på. Resursmobilisering ska i det här fallet förstås som mobilisering av statliga ekonomiska resurser.

För varje operationell indikator ska jämförelsen mellan horisontellt respektive vertikalt nätverks inflytande i det kommunala arbetet med näringspolitiken synas.

Nu kommer det konstrueras en analysram som är snarlik den som ovanför tagits med. En operationalisering består utav operationella indikatorer och det är dessa indikatorer som kommer ställas som frågor till materialet. Svaret på dem kommer sedan fungera som en indikator på om den undersökta empirin stämmer överens med den teoretiska definitionen. Analysfrågorna som kommer ställas till materialet är:

- Åt vilket håll sökte sig kommunen i just denna del av sitt näringspolitiska arbete, närliggande kommuner och företag eller åt statliga regionala myn- digheter och centrala myndigheter?

(24)

- Vilken kontaktform med andra aktörer användes inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete. Följde kontaktvägarna tjänste- vägen och togs via institutionaliserade kommunikationskanaler eller följde de inte dessa institutionaliserade kommunikationskanaler?

- Vad var syftet med kontakten som togs inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete, gällde det att få kunskap om varandras behov och samordna eller gällde det att kunna mobilisera statliga ekono- miska resurser?

Genom att ställa dessa analysfrågor till utvalda delar av materialet kan utläsas huruvida det näringspolitiska arbetet präglades av horisontella eller vertikala nät- verk, eller om det fanns någon frånvaro av det. Om det är horisontellt nätverk som används är aktören som det söktes kontakt med närliggande kommun eller företag, kontaktformen är icke institutionaliserade kommunikationskanaler samt kont akt- syftet var att få kunskap om varandras behov eller samordna. Om det är vertikala nätverk som används är aktören som det söktes kontakt med statliga regionala eller centrala myndigheter, kontaktformen är tjänstevägen och syftet med kontakten var att få tag i ekonomiska resurser.

En bra bild ges av det som det övergripande forskningsproblemet eftersöker, i och med att dessa frågor relaterar till flera delar av det näringspolitiska arbetet.

Samtliga delar av teorin berörs dessutom.

4.5.1 Validitet

Validitet innebär överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationella indikatorer och att denna ska vara god är något som bör eftersträvas. I Metodprak- tikan skriver författarna att avståndet mellan de olika definitionerna inte får vara för långt eftersom då mäter vi inte det vi påstår att vi mäter.⁴⁰

Operationaliseringen som ovan gjorts har en god överensstämmelse med teori och indikatorer eftersom den i mångt och mycket utgår från vad Jon Pierre själv skriver i boken. I en mening kan därför sägas att operationaliseringen kopieras och det är en giltig strategi för att få god begreppsvaliditet. I Metodpraktikan lyfts ku- mulativiteten fram och den används just här.⁴¹ En nackdel är sista analysfrågan vilken är aningen vag vilket dock beror på en vaghet som finns i teorin.

(25)

4.5.2 Reliabilitet

Reliabilitet handlar om avsaknad av osystematiska fel och ”graden av reliabilitet mäts i princip genom att man jämför resultaten från två undersökningar som använ- der samma mätinstrument”⁴². Min operationalisering har en del vaga inslag vilket tyvärr kan påverka det resultat som skulle ges om studien upprepades. Till exempel kan ”institutionaliserade kommunikationskanaler” tolkas olika och det är jag med- veten om. Däremot är det svårt att göra någonting åt eftersom det är taget från teorin själv och det är den som är behäftad med en viss vaghet.

4.6 Metodkritik

Något som kan försvåra analysarbetet är att kommunen kanske försöker dölja och glömma den svåra näringspolitiska situationen som den lokala industrikrisen inne- bar. Kommunen kan möjligtvis uppfatta det som att de tar skada om det pratas om näringspolitiken i relation till Findus. Även i protokollen kan de diskussionerna medvetet ha utelämnats. Exempelvis kritiska röster från oppositionspartier hade kunnat ge en bredare bild av det kommunala arbetet men har av avgränsningsskäl valts bort.

