Diskussion om undersökningsprocessen

Jag anser att undersökningen har blivit lyckad, även om jag hade lite svårigheter med att samla in undersökningsmaterialet. Avhandlingen har lyckats och syftet har blivit nått eftersom jag har fått svar på forskningsfrågorna. När det gäller informanterna blev urvalet inte riktigt ett sådant som jag hade tänkt mig, eftersom jag skulle ha velat ha tre städer vars gymnasieelever jag ville använda som informanter. Den tredje staden som föll utanför min undersökning är en enspråkigt svenskspråkig stad och jag hade tänkt mig att inkludera gymnasister i denna stad i min undersökning men jag fick inte kontakt med gymnasiet så var jag tvungen att avgränsa undersökningen till två gymnasier. Ändå tycker jag att det blev ganska givande med en jämförelse mellan gymnasisterna på språkön och i den tvåspråkiga staden, fastän det inte blev en lika omfattande jämförelse mellan olika städer som jag hade tänkt mig.

När det gäller frågeblanketten anser jag att jag dels misslyckades med formuleringen av fråga 3 i undersökningsenkäten (se bilaga 1). Den frågan borde jag ha planerat bättre, eftersom det inte var möjligt att välja mellan flera alternativ. Meningen var att reda ut i vilka alla situationer det passar att använda pronomenet hen enligt informanterna. Det finns många relevanta alternativ att välja mellan och därför var ett synd att man bara kunde välja ett. Mitt material och min metod fungerade bra. Den kvalitativa metoden var ett bra sätt att få svar på mina undersökningsfrågor med hjälp av kvantitativa inslag.

Jag skulle vilja fortsätta undersökningen av pronomenet hen och undersöka skillnader mellan attityder i Sverige och i Finland, eftersom det är någonting som inte riktigt har undersökts och därför skulle

21

det kunna vara nyttigt. Jag vill ta reda på om det över huvud taget finns någon skillnad i attityder mellan de två länderna och om finskans könsneutrala pronomen hän påverkar i finlandssvenskarnas attityder. Det skulle även vara intressant att undersöka attityder i olika åldersgrupper: Finns det någon skillnad i attityder mellan unga, vuxna och äldre? Att belysa attitydskillnader mellan länder och mellan personer i olika åldrar samt hitta orsaker som ligger bakom är någonting som intresserar mig mycket. Det skulle också vara intressant att undersöka hur hen kommer att användas i framtiden, samt hur attityderna till hen påverkas av vilken användning som blir vanligast. Det skulle vara intressant att se hur resultatet av denna undersökning skulle utfalla om tjugo år. Då skulle det vara möjligt att svara på om det blivit allmänt etablerat, och i vilka situationer man brukar använda det.

22

Referenser

Bäck, Emma, Gustafsson Sendé, Marie & Lindqvist, Anna, 2018: Hen. Bakgrund, attityder och

användande. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:

https://www.psy.lu.se/sites/psy.lu.se/files/plr_1801.pdf

Eklundh, Johanna, 2014: ”Ett ord som väcker irritation”. SVT nyheter. 29.7.2014. Tillgänglig:

https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ord-som-vacker-irritation

Eriksson, Therese, 2012: Ett ord vi behöver. Arbetet. 16.3.2012. Tillgänglig:

https://arbetet.se/2012/03/16/ett-ord-vi-behover/

Fogelkvist, Maria, Gustafsson, Sanna Aila & Lindstedt, Katarina, 2018: Att välja metod efter sin forskningsfråga…- två exempel inom kvalitativ forskning. Region Örebro län.

Universitetssjukvårdens forskningscentrum. Tillgänglig: www.atstorning.se/wp-content/uploads/2018/02/Kvalitativ-metoder.pdf

Hagel, Ann-Christin, 2014: Varthän bär hen? Om bruk av och attityder till könsneutrala pronomen.

