Stadsutveckling kring Selleberga

Den sista delen av analysen berör det som materialet påpekade var en viktig del av hanteringen av den lokala industrikrisen och en form av näringspolitik kan här skönjas även om den inte är klockren. Även om det inte handlar om sysselsättning och tillväxt i den egna kommunen handlar det om hur man med hjälp av omkring-liggande kommuner kunde erbjuda sina invånare detta. Pålsson nämner Selleberga som ett stadsutvecklingsprojekt som lanserades i och med nedläggningen av Findus och en stor del av kommunens arbete läggs på detta projekt.54 En av de första sa-kerna som behövde göras vid nedläggningen var att köpa den attraktiva marken för att där kunna bygga bostäder. På tidigare Findus-mark börjas det alltså att byggas bostäder, inte kanske främst en näringspolitisk åtgärd. Men det var detta som Påls-son lyfte fram som en av deras främsta åtgärder vid nedläggningen av Findus.

Det kopplas tätt ihop till det ”regionala sammanhanget” och ”Utöver tillgång till en regional arbetsmarknad och det lokala näringslivet, är möjligheten att inte behöva pendla en viktig faktor både när det kommer till att skapa hållbar stadsut-veckling och en attraktiv bostadsort”55. Det finns en tydlig koppling till infrastruk-tur och Helsingborg och Pålsson menar att projektet ska fånga upp invånare som verkar kring Helsingborg med omnejd.56 En lärdom kan alltså ha varit att det är svårt att själva bedriva näringspolitik eftersom Bjuvs roll inte är den i regionen och istäl-let får hanteringen av en lokal industrikris hanteras på andra sätt än direkta närings-politiska åtgärder.

Ett citat från Christer Pålsson får sammanfatta det:

”Det finns ett feltänk, det finns i kommunerna en bestämd uppfattning om att man måste bed-riva en vä ldigt god nä ringslivspolitik, det ä r vä ldigt viktigt med ra nkinga rna nä r SAF ra nkar nä ringslivskommuner osv. Det ä r viktigt för må nga och ma n sä tter liksom hela sitt va rumärke i detta. Men en ort som Bjuv som egentligen är en stadsdel till Helsingborg… alltså det ä r inte sä rskilt viktigt, i vå r kommun bor ma n. 600 a rbetstillfä llen försva nn med Findus, a lla ha r fått jobb igen, i nå gon a nna n kommun eller omvä nt nu ha r vi eta blera t lika må nga a rbetstillfä llen på den siten tre å r sena re, dä r jobba r 500 pers.

För mig som kommungubbe ä r det vä sentliga ”va r beta la r de ska tt?”, va rt få r ja g penga r till skola , förskola , ä ldreomsorg.”57

5.5.1 Horisontella eller vertikala nätverk i stadsutvecklingen kring

Selleberga

Första analysfrågan tillämpas till en början.

54

Christer Pålsson, intervju

55

Bjuvs kommun, kvalitetsprogram Selleberga, s. 16.

56

Christer Pålsson, intervju

57

- Åt vilket håll sökte sig kommunen i just denna del av sitt näringspolitiska arbete, närliggande kommuner och företag eller åt statliga regionala myn-digheter och centrala mynmyn-digheter?

Även om det här förutsätter kommunen som central aktör finns en arm utsträckt till omkringliggande kommuner och det är med hjälp av dessa som Bjuv ska möta fram-tida. Utan sitt geografiska läge skulle Bjuv haft det svårare och underliggande finns ett tecken på att kommunen i framtiden inte kan stå ensam utan är beroende av närliggande kommuner. På grund av den utsträckta armen till omkringliggande kommuner finns en tendens till användande av horisontellt nätverk.

Andra analysfrågan tillämpas här.

- Vilken kontaktform med andra aktörer användes inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete. Följde kontaktvägarna tjänste-vägen och togs via institutionaliserade kommunikationskanaler eller följde de inte dessa institutionaliserade kommunikationskanaler?

Den här frågan ställs till materialet men kan inte riktigt bli besvarad eftersom stads-utvecklingen inte är en tydlig näringspolitisk åtgärd och därför passar analysfrå-gorna inte lika bra till denna del av analysen och att få alla analysfrågor att passa perfekt till varje del av materialet är svårt att uppnå.

Tredje analysfrågan tillämpas nu en sista gång.

- Vad var syftet med kontakten som togs inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete, gällde det att få kunskap om varandras behov och samordna eller gällde det att kunna mobilisera statliga ekono-miska resurser?

Syftet med den indirekta kontakt som togs med omkringliggande kommuner var att Bjuv som kommun intog en roll som boendekommun och relaterade sig själva till omgivningen. Det kan tolkas som att syftet var att informera till andra kommuner om vilka behov som fanns och att Bjuv kunde bidra med just sin ”förmåga” vilket var att fungera som boendeort för människor som arbetade i andra kommuner. Vag närvaro av horisontellt nätverk.

Sammanfattningsvis var den här delen av analysen inte en tydlig näringspolitisk motåtgärd men den togs ändå med för att få hela bilden. Intressant är att stadsut-vecklingen kring Selleberga visar att lokala industrikriser kan hanteras med icke-näringspolitiska lösningar. Ett sätt som sårbara kommuner då gör för att komma

undan det svåra näringspolitiska uppdraget är att koppla an saker dit som egentligen hör till andra verksamheter eftersom det där finns mer resurser.