(26)

5 Analys och resultat

5.1 Tillvägagångssätt och struktur

De delar av kommunens näringspolitiska arbete som valts ut för analysen är det som intervjupersonerna lyfte fram som viktigt samt det som i protokollen berör frå- gan om Findus nedläggning. I materialet kunde urskiljas fyra essentiella delar av arbetet kring näringspolitik som fördes i Bjuvs kommun i samband med Findus nedläggning: Näringspolitik i kommunikationen, kontakt med regeringsföreträdare, projektet Food Hill och stadsutveckling kring Selleberga.

Analysdelen kommer byggas upp på det sättet att för varje del av det närings- politiska arbetet kommer det först konstateras hur just den delen såg ut rent deskrip- tivt. Sedan när beskrivandet är färdigt kommer analysfrågorna att tillämpas för att på så sätt kunna analysera huruvida horisontella och/eller vertikala nätverk blir synliga i just den delen av materialet. Slutligen för varje avsnitt görs en kort sammanfattning om vilka avtryck av nätverken som fanns.

5.2 Näringspolitik i kommunikationen

Till en början kommer analysen fokusera på hur kommunikationen som nådde ut till kommuninvånarna präglades av näringspolitik, och alltså om det i den kunde urskiljas drag av horisontella eller vertikala nätverk. Att beröra kommunikationen i analysen är relevant för en del av det näringspolitiska arbetet är också att kommu- nicera kring näringsproblem som uppstår.

I kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll från 13/4 2016, två veckor efter nedläggningsbeskedet, återfinns följande ”uttalande med anledning av Findus pla- nerade nedläggning i Bjuv”⁴³. Det löd:

”Sedan några år tillbaka har Bjuvs kommun en positiv utveckling. På två år har vi klättrat 202 pla ceringa r i den na tionella skolra nkningen och 124 pla ceringa r i tidningen Fokus boendera nk- ning ”Bäst att bo”. Vi har byggt en stor Skatepark som har bidragit till att minska skadegörelsen och flera byggföreta g ä r nu intressera de a v a tt eta blera sig i kommunen. Vi ha r en positiv be- folkningsökning och vi kommer under de nä rma ste å ren bla nd a nnat bygga en ny skola , nytt bibliotek och ett trygghetsboende.

Vi bekla ga r Findus pla nera de nedlä ggning i Bjuv, sä rskilt den på verka n som den kommer a tt ha för mä nniskorna som a rbeta r på Findus, underentreprenörer och odla re. Dä remot vet vi a tt med den höga kompetens som finns bla nd de a nstä llda ä r förutsä ttninga rna goda för nya a rbeten.

Kommunstyrelsen konsta tera r a tt Bjuvs kommun stå r sta rkt och vä l rusta t inför den utma- ning som vi ha r fra mför oss. Vi kommer a tt a rbeta hå rt för a tt ska pa förutsä ttninga r för nya a rbetstillfä llen inom produktion, forskning och utveckling med koppling till livsmedel.

43 Bjuvs kommun, Kommunstyrelsens sammanträdesprotokoll 13/4-2016

(27)

Vi kommer tillsammans att fortsätta Bjuvs kommuns positiva utveckling.”

Uttalandet här får utgöra kommunens kommunikation utåt, även om det går att hitta fler exempel är det här det som är närmast ett officiellt uttalande.

5.2.1 Horisontella eller vertikala nätverk i den näringspolitiska kom- munikationen

Först kommer analysfrågan om vilken eller vilka aktörer kommunen vände sig till i den här delen av det näringspolitiska arbetet att ställas.

En tolkning av uttalandet är att kommunen spelar en central roll och att situationen är hanterbar, kommunen behöver inte stöd av andra aktörer. Således finns det, ur ett perspektiv, inga tydliga drag av kontakt med varken närliggande kommuner, företag eller statliga regionala och centrala myndigheter. Samtidigt gör sig närings- politiken närvarande i uttalandet och det talas om att flera byggföretag vill etablera sig i kommunen samt att kommunen ska skapa förutsättningar ”för nya arbetstill- fällen inom produktion, forskning och utveckling med koppling till livsmedel”. Det tyder på att det i kommunikationen till medborgarna talas om näringsfrågor och den näringspolitiken bygger att dra till sig företag. Därför är det ett tecken på användan- det av horisontella nätverk.

