När det kommer till psykisk ohälsa bland unga finns det flera olika förklaringar och perspektiv. Detta blir tydligt i studiens resultat. En styrka med studien är att hälften av skolkuratorerna som medverkat arbetar på högstadiet, medan de resterande arbetar på gymnasiet. Detta var viktigt för oss då studien avgränsats till unga i åldersgruppen 13–19 år. Genom att ha med skolkuratorer som arbetar på högstadiet och gymnasiet kan hela
åldersspannet täckas. Tidigare forskning som lyfts upp i arbetet visar att psykisk ohälsa eskalerar inom denna åldersgrupp. Samtidigt rapporteras det om att psykisk ohälsa är ett växande problem bland ungdomar. Eftersom skolkuratorer har möjligheten att motverka psykisk ohälsa bland ungdomar, kan denna studie redovisa deras syn på den växande psykiska ohälsan.
Deltagarna i studien har haft en socionomutbildning eller liknande utbildning och uppger olika förklaringar till psykisk ohälsa bland unga. Detta kan bero på att skolorna ser olika ut, de problem som förekommer på en viss skola behöver inte förekomma på en annan.
Skolkuratorerna har också olika erfarenheter och bakgrund vilket kan påverka deras tankar och verklighetsuppfattning. Den kvalitativa forskningsstrategin slår inte ihop informanternas röster till en röst, utan fokuserar på att lyfta upp varje intervju som unik. Denna studie har lagt fokus på att ge alla informanter lika mycket utrymme till att utrycka sina upplevelser och åsikter. Därför redovisas det också i resultatet åsikter eller upplevelser som informanterna varit ensamma om att ha.
I och med den rådande pandemin har vissa moment under studiens gång varit svårare att genomföra. Uppsatsarbetet har helt och hållet gjorts på distans med hjälp av elektroniska hjälpmedel. Som tidigare nämnts gjordes intervjuerna på distans genom Google Teams, detta beslut togs av hänsyn till deltagarna och oss själva. Bryman (2011) förklarar att kroppsspråk är en viktig aspekt under en intervju. En nackdel med att utföra intervjuer med hjälp av digitala hjälpmedel är att det inte går att tolka kroppsspråket på samma sätt som i ett fysiskt möte. För att undvika detta bad vi alla deltagare att sätta sig en bit ifrån skärmen, så hela kroppen kom med i bilden. Intervjuande på distans ställde högre krav på informanten och oss själva. Detta var vi medvetna om redan i förhand och övade därför på kollegor innan det var dags att intervjua de riktiga deltagarna, för att vara väl förbereda inför de riktiga
intervjuerna.
Vi fick tidigt ett problem med att nå ut till skolkuratorer, på grund av den rådande pandemin jobbar de flesta hemifrån. När vi från början ringde ut och mejlade till olika skolkuratorer fick vi antingen väldigt sent svar eller inget svar alls. De som hörde av sig förklarade att deras arbetssituation ändrats väldigt mycket på kort tid och att de för tillfället hade väldigt mycket att göra. Vi anpassade oss tidigt och förstod att vi behöver ändra strategi, därmed nådde vi ut till flera olika samordnare som har hand om kuratorsträffar i Mellansverige. Med deras hjälp kunde vi snabbt och effektiv nå ut till det urvalet vi ville ha.
Före och efter alla moment har vi kritisk granskat och noga gått igenom processen och genom studien följt de riktlinjer och regler som finns kring uppsatsarbetet. En styrka med studien är att den har gett ny information om just skolkuratorers syn på psykisk ohälsa och deras uppfattning om det förebyggande arbetet. Resultatet kan ge fördjupad kunskap om psykisk ohälsa bland unga och hur skolkuratorernas förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete ser ut. Målet var att få en djupgående studie där skolkuratorernas upplevelser och förklaringar redovisas samt analyseras med stöd av tidigare forskning och teorier. För att öka trovärdigheten har vi fokuserat på att göra en tydlig och noggrann redovisning av de metoder som använts, hur urvalet gått till och motivering till forskningsdesign.
REFERENSLISTA
Barnets rätt i samhället. (2017). Bris årsrapport visar att psykisk ohälsa ökar bland barn.
https://www.bris.se/om-bris/press-och-opinion-old/pressmeddelande/2017/bris- arsrapport-bekraftar-att-psykisk-ohalsa-okar-bland-barn/
Bernard, L. P. (2021). Dually credentialed school counselors’ experiences of burnout and its impact on the effective implementation of mental health interventions [ProQuest Information & Learning]. In Dissertation Abstracts International: Section B: The Sciences and Engineering (Vol. 82, Issue 6–B)
Borelius, M. (2014). Mental ohälsa ut ur garderoben. Natur & Kultur Akademisk
Browne, D. T., Wade, M., May, S. S., Maguire, N., Wise, D., Estey, K., & Frampton, P. (2021). Children’s Mental Health Problems During the Initial Emergence of COVID-19. Canadian Psychology, 62(1), 65–72. https://doi-
org.ep.bib.mdh.se/10.1037/cap0000273
Camilla Thørring Bonnesen, Marie P Jensen, Katrine R Madsen, Mette Toftager, Johanne A Rosing, Rikke F Krølner, Implementation of initiatives to prevent student stress: process evaluation findings from the Healthy High School study, Health Education Research, Volume 35, Issue 3, June 2020, Pages 195–215,
https://doi.org/10.1093/her/cyaa003
Darch, C., Shippen, M. E., Darch, E., Patterson, D., & Massey, C. (2014). School Counselors Training Paraprofessionals: A Practical Model for Providing Technical Assistance in the Rural School Setting. Rural Special Education Quarterly, 33(4), 33–40.
