"Jag släcker bara bränder" : En kvalitativ studie om skolkuratorns syn på psykisk ohälsa bland unga samt deras upplevelser om det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

Akademin för hälsa, vård och välfärd

’’JAG SLÄCKER BARA BRÄNDER’’

En kvalitativ studie om skolkuratorns syn på psykisk ohälsa bland unga samt

deras upplevelser om det hälsofrämjande och förebyggande arbetet.

ELISABETH ANTONIADOU

SHERWAN WALLI

Huvudområde: Socialt arbete Nivå: Grundnivå

Högskolepoäng: 15 hp

Program: Socionomprogrammet

Kursnamn: Examensarbete inom socialt arbete

Handledare: Kitty Lassinatti

Seminariedatum: 2021-06-03 Betygsdatum: 2021-06-14

SAMMANFATTNING

Skolkuratorer har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som lider av psykisk ohälsa. Skolkuratorn är den professionen inom skolpersonalen som kan ses som den bindande länken mellan skola, socialtjänst och hälso- och sjukvård. Tidigare forskning visar att ungdomar som mår sämre psykiskt söker sig först till skolkuratorn och sen till annan skolpersonal. Skolkuratorns arbetsuppgift är att arbeta hälsofrämjande och förebyggande mot psykisk ohälsa hos eleverna. Denna studie undersöker vilken syn skolkuratorer har på psykisk ohälsa hos ungdomar mellan 13–19 år, samt om de har rätt förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete. I denna kvalitativa studie har det genomförts åtta semistrukturerade intervjuer på åtta skolkuratorer, fyra som arbetar inom högstadiet och fyra inom gymnasiet. Studiens resultat visar att elevers psykisk ohälsa orsakas av svårigheter inom familjeförhållanden och ungdomens sociala omgivning. Informanterna uppger att det finns brister inom det främjande och förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. Nyckelord: Psykisk ohälsa, unga, förebyggande arbete, skolkuratorn.

ABSTRACT

School counselors have an unique position where they have the opportunity to

identify students who suffer from mental illness. The school counselor is the profession within the school staff that can be seen as the binding link between school, social services and health care. Previous research shows that youth who suffer from mentall illness address first to the school counselor and then to other school staff. The school counselor's task is to work to promote health and prevent mental illness among the students. This study examines the school counselors' views on mental illness in young people between the ages of 13–19, and whether they have the right conditions to carry out preventive work. In this qualitative study, eight semi-structured interviews were conducted with eight school counselors, four working at comprehensive school and four in upper secondary school. The results of the study show that students' mental illness is caused by difficulties in family relationships and the youth's social environment. The informants state that there are shortcomings in the promotion and prevention work against mental illness among youth.

INNEHÅLL

1 INLEDNING ... 1

1.1 Problemformulering ... 2

1.2 Syfte och frågeställningar ... 2

1.3 Centrala begrepp ... 3

2 BAKGRUND ... 4

2.1 Den sociala omgivningens påverkan på den unga ... 4

2.1.1 Familje- och socioekonomiska förutsättningar ... 4

2.1.2 Skolan som arena ... 4

2.1.3 Det individualiserade samhället och normer ... 5

2.1.4 Sociala medier ... 5

3 TIDIGARE FORSKNING ... 6

3.1 Psykisk ohälsa bland unga ... 6

3.2 Det förebyggande arbetet ... 8

3.3 Sammanfattning och reflektioner ... 10

4 TEORI ... 11 4.1 Systemteori ... 11 4.2 Empowerment ... 12 4.3 Reflektioner ... 12 5 METOD ... 13 5.1 Forskningsmetod ... 13 5.2 Urval ... 13 5.3 Datainsamling ... 14 5.4 Databearbetning ... 15

5.5 Reliabilitet och validitets aspekter ... 16

5.6 Forskningsetik ... 17

6.1 Individen och familjen ... 19 6.1.1 Familjeförhållanden ... 19 6.1.2 Sociala relationer ... 19 6.1.3 Individens självbild ... 20 6.2 Skolan ... 21 6.2.1 Skolmiljön ... 21 6.2.2 Prestationskrav ... 22

6.3 Det förebyggande arbetet ... 23

6.3.1 Metoder för att arbeta förebyggande ... 23

6.3.2 Samverkan ... 24

6.4 Skolkuratorns förutsättningar ... 26

6.4.1 Begränsningar ... 26

7 ANALYS ... 27

7.1 Psykisk ohälsa bland unga utifrån systemteorin ... 27

7.1.1 Mikrosystemet ... 27

7.1.2 Mesosystemet ... 27

7.1.3 Makrosystemet ... 28

7.2 Skolkuratorns förutsättningar att arbeta förebyggande ... 29

7.2.1 Det förebyggande arbetet ... 29

7.2.2 Skolkuratorns handlingsutrymme ... 30

7.2.3 Empowerment ... 30

8 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 31

8.1 Slutsatser ... 32

8.2 Diskussion om studiens styrkor och svagheter ... 33

REFERENSLISTA ... 34

BILAGA A - INFORMATIONSBREV ... 1

1 INLEDNING

Sverige som tidigare haft en relativt bra ungdomshälsa där de flesta ungdomarna upplever att de har ett värdefullt liv med goda hälsovanor börjar se en negativ skillnad, en undersökning från Folkhälsomyndigheten (2018) om skolbarns hälsovanor visar att allt fler unga mår sämre idag. Media lyfter upp detta problem och menar att det finns olika förklaringar till att psykisk ohälsa bland ungdomar växer och att det går ner i åldrarna. Ungdomen kan vara en jobbig och tuff fas för många, där man inte riktigt har hittat sig själv och försöker hitta meningsfullhet i sitt liv. Genom debatter förs diskussioner om vad det kan vara i ungdomarnas liv som påverkar de och leder till psykiska ohälsa samt att det krävs en

kriskommission mot ungas psykiska ohälsa (Svenska Dagbladet, 2018). SVT Nyheter (2021) rapporterar om att det skett en dramatisk ökning av unga som mår dåligt under den rådande pandemin. Kuratorer som arbetar på Första linjen för barn och unga vittnar om att många unga utvecklat depressiva symptom på grund av distansstudier. Distansstudier ställer högre krav på eleverna när det kommer till att ta ansvar och ha disciplin (Första linjen, 2021). Folkhälsomyndigheten är Sveriges nationella kunskapsmyndighet och de arbetar med att värna om och förbättra den allmänna folkhälsan i landet. Var fjärde år genomför

folkhälsomyndigheten en undersökning som handlar om ungdomars psykiska hälsa. Syftet med undersökningen är att få en bild av livstillfredställelsen bland ungdomar. Genom att skolbarn besvarar frågor som handlar om deras hälsa, livstillfredställelse, hur ofta de

upplever psykosomatiska besvär som nedstämdhet, sömnsvårigheter och nervositet kan man få en bild om hur ungdomarna i Sverige mår. Folkhälsomyndigheten började utföra dessa undersökningar 2001/2002 och resultaten visar att de allra flesta ungdomarna i landet är nöjda med deras liv, resultatet har legat på en stabil nivå. Den senaste undersökningen gjordes 2018, majoriteten av de ungdomar som deltog i den undersökningen uppgav att de är nöjda med deras hälsa, livsvillkor och levnadsvanor – men samtidigt kan man se att psykisk ohälsa har ökat bland unga. För första gången sedan 40 år tillbaka kan man tydligt se att allt fler unga mår sämre och att det är en negativ trend som påverkar barn redan vid tidig ålder. Att den psykiska ohälsan gått ner i åldrarna bland barn och ungdomar anses vara ett

allvarligt problem som kommer bära med sig stora utmaningar. (Folkhälsomyndigheten, 2021). Det är olika saker som betonas i olika studier. Socialstyrelsens kartläggning där det undersöks om hur många unga som uppsöker vård för psykiska besvär betonar psykisk ohälsa (Socialstyrelsen, 2019).

Bris (Barnens rätt i samhället) är en barnrättsorganisation i Sverige som strävar efter att stötta och skapa ett tryggare samhälle anpassat för barn och unga. Genom Bris kan barn och ungdomar få kontakt med en kurator och prata ut om eventuella problem eller funderingar. Den senaste årsrapporten från Bris ”Hur har barn det” lyfter upp barn och ungdomars livssituation. Rapporten visar att det i framtiden finns både utmaningar och möjligheter – samtidigt visar den att det finns ett ökat behov bland barn och unga att kontakta kuratorer. Aldrig någonsin har Bris fått så mycket samtal som de fått nu de senaste åren. Även här ser man en negativ trend där allt fler yngre barn utvecklat ett dåligt psykiskt mående. Det som oroar Bris mest är att allt fler samtal handlar om allvarlig psykisk ohälsa. Framtiden kommer

bära med sig utmaningar när det gäller barn och ungas hälsa. Bris menar att ungdomen är knepig period av livet där unga ska göra en övergång till att bli vuxen, förväntningarna är många. En slutsats som Bris drar är att skolor behöver mer kunskap om hur man på bästa sätt jobbar med att minska psykisk ohälsa bland barn och ungdomar (Bris, 2018).