Luluå: Luleå tekniska universitet. [Lärarexamen] Tillgänglig: www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1018337/FULLTEXT02.pdf

Holmberg, Bianca, 2017: Hen – hur gick det sen? Språkbruk. 2/2017. Tillgänglig:

https://www.sprakbruk.fi/-/hen-hur-gick-det-sen-

Hällström-Reijonen, Charlotta, 2012: Ledare. Språkbruk. 3/2012. Tillgänglig:

https://www.sprakbruk.fi/-/led-16

Institutet för språk och folkminnen, 2013: Pronomenet hen. Tillgänglig:

http://www.isof.se/download/18.4aec91b214565240e191148/1529494303520/pronomenet-hen.pdf Institutet för språk och folkminnen, 2021: Internationella kvinnodagen. 8.3.2021. Tillgänglig:

https://www.isof.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i-almanackan/2020-03-08-internationella-kvinnodagen-.html

Irenius, Lisa, 2015: Hen är sällan städerska. Svenska Dagbladet. 17.5.2015. Tillgänglig:

https://www.svd.se/hen-ar-sallan-staderska

Josephson, Olle, 2015: Rätt i tio språkfrågor där många gör fel. Svenska Dagbladet. 26.05.2015.

Tillgänglig: https://www.svd.se/10-sprakfragor-som-delar-svenska-folket

23

Ledin, Per & Lygfelt, Benjamin, 2013: Olika hen-syn. Om bruket av hen i bloggar, tidningstexter och studentuppsatser. Språk & stil, NF 23, 2013. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:747824/FULLTEXT01.pdf

Lerner, Thomas, 2015: Att ”hen” kommit med i SAOL kommer att öka användningen. Dagens Nyheter. 11.6.2015. Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/att-hen-kommit-med-i-saol-kommer-att-oka-anvandningen/

Lärärförbudet, 2019: Så använder du ordet "hen". Tillgänglig:

https://www.lararforbundet.se/artiklar/saa-anvander-du-ordet-hen-3d64b8ca-abbe-44a2-91c0-a9f16efeaaa4

Löfvendahl, Bo, 2017: Ett ”hen” om dagen i Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet. 4.12.2017.

Tillgänglig: https://www.svd.se/ett-hen-om-dagen-i-svenska-dagbladet

Milles, Karin, 2013: Hen i Sverige och i Finland. Språkbruk. 3/2013. Tillgänglig:

https://www.sprakbruk.fi/-/hen-i-sverige-och-i-finland

Milles, Karin, 2012: En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen.

Språk och stil. 23/2013. Tillgänglig:

http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:747821/FULLTEXT01.pdf

Olsson, Lova, 2013: Hen sitter allt mer säkert. Svenska Dagbladet. 07.03.2013. Tillgänglig:

https://www.svd.se/hen-sitter-allt-mer-sakert

Pietarinen, Inga, 2019: Om bruket av könsneutralt pronomenet hen i GP2013. [Pro gradu-avhandling]. Joensuu: Östra Finlands universitet. Tillgänglig:

file:///C:/Users/hl428385/AppData/Local/Temp/urn_nbn_fi_uef-20190524.pdf

Rancken, Alexis, 2015: Ett ”knepigt” men ”fenomenalt pronomen. Förhållningssätt till hen hos personer med queer identitet i Sverige och Finland. Tillgänglig: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:819364/FULLTEXT01.pdf#page=168

Svensson, Anders, 2020: Hen fortsatte att öka under 2019. Språktidningen. 08.1.2020. Tillgänglig:

https://spraktidningen.se/tags/hen

Tidningarnas Telegrambyrå, 2014: ”Hen” kommer med i SAOL. Svenska Dagbladet. 29.07.2014.’

Tillgänglig: https://www.svd.se/hen-kommer-med-i-saol

24

Tidningarnas Telegrambyrå, 2020: Engelskans hen blev årtiondets ord. Svenska Dagbladet.

04.1.2020. Tillgänglig: https://www.svd.se/engelskans-hen-blev-artiondets-ord

Varjola, Laura, 2015: Ett praktiskt litet ord eller politisk propaganda? En diskursanalytisk studie av diskussionen om pronomenet hen i Finland. [Pro gradu- avhandling]. Tammerfors: Tammerfors universitet. Tillgänglig: https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/97141/gradu-1432285592uusi.pdf?sequence=3&isAllowed=y

Åberg, Gösta, 2009: Handbok i svenska. Wahlström & Widstrand.

25

Bilagor