Andra analysfrågan tillämpas här.

I fallet med kommunikationen är det uppenbart att den, i den mån det kan ses som kontaktform, togs via institutionaliserade kommunikationskanaler. Sålunda är det ett tecken på närvaron av vertikala nätverk men bara på grund av en komponent av det och inte något som föranleder vidare slutsatser.

Tredje analysfrågan som gäller vad kontakten ville åt tillämpas nedan.

(28)

Givetvis kan det vara svårt att veta vad som egentligen var det bakomliggande syftet med uttalandet, men något som direkt går att utläsa är att det inte finns några tecken på att någon efterfrågan om statliga ekonomiska resurser görs. Däremot kan ett syfte vara att uppmuntra till företagande samt återigen påtalandet att företag vill etablera sig. Således är det drag av horisontella nätverk eftersom det kommuniceras som ett behov från kommunen.

Sammanfattningsvis kan konstateras att det finns många näringspolitiska an- spelningar i kommunikationen samt att det speglar en strategi som finns. Tydligt är också att det i den inte finns några tydliga drag av vertikala nätverk, däremot kan urskiljas en viss användning av horisontella nätverk. Snarare målar kommunen fram sig själv som en drivande aktör vilket samtidigt inte är något överraskande då kommunikationen från kommunens sida inte kan vara alltför negativ. Kommunen måste se handlingskraftig ut för att inge förtroende och därför kan ropen på hjälp vara få här, det gäller att framställa sig i god dager.

5.3 Kontakten med regeringsföreträdare

I materialet framkommer också att kommunen hade kontakt med regeringsföreträ- dare i samband med nedläggningen av Findus.

”När jag lyfte på luren sa han: ”Hej, det är Stefan Löfven”. Men jag trodde inte det var han /…/

Då frågade han mig: ”hur är det?”. Ja… svarade jag. Det är ju som att jämföra med att en industri skulle la gt ner i Stockholm med 30 000 a nstä llda så detta slå r ju nå got f rukta nsvärt på vår kommun.”⁴⁴

På det sättet beskriver dåvarande kommunstyrelseordförande Anders Månsson sin kontakt med regeringschef Stefan Löfven som ringde i anslutning till nedläggnings- beskedet. I det tidiga skedet blev det stor uppståndelse kring nedläggningen och Stefan Löfvens telefonsamtal på måndag morgon visar en regering som blandar sig i. Löfven erbjöd sin hjälp och frågade Månsson vad han ville ha för hjälp.

Månsson beskriver hur han till Löfven sa:

”Ja , a ll hjä lp ja g ka n få , men det ja g vill a tt du hjä lper mig med det ä r a tt ja g få r konta kter”.⁴⁵

44 Anders Månsson, intervju

(29)

Löfven såg sedan till att Månsson fick kontakt med arbetsmarknadsminister Ylva Johansson, näringsminister Mikael Damberg och jordbruksminister Sven Erik Bucht. Dagarna efter befann sig Ylva Johansson i Malmö och Månsson och kommunen fick träffa henne. Alltså fanns det till en början en intensiv kontakt med regeringsföreträdare och Bjuvs kommun men i slutändan ska den kontakt som på- börjats inte lett fram till någonting.⁴⁶

Trots att det här inte ledde till något konkret är det relevant att ta upp eftersom det får ses som en form av näringspolitiskt arbete som påbörjades men som det inte kom några konkreta utfall ifrån. Även Christer Pålsson, dåvarande kommundirek- tör, påtalar att kontakten med regeringsföreträdare inte fick någon avgörande på- verkan:

Och sedan staten, men staten säger alltid ”det är jättetrevligt, vi håller med men nu får ni lösa det sjä lva ” /…/ Första veckorna va r a lla pa rtileda re och hon ministern som nu ä r EU- ministern… Ylva Johansson. Henne åt vi lunch med och alla var här… och en vecka senare hör ma n inte frå n sta ten.⁴⁷

5.3.1 Horisontella eller vertikala nätverk i kontakten med regeringsfö- reträdare

På samma sätt som tidigare kommer det nu återkopplas till analysfrågorna, först den som berör vilken aktör Bjuvs kommunen vände sig åt.