I denna studie kommer fokus ligga på skolkuratorns syn på psykisk ohälsa bland unga, studien strävar efter att belysa deras perspektiv och förklaringar till det. Denna studie strävar också efter att ge en fördjupad förståelse om skolkuratorernas upplevelse av det främjande och förebyggande arbetet.

1.1 Problemformulering

Statistik visar att psykisk ohälsa ligger bakom en av tre sjukskrivningar i Sverige

(Socialstyrelsen 2019). Samtidigt ser man att detta är ett växande problem som drabbar både unga och äldre. Socialstyrelsen förklarar att begreppet psykisk ohälsa innebär att en individ lider av psykiska besvär som till exempel oro, ångest och nedstämdhet. Socialstyrelsen poängterar i sin rapport om psykisk ohälsa bland unga, att det är viktigt att fånga upp ungdomar i ett tidigt stadie och erbjuda dem stöd och vård för deras psykiska besvär. Att prata om psykisk ohälsa har blivit mer accepterat idag. Borelius (2014) menar att allt fler människor söker hjälp för psykisk ohälsa idag, men att det fortfarande är ett tabubelagt ämne. För att göra ett gott förebyggande arbete och minska tabut kring psykisk ohälsa behövs mer kunskap inom området (Borelius, 2014).

Skolkuratorn utgör med sitt kurativa arbete en mycket betydelsefull roll i arbetet mot psykisk ohälsa. En viktig arbetsuppgift som skolkuratorn har är att motverka psykisk ohälsa bland eleverna på skolan genom att utföra ett förebyggande arbete inom elevhälsan. Ett arbete som går ut på att tidigt identifiera elever som är i behov av stöd, och sedan vägleda dem till en god psykisk hälsa (Skolverket, 2021). I och med att allt fler unga i Sverige mår sämre och att allt fler är i behov av kuratorns stöd är det av intresse att undersöka skolkuratorns perspektiv.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syftet med denna studie är att belysa skolkuratorns perspektiv på psykisk ohälsa bland

ungdomar. Samt att undersöka skolkuratorernas upplevelser kring de förutsättningar som de

erhåller när det kommer till att arbeta främjande och förebyggande, mot psykisk ohälsa bland

eleverna.

•

•

1.3 Centrala begrepp

Psykisk hälsa

Psykisk hälsa är enligt WHO ett tillstånd av psykiskt välbefinnande där individen känner meningsfullhet i sitt liv. Där individen klarar av vardagens utmaningar och bidrar med sina egna resurser till samhället (Folkhälsomyndigheten, 2021).

Psykiska besvär

Psykiska besvär innebär att individen lider av olika besvär som till exempel; oro, stress, ångest eller svårigheter med sömn. Psykiska besvär kan även ge kroppsliga besvär som t.ex. ont i ryggen, yrsel eller huvudvärk. Svårighetsgraden av dessa besvär kan variera, ihållande psykiska besvär kan leda till att individen finner det svårt att ta sig igenom vardagen

(Folkhälsomyndigheten, 2021).

Elevhälsa

Elevhälsa finns på alla skolor i Sverige, det är en grupp med personal som har olika kompetenser men ett gemensamt mål - att skapa en trygg och utvecklande skolmiljö som främjar elevernas lärande och hälsa. Att arbeta främjande och förebyggande är elevhälsan huvuduppdrag. Elevhälsan består ofta av skolkurator, speciallärare, pedagoger, studie och yrkesvägledare samt sjuksköterska (Skolverket, 2021).

Unga

Denna studie är avgränsat till ungdomar på högstadiet och gymnasiet, vilket innebär att den “unga” är en person som är mellan 13–19 år gammal.

Socioekonomisk bakgrund

Socioekonomisk bakgrund eller socioekonomisk indelning, är en klassifikation som innebär individers utbildningsnivå, inkomst och yrke. Var familjer bor eller i vilken skola elever gå på beror oftast på familjens socioekonomiska bakgrund (Skolverket, 2018).

Skyddsfaktor

Skyddsfaktorer är förutsättningar som fungerar som en motståndskraft mot psykisk ohälsa. Skyddsfaktorer mot psykisk ohälsa för barn och unga lyfts upp som; goda

familjeförhållanden, hög socioekonomisk bakgrund, positiva kamratrelationer, goda kognitiva, fysiska, sociala egenskaper och förmåga till impulskontroll

2 BAKGRUND

Det finns olika förklaringar till varför psykisk ohälsa är ett problem bland ungdomar i Sverige. I det här avsnittet kommer vi att redogöra för olika perspektiv och förklaringar på psykisk ohälsa bland unga.

2.1 Den sociala omgivningens påverkan på den unga

Familjeförhållanden och skolan är de arenor som har störst påverkan på individen, när det kommer till psykisk hälsa.

2.1.1 Familje- och socioekonomiska förutsättningar

Förmågor som att kunna känna tillit och kärlek till sig själv och till dem runt omkring är ytterst viktigt. Den största orsaken till att barn och unga utvecklar psykiska besvär är på grund av dåliga familjesituationer samt deras skolgång. Det man ser är att kommunikation inom familjen är en viktig faktor, de ungdomar som finner svårigheter med att prata med sina föräldrar om eventuella problem eller oro i sina vardagsliv utvecklar i högre grad psykisk ohälsa (Folkhälsomyndigheten, 2018). Bris (2017) betonar vikten av att ha en trygg

omgivning som främjar den ungas personliga utveckling. Den unga är i behov av att bli litad på av sin omgivning, för att uppnå personlig utveckling. De unga som inte växer upp i en trygg omgivning har en större risk för att drabbas av psykisk ohälsa. Folkhälsomyndigheten (2017) däremot hävdar att det inte finns ett enkelt svar på vilken betydelse socioekonomisk bakgrund har hos den unga. Därmed menar folkhälsomyndigheten att det i nuläget inte går att ge ett definitivt svar på om dålig socioekonomisk bakgrund leder till en ökning av psykisk ohälsa i samhället. Samtidigt finns det andra studier som visar på att det finns ett samband mellan t.ex. ökade klassklyftor och psykisk ohälsa i befolkningen. Två brittiska epidemiologer visar i sin bok ”den inre ojämlikheten” att det finns en koppling mellan sämre

socioekonomisk bakgrund och ökad risk för psykisk ohälsa samt hälsorelaterade problem (Wilkinsson & Picket, 2018).

2.1.2 Skolan som arena

En arena som visat sig vara en viktig faktor när det kommer till ungas psykiska välbefinnande är skolan. I skolan finns kompisar, aktiviteter och en plattform där man kan prestera och göra bra ifrån sig. Elever som presterar bra i skolan mår bättre. Skyddsfaktorer för den unga kan vara hög begåvning, goda sociala förmågor, god självkänsla och självförtroende. Dessa förmågor kan utvecklas i en arena som skolan (Lageberg & Sundelin, 2000). Brist på arbetsro, mobbning och otrygghet i skolan leder ofta till psykisk ohälsa bland unga (MUCF, 2015). En rapport från myndigheten för ungdoms och civilsamhällesfrågor (MUCF) som handlar om ungas upplevelse kring psykisk ohälsa, visar att elevhälsan har betydelsefull roll i arbetet med de ungas mående i skolmiljön. Mobbning och trakasserier är ett förekommande problem på högstadiet och gymnasiet. De aspekter inom skolmiljön som har mest negativ påverkan på den unga är mobbning och andra former av kränkande behandling. Elevhälsans

roll har visat sig vara av hög betydelse för att hjälpa unga som blir utsatta för mobbning och trakasserier (MUFC, 2015). I de ungas mening är det viktigt att elevhälsan har ett gott

bemötande där de inte tittar bakåt på det som hänt utan blickar framåt med ett icke dömande perspektiv. De unga vill inte känna sig som offer eller icke normala när de söker stöd hos elevhälsan. Ett bra bemötande är en viktig framgångsfaktor i det främjande och förebyggande arbetet med psykisk ohälsa (Temagruppen Unga i arbetslivet, 2014).

2.1.3 Det individualiserade samhället och normer

Folkhälsomyndigheten (2018) lyfter upp att barn uppfostras på ett mer liberalt sätt idag jämfört med förr, där de unga har en större frihet. Folkhälsomyndighetens slutsats är att det är positivt att föräldrar har en mer liberal syn på omvårdnad av barn, det ger barnet en större chans att på egen hand utforska och förverkliga sina möjligheter. Sociologen Anthony

Giddens beskriver senmodernitetens stora frihet som ångestskapande för individen, han benämner det som ontologisk otrygghet. I och med att människan numera har ett fullständigt ansvar för sina beslut, livsval, prestationer och sociala relationer kan konsekvensen av ett misslyckande leda till stark ångest för individen. När vi misslyckas upplever vi att allting är vårt eget fel, vilket gör att vi bortser från eventuella klasstrukturer eller genusstrukturer. Giddens menar att individen ständigt ställs inför många valmöjligheter där svåra beslut behöver tas, detta påverkar självet och ställer höga krav på individen att ständigt prestera. Det vi är, är det som vi själva utvecklar oss till och därför ligger allt fokus på att göra kloka val och ta rätt beslut. Det är upp till varje individ att prestera och ta den ”rätta” vägen i livet (Andersen & Kaspersen, 2007).

