Detta avsnitt besvarar studiens första frågeställning. Yttre faktorer rör de områden som har en inverkan på individen, men som den enskilde inte alltid kan kontrollera. Socioekonomisk bakgrund, kultur och andra faktorer som hör till makrosystemet är de systemen som den enskilde individen inte kan påverka. Skolmiljö, sociala omgivning samt de andra systemen som finns i mesosystemet kan delvis påverkas av individen. Familjeförhållanden är området som betraktas som mikrosystem där individen är en del av familjen. Skolkuratorernas syn på psykisk ohälsa bland unga är att de ungas psykiska ohälsa beror på de olika systemen.
Studiens resultat kommer att kopplas till tidigare forskning och systemteori, för att få en djupare förståelse på de olika systems påverkan på den ungas psykiska hälsa.
7.1.1 Mikrosystemet
Under intervjuns gång ställdes det frågor till de olika skolkuratorerna om vilken syn de har på den psykiska ohälsan hos eleverna. Payne (2015) förklarar att systemteorin anser att det mänskliga handlandet sker och uppstår i samspel mellan andra människor och kan inte förklaras utifrån en enskild individs egenskaper. Människan handlar och formas av den sociala omgivningen. Resultatet visar att den psykiska ohälsan hos ungdomar orsakas främst av de komplikationer som finns i de olika systemen, alltså inom mikro, meso, makrosystemet och inte hos den enskilde individen som är ett subsystem.
I avsnittet om tidigare forskning uppger Wang (2019) att oengagerade föräldrar och vanvård kan leda till att barn utvecklar depression och suicidtankar. Samtidigt beskrivs det av
folkhälsomyndigheten (2018) att föräldrar har en betydelsefull roll för ungdomars psykiska hälsa. Folkhälsomyndigheten (2020) menar att barn och unga utvecklar viktiga förmågor genom att ha en nära relation till sina vårdnadshavare. Förmågor som att kunna känna tillit och kärlek till sig själv och till dem runt omkring. Vissa av skolkuratorerna benämner att missbruksproblematik hos vårdnadshavare, fysiskt eller psykiskt våld samt dålig ekonomi inom familjen kan leda till att ungdomen utvecklar psykisk ohälsa. En gemensam nämnare som återkom under intervjuerna var den emotionella omsorgsvikten, att ungdomar inte får det emotionella stöd som behövs från vårdnadshavare. Teater (2020) förklarar att
komplikationer inom mikrosystemet har en direkt påverkan på individen och detta kan påverka hur individen senare interagerar med andra system.
7.1.2 Mesosystemet
Mesosystemet är ett system som inkluderar andra sociala relationer som lärare,
klasskamrater, grannar eller kollegor på arbetsplatsen. Teater (2020) menar att de yttre faktorerna som uppstår i mesosystemet har en inverkan på människan. Enligt Bris (2017), är
skolmiljön en faktor som kan leda till att unga utvecklar psykisk ohälsa. Intervjupersonerna instämmer i detta och menar att skolan kan vara en otrygg plats och vissa elever finner det svårt att ta sig dit. Vidare påpekar de att ensamhet och utsatthet i form av mobbning hos ungdomar är en förklaring till ungas sämre psykiska mående. Kränkande behandlingar fysiskt, verbalt eller genom sociala medier är något som förekommer inom skolan.
Skolan fungerar samtidigt som ett skyddsnät för de elever som trivs och har goda relationer i skolan. Detta belyser Bris (2017) som menar att skolverksamheten kan fungera som en trygg plats för de ungdomar som har komplikationer i andra system. Browne (2020) visar i en studie att Covid-19 pandemin har haft en negativ inverkan på barn och ungdomars psykiska mående. Pandemin har lett till att skolor har stängt och studierna har skett på distans. Att skolor stänger och har distansstudier menar Browne är ohälsosamt för eleverna då de sociala relationerna och isolation påverkar ungdomars mående. Informanterna förklarar att en god skolmiljö och goda sociala relationer är skyddsfaktorer för elevernas psykiska hälsa.
7.1.3 Makrosystemet
En aspekt som folkhälsomyndigheten (2018) diskuterar i sin rapport är det individualiserade samhället. Det ställs högre krav på individen, där livet ses som en ensam kamp och
människan fått mer frihet med fler valmöjligheter. För de unga som inte hänger med i utvecklingen och inte uppnår det som samhället förväntar sig av en, kan det leda till en känsla av att man är misslyckad. Sociologen Anthony Giddens menar att det under
senmoderniteten ställs högre krav på att människan måste skapa sin egen framtid vilket kan leda till ökad ångest och oro hos individen. Giddens belyser att människan ständigt ställs inför situationer där individen måste ta avgörande beslut (Giddens enligt Andersen & Kaspersen, 2007), och detta belyser skolkuratorerna i resultatet. Skolkuratorerna angav under intervjun att det är flera elever som känner stress, oro och prestationsångest. Detta för att högstadiet och gymnasiet är perioder som är avgörande för elevernas framtid.
Ungdomarna strävar efter att klara studierna och få de betyg de önskar för att kunna komma in på önskat gymnasieprogram eller för vidare studier efter studenten. Bonessen (2020) beskriver i sin studie att stress är något som finns bland elever på skolan och skolkuratorns förebyggande arbete är viktigt för att stödja och hjälpa eleverna.
En annan faktor som finns i makrosystemet är den socioekonomiska bakgrunden.
Folkhälsomyndigheten (2018) menar att det är tydligt att den unga mår bättre i en familj med ekonomisk trygghet. De barn som inte har den tryggheten är i riskzon till att stöta på personliga utmaningar, vilket kan vara svårt för den unga att ta sig igenom på egen hand. Det finns även studier som visar på att det finns en koppling mellan t.ex. ökade klassklyftor och psykisk ohälsa i befolkningen. Två brittiska epidemiologer visar i sin bok ”Den inre
ojämlikheten” att det finns en koppling mellan sämre socioekonomiska villkor och ökad risk för psykisk ohälsa samt hälsorelaterade problem (Wilkinsson & Picket, 2018). Dålig ekonomi är något som skolkuratorerna lyfte upp under intervjuerna och menade att hårt arbetande föräldrar och dålig ekonomi kan leda till att vårdnadshavare inte har samma möjlighet att vara tillgängliga för ungdomarna.
Lagstiftning och nya restriktioner påverkar de andra systemen. Detta kan förstås då ny lagstiftning om restriktioner inom skolan påverkar hur skolverksamheterna
visar att pandemin och stängda skolor har en påverkan på meso och mikrosystemet hos individen.
Folkhälsomyndigheten (2018) redogör för forskningsresultatet som visar att sociala medier och internetanvändning både har positiva och negativa effekter på unga. Det man kan se är att internetanvändning ökat bland de unga. Men däremot har det inte synts några
förändringar när det kommer till hur de unga surfar på nätet de senaste 10 åren.
Informanterna lyfter upp sociala medier som en förklaring till ökad psykisk, där influencers påverkar ungdomars syn på hur den perfekta kroppen ska se ut. Skolkuratorerna menar att media och andra normer leder till att en del ungdomar inte är nöjda med sitt utseende.