Projektet Food Valley of Bjuv

Vad som av materialet framkommit som den viktigaste delen av det näringspolitiska arbetet i samband med Findus nedläggning är den verksamhet som startades upp i Findus tidigare lokaler. Kommundirektör Pålsson konstaterande vid beskedet om nedläggningen att det nu fanns två saker att göra: köpa marken och se till att det blev verksamhet på anläggningen.49

Även sammanträdesprotokollet från kommunstyrelsens sammanträde 9/8– 2016 tyder på det. Bjuvs kommun valde att tillsammans med Region Skåne och Lantbrukarnas riksförbund att bidra med 250 000 kr vardera för ”uppdraget att ut-arbeta en affärsplan med syftet att utreda möjligheterna för fortsatt produktion av primärt frysta grönsaker på, och i anslutning till, Findus fabriksområde i Bjuvs kommun.”50 Det ledde senare fram till att kommunstyrelsens arbetsutskott 7/4– 2017 tog upp frågan om Food Valley of Bjuv:

”Utvecklingen beskrivs i det gemensamma ”Whitepaper” och innebär i korthet att inom ramen för varumärket ”Food Valley of Bjuv” åstadkomma en livskraftig, utvecklad och 100 % hållbar livsmedelsproduktionsa nlä ggning ba sera t på cirkulä ra flöden sa mt en interna tionellt a ttra ktiv testbä dd för innova tion och utveckling inom livsmedelsindustrin. FoodHills AB, som bedriver ha ndel och tillverkning a v livsmedel och dä rmed förenlig verksa mhet, ha r uttryckt intressen för att förvärva Findus fabriksanläggning samt medverka till utveckling som beskrivs i ”Whitepa-per” och ”Food Valley of Bjuv”.

Kommunen beslutar sedan att samverka med Food Hills för att dessa ska få möjlighet att bedriva verksamhet och därefter skrivs det i protokollet att:

”Kommunen har särskilt två intressen att bevaka när det gäller utvecklingen efter Findus. Dels, a tt det ä ven fra möver finns livskra ftiga verksa mheter på fabriksa nlä ggningen. Det ä r förödande för kommunens utveckling med en stor, ödslig fa briksa nlä ggning uta n verksa mhet. Dels, har kommunen också intresse a v a tt förvärva marken Findus ä ger för a tt kla ra bosta dsförsörjningen i ett lä ngre perspektiv.

Med FoodHills AB som ä ga re a v fa briksa nlä ggningen finns förutsä ttninga r för en så da n ut-veckling.”

Följaktligen bidrog kommunen till det arbetet och notera hur det är de lokala förut-sättningarna som är utgångspunkten. Det är även något som Månsson antydde, det är det ”cirkulära produktionssättet” man är ute efter vilket är specifikt för Bjuv.

49

Christer Pålsson, intervju

50

Även Tillväxtverket lyfter på sin hemsida fram det här som ett exempel under ru-briken ”Exempel på lyckad omställning” och det nämns även hur Region Skåne hade en viktig del i det hela.51

Ett eget nätverk som heter SSEC var inblandade i projektet med Food Valley of Bjuv och bidrog. SSEC beskriver sig själva som ”ett avtalsbaserat nätverk med offentliga och privata aktörer. Det är Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) som är huvudman.”52. Inom detta nätverk samverkas det kring frågor om livsmedelspro-duktion och ett mål är att stimulera cirkulär prolivsmedelspro-duktion. Bjuvs kommun är en av medlemmarna och enligt Månsson har SSEC varit till stor hjälp.

Månsson beskriver i en anekdot hur arbetet ovan präglades av ett löst samman-satt nätverk:

För att dra en anekdot, de här människorna som… man kan väl säga att vi var ett gäng på 5 -6 personer… det var Lennart från regionen, Bengt Persson, Erik Pålsson so m ägare och lite utav a v ha ns folk. Och de va r ju inte som ma n va r va n vid för a tt de kunde ju ringa på förmidda gen och säga nu ska vi ha möte ikväll klockan fem. Då sa jag det är ju fredag idag, ”men vi har möte klockan fem”, jaha jaja.