Svensson (2007) menar att samhällsnormer har en påverkan på individen, särskilt under ungdomsfasen då hon menar att ungdomar försöker passa in i samhället. Författaren

berättar att normer är oskrivna regler, om dessa oskrivna regler inte följs finns konsekvenser där individen t.ex. kan bli socialt sanktionerad. Ungdomar blir påverkad av dessa olika normer, det kan t.ex. handla om könsnormer eller normer om sexualitet. Om inte ungdomen lever efter dessa oskrivna regler om hur en kille eller en tjej ska uppföra sig, eller bryter mot heteronormen riskerar de att bli diskriminerade av deras omgivning.

2.1.4 Sociala medier

Sociala medier är ofta på tapeten när ungas hälsa diskuteras. Folkhälsomyndigheten (2018) menar att eftersom sociala medier är ett relativt nytt fenomen i samhället blir det svårt att ge ett enkelt svar på hur det påverkar individen. Det som kan konstateras är att de unga

använder sig av internet och sociala medier i högre grad idag än för 10 år sedan. Men vilken inverkan det har på individen yttrar sig inte Folkhälsomyndigheten om. Det finns däremot andra studier som gjorts. En studie som undersökt vilken påverkan sociala medier har på individen, visade ett resultat som indikerar på att allt fler människor använder sig av sociala medier som till exempel Facebook. Deras studie visade att en ökad användning av sociala medier leder till sämre självkänsla. Anledningen till att sociala medier användare får sämre självkänsla är för de jämför sig själva med andra på nätet(Jan et al, 2017).

3 TIDIGARE FORSKNING

I detta kapitel kommer en genomgång av tidigare forskning göras. För att få en grund för vidare problematisering har refereegranskade artiklar som är relevanta för studiens syfte valts ut, dessa vetenskapliga artiklar kommer att sammanfattas och sedan jämföras. Syftet med genomgången av tidigare forskning är att få mer kunskap om vilka faktorer som påverkar den ungas hälsa och hur psykisk ohälsa bland unga ser ut nationellt men även i omvärlden. I arbetets bakgrundskapitel redovisas rapporter om den ungas hälsa från olika barnrättsorganisationer och hälsomyndigheter i Sverige. I och med att vi i tidigare kapitel redovisat vilka faktorer som påverkar den ungas hälsa, kommer vi i detta kapitel lägga mer fokus på att redogöra för mer kunskap inom det hälsofrämjande och förebyggande arbetet som bedrivs mot psykisk ohälsa bland unga.

Tidigare forskning presenteras i två avsnitt, psykisk ohälsa bland ungdomar och det förebyggande arbetet.

3.1 Psykisk ohälsa bland unga

Forskning om psykisk ohälsa bland unga visar att hemmet och skolan är de två arenor som har störst påverkan på ungdomars psykiska hälsa, Wang & Khalil (2014) genomförde en studie i USA där de undersökte vilken påverkan föräldrars disengagemang har på den ungas psykiska hälsa. Studien hade en kvantitativ forskningsstrategi och genomfördes på

gymnasieelever som var mellan 15 - 18 år gamla. 1056 gymnasieelever svarade på en enkät med frågor som handlade om den ungas mående och deras upplevelse av vårdnadshavarens engagemang. Forskarna menar att vårdnadshavare kan främja den ungas hälsa genom att visa engagemang och intresse för den ungas liv. Samtidigt beskrivs ungdomsåren som en tid fylld med utmaningar, där skolan lyfts upp som en arena som kan upplevas som stressande och påfrestande för ungdomen. Forskarna betonar vikten av att vårdnadshavare ger

emotionellt stöd till sitt barn och att de hjälper till med studierna. Studiens resultat visar att de ungdomar som upplever att de får stöd hemifrån från sina vårdnadshavare har en godare psykisk hälsa och en smidigare skolgång, vilket främjar den ungas självförtroende och självkänsla. De som å andra sidan inte har ett bra stöd hemifrån utvecklar i högre grad depression, prestationsångest, suicidtankar och oro. Resultatet visade att barn med utländsk härkomst hade mer närvarande föräldrar än de som var inrikes födda. Samtidigt upplevde tjejerna som deltog i studien i högre grad att de fick emotionellt stöd från sina

vårdnadshavare än killarna. I studien betonas det att föräldrars engagemang spelar en stor roll för barnens psykiska hälsa, då frånvarande vårdnadshavare eller disengagemang från vårdnadshavare kan leda till att unga utvecklar depression och suicidtankar. Forskarna menar att de utifrån studiens resultat kan konstatera det är viktigt att vårdnadshavare är medvetna om att deras roll är kan vara avgörande för de ungas psykiska hälsa (Wang & Khalil, 2014).

Power, Hughes, Cotter (2020) studerade psykisk ohälsa bland ungdomar under Covid-19 pandemin. Forskarna menar att struktur och ordning i vardagen är främjande för den ungas hälsa. Studien visar ett resultat som visar att ungdomar riskerar att utveckla depressiva symptom som t.ex. oro, ångest och nedstämdhet när deras vardagliga rutiner försvinner. Samtidigt poängterar forskarna vikten av att den unga är tillfredsställd med sitt sociala liv,

resultat från studien visar att ett aktivt socialt liv främjar den ungas hälsa. Forskarna hävdar att vänskap och sociala aktiviteter kan vara avkopplande för den unga och att det minskar stress. Studien lyfter upp skolan som en viktig arena för den ungas sociala liv, skolan är en plats där många ungdomar har sitt sociala nätverk. En liknande studie av Browne (2020) undersökte yngre barns psykiska hälsa under covid – 19 pandemin. Studien undersökte barns psykiska hälsa på 22 olika grundskolor runt om i Canada. Forskarna hävdar att det finns för lite forskning om hur psykisk ohälsa ser ut bland yngre barn, de flesta studierna som gjorts har avgränsats till ungdomar mellan 13 och 19 år. Studien visar ett resultat som visar att även barn under 13 år kan utveckla psykisk ohälsa. Forskarna menar att barn inte nödvändigtvis pratar om deras mående, istället visar de det genom utåtagerande beteende – exempelvis genom att skrika och gråta. I studien fick även lärare besvara en enkät om elevernas mående och om de hade rätt förutsättningar att arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa på skolan. Resultatet visar att majoriteten av lärare upplever att allt fler elever i yngre ålder utvecklar depressiva symptom - men även att det förebyggande arbetet är utmanande på grund av tid och resursbrist. Browne betonar vikten av elevhälsans arbete och menar att skolkuratorn har en nyckelroll när det kommer till det förebyggande arbetet för att motverka att unga

utvecklar psykisk ohälsa. De unga som inte har några trygga vuxna i sin omgivning vänder sig till skolkuratorn för stöd. Det konstateras även att god psykisk hälsa underlättar skolgången då det minskar stress och främjar barnets utveckling.

Weber (2018) utförde en studie som visar att unga som lider av psykisk ohälsa hoppar av skolan i högre grad än de som har en god psykisk hälsa. Weber undersökte socialarbetare och skolkuratorns roll när det kommer till det förebyggande arbetet för att motverka att elever väljer att avbryta sina studier. Syftet med studien var att beskriva socialarbetares

engagemang i insatser för det förebyggande arbetet samt i vilka sammanhang detta arbete sker. Undersökningen genomfördes i ett område i södra USA. Det distriktet har genom satsningar på det förebyggande arbetet lyckats minska antalet elever som hoppar av, och har en gymnasiebehörighet med ca 70 procent. Resultatet visar att skolverksamhetens

förebyggande arbete handlar om att stödja de elever som lider av psykisk ohälsa, ge intensivt stöd till särskilt utsatta elever som riskerar att hoppa av samt uppmuntra bortfall till att återvända till ett examensbevisprogram. Studien visar att socialarbetare på skolan och skolkuratorn har en unik position där de kan motivera och ge stöd till elever som riskerar att hoppa av. I och med att psykisk ohälsa är en faktor som leder till att ungdomar väljer att avbryta sina studier har skolkuratorn en position där de kan identifiera vilka elever som lider av depressiva symptom och ge stöd i ett tidigt skede. Skolkuratorn och annan personal inom elevhälsan kan motivera eleverna genom stödsamtal och även erbjuda hälsoinsatser till de som är i behov av det. Browne (2020) reflekterade kring pandemins påverkan på de ungas skolgång och menade att en ökad psykisk ohälsa kan försvåra skolgången. Weber (2018) visar att skolkuratorns främjande och förebyggande arbete motverkar psykisk ohälsa vilket

minskar risken att de unga väljer att hoppa av.

