Jämförelse mellan städerna

I den här avdelningen jämför jag enkätsvaren av gymnasisterna i den tvåspråkiga staden (22 stycken) med svaren av gymnasisterna i gymnasiet på språkön (11 stycken) så totalt 33 svar är med i analysen.

Det framgår tydligt att det finns skillnader mellan gymnasierna. Svaren verkar signalera att gymnasisterna i gymnasiet på språkön förhåller sig positivare till pronomenet hen än gymnasisterna i den tvåspråkiga staden. Det framgår av svaren (se fråga 1 i bilaga 1) att 10/22 (45%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden har en positiv inställning till pronomenet hen, medan antalet i gymnasiet på språkön är 7/11 (64 %). 11/22 (50%) av de förstnämnda har en neutral inställning till pronomenet jämförd med antalet i de sistnämnda är 3/11 (27%). I båda skolorna finns en informant som har en negativ inställning till ordet. I gymnasiet på språkön är detta antal 1/11 (9%) och i gymnasiet i den tvåspråkiga staden 1/22 (5%).

Om man vill jämföra själva språkbruket mellan gymnasister i den tvåspråkiga staden och gymnasister på språkön, har 11/22 av de förstnämnda (50%) valt och 8/11 av de sistnämnda (72%) alternativet

”hen fungerar bäst” i frågeenkäten (se fråga 6 i bilaga 1). Resultatet tyder på att allmänna attityder till pronomenet hen är mer acceptabla mot det könsneutrala pronomenet i gymnasiet på språkön. Det finns lite större spridning i svaren av informanterna som går i gymnasiet i den tvåspråkiga staden. De har valt 6 olika alternativ, medan gymnasisterna på språkön har valt 4 alternativ. En relativt stor andel av gymnasisterna i den tvåspråkiga staden, alltså 5/22 (23%), har valt alternativet personen i fråga medan 3/22 gymnasister (15%) har valt alternativet hon eller han. Alternativen han, han/hon och den är var och ett valt av en informant 1/22 (5%). Gymnasisterna på språkön har valt även alternativen personen i fråga, han, han/hon. Var och ett av dessa alternativ är valt av en informant 1/11 (9%).

Det framgår av svaren (se fråga 7 i bilaga 1) att 16/22 (73%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden har valt alternativet ”användningen kommer att öka” jämförd med antalet i gymnasiet på språkön som är 8/11 (73%). 5/22 (23%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden anser att användningen förblir

17

densamma, medan 3/11 (27%) av gymnasister på språkön hart valt detta alternativ. En informant 1 /22 (5%) från gymnasiet i den tvåspråkiga staden anser att användningen av pronomenet hen kommer att minska. Resultaten av båda gymnasierna ligger nära varandra, och gymnasister av båda skolorna har en likadan uppfattning om pronomenets framtid.

Det visar sig i svaren (se fråga 3 i bilaga 1) att gymnasisterna i båda gymnasierna håller med och har samma favoritsituation där man kan använda pronomenet hen. 12/22 (54%) av gymnasister i gymnasiet i den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst att använda när man refererar till en obekant person man inte vet könet på, medan 3/11 gymnasister (27%) på språkön har valt detta alternativ. Svaren av gymnasisterna på språkön är mer fördelade, eftersom de har valt sex situationer där man kan använda pronomenet hen, medan gymnasisterna i den tvåspråkiga staden har valt fem situationer. 5/22 (23%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst när man vill anonymisera könet, medan 2/11 (18%) av gymnasister på språkön har valt detta alternativ. 3/22 (15%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna. Alternativet ” som ett kortare alternativ till hon eller han” är valt av en informant 1/22 (5%) i den tvåspråkiga staden. En gymnasist 1/22 (5%) av den tvåspråkiga staden anser att det går att använda hen när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ, medan 2/11 (18%) av gymnasister på språkön har valt detta alternativ. 2/12 (18%) av gymnasister i gymnasiet på språkön anser att hen passar bäst när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna. Alternativen

”alternativ till pronomenet den” och ”det passar inte att använda hen” är var och ett valt av en informant 1/12 (9%) i gymnasiet på språkön.

Det framgår av svaren (se fråga 5 i bilaga 1) att 4/11 (36%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden använder hen i skrift och i tal, medan antalet i den tvåspråkiga staden är lika mycket, alltså 8/22 (36%). 5/22 (23%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden använder pronomenet mest i skrift och 2/22 gymnasister (9%) av den tvåspråkiga staden använder ordet mest i tal. 3/11 (18%) av gymnasister i gymnasiet på språkön använder ordet mest i skrift och en person (9%) mest i tal. Resten av svaren kan inte tolkas eller det finns inga svar.

3.4 Jämförelse mellan könen

Av alla 33 gymnasister som svarade på enkäten är 16 kvinnor och 17 män. Urvalet är jämt då det finns nästan lika många personer av båda könen. Svaren verkar signalera att kvinnor förhåller sig positivare till pronomenet hen. De är även enigare än män. Det framgår av svaren (se fråga 1 i bilaga

18

1) att 11/16 kvinnor (69 %) har en positiv inställning till ordet hen. Resten av dem, det vill säga 5/16 (31 %) förhåller sig neutralt. De manliga informanternas svar är mer fördelade. 9 av de 17 manliga informanterna (53 %) har en neutral inställning till pronomenet hen, medan 6 män (35 %) ställer sig positivt och 2 (12 %) negativt.

Majoritet av båda könen anser att hen passar bäst att använda när man refererar till en obekant person man inte vet könet på. 9 av de 17 manliga informanterna (53 %) och 6 av de 16 kvinnliga informanterna (38 %) har valt detta alternativ. De kvinnliga informanterna är däremot enigare om att det finns tre andra situationer där det passar att använda hen. 5 kvinnor (31 %) anser att hen passar att använda när man vill anonymisera könet (könet är irrelevant eller en generisk beskrivning) medan 4 kvinnor (25 %) anser att det går att använda pronomenet hen när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna (könsöverskridande identitet). En kvinnlig informant (6 %) anser att det går att använda hen när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ.

Det finns mer spridning i de manliga informanternas svar. De manliga informanterna har valt sju situationer där det passar att använda hen. 2 av de 17 manliga informanterna (12%) anser att hen passar att använda när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ, medan 2 män (12%) anser att det går att använda pronomenet när man vill anonymisera könet. Alternativen

”när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna”, ”som ett kortare alternativ till hon eller han”, ”alternativ till pronomenet den” och ”det passar inte att använda hen” är var och ett valt av en manlig informant 1/17 (6%).

Det framgår av svaren (se fråga 5 i bilaga 1) att 7 av de 16 kvinnliga informanterna (44%) använder hen både i skrift och tal, medan 4 kvinnor (25%) använder ordet mest i skrift och 3 kvinnor (19%) i tal. 5 av de 17 manliga informanterna (29%) använder hen i skrift och i tal, medan 4 män (24%) använder ordet mest i skrift. Resten av svaren kan inte tolkas eller det finns inga svar.

För att sammanfatta resultaten om användningen av pronomenet hen använder kvinnor pronomenet och accepterar användningen oftare än män. Detta ligger i linje med Hagels (2014) resultat: de positiva svaren från de kvinnliga informanterna är till antalet flest. Resultatet ligger också i linje med de tidigare svaren (se exempel 5–7 i avdelning 3.1).

19