6 Slutsatser

Det övergripande forskningsproblemet för uppsatsen handlar om hur sårbara kommuner hanterar svåra näringspolitiska problem, som lokala industrikriser. Just sårbara kommuner har nämligen ofta inte tillräckliga förutsättningar att kunna han-tera dessa. Utsattheten beror på en sorts ”näringspolitiskt dilemma” som grundar sig i att kommunerna har ett näringspolitiskt uppdrag att utföra men som är svårt att leva upp till eftersom de rätta förutsättningarna inte finns. Detta dilemma blir alltså extra tydligt hos sårbara kommuner som ställs inför lokala industrikriser och det är viktigt att undersöka hur det hanteras i praktiken.

Därför formulerades forskningsproblemet:

Hur arbetar sårbara kommuner näringspolitiskt för att hantera den situation som uppstår vid en lokal industrikris?

Som visades i det inledande avsnittet kan man se att det åtminstone finns två för-hållningssätt till kommunal näringspolitik och dessa är att den kan genomföras med hjälp av horisontella och vertikala nätverk.58 Det ledde fram till att de användes som verktyg för att kunna hitta ett svar på hur de sårbara kommunerna arbetade närings-politiskt, i samband med en lokal industrikris, för att hantera den svåra situationen. Situationen i Bjuvs kommun vid Findus nedläggning 2016 fungerade som ett fall av en sårbar kommun som ställs inför en lokal industrikris. Frågeställningen, som kopplade an till Jon Pierres teori om att kommuner arbetade med nätverk i sin nä-ringspolitik, löd därför:

På vilket sätt använde Bjuvs kommun horisontella respektive vertikala nätverk när de arbetade med näringspolitik i samband med Findus nedläggning?

Analysen gav delvis tillfredsställande svar på frågeställningen ovan. De delar av det näringspolitiska arbetet i samband med nedläggningen som granskades var kommunikationens spegling av näringspolitik, kontakten med regeringsföreträdare, projektet Food Valley of Bjuv samt projektet Selleberga. Vad gäller näringspoliti-ken som speglades i kommunikationen hade den inga drag av vertikala nätverk, däremot drag av horisontella nätverk men det var inget övertygande resultat. Kon-takten med regeringsföreträdare innebar användande av vertikala nätverk men ef-tersom det sedan rann ut i sanden och inte var något som troligen gjorde faktisk

58

skillnad är det enbart delar av de vertikala nätverks-indikatorerna som gav utslag. Visserligen hade man ministerkontakt men frågan är vilken roll det spelade egent-ligen. Den var knappast användbar i ett näringspolitiskt avseende och de ekono-miska resurser som tilldelades var inget avgörande utan ter sig nästan ha varit sym-boliska summor. Projektet Food Valley of Bjuv hade drag av både horisontella och vertikala nätverk både vad gäller vilka aktörer som var inblandade, hur kontaktfor-merna såg ut samt vilka åtgärder som togs. Därför är Food Valley of Bjuv det tyd-ligaste exemplet på närvaro och användning av nätverksformerna och i det fallet blev de sammanblandade med varandra. Till sist bidrog stadsutvecklingsprojektet Selleberga med insikten att lokala industrikriser inte måste bemötas med direkt nä-ringspolitik utan det finns andra sätt att lösa det på. Vilket kan ses som en form av indirekt näringspolitik.

Sammantaget blir svaret på frågeställningen att det går att se att Bjuvs kom-muns näringspolitiska arbetet i samband med Findus nedläggning hade en del drag av horisontella och vertikala nätverk men användningen av dessa var inte överdrivet tydlig. Uppenbart blev att nätverken var mest synliga i samband med arbetet kring Food Valley of Bjuv. Om en jämförelse ska göras är det en större närvaro av hori-sontella nätverk än vertikala nätverk i det kommunala näringspolitiska arbetet.

Men det är svårt att helt och hållet beskriva Bjuvs kommuns näringspolitiska arbete i samband med nedläggningen av Findus med hjälp av horisontella och ver-tikala nätverk, tecken finns på att de används men det framstår inte som ett välan-vänt sätt att arbeta på. I inledningen påpekades sårbara kommuners knappa resurser för att hantera ett näringspolitiskt uppdrag, däremot har analysen visat att Bjuv tycks ha haft en del resurser att mobilisera inifrån för att utveckla kommunen. Dessa resurser är dock inte främst resurser kopplade till näringspolitik utan analysen vi-sade att det är kommunens andra kunskaper och resurser som även används för att bemöta ett näringspolitiskt problem. Sålunda arbetar sårbara kommuner inte över-drivet mycket med näringspolitik vid lokala industrikriser.

När det kommer till det övergripande forskningsproblemet innebär det att sår-bara kommuners näringspolitiska arbete för att hantera lokala industrikriser delvis präglas av horisontella och vertikala nätverk men också att det sammantaget finns ganska få ”ordinarie” kommunala åtgärder för att hantera situationen. Därför spe-lade näringspolitiken inte en betydande roll i hanterandet av den lokala industrikri-sen. Det visar på att sårbara kommuner inte lägger överdrivet stor energi på närings-politik, istället är det andra medel som används för att kunna bemöta problem som är behäftade med tillväxt och sysselsättning. Som Pålsson sa: ”Det finns ett feltänk, det finns i kommunerna en bestämd uppfattning om att man måste bedriva en väl-digt god näringslivspolitik”.

I relation till tidigare forskning avviker slutsatserna från det som exempelvis Jan Olsson och Jon Pierre kommit fram till. De menade att det fanns en tydlig när-varo av näringspolitiska frågor i kommuner med dåliga förutsättningar som befann sig i krissituationer.59 Vad slutsatserna i den här uppsatsen kommit fram till är att så inte riktigt är fallet och näringspolitiska frågor framstod inte som det mest centrala i hanteringen av den lokala industrikrisen.