Power et al (2020) menade att unga är i behov av rutiner och ordning i vardagen, vilket kan påverkas av stora samhällskriser. När den ungas vardagliga rutiner försvinner är risken högre att den unga utvecklar nedstämdhet, oro och ångest. Browne (2020) visar ett resultat som tyder på att bristande sömn, kost och aktivitetsrutiner leder till att den unga utvecklar depressiva symptom. Wang et al (2014) poängterar att skolan är en viktig arena för den ungas hälsa, och betonar vikten av närvarande vårdnadshavare som ger emotionellt stöd till sitt barn. Genom att visa nyfikenhet och intresse för barnets liv utvecklar barnet bättre självkänsla och självförtroende, vilket främjar den ungas psykiska hälsa. Browne (2020)

menar att det rapporteras om en ökad psykisk ohälsa bland barn och ungdomar, forskaren betonar vikten av vårdnadshavarens roll när det kommer till att motverka psykisk ohälsa. Vårdnadshavare med goda relationer till barnet kan identifiera om den unga är påväg att utveckla depressiva symptom och söka hälsoinsatser i ett tidigt skede. Power (2020) menar att goda familje- och hemförhållanden är en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa men förklarar att det även kan vara en riskfaktor, i och med att samhället stänger ner och många ungdomar spenderar mer tid hemma finns en risk att de unga med ett otryggt hem utvecklar psykisk ohälsa. Weber (2018) visar att en god psykisk hälsa är främjande då det motverkar risken att den unga ska hoppa av skolan. I det hälsofrämjande arbetet betonas vikten av skolkuratorns roll, elever med depressiva symptom söker sig till kuratorn för stöd och då kan skolkuratorn ge stöd och erbjuda eventuella hälsoinsatser. Även Browne (2020) betonar vikten av en god psykisk hälsa under studerandet hos den unga, forskaren menar att elevhälsan och

skolkuratorns roll blir särskilt viktig under kriser som pandemier, eftersom fler unga utvecklar depressiva symptom.

3.2 Det förebyggande arbetet

Ett förekommande problem inom skolverksamheten är mobbning och trakasserier. Michleen (2012) utförde en studie i Canada som undersökte hur skolkuratorer arbetar mot mobbning på skolan. Syftet med studien var att undersöka och bedöma skolkuratorns roll i hanteringen av mobbning. Mobbning definieras av forskaren som repeterade handlingar av en eller flera personer mot en annan, där individen blir påverkad fysiskt eller psykiskt. Skolkuratorerna som deltog i studien fick besvara en enkät där de skulle fylla i antaganden om hur de skulle agera i olika situationer där mobbning förekommer bland elever. Samtidigt fokuserade studien även att lyfta upp olika metoder och strategier som används för att motverka mobbning. Studiens resultat visar vilken betydelse skolkuratorer och lärarpersonal har för det förebyggande arbetet mot mobbning inom skolverksamheten. Resultat visar att

mobbning är ett vanligt förekommande problem på skolan och att det därmed är viktigt att skolkuratorn har kunskap och en plan på hur mobbning ska hanteras. Respondenterna medger att de i sin profession arbetar för att identifiera vilka elever som blir utsatta för mobbning på skolan. I det förebyggande arbetet mot mobbning menar skolkuratorerna att det finns en samverkan med annan personal inom elevhälsan men att vårdnadshavarens roll också är viktig. Lärare är i en position där de spenderar mycket tid med eleverna och har på det viset möjligheten att arbeta med mobbning som sker i klassrummet. Dock behöver lärare en utbildning i hur mobbning skall hanteras och motverkas, att utbilda annan personal inom skolan menar skolkuratorerna är en viktig aspekt - men samtidigt resurskrävande (Michleen, 2012).

Shippen, Darch, Patterson och Massey (2017) förklarar att skolkuratorns roll och

ansvarsområden ökat dramatiskt med åren. Forskarna utförde en studie som undersökte hur skolkuratorer arbetar förebyggande med psykisk ohälsa på skolan och hur de ger kunskap och verktyg över till annan personal på skolan. Studiens resultat visar att skolkuratorer vidareutbildar annan personal på skolan, främst lärare och mentorer om hur elever med särskilda behov ska få stöd. Skolkuratorerna menar att de förklarar för lärare att de är viktigt att ge tydliga instruktioner, förklara undervisningens syfte, ge positiv feedback och fokusera på förbättringsområden - dessa steg minskar risken för stök och otrygghet i klassrummet. Vinjettstudiens resultat visar även att implementering av vidareutbildning för lärare har en

positiv inverkan hos elevernas inlärning- och utvecklingsprocess. Utbildning inom

konflikthanteringar i klassrummet är både av värde för eleverna och lärarna. Lärarna känner en större trygghet i att hantera svårigheter som kan uppstå med eleverna och mellan

eleverna, samtidigt som skolan blir en tryggare miljö att vistas i för den unga. Resultatet visar att vidareutbildning är en betydelsefull aspekt av det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa bland unga, men forskarna poängterar även att det kommer öka arbetsbelastningen för skolkuratorn som redan har omfattande arbetsuppgifter.

Bernard (2020) utförde en studie som undersökte skolkuratorers erfarenheter av utbrändhet och vilken påverkan det har på det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa på skolan. Syftet med studien var att undersöka vilken påverkan stressiga situationer och utbrändheten hos skolkuratorer har på genomförandet av hälsoinsatser. Resultatet visade att de känslomässiga upplevelserna av apati, utbrändhet, interna samt externa stressfaktorer påverkar

skolkuratorns objektivitet samt minimerar deras tid till att implementera och genomföra hälsoinsatser på skolan. Studiens visar också att skolkuratorer upplever deras arbetsuppgifter som omfattande vilket leder till att kvantitet kommer före kvalitet. Michleens (2012) drog en slutsats om att skolkuratorer behöver ha en större samverkan med lärare och annan

personal, där man erbjuder utbildning om konflikthantering till både lärarna och eleverna under lektionstid. Däremot menar Bernard (2020) att skolkuratorers arbetssituation redan är belastad och att fler omfattande arbetsuppgifter kan ha en negativ inverkan på det förebyggande arbetet. Bernards studie visar att de känslomässiga upplevelserna av apati, utbrändhet, interna samt externa stressfaktorer påverkar skolkuratorns objektivitet samt minimerar deras tid till att implementera och genomföra hälsoinsatser på skolan. Brist på tid och resurser begränsar skolkuratorns förutsättningar att bedriva ett hälsofrämjande arbete mot psykisk ohälsa bland eleverna på skolan. Studien belyser att skolkuratorns roll har en hög betydelse för elever som lider av psykisk ohälsa och att skolkuratorns utbrändhet påverkar de hälsoinsatser som finns för eleverna att ta del av.

Landell (2012) poängterar vikten av att skolkuratorn har förutsättningen att arbeta kvalitativt med elevärenden, eftersom eleverna på skolan är i behov av kuratorns expertis och

rådgivning vid psykisk ohälsa. Studien visar att det finns likheter mellan posttraumatisk stress och social ångest hos vuxna, i form av påträngande och oroande händelser från tidigare ålder. Skribenterna skriver att många vuxna som lider av psykisk ohälsa har varit med om stressiga händelser eller trauman i skolåren. Syftet med denna studie var att undersöka vilka likheter det finns mellan posttraumatiskt syndrom och social ångest. Samt att undersöka vilken form av mentalvård ungdomar söker sig till. Studien genomfördes med en kvantitativ forskningsansats, där 5960 elever i Sverige besvarade en enkät. Resultatet visar att ungdomar som har social ångest eller posttraumatisk stress söker sig till skolkuratorn. Studien belyser att skolkuratorn har en viktig roll när det kommer till elever som lider av någon form av psykisk ohälsa, då skolkuratorns tjänst är viktig för att upptäcka samt hjälpa ungdomar som lider av posttraumatisk stress eller social ångest. Skolmiljön beskrivs som plats som kan vara stressande och påfrestande för den unga, skolkuratorns stöd är ett skyddsnät mot att unga ska utveckla depressiva symptom i samband med studerandet. Bonnesen (2020) utvärderade genomförandet av en skolbaserad intervention som kombinerar utbildnings och

miljö-strategier för att förhindra stress bland elever. Skolverksamheten skulle under en period genomföra miljöstrategier och kombinera lektionerna med tekniska hjälpmedel för att minimera elevernas stress. Studien har en kvalitativ och en kvantitativ forskningsstrategi med fokusgrupp lärare, skolkuratorer och elever. Respondenterna fick besvara en webbenkät och vidare valdes några deltagare ut för att delta i semistrukturerade intervjuer. Efter

uppföljningen från augusti 2016 till maj 2017, framstod det i resultatet att ungefär hälften de 2047 eleverna upplevde att det främjande arbetet minskade på deras stress. Eleverna uppgav att de föredrog mer praktiska aktiviteter istället för andra diskussionsämnen i klassrummet. Skolkuratorer och annan skolpersonal uppgav att de kände en högre grad av stress efter implementeringen av strategierna. Sammantaget var skolkuratorer, studievägledare och elever tillfredsställda med de stressförebyggande initiativen medan tillfredsställelsen av lärarpersonal varierade. Studenterna uppskattade att det genomfördes rådgivnings sessioner varje termin och menade att detta minskade deras stress (Bonnesen, 2020).