I fallet med regeringskontakterna är det åt centrala myndigheter kommunen har vänt sig. Samtidigt ska påpekas att centrala myndigheter var de som inledde kontakten men det förtar inte faktumet att kontakt fanns och att den gick ut på att tillsammans kunna lösa det näringspolitiska arbetet. Kontakten har enligt materialet varit relativt intensiv och det är flera ministrar som funnits med i bilden vilket tyder på att starka band ett tag fanns. Alltså drag av vertikalt nätverk.

Andra analysfrågan tillämpas här.

47 Christer Pålsson, intervju

(30)

Huruvida kontaktvägarna med regeringsföreträdare var formella eller informella är svårt att avgöra men kontakterna får ändå sägas rymmas inom institutionaliserade kommunikationskanaler, det var via tjänstevägen och inte något som gjordes vid sidan av verksamheten vilket samspelar med hur de vertikala nätverken är utfor- made.

Tredje analysfrågan tillämpas här.

Syftet med kontakten mellan kommun och regering verkar till en början ha varit att kunna få kontakter för att hantera den näringspolitiska situationen. Vilket kan jäm- föras med att tillskansa sig kunskap om vilka behov som fanns samt att samorda, regeringen ville ta reda på vad Bjuvs kommun behövde för att hantera den närings- politiska situationen. Däremot ska inte detta informationsinhämtande ha lett någon vart. Att det gjordes försök att via kontakten med regeringsföreträdare mobilisera statliga ekonomiska resurser går inte att utläsa från intervjumaterialet. Samtidigt ska en del ekonomiska resurser från statligt håll ha hjälp till med det näringspoli- tiska projektet Food Valley men mer om det i avsnittet nedan. Att det finns en vaghet om vad denna kontakt hade för syfte är uppenbart, det verkar inte ha funnits något tydligt mål bland kommun eller regeringsföreträdare och förmodligen är det också därför det hela rann ut i sanden. Samtidigt skriver Tillväxtverket på sin hemsida ”På regeringens uppdrag tillsattes en särskild kontaktperson hos Tillväxtverket som under 2017 medverkat som nationell representant i dialogen kring utveckling av Food Valley of Bjuv”.⁴⁸ Men detta nämndes inte i intervjumaterialet vilket kan ifrågasätta kontaktpersonen och myndighetens nytta.

Sammanfattningsvis har kontakten med regeringsföreträdare drag av vertikala nätverk på grund av att den aktör som det gällde var centrala myndigheter. Förutom det finns det inga andra delar av vertikala nätverk som blir synliga och det är ta- lande. Den del av det näringspolitiska arbetet som kretsade kring vertikala nätverk

48 Tillväxtverket, Exempel på lyckad omställning

(31)

var behäftad med enbart symboliska kontakter och vertikala nätverk visar sig därför vara oanvändbara i det här fallet.

5.4 Projektet Food Valley of Bjuv

Vad som av materialet framkommit som den viktigaste delen av det näringspolitiska arbetet i samband med Findus nedläggning är den verksamhet som startades upp i Findus tidigare lokaler. Kommundirektör Pålsson konstaterande vid beskedet om nedläggningen att det nu fanns två saker att göra: köpa marken och se till att det blev verksamhet på anläggningen.⁴⁹

Även sammanträdesprotokollet från kommunstyrelsens sammanträde 9/8–

2016 tyder på det. Bjuvs kommun valde att tillsammans med Region Skåne och Lantbrukarnas riksförbund att bidra med 250 000 kr vardera för ”uppdraget att ut- arbeta en affärsplan med syftet att utreda möjligheterna för fortsatt produktion av primärt frysta grönsaker på, och i anslutning till, Findus fabriksområde i Bjuvs kommun.”⁵⁰ Det ledde senare fram till att kommunstyrelsens arbetsutskott 7/4–

2017 tog upp frågan om Food Valley of Bjuv:

”Utvecklingen beskrivs i det gemensamma ”Whitepaper” och innebär i korthet att inom ramen för varumärket ”Food Valley of Bjuv” åstadkomma en livskraftig, utvecklad och 100 % hållbar livsmedelsproduktionsa nlä ggning ba sera t på cirkulä ra flöden sa mt en interna tionellt a ttra ktiv testbä dd för innova tion och utveckling inom livsmedelsindustrin. FoodHills AB, som bedriver ha ndel och tillverkning a v livsmedel och dä rmed förenlig verksa mhet, ha r uttryckt intressen för att förvärva Findus fabriksanläggning samt medverka till utveckling som beskrivs i ”Whitepa- per” och ”Food Valley of Bjuv”.