https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1177/875687051403300405
Folkhälsomyndigheten (2020). Att främja psykisk hälsa bland barn och unga. Hämtad den 2 April från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
Folkhälsomyndigheten. (2018). Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige? Varför har den psykiska ohälsan ökat bland barn och unga i Sverige?
(folkhalsomyndigheten.se)
Folkhälsomyndigheten. (2021). Statistik om psykisk hälsa bland barn och unga. Hämtad den 11 April från: https://www.folkhalsomyndigheten.se/livsvillkor-
levnadsvanor/psykisk-halsa-och-suicidprevention/statistik-psykisk-halsa/barns- psykiska-halsa/
Första Linjen. (2020). Nulägesbeskrivning av hälso- och sjukvårdens första linje för barn och
ungas psykiska hälsa. https://www.uppdragpsykiskhalsa.se/wp-
content/uploads/2021/03/F%C3%B6rsta-linjen-2020-nul%C3%A4gesbeskrivning-av-
h%C3%A4lso-och-sjukv%C3%A5rdens-f%C3%B6rsta-linje.pdf
Gren-Landell, M., Aho, N., Carlsson, E., Jones, A., & Svedin, C. (2013). Posttraumatic stress symptoms and mental health services utilization in adolescents with social anxiety disorder and experiences of victimization. European Child & Adolescent Psychiatry, 22(3), 177–184. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1007/s00787-012-0336-z
Jan, Muqaddas and Soomro, Sanobia and Ahmad, Nawaz, Impact of Social Media on Self- Esteem (August 31, 2017). European Scientific Journal, 13(23), 329-341, Available at SSRN: https://ssrn.com/abstract=3030048
Lagberg, D. & Sundelin, C. (2000). Risk och prognos i socialt arbete med barn. Centrum för utvärdering av socialt arbete. Stockholm: Förlagshuset Gothia
Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor, (2015). När livet känns fel: ungas upplevelser kring psykisk ohälsa / [ed] Myndigheten för ungdoms- och
civilsamhällesfrågor, Stockholm
Olsson, U. (2021, 3 maj). Dramatisk ökning av unga som mår psykiskt dåligt. SVT Nyheter. Hämtad den 21 april 2021
från https://www.svt.se/nyheter/lokalt/varmland/manga-unga-mar- psykiskt-daligt-1
Payne, M. (2015). Modern teoribildning i socialt arbetet. Stockholm. Natur & Kultur Power, E., Hughes, S., Cotter, D., & Cannon, M. (2020). Youth mental health in the time of
COVID-19. Irish Journal of Psychological Medicine, 37(4), 301-305.
doi:10.1017/ipm.2020.84
Power-Elliott, M., & Harris, G. E. (2012). Guidance counsellor strategies for handling bullying. British Journal of Guidance & Counselling, 40(1), 83–98. https://doi- org.ep.bib.mdh.se/10.1080/03069885.2011.646947
Temagruppen Unga i arbetslivet (2014). Möt mig där jag är. Bemötande som
framgångsfaktor i arbetsmarknadsprojekt för unga. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Skollag (SFS 2021:191). https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk- forfattningssamling/skollag-2010800_sfs-2010-800
Skolverket. (2021). Elevhälsa. Hämtad den 4 April från: https://www.skolverket.se/regler- och-ansvar/ansvar-i-skolfragor/elevhalsa
Socialstyrelsen. (2019). Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga – Öppna jämförelser 2019. Psykiatrisk vård och behandling till barn och unga
(socialstyrelsen.se)
Socialstyrelsen. (2020). Fler barn och unga får vård och behandling för psykisk ohälsa. Teater, B. (2014). An Introduction to Applying Social Work Theories and Methods.
Maidenhead: Open University Press.
Temagruppen Unga i arbetslivet (2014). Möt mig där jag är. Bemötande som
framgångsfaktor i arbetsmarknadsprojekt för unga. Stockholm: Myndigheten för ungdoms- och civilsamhällesfrågor.
Vetenskapsrådet (2017). God forskningssed [Elektronisk resurs]. (Reviderad utgåva). Stockholm: Vetenskapsrådet.