3.3 Sammanfattning och reflektioner

De studier och rapporter som använts för tidigare forskning är genomförda i Danmark, Sverige, USA och Kanada. Studierna ovan ger olika förklaringar till vad det är som orsakar psykisk ohälsa hos ungdomar och de visar att familje- och hem förhållande, skolan och mobbning har en betydelsefull påverkan på den ungas mående. Dessa studier valdes utifrån vilken åldersgrupp studien riktades sig till samt att vi ville lyfta upp hur psykisk ohälsa ser ut i resten av omvärlden. Men med avgränsningar till skolan, familjeförhållanden och

svårigheter inom skolmiljön som kan kopplas till studiens syfte och frågeställning. Bristande omsorg och dåliga familjeförhållanden påverkar barns psykiska och fysiska hälsa. En

skyddsfaktor för ungas hälsa är goda familjeförhållanden och tidigare forskning belyser detta. Vanvård eller annan bristande engagemang påpekar Wangs studie har en negativ inverkan på barns hälsa. Studierna visar att det finns ett samband mellan psykisk ohälsa och sämre prestation i skolan. Enligt Webbers studie är psykisk ohälsa en av anledningarna till elever väljer att hoppa av skolan. Traumatiska upplevelser under skolåren beskrivs av Landell som en förklaring till att dessa individer utvecklar psykisk ohälsa när de blir vuxna.

I det andra avsnittet har skolkuratorns roll och främjande arbete presenterats. Flera av dessa studier belyser vilken betydelsefull roll skolkuratorns arbete har på elevernas psykiska hälsa. Enligt Bonnesen minskar det främjande arbetet elevernas stress. Skolkuratorn har

möjligheten att fånga upp de elever som hamnar efter i skolan och erbjuda de den stöd och hjälp som de behöver. Studierna att skolkuratorns arbete är viktigt mot mobbning, och dels för att dessa elever ska ta del av de hälsoinsatser som de är i behov av. Vidare visar studien av Bernard att skolkuratorns utbrändhet påverkar vilket bemötande eleverna får, då

skolkuratorer med utbrändhet visar sig ha hög apati.

Med hjälp av tidigare forskning får vi en tydligare syn om att skolkuratorer har en viktig roll på skolan för dess elevers psykiska hälsa. Flera tidigare forskningar visar att ett förebyggande arbete är betydelsefull för den ungas psykiska hälsa och att skolkuratorn som sitter på

kunskapen bör samverka och vidareutbilda annan personal inom skolan. Det kan diskuteras kring detta, samverkan är en viktig del av det förebyggande arbetet men att hålla i

utbildningar för annan personal kan vara tidskrävande. Bernard (2020) menar att det finns risker med att lägga fler omfattande arbetsuppgifter på skolkuratorn, då stress och

utbrändhet i samband med fler arbetsuppgifter kan resultera i att det förebyggande arbetet ger motsatt effekt.

Den tidigare forskningen betonar vikten av skolkuratorns roll inom det förebyggande arbetet, men drar samtidigt slutsatser och ger förslag på strategier som kan upplevas som åtgärdande istället för förebyggande. Exempelvis föreslår Michleen (2012) att det inom det förebyggande arbetet är viktigt att skolkuratorer i samverkan med annan skolpersonal ska arbeta för att identifiera elever som blir utsatta för mobbning och erbjuda de samtalsstöd. Att identifiera elever som redan blir utsatta för mobbning och utvecklat psykisk ohälsa kan uppfattas som ett åtgärdande arbete istället för förebyggande.

Även fast flera av studierna har liknande slutsatser finns det även delar där de talar emot varandra, studierna har kontrasterats och jämfört för att kunna ta del av olika perspektiv och infallsvinklar på psykisk ohälsa bland unga och det förebyggande arbetet.

4 TEORI

Systemteori och Empowerment är två viktiga teorier som är användbara i studien för att förstå hur skolkuratorer arbetar förebyggande och främjande för att motverka psykisk ohälsa hos eleverna på skolan.

4.1 Systemteori

Payne (2015) förklarar att systemteori kan användas för att få en bredare förståelse för hur individen blir påverkad av omgivningen. Teorin grundar sig i tanken om att individen formas och handlar utifrån den sociala omgivningen. Författaren betonar att teorin används mycket under socialt arbetes praxis och menar att socialarbetare lägger fokus på individens sociala omgivning för att förstå klientens tankar och handlanden. Systemteorin handlar om att klienten är delar av flera system som fungerar tillsammans och påverkar varandra. De olika systemen som påverkar och formar individen finns i både individnivå och samhällsnivå. För att vidare förstå systemteorin och hur de olika systemen påverkar den enskilde individen, måste vi förstå vad ett system är och hur det fungerar.

Teater (2014) förklarar ett system som en sammanställning av flera element. Ett subsystem är en del av ett större system men som kan fungera som ett litet system. Detta kan

exemplifieras där en familj kan vara ett system, fast den enskilde individen fungerar som ett eget system (subsystem). Det finns öppna och slutna system där vissa interagerar med omgivningen och blir påverkade av dessa interaktioner. Slutna system interagerar inte med omgivningen där systemet inte är öppen för ny information. Vissa system är mer slutna än andra. Ett system som är delvis slutet kan exemplifieras som en familj, där familjen fungerar som ett slutet system där all information inte kommer ut till omgivningen. Familjen hamnar i samspel med omvärlden men ändrar sällan sina principer, tankemönster och sätt att leva. Likväl har de olika systemen gränser, som begränsar informationsflödet och låter inte andra system ta del av systemets information. Varje system har gränser, som skiljer detta system från andra. Gränserna kan vara både fysiska och psykiska.

De olika systemen påverkar varandra och har en inverkan i människans liv. Mikrosystemet är ett litet system som är en del av ett större system. Dessa element har en nära relation till varandra och detta förknippar Teater med en familj. Mikrosystemet består av

familjemedlemmar där individen fungerar som ett eget system, ett subsystem. Mikrosystemet har oftast en direkt inverkan på individen där komplikationer mellan dessa element kan påverka hur individen interagerar med andra system. Mesosystemet är ett system som inkluderar andra nära sociala relationer som lärare, grannar eller kollegor på arbetsplatsen. Liksom mikrosystemet, är detta ett system som har gränser där individen måste ha en anställning för att räknas in som personal eller där en elev måste vara inskriven på en skola för att kunna vara klassad som klasskamrat. Såväl är dessa system inte helt öppna för flödet av information. Makrosystemet inkluderar historia, språk, kulturer, lagstiftning, ekonomi och politik. Detta är ett mer övergripande och större system som inkluderar många andra små system. Det är viktigt att ha i åtanke att faktorer som politik, ekonomi och lagstiftning påverkar de andra systemen och i sin tur människan (Teater, 2014).

4.2 Empowerment

Empowerment eller så kallad egenmakt syftar till att klienten ska känna att hen har så mycket makt och inflytande över sitt liv som möjligt. Egenmakt handlar om att individen ska få kontroll, styrka och mer bestämmanderätt över de omständigheterna som finns (Teater, 2014). Teorin handlar om att öka människors självförtroende och deras självständighet till att nå deras mål, att ge uppmuntran, motivation och styrka. Målet är att hjälpa personen ta tillbaka sin makt och öka förståelsen kring att yttre faktorer och sociala hinder inte ska begränsa människan till att nå sitt mål (Payne, 2015).

Payne (2015) beskriver att under det sociala arbetets praktik försöker socialarbetaren motivera klienten genom att de tillsammans ramar in och utpekar klientens egna resurser. Detta instämmer Teater (2014) med och menar att klienten måste förstå och inse att det är möjligt att överkomma ett hinder för att förmågan finns inombords. När klienten har förstått att det är möjligt kan detta bidra till ett ökat självförtroende och motivation till förändring.

4.3 Reflektioner

Systemteori och Empowerment är två teorier som kan användas för att förstå hur den unga psykiska hälsan blir påverkad av omgivningen. Payne (2015) menar att individen formas av sin sociala omgivning och att människans handlande uppstår i relation till de olika systemen. Med kunskap om systemteori finns möjligheten att identifiera vilket system det sker

komplikationer i och varför. Att identifiera vad som ligger bakom elevernas psykiska ohälsa är viktigt för att skolkuratorn erbjuda rätt hjälp. Samtidigt valde vi systemteori för det är en teori som ger förståelse för hur psykisk ohälsa påverkar på individnivå och samhällsnivå. Med tanke på att psykisk ohälsa är en problematik i samhället och kan orsakas av individens sociala krets, individen själv eller samhället är detta en teori som kan hjälpa oss förstå vad som orsakar psykisk ohälsa bland unga. Empowerment som Payne (2015) och Teater (2014) redovisar om är en metod som handlar om att uppmuntra eleverna till att ta makt över sina

egna liv. Vi anser att denna metod är användbar under socialt arbetes praxis eftersom empowerment handlar om att uppmuntra, motivera och stötta eleverna på skolan.

