För att besvara studiens andra frågeställning angående skolkuratorernas förutsättningar att bedriva ett förebyggande arbete, kommer kopplingar och jämförelser till tidigare forskning och begreppet empowerment att göras. Detta för att få en djupare förståelse för det
förebyggande arbetets betydelse för att främja den ungas psykiska hälsa.
7.2.1 Det förebyggande arbetet
Studiens resultat visar att skolkuratorerna lyfter upp det förebyggande arbetet som en viktig aspekt när det kommer till att motverka psykisk ohälsa bland unga. Informanterna tar upp egna upplevelser om dess betydelse och ger exempel där det förebyggande arbetet haft en positiv inverkan på den ungas psykiska hälsa. Skolmiljön beskrivs som stressande för eleverna på skolan, där de unga känner sig oroliga och stressade inför framtiden vilket leder till att de utvecklar prestationsångest. Folkhälsomyndigheten (2018) lyfter också upp stress och prestationsångest som ett förekommande problem för de unga. Den tidigare forskningen av Bonessen (2020) visar att ett stressförebyggande initiativ inom skolan har en betydelsefull inverkan på elevernas psykiska hälsa, de unga menade att stressen och oron hade minskat efter att skolan implementerat stressförebyggande strategier. Informanterna betonar vikten av en god samverkan med olika verksamheter som arbetar för att förebygga psykisk ohälsa bland unga.
Informanterna uppger under intervjuerna att kränkande behandlingar och mobbning förekommer inom skolan. Utifrån Michleen (2012) har skolkuratorer och det förebyggande arbetet mot mobbning en viktig betydelse för den ungas psykiska hälsa. Michelsens studie belyser att skolkuratorer är de inom skolpersonalen som bedriver det förebyggande arbetet mot mobbning. Samtidigt menar Webber (2018) att skolkuratorer är viktiga när det kommer till de elever som hamnar efter i skolan på grund av psykisk ohälsa. Skolkuratorn har en unik position där de har möjligheten att fånga upp de elever som riskerar att hamna efter eller hoppa av skolan. Landell (2012) instämmer med detta och menar att elever med psykisk ohälsa söker sig i första hand till skolkuratorn inom skolpersonalen. Skolkuratorn har möjligheten att identifiera elever i behov av vård och hänvisa dem till hälsovård.
Informanterna berättade att en viktig aspekt av det förebyggande arbetet var att uppmuntra de unga att söka vård för deras psykiska ohälsa.
Skolkuratorerna lyfter fram att uppmuntrande samtal, stödsamtal och motiverande samtal är de verktyg som eleverna främst är i behov av. MI som grundar sig i empowerment används för att den enskilde eleven ska med sina egna förmågor lära sig att handskas med svårigheter och hinder som uppstår. Samtidigt utifrån Giddens, upplevs livet vara en ensam kamp där människan ständigt måste ta tuffa beslut Giddens enligt (Andersen & Kaspersen, 2007). MI används av skolkuratorer för att utveckla personalens resurser men används också i mötet med den enskilde eleven.
7.2.2 Skolkuratorns handlingsutrymme
Samtliga skolkuratorer uppger under intervjuerna att de inte har de förutsättningar som de menar behövs för att bedriva ett önskvärt förebyggande arbete. Samtliga skolkuratorer uppger att de känner sig ensamma i sin yrkesroll och arbetar mer åtgärdande än främjande. Resultatet indikerar på att skolkuratorerna finner svårigheter med att vara tillgängliga, och har svårigheter med att möta upp skolverksamhetens behov och förväntningar. Bernard et al (2020) visade att brist på tid, resurser och utbrändhet påverkar de hälsoinsatser som finns för eleverna att ta del av.
Samverkan är en viktig aspekt när det kommer till det förebyggande arbetet och det anger samtliga skolkuratorer under intervjuerna. Skolkuratorerna uppger att samverkan med andra verksamheter som exempelvis, socialtjänst, BUP, UMO, elevhälsan och samtalsmottagning är viktigt för det förebyggande arbetet. Samtidigt berättar samtliga informanter att de är
ensamma i sin profession och att deras arbete styrs av sekretess, vilket innebär att de måste ta hjälp av annan skolpersonal.