Vetenskapsrådet (2021). Etik i forskningen. Hämtad den 19 April från:
https://www.vr.se/uppdrag/etik/etik-i-forskningen.html
Wang, M.-T., & Sheikh-Khalil, S. (2014). Does parental involvement matter for student achievement and mental health in high school? Child Development, 85(2), 610–625. https://doi-org.ep.bib.mdh.se/10.1111/cdev.12153
Webber, K. C. (2018). A Qualitative Study of School Social Workers’ Roles and Challenges in Dropout Prevention. Children & Schools, 40(2), 82–90. https://doi-
BILAGA A - INFORMATIONSBREV
Intervjupersoner sökes för studie om skolkuratorers arbete för att förebygga psykisk ohälsa hos elever
Vi är två socionomstudenter på Mälardalens högskola och har som ämne för vårt examensarbete valt att skriva om förebyggande arbete mot psykisk ohälsa i skolan ur skolkuratorers perspektiv. Tidigare forskning har uppmärksammat den växande psykiska ohälsan bland barn och ungdomar och syftet med uppsatsen är att bidra med ny kunskap om hur skolkuratorer bemöter psykisk ohälsa i sitt arbete inom skolverksamheten, samt vilka förutsättningar kuratorer upplever sig ha att bedriva ett förebyggande arbete mot psykisk ohälsa bland elever. Vi söker därför skolkuratorer som vill delta i intervjustudien
och dela med sig av sina erfarenheter till oss.
Intervjun beräknas ta ca 30 - 45 minuter. Utifrån rådande situation med Covid-19 genomförs intervjun digitalt via verktyg som Zoom, Teams eller på annat sätt som passar bra för dig. Om du ger ditt medgivande kommer vi att spela in intervjun (endast ljudinspelning, ej bild) för att sedan transkribera den. Inspelningen och utskriften av intervjuerna kommer endast finnas tillgängliga för oss som genomför studien och kommer raderas efter studiens genomförande.
Vi följer i vårt uppsatsarbete Vetenskapsrådets forskningsetiska principer. Detta innebär att intervjumaterialet kommer hanteras konfidentiellt och endast användas i uppsatsarbetet. Deltagande i intervjun är självfallet helt frivilligt och du kan välja att avbryta din medverkan utan att motivera varför.
Du kan om du vill få ta del av den transkriberade intervjun för genomläsning och
godkännande. Om du är intresserad av att ta del av det slutliga arbetet kan du höra av dig till någon av oss så kan vi skicka den färdiga uppsatsen till dig.
Kontakta gärna oss via mejl eller telefon om du vill delta i studien, hör även av dig till oss eller vår handledare vid eventuella funderingar.
Sherwan Walli, student Elisabeth Antoniadou, student E-post: swi16001@student.mdh.se E-post: eau18001@student.mdh.se Telefon: 072 - 267 28 92 Telefon: 076 - 008 71 45 Kontaktuppgifter till handledare:
Kitty Lassinantti Lektor i socialt arbete
Avdelningen för socialt arbete
Akademin för Hälsa, Vård och Välfärd (HVV) Mälardalens högskola
Box 325, 631 05 Eskilstuna Kitty.lassinantti@mdh.se
BILAGA B - INTERVJUGUIDE
Bakgrund
Berätta om oss själva - Vi är två socionomstudenter från Mälardalens högskola som för
tillfället genomför ett examensarbete.
Berätta om syftet med studien - Syftet med denna studie är att undersöka skolkuratorns syn
på psykisk ohälsa bland elever inom grundskolan. Samt undersöka om skolkuratorn har rätt
förutsättningar att bedriva ett förebyggande och främjande arbete mot psykisk ohälsa bland
eleverna på skolan.
Viktig information till intervjupersonen - Deltagande i intervjun är självfallet helt frivilligt
och du kan välja att avbryta din medverkan utan att motivera varför. Med ditt godkännande
spelar vi gärna in intervjun. Vi följer i vårt uppsatsarbete Vetenskapsrådets forskningsetiska
principer. Detta innebär att intervjumaterialet kommer hanteras konfidentiellt och endast
användas i uppsatsarbetet.
Inledande frågor
Berätta lite om dig själv.
Hur länge har du jobbat som skolkurator?
Vilken typ av skola jobbar du på?
Hur många elever har du ansvar för?
Är du ensam i din yrkesroll eller är ni fler kuratorer på skolan?
Hur kan en vanlig arbetsdag se ut för dig?
Psykisk ohälsa
Vad tänker du om ungas mående och att psykisk ohälsa ökar hos unga?
Möter du många unga med psykisk ohälsa i ditt arbete?
Hur märker du av psykisk ohälsa bland eleverna?
Hur kommer du i kontakt med elever som är i behov av stödsamtal?
Vad är det för typ av psykisk ohälsa du främst möter hos unga i ditt arbete? Vilka uttryck kan
det ta sig? Kan du ge några exempel?
Vilka förklaringar finns det till psykisk ohälsa bland ungdomar i din mening?
Är din erfarenhet utifrån ditt arbete som skolkurator att det är lika vanligt med psykisk ohälsa
hos killar som hos tjejer?
Ser du någon skillnad vad gäller vad tjejer respektive killar uppsöker skolkurator för?
Finns det några särskilda risker som du ser det med att psykisk ohälsa ökar hos unga?
Har du märkt av någon förändring över tid när det gäller psykisk ohälsa hos unga?