5 METOD

I avsnittet nedan kommer studiens forskningsmetod, urval, datainsamling, databearbetning att redogöras, avslutningsvis reflekterar vi kring studiens tillförlitlighet och de

forskningsetiska principerna.

5.1 Forskningsmetod

Det finns olika former av forskningsmetoder när det kommer till att göra en undersökning. Bryman (2011) menar att en forskningsmetod är viktig då den fungerar som en ram som kan följas för att undersöka studiens frågeställningar. Denna studie undersöker skolkuratorns syn på psykisk ohälsa bland unga samt om kuratorernas upplevelse av deras förutsättningar att utföra ett främjande och förebyggande arbete. Bryman (2011) menar att en kvalitativ

forskningsmetod är användbar i en undersökning baserad studie för att generera en ökad och djupgående förståelse. Med tanke på att studien handlar om skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland unga och deras upplevelse om det förebyggande arbetet ansåg vi att den

kvalitativa forskningsmetoden är den rätta forskningsmetoden. Syftet och frågeställningarna är baserade på skolkuratorns perspektiv och därav var det viktigt för oss att få en djupgående förståelse kring psykisk ohälsa bland unga.

5.2 Urval

Genom att rikta oss till just skolkuratorer och deras syn på psykisk ohälsa bland unga, valdes intervjupersonerna ut genom ett målinriktat urval och med inslag av bekvämlighetsurval. Bryman (2011) menar att kvalitativ forskning ofta använder sig av intervjuer som grund för sin studie, och då rekommenderas det att använda sig av ett så kallat målinriktat eller målstyrt urval. Författaren berättar att forskare som väljer ett målinriktat urval gör det utifrån en önskan att använda sig av deltagare som är lämpliga och relevanta för studien. Detta gjordes genom att i förhand kontakta informanter som med stor sannolikhet kan hjälpa oss att få en större förståelse för fenomenet som undersöks. Studien har även inslag av ett bekvämlighetsurval, Bryman (2011) menar att forskaren genom ett bekvämlighetsurval använder sig av möjliga deltagare som finns nära till hands. I denna studie strävade vi efter att göra urvalsprocessen så smidig som möjligt då det var begränsat med tid, därmed fick tillgängliga skolkuratorer som fanns nära till hands fritt anmäla sig till att delta i studien. Det område som denna studie ska belysa grundar sig i att få en ökad förståelse för uppkomsten av psykisk ohälsa bland unga och om skolkuratorer upplever att de har rätt förutsättningar för att jobba främjande och förebyggande. Denna studie har avgränsat sig till skolkuratorer och deras förklaringar till att psykisk ohälsa är ett problem bland unga. Syftet med

undersökningen var även att täcka hela ungdomsfasen vilket är 13 till 19 år, för att eventuellt urskilja om det finns skillnader på högstadiet och gymnasiet. Vi kontaktade därför

skolkuratorer som arbetar på högstadiet och gymnasiet. I ett tidigt stadie av uppsatsarbetet mejlade vi till kuratorer på olika skolor med förfrågningar om att delta i studien.

Anledningen till varför en avgränsning gjordes till Mellansverige är för att vi sedan innan haft kontakt med en samordnare som håller i kuratorträffar i olika kommuner i Mellansverige, i och med att samordnaren hade kontakt med skolkuratorer var det en bra tillgång – som vi senare utnyttjade eftersom vi inte fick tydliga svar från de kuratorer som kontaktas på egen hand.

Olika samordnare kontaktades per mail och telefon, där samordnare informerades om att vi utför en studie där vi är i behov av att komma i kontakt med skolkuratorer på högstadie- och gymnasienivå. Med hjälp av två samordnare i två olika kommuner i Mellansverige kunde vi nå ut till potentiella deltagare till studien. Fördelen med att ta hjälp av dessa samordnare var att tid kunde sparas samtidigt som urvalsprocessen blev smidigare. Tolv kuratorer hörde av sig till oss med ett intresse om att delta i studien. Utifrån dessa tolv valdes åtta kuratorer ut, med hänsyn till att de deltagande kuratorerna skulle erhålla en socionomutbildning eller en annan liknande utbildning. Eftersom denna studie riktar in sig på psykiska ohälsa bland unga mellan 13–19 valde vi att intervjua fyra kuratorer som arbetar på högstadiet och resterande hälften på gymnasiet.

5.3 Datainsamling

Den datainsamlingsmetod som har använts för denna studie var kvalitativ intervju. Bryman (2011) menar att kvalitativa intervjuer bär med sig flera fördelar, de erbjuder både struktur och flexibilitet. Det finns flera olika typer av intervjuformer och metoder, i denna studie användes en semistrukturerad intervjuform med hjälp av en intervjuguide. Intervjufrågorna är gjorda baserat på studiens syfte och frågeställningar. Anledningen till att en

semistrukturerad intervjuguide användes i denna studie är för att den är någorlunda strukturerad samtidigt som den är flexibel. Respondenterna hade möjligheten att ge olika förklaringar till vad som kan orsaka psykisk ohälsa bland unga och samtidigt förklara och berätta kring deras möjligheter och förutsättningar till att bedriva ett förebyggande arbete på ett djupgående plan. Med detta i åtanke passar en semistrukturerad intervjuform bra i denna studie då det finns möjligheter till att beröra olika teman i en öppen samtalsmiljö. Samtidigt som skolkuratorerna som blir intervjuade har utrymme att beröra teman som de tycker är viktiga.

Åtta intervjuer genomfördes, och de utfördes på så sätt att vi gjorde en fördelning av

intervjun. Bryman (2011) menar att en fördel med att vara flera som genomför en intervju är att en uppdelning av ansvarsområden kan göras samtidigt som två individuella

tolkningsperspektiv erhålls. Fördelen med att ha flera olika tolkningsperspektiv är att forskarna i samråd med varandra kan tolka och analysera intervjuerna, med en kritisk utgångspunkt. Uppdelningen av ansvarsområden var således att en av oss transkriberade intervjun samtidigt som den andra höll i intervjun. Detta för att genomförandet av

intervjuerna ska bli så lik varandra så möjligt, samtidigt fanns möjligheten att vid eventuella otydligheter kontrollera transkriberingen med informanten. I samråd med informanten

spelades ljudet in under intervjun. Det som inte hann transkriberas under intervjun gjordes färdigt direkt efteråt.

På grund av rådande omständigheter med covid-19 pandemin genomfördes alla intervjuer på internet genom kommunikationsmedlet Google Teams. Intervjupersonerna blev i förhand erbjudna om att titta igenom intervjuguiden för bekvämlighetens skull, men ingen av de kände att det behövdes. Intervjun började med en kort presentation om oss som utför

undersökningen. Vi berättade om uppsatsarbetet samt om syftet med själva studien och dess frågeställningar. Sedan upplystes informanterna om att vårt uppsatsarbete följer

Vetenskapsrådets forskningsetiska principer, vilket innebär att inkommen information från intervjun behandlas konfidentiellt och används enbart i uppsatsarbetet. Vidare poängteras även att deltagandet i intervjun självfallet görs på fri vilja samt att de kan välja att avbryta sin medverkan när som helst utan att behöva motivera varför. En begäran om att få spela in intervjun gjordes, därefter fick informanten lämna ett muntligt samtycke till att delta i intervjun. Intervjuerna tog i genomsnitt 30–45 minuter att genomföra.

Bryman (2011) menar att den semistrukturerade intervjuformen ger utrymme till att ställa eventuella följdfrågor där intervjupersonen kan motivera och klargöra sitt svar. De

semistrukturerade intervjuerna hjälpte oss att få en mer struktur på intervjupersonernas svar, samtidigt som följdfrågorna gjorde att vi kunde få en djupare konversation då intervjupersonen får möjligheten att precisera och utveckla sina tankar. Bryman (2011) påpekar även att andra frågor än de som står med i intervjuguiden kan ställas vid behov med en semistrukturerad intervjuform. Följdfrågorna som ställdes under intervjun bidrog till att vi kunde få en ökad förståelse kring respondenternas upplevelser. En semistrukturerad intervju var även önskvärt för oss eftersom vi ville ha en intervjuform där vi kunde ha olika teman som kunde beröras, men samtidigt var det viktigt för oss att intervjuformen inte tar över intervjupersonens frihet och utrymme att formulera och besvara frågorna på sitt eget sätt. Tjora (2012) betonar vikten av att man som intervjuare tar chansen att gå på djupet under en intervju. Författaren menar att kvalitativ forskning ofta söker förståelse för ett visst socialt fenomen. Därför var det viktigt för oss att lägga tyngdpunkten på intervjupersonens egna erfarenheter och förklaringar till det fenomen som studeras. För att vi som intervjuare skulle bedriva en djupgående intervju, väntade vi med att intervjupersonen skulle prata färdigt innan en följdfråga eller annan fråga ställdes. Med tanke på att intervjupersonerna i denna studie arbetar på olika skolor i olika kommuner såg deras arbetssituation se olika ut, därmed skilde deras svar sig ifrån varandra.