Kommunen beslutar sedan att samverka med Food Hills för att dessa ska få möjlighet att bedriva verksamhet och därefter skrivs det i protokollet att:

”Kommunen har särskilt två intressen att bevaka när det gäller utvecklingen efter Findus. Dels, a tt det ä ven fra möver finns livskra ftiga verksa mheter på fabriksa nlä ggningen. Det ä r förödande för kommunens utveckling med en stor, ödslig fa briksa nlä ggning uta n verksa mhet. Dels, har kommunen också intresse a v a tt förvärva marken Findus ä ger för a tt kla ra bosta dsförsörjningen i ett lä ngre perspektiv.

Med FoodHills AB som ä ga re a v fa briksa nlä ggningen finns förutsä ttninga r för en så da n utveckling.”

Följaktligen bidrog kommunen till det arbetet och notera hur det är de lokala förut- sättningarna som är utgångspunkten. Det är även något som Månsson antydde, det är det ”cirkulära produktionssättet” man är ute efter vilket är specifikt för Bjuv.

49 Christer Pålsson, intervju

50 Bjuvs kommun, Kommunstyrelsens arbetsutskotts sammanträdesprotokoll 9/8-2016

(32)

Även Tillväxtverket lyfter på sin hemsida fram det här som ett exempel under ru- briken ”Exempel på lyckad omställning” och det nämns även hur Region Skåne hade en viktig del i det hela.⁵¹

Ett eget nätverk som heter SSEC var inblandade i projektet med Food Valley of Bjuv och bidrog. SSEC beskriver sig själva som ”ett avtalsbaserat nätverk med offentliga och privata aktörer. Det är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är huvudman.”⁵². Inom detta nätverk samverkas det kring frågor om livsmedelspro- duktion och ett mål är att stimulera cirkulär produktion. Bjuvs kommun är en av medlemmarna och enligt Månsson har SSEC varit till stor hjälp.

Månsson beskriver i en anekdot hur arbetet ovan präglades av ett löst samman- satt nätverk:

För att dra en anekdot, de här människorna som… man kan väl säga att vi var ett gäng på 5 -6 personer… det var Lennart från regionen, Bengt Persson, Erik Pålsson so m ägare och lite utav a v ha ns folk. Och de va r ju inte som ma n va r va n vid för a tt de kunde ju ringa på förmidda gen och säga nu ska vi ha möte ikväll klockan fem. Då sa jag det är ju fredag idag, ”men vi har möte klockan fem”, jaha jaja.

/…/

Och ja g sa tt i Tyringe för ja g fick sta nna bilen vid en Ica -a ffär. Så dä r sa tt vi en freda gskväll och diskutera de hur ma n skulle gå vida re och hur ma n skulle pressa i prisbilden osv. Ja g ha r ju haft… det räcker nog inte med 100… möten utanför den ordinarie verksamheten i kommunen.⁵³

Anekdoten ger en bild av hur arbetet bedrevs.

5.4.1 Horisontella eller vertikala nätverk i Food Valley of Bjuv

Första analysfrågan tillämpas nu

I det tydligaste av ageranden, samverkar Bjuvs kommunen med andra aktörer.

”Bjuvs kommun, Region Skåne, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Lunds universitet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har gemensamt formulerat hur or- ganisationerna vill se fabriksanläggningen utvecklas efter Findus lämnat.” Det är alltså dessa som tillsammans tagit fram en planering och Bjuvs kommun kan man således säga fått stöd via kunskap och information. Därtill ska nätverket SSEC ha varit en del av det hela och bidragit med kontakter och samordning. Det är alltså både åt statliga regionala myndigheter samt företag som kontakten funnits och där- för blir det en form av blandning av horisontella och vertikala nätverk som använts.

51 Tillväxtverket, Exempel på lyckad omställning

52 SSEC, Om SSEC