En av informanterna berättar att hon brukar prata med lärare och mentorer om hur de på egen hand kan stötta och hjälpa deras elever. Massey (2017) lyfter i sin studie upp att skolkuratorns arbetsuppgifter har ökat och blivit mer omfattande genom åren. Eftersom skolkuratorns arbete blivit mer omfattande är det av vikt att skolkuratorn tar stöd av lärare och lär ut olika verktyg som kan användas i arbetet med de unga (Massey (2017). Att som skolkurator vidareutbilda och motivera lärare att lösa elevernas behov och problem på egen hand uppges vara en meningsfull strategi för att motverka psykisk ohälsa bland eleverna. Detta belyser informanterna då vissa av dem försöker utbilda annan skolpersonal. Genom att ta hjälp av lärare minskar arbetsuppgifterna och minskar risken för utbrändhet hos
skolkuratorn. Brist på tid, resurser och utbrändhet har en negativ påverkan på det
förebyggande arbetet, och begränsar elevernas möjligheter till hälsoinsatser (Bernard et al, 2020).
7.2.3 Empowerment
Samtliga informanter medger att vid stödsamtal med de unga använder de sig av
motiverande stödsamtal. MI eller så kallad motiverande samtal är ett verktyg som grundar sig i teorin empowerment och handlar om att uppmuntra och ge individen egenmakt (Payne, 2015). Både intervjupersonerna och tidigare forskning lyfter upp vikten av att stödja,
uppmuntra och motivera elever som uppvisar depressiva symptom. Landell (2012) poängterar vikten av att skolkuratorn har förutsättningen att arbeta kvalitativt med
psykisk ohälsa. Samtidigt poängterar Landell att skolkuratorn är den professionen som kopplar skolverksamheten med socialtjänsten och annan mentalvård. Detta är viktigt då skolkuratorn har möjligheten att uppmuntra och stödja eleven till att söka hjälp för sin psykiska hälsa.
Empowerment är ett användbart verktyg och används av skolkuratorn för att öka elevernas självförtroende och deras självständighet till att nå deras mål, att ge uppmuntran, motivation och styrka. Samtidigt benämns det i resultatet att många elever har en hög känsla av stress och prestationsångest när det kommer till skolarbetet. Weber (2018) undersökte
socialarbetare och skolkuratorns roll när det kommer till det förebyggande arbetet för att motverka att elever väljer att avbryta sina studier. Webers studie visar vilken inverkan socialarbetaren kan ha på den unges liv genom motivation och uppmuntran. Denna studies resultat och tidigare forskning betonar vikten av empowerment och dess betydelse i arbetet med unga som lider av psykisk ohälsa. Weber (2018) menar att unga som riskerar att utveckla psykisk ohälsa är i behov av motiverande samtal. Forskaren belyser hur viktigt det är för skolkuratorn att finnas tillgänglig för dessa elever och erbjuder stödsamtal, egenmakt beskrivs som en skyddsfaktor som främjar den ungas psykiska hälsa.
8 DISKUSSION OCH SLUTSATS
Syftet med studien var att undersöka skolkuratorers syn på psykisk ohälsa bland unga samt undersöka hur skolkuratorerna upplever möjligheten och förutsättningar att bedriva ett förebyggande och främjande arbete. Studiens resultat indikerar att skolkuratorernas syn på psykisk ohälsa bland unga, är att den orsakas av individens omgivning. Majoriteten av informanterna berättar om yttre faktorers påverkan på individen, där faktorer som familjeförhållanden, social omgivning, skolmiljö, sociala medier, normer och det
individualiserade samhället lyfts upp som orsaker till att den unga mår dåligt och utvecklar psykisk ohälsa. Detta besvarar studiens första frågeställning om skolkuratorernas syn på psykisk ohälsa bland unga. Resultatet lyfter även upp hur skolkuratorer upplever det
förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa inom skolverksamheten samt dess betydelse för att främja den ungas hälsa. Samtliga informanter uttrycker ett missnöje när det kommer till deras förutsättningar till att bedriva ett hälsofrämjande och förebyggande arbete. Detta besvarar studiens andra frågeställning.