5.4 Databearbetning

Kvale och Brinkmann (2019) diskuterar den kvalitativa forskningsintervjun och menar att det finns olika databearbetningsmetoder. Författarna menar att en tematisk analys utgör en viktig roll när det kommer till att analysera information från intervjuer. Tjora (2012) lyfter upp kodning som en smidig metod när det kommer till att analysera insamlat empiriskt material från intervjuer. Intervjuerna transkriberades på Google Word och det

transkriberade materialet kodades, genom kodning kunde vi bryta ner, jämföra, undersöka och kategorisera det insamlade empiriska materialet. I och med att intervjumaterialet kodades var det enkelt för oss att kategorisera och hitta gemensamma nämnare i

repeterande, saker som informanterna uttryckte som viktigt samt det som liknar resultat från tidigare forskning. Vi plockade ut de teman och den information som var relevant för att besvara studiens syfte och frågeställningar, samtidigt som vi även tog med saker som

intervjupersonerna eller vi själva tyckte var intressant som gav ny information om fenomenet som undersöks.

Genom en tematisk analys och kodning kunde intervjumaterialet sammanfattas, tolkas och analyseras. Med hjälp av kodning, kunde vi kategorisera resultatet där fyra olika huvudteman skapades och flera subteman - dessa teman valdes ut då de är relevanta för studiens syfte och används senare under resultatavsnittet för att beskriva vad informanterna uttryckte under intervjun. Vi ansåg även att en kategorisering av teman skulle underlätta läsningen och göra det enklare att förstå studiens resultat. Kodningen och databearbetningen av intervjuerna hjälpte oss att hitta olika nämnare liksom orsaker till att unga lider av psykisk ohälsa, samt vilka för- och nackdelar det finns med skolkuratorernas förutsättningar att arbeta främjande och förebyggande.

5.5 Reliabilitet och validitets aspekter

Bryman (2011) lyfter upp reliabilitet och validitet som två viktiga kriterier inom samhällsvetenskaplig forskning och menar att det är särskilt viktigt inom kvantitativ forskning, när det kommer till att bilda sig en uppfattning om kvaliteten av en studie. Inom den kvalitativa forskningen blir det svårt att säga att det finns en absolut sanning, det kan finnas flera perspektiv och förklaringar till ett visst socialt fenomen. Vidare menar författaren att begreppet tillförlitlighet är aktuellt inom kvalitativ forskning. I denna studie ligger fokus på trovärdighet och pålitlighet, dessa begrepp är delkriterier till tillförlitlighet och motsvarar validitet samt reliabilitet. Thurén (2007) poängterar betydelsen av att tillämpa tillförlitlighet i studien, författaren menar att det är avgörande när det kommer till kvalitén och

allmänhetens bild av studien.

Innan intervjupersonerna kontaktades, reflekterade vi kring reliabilitet och validitets aspekter. Vi beslutade att vi båda skulle vara med i genomförandet av intervjuerna då det som tidigare nämnts ger möjligheten till fler tolkningsperspektiv. För att säkerställa att vi förstått informationen rätt, har vi använt oss av följdfrågor vid eventuella otydligheter. Bryman (2011) belyser att forskaren ska säkerställa att de har rätt uppfattning om det sociala fenomen som studerats, detta kan göras genom att redovisa resultatet och få en bekräftelse av de som deltagit. Det var viktigt för oss under genomförandet av intervjuerna att inte

misstolka intervjupersonerna, därför frågade vi vid eventuella oklarheter om vi förstått intervjupersonen korrekt, samtidigt erbjöd vi dem att ta del av transkriberingen där de kunde återkomma vid eventuella missförstånd.

Bryman (2011) menar att pålitlighet motsvarar reliabilitet inom den kvantitativa forskningen, pålitlighet är ett kriterium som innebär att forskaren ska ha ett granskande perspektiv. Innebörden av att anta sig ett granskande synsätt är att det görs en komplett och ärlig redovisning av alla faser i forskningsprocessen – syfte och frågeställningar, urval,

intervjuguide, resultat och lagring av data. För att uppnå pålitlighet med studien har vi innan och efter varje moment kritiskt granskat arbetet och diskuterat kring tillvägagångssättet och

de metoder som använts. Alla moment har även diskuterats med handledare för att

säkerställa att vi följer de anvisningar och regler som finns gällande uppsatsarbetet. Det finns en noggrann redovisning av alla faser av forskningsprocessen. Utöver det har vi även testat intervjuguiden på studentkollegor innan vi genomförde den på kuratorerna,

studentkollegorna fungerande som revisorer. Vi har varit noga med att alla deltagare i studien är skolkuratorer med en socionomutbildning eller en liknande utbildning.

Transkriberingen av intervjuerna har granskats ett flertal gånger, för att upptäcka eventuella feltolkningar och korrigera de.

Bryman (2011) lyfter upp begreppet äkthet och menar att det handlar om frågor som rör konsekvenser av forskningen. De äkthetskriterierna som finns handlar om att man ger en rättvis bild av insamlad information. Även att forskningsområdet på ett eller annat sätt hjälper de som deltagit att förstå sin sociala situation och att de får en förståelse för hur andra i deras situation upplever ämnet. I avsnittet där resultatet presenteras har vi strävat efter att ge en rättvis bild av de olika förklaringar som skolkuratorerna lyft upp gällande ungas psykiska ohälsa. Samtidigt har vi enbart presenterat deras åsikter och uppfattningar om det främjande och förebyggande arbetet. Flera av deltagarna har medgett att deras medverkan i studien fått de själva att reflektera mer kring psykisk ohälsa bland unga. Samtidigt har vi erbjudit dem att ta del uppsatsen när den är färdigexaminerad så de får en större insyn i hur andra skolkuratorer känner.

5.6 Forskningsetik

Vetenskapsrådet (2021) förklarar att etik är en central del inom forskning och att de handlar om frågor som rör forskarens relation till ämnet som studeras samt forskningsinnehållet. Forskningsetik innebär att man har ett kritiskt tänkande kring eventuella konsekvenser av studien och att hänsyn tas till de som deltar i den. Vetenskapsrådet (2017) förklarar i en rapport att vissa principer ska tillämpas för att följa god forskningssed, dessa fyra principer ska fungera som en vägledning för forskaren när det kommer till de praktiska, etiska och intellektuella utmaningar som tillhör forskningen. De principer som finns inom svensk forskning är informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och

nyttjandekravet.

Under hela studiens gång har vi haft de etiska riktlinjerna som Vetenskapsrådet går igenom i åtanke. Informationskravet innebär att forskaren tydligt informerar deltagarna om syftet med undersökningen. Forskaren ska även klargöra för deltagaren att det deras medverkan är frivillig (Vetenskapsrådet, 2017). Detta har vi tagit hänsyn till i denna studie genom att tydligt informera deltagarna om de moment som ingår i studien, deltagarna fick även ett

informationsbrev där studiens syfte tydligt stod med. I samma brev upplystes de om att de självklart deltar i studien av fri vilja. För att säkerställa att alla deltagare förstått

informationen och läst informationsbrevet gjordes ännu en muntlig upplysning strax innan vi började med intervjuerna.

Samtyckeskravet innebär att alla som deltar i studien har rätten att själva bestämma över deras deltagande och att det görs på deras villkor. Vid studier med minderåriga bör

lämnat ett muntligt samtycke till att de förstått informationsbrevet och att de deltar av fri vilja, men även att de har rätten att avbryta sin medverkan under alla omständigheter. Konfidentialitetskravet innebär att forskaren förstår att inkommen information och

personuppgifter är känsligt och att det ska behandlas försiktigt och noggrant konfidentiellt (Vetenskapsrådet, 2017). Deltagarna informerades om att de uppgifter som lämnats in till oss bevara säkert på en plats där obehöriga inte har tillgång till den. Vi har även beslutat att ge deltagarna påhittade namn i resultatet och inte givit några detaljer om ålder, arbetsplats eller kommun.

Nyttjandekravet innebär att de uppgifter som inkommit om enskilda personer enbart ska användas för forskningsändamål (Vetenskapsrådet 2017). All inkommen information om enskilda personer används enbart till uppsatsarbetet. Efter att uppsatsarbetet blivit godkänd kommer transkriberingen att kasseras. Denna information gavs även ut till de som deltagit i studien.

Innan och under studiens gång har vi utifrån ett kritiskt perspektiv granskat de moment som utförts. Innan vi började med studien gick vi även igenom en blankett för egen granskning som lämnats till vår handledare. Vi har reflekterat kring vilka konsekvenser som finns med studien och vilka etiska utmaningar som kan uppstå, detta för att sedan anpassa studien och de metoder som används för att undvika att etiska dilemman uppkommer i den mån som går.