/…/

Och ja g sa tt i Tyringe för ja g fick sta nna bilen vid en Ica -a ffär. Så dä r sa tt vi en freda gskväll och diskutera de hur ma n skulle gå vida re och hur ma n skulle pressa i prisbilden osv. Ja g ha r ju haft… det räcker nog inte med 100… möten utanför den ordinarie verksamheten i kommunen.53

Anekdoten ger en bild av hur arbetet bedrevs.

5.4.1 Horisontella eller vertikala nätverk i Food Valley of Bjuv

- Åt vilket håll sökte sig kommunen i just denna del av sitt näringspolitiska arbete, närliggande kommuner och företag eller åt statliga regionala myn-digheter och centrala mynmyn-digheter?

I det tydligaste av ageranden, samverkar Bjuvs kommunen med andra aktörer. ”Bjuvs kommun, Region Skåne, Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU), Lunds uni-versitet och Lantbrukarnas Riksförbund (LRF) har gemensamt formulerat hur or-ganisationerna vill se fabriksanläggningen utvecklas efter Findus lämnat.” Det är alltså dessa som tillsammans tagit fram en planering och Bjuvs kommun kan man således säga fått stöd via kunskap och information. Därtill ska nätverket SSEC ha varit en del av det hela och bidragit med kontakter och samordning. Det är alltså både åt statliga regionala myndigheter samt företag som kontakten funnits och där-för blir det en form av blandning av horisontella och vertikala nätverk som använts.

51

Tillväxtverket, Exempel på lyckad omställning

52

SSEC, Om SSEC

53

Andra analysfrågan

- Vilken kontaktform med andra aktörer användes inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete. Följde kontaktvägarna tjänste-vägen och togs via institutionaliserade kommunikationskanaler eller följde de inte dessa institutionaliserade kommunikationskanaler?

Olika delar av materialet visar på olika kontaktformer, det framgår dels att kontakt-vägarna följde tjänstevägen via institutionaliserade kommunikationskanaler. Men Månssons beskrivningar av de möten han hade med resterande inblandade i pro-jektet kan bäst liknas vid icke institutionaliserade kommunikationskanaler. Mycket av arbetet verkar ha bestått av kontaktknytning under icke-ordinarie former, vilket också förklarar de kommunala dokumentens avsaknad av utförlig information om det hela. Anders Månsson har agerat som någon form av mäklare och försökt att göra det enklare för företag att etablera sig och har även arbetat med en vision om att det är kommunens lokala förutsättningar som ska vara attraktiva, den cirkulära produktionen. Det blir också uppenbart hur viktigt det är med individer som är dri-vande och initiativtagande från kommunens sida, i fallet Bjuv verkar det ha burits av några eldsjälar som gett allt de kan. Här kan återkopplas till anekdoten om den grupp som arbetade intensivt med situationen, företrädare från kommun, region och företag. En tydlig bild av horisontella nätverk framträder här.

Tredje analysfrågan tillämpas.

- Vad var syftet med kontakten som togs inom ramen för just denna del av kommunens näringspolitiska arbete, gällde det att få kunskap om varandras behov och samordna eller gällde det att kunna mobilisera statliga ekono-miska resurser?

Syftet med kontakten framstår som tudelad. Dels få kunskap om varandras behov och samordna kring anläggningen som skulle etableras men samtidigt fanns det statliga ekonomiska resurser inblandade också.

Sammanfattningsvis har projektet Food Valley of Bjuv drag av både horison-tella och vertikala nätverk då aktörerna som kommunen arbetade med näringspoli-tiskt både var företag och statliga myndigheter. Kontaktformerna var både institut-ionella och icke institutinstitut-ionella. Syftet hade också drag av ekonomiska resurser samt samordning.