Det förebyggande arbetets roll när det kommer till att motverka psykisk ohälsa bland unga kan förstås ur ett systemteoretiskt perspektiv. Skolkuratorernas syn på psykisk ohälsa bland unga kan tolkas utifrån det systemteoretiska perspektivet. Individen är en del av flera olika system som påverkar varandra. Teater (2020) menar att komplikationer i ett av dessa system, påverkar hur individen interagerar med andra system och påverkar individen själv. Detta blir tydligt när informanterna förklarar orsaker till psykisk ohälsa, då de menar att det orsakas av individens omgivning. Detta kan diskuteras utifrån det individualiserade
samhället, trots den under senmoderniteten ökade individualiseringen i samhället påverkas fortfarande individen av omgivningen. Även om livet ses som en ensam kamp där de unga
formar sin egen framtid, visar denna studie att de unga får olika förutsättningar - beroende på socioekonomisk bakgrund, skolmiljö och familjeförhållanden. Samtidigt visar studien att samhällsnormer och strukturer leder till att den unga förväntas vara på ett visst sätt, alla kan inte leva upp till den bilden.
Studien visar att skolkuratorn utgör med sitt arbete en betydelsefull roll i arbetet mot psykisk ohälsa bland unga. Enligt skollagen 2 kap. är skolkuratorns arbetsuppgift att utföra ett förebyggande arbete inom elevhälsan. Denna studie visar hur det förebyggande arbetet ser ut på åtta skolor i Mellansverige. Skolan samverkar med flera olika verksamheter och
samverkan lyfts upp som en viktig aspekt när det kommer till att motverka psykisk ohälsa bland de unga. Däremot kan det diskuteras om arbetet är förebyggande eller åtgärdande. Utifrån studiens resultat kan det konstateras att skolkuratorerna upplever att det finns brister i de resurser som krävs för att de ska kunna bedriva ett förebyggande arbete.
Majoriteten av informanternas svar tyder på att de arbetar åtgärdande, en av informanterna menade att han i sin roll som skolkurator enbart släcker bränder. Det förebyggande arbetet mot psykisk ohälsa ser vi som ett arbete där skolkuratorn tidigt fångar upp elever innan de utvecklat psykisk ohälsa. Men för att utföra ett förebyggande arbete krävs det att
skolkuratorn har möjligheten och förutsättningen att finnas tillgänglig, studien visar att dessa förutsättningar inte alltid finns.
Denna studie är betydelsefull då den ger insikt om skolkuratorns perspektiv på psykisk ohälsa. Genom att använda kvalitativa intervjuer ger studien utrymme för att
skolkuratorernas åsikter och tankar om det förebyggande arbetet lyfts upp. Som tidigare nämnts fyller skolkuratorn en viktig funktion inom elevhälsan, där de strävar efter att främja den ungas psykiska hälsa. Med tanke på att skolkuratorn är den profession som unga
kontaktar när de mår dåligt, kan goda resurser leda till att flera insatser görs i tidigare skede. I studien framgår det även att skolkuratorn hänvisar elever med svårare psykisk ohälsa till BUP, men att väntetiderna är långa. Detta kan bero på att allt för många unga utvecklar svår psykisk ohälsa, vilket påverkar väntetiderna hos BUP. Tidigare forskning visar att psykisk ohälsa bland eleverna kan motverkas genom att skolan tar hälsoförebyggande initiativ. Därmed kan belastningen på andra verksamheter som BUP minskas, genom att skolan möjliggör för kuratorerna och ger dem rätt förutsättningar att bedriva ett främjande och förebyggande arbete
Denna studie kan fungera som ett underlag för vidare forskning om ungas hälsa. De flesta undersökningar som görs i Sverige fokuserar på åldersgruppen 13 till 19 år, och det finns därmed en kunskapslucka om psykisk ohälsa bland yngre elever. Förslag på vidare forskning är att göra en undersökning med fokus på psykisk ohälsa bland skolelever i yngre åldrar. Genom att få kunskap om hur psykisk ohälsa ser ut bland yngre kan samhället komma med tidigare insatser. Att arbeta förebyggande i ett tidigare skede kan förebygga och motverka psykisk ohälsa i senare ålder.