6 RESULTAT

Nedan kommer svaren från de intervjupersoner att presenteras i fyra olika teman. Dessa teman har skapats utefter intervjusvaren med hjälp av kodning, för att enklare kunna kategorisera resultatet. De olika teman kommer att handla om individen och familjen, skolan, skolkuratorns förutsättningar och det förebyggande arbetet. Nedan presenteras intervjupersonerna med fiktiva namn, med hänsyn till konfidentialitetskravet.

Hans: Beteendevetare, skolkurator på gymnasieskola. Greta: Socionom, skolkurator på gymnasieskola. Viola: Beteendevetare, skolkurator på högstadieskola.

Peter: Beteendevetare, skolkurator inom mellan och högstadiet. Karin: Socionom, skolkurator på gymnasieskola.

Emma: Socionom, skolkurator på högstadieskola.

Magnus: Socionom, skolkurator på gymnasieskola.

Alla åtta informanter som deltagit i denna studie, arbetar som ensamma skolkuratorer på deras arbetsplats.

6.1 Individen och familjen

Skolkuratorerna påpekar att familjeförhållanden och den sociala omgivningen påverkar individens självbild. Avsnittet om individen och familjen handlar om studiens första frågeställning.

6.1.1 Familjeförhållanden

En av skolkuratorernas förklaring till att unga mår dåligt psykiskt var svårigheter kopplat till familjen. En gemensam nämnare som återkom under intervjuerna var emotionell

omsorgssvikt, där vissa unga inte upplevs få tillräckligt emotionellt stöd av sina vårdnadshavare. Exempelvis så lyfte skolkuratorn Magnus fram avsaknad av trygga relationer till föräldrar som ett problem för vissa unga:

Jag har varit med om flera situationer där ungdomen inte vågar prata med föräldrarna. När olyckliga saker händer är den unga i behov av att prata med en trygg vuxen.

Bristande emotionellt stöd kan bero på att föräldrarna var hårt arbetande, var ensamstående eller hade en annan problematik som missbruk, psykisk ohälsa eller dålig ekonomi. Vidare berättade informanterna att fysiskt och psykiskt våld i hemmet kan vara en förklaring till att ungdomar utvecklar psykisk ohälsa. Våld mellan föräldrar och våld mot den enskilde

ungdomen kan leda till att den unga mår dåligt. Hedersrelaterat våld var ett ämne som återkom under samtalen. Exempelvis så påpekade Viola att hedersrelaterat våld kan leda till att den utsatta känner ängslan och oro:

Jag har varit med om flera gånger när en elev har blivit utsatt för hedersrelaterat våld. speciellt unga flickor i högstadiet. Jag gör ju orosanmälningar såklart, men jag vet att dessa flickor verkligen inte mår bra.

Godafamiljeförhållanden och en god kommunikation mellan vårdnadshavare och barn beskrivs vara en skyddsfaktor mot psykisk ohälsa. En god relation till föräldrarna fungerar som en trygg punkt för ungdomen och enligt informanterna så hjälper goda

familjeförhållanden ungdomar att handskas med den psykiska ohälsan.

6.1.2 Sociala relationer

Informanterna påpekar att högstadiet och gymnasiet kan vara en jobbig period för unga när det kommer till att försöka passa in i den sociala omgivningen. De menar att grupptryck är vanligt bland ungdomar samt att ensamhet och utsatthet i form av mobbning hos ungdomar är en förklaring till ungas sämre psykiska mående. Peter berättar:

Det här med grupperingar är något som är jättevanligt idag speciellt inom skolan. Jag ser och får höra om det hela tiden under arbetstid, att vissa elever blir utfrysta och har ingen att umgås med. Det är oftast dem som blir utsatta för mobbning med.

Peter menar att grupperingar är ett förekommande problem som leder till en känsla av utanförskap för de elever som inte är en del av gruppen och att det ofta är de eleverna som blir utsatta för kränkande behandlingar.

Viola betonade vänskapsrelationernas betydelse för unga:

Jag vet att några elever här på skolan mår dåligt av olika anledningar. Men de som har goda vänner klarar sig väldigt bra. Sen har jag varit med om elever som inte har haft någon vän alls, men när de fick en vän så blev dem väldigt, jag menar väldigt lyckliga.

Viola lyfter fram att ungdomar som mår dåligt kan finna tröst hos goda vänner. En god social omgivning på skolan kan vara en skyddsfaktor för elever som lider av psykisk ohälsa.

Ett ämne som var återkommande under intervjuerna var att under Covid-19 pandemin har ungas psykiska hälsa påverkats olika mycket på grund av distansstudier. Informanterna beskriver att de elever som trivs i skolan har blivit rastlösa och ensamheten har ökat bland dessa elever. En del elever upplevs behöva en mer strukturerad undervisning för att klara av studierna och detta kan vara en utmaning för lärare och annan skolpersonal. De elever som förklaras vara ‘’hemmasittare’’, med över 40% frånvaro har dock varit mer delaktiga med distansstudierna menar Agda:

Det har varit roligt att se de elever som har svårigheter med att komma till skolan, vara mer delaktiga. Samtidigt har det varit svårt för mig att försöka utföra mitt arbete. Detta med distans har varit nytt för mig med. Men jag har haft nya elever som har kommit till mig för att de tycker att skolan har varit extra svår och ensamheten har ökat

De sociala relationerna menar Agda har en betydelse för ungdomars psykiska hälsa. De elever som har svårt med de sociala relationerna, upplevde att distansstudierna var ett enklare sätt för dem att vara delaktiga i studierna.

6.1.3 Individens självbild

Informanterna betonar att olyckliga händelser påverkar elevernas självbild. Specifikt i de unga åren förklaras det att ungas självbild och självkänsla styrs mycket av vad andra människor tycker om en. Hans menar att svåra situationer kan påverka ungdomens självbild.

Det är alltför många elever på skolan som råkar illa ut, och detta påverkar ju ungdomens självbild och självkänsla. Vi har några elever som har självskadebeteenden på skolan vilket är ett tecken på att de mår dåligt.

Sociala medier benämns under intervjun och anses vara en bidragande faktor som påverkar elevernas självbild och självkänsla. Just nu blir dessa unga påverkade av influencers och pornografi om hur den perfekta kroppen ska se ut. Detta förklarar Emma och menar att sociala medier har en påverkan på hur ungdomar ser sig själva och deras kropp.

Jag märker det väldigt mycket, speciellt på unga pojkar och tjejer att de inte är nöjda med deras kropp. De blir ju påverkade av normer om hur man ska se ut.

Emma menar att sociala medier har en negativ inverkan på de unga. Hon syftar på att de unga jämför sig med varandra och olika bloggar på internet, vilket leder till att de känner ett missnöje över dem själva och deras liv.

Skolkuratorerna beskriver att goda familjeförhållanden och goda sociala kretsar påverkar ungas psykiska mående positivt och fungerar som skyddsfaktorer.

6.2 Skolan

I avsnittet nedan presenteras det hur skolkuratorerna upplever skolmiljön och hur de upplever att svårigheter i skolmiljön påverkar elevernas mående.

6.2.1 Skolmiljön

Skolkuratorerna har en likartad syn på skolmiljön och dess påverkan på eleverna. Skolans struktur är inte alltid perfekt anpassad till individen, vilket innebär att skolans struktur inte passar alla elever lika bra. Peter och Karin menar att vissa elever behöver mer struktur och ordning i vardagen, medan andra elever önskar mer fart och frihet. Enligt en del informanter har deras skola infört olika hemklassrum till alla klasser, syftet med det är att det ska öka elevernas trygghet. Problemet med det är att vissa elever som inte riktigt sköter sig i skolan eller som är uttråkade väljer att springa runt mellan olika korridorer och klassrum -

samtidigt som de ställer till med hyss. Peter berättar om detta och förklarar att det gör att vissa elever på skolan känner sig otrygga:

Vi har ju elever som känner sig rastlösa ibland, då väljer de att springa runt på skolan och ställa till problem. Det är inte ovanligt att jag som skolkurator får samtal från undervisande lärare om att en viss elev stör hennes undervisning. Det är tråkigt när vissa elever inte ens känner sig trygga i deras hemklassrum.

Enligt samtliga informanter är tryggheten på skolan en central aspekt som de arbetar med varje år. Karin påpekar att när nya elever börjar skolan, arbetar hon tillsammans med elevhälsan med att introducera skolpersonal och visa eleverna runt. Detta är enligt henne betydelsefullt för att de nya eleverna ska känna sig trygga på skolan. Skolorna utför egna undersökningar om skolans miljö, målet med undersökningarna är att identifiera trygga och otrygga platser på skolan. Skolkuratorn Agda poängterar att det är viktigt att lyssna på eleverna och att tillsammans med de arbeta för en tryggare skolmiljö:

Jag tror att det är viktigt att utföra dessa trygghetsundersökningar, det gör att vi kan ta del av elevernas åsikter om skolmiljön. Samtidigt tror jag eleverna uppskattar att deras röster blir hörda.

Karin berättar att det finns en bild om att de elever som skolkar är de stökiga typerna, men så behöver det inte vara: