Henrika Lehtovalo
HEN – ETT MYSTISKT LITET ORD
Attityder till pronomenet hen bland finlandssvenska gymnasieelever
Fakulteten för informationsteknologi och kommunikation Studieinriktningen i nordiska språk
Kandidatavhandling April 2021
SAMMANDRAG
Henrika Lehtovalo: Hen – ett mystiskt litet ord – Attityder till pronomenet hen bland finlandssvenska gymnasieelever
Kandidatavhandling Tammerfors universitet Studieprogrammet i språk
Studieinriktningen i nordiska språk April 2021
Min kandidatavhandling handlar om attityder till pronomenet hen bland finlandssvenska gymnasieelever och användning av pronomenet i olika situationer. Materialet består av 33 gymnasieelevers svar på enkäten. Av dessa 33 svar representerar 11 gymnasiet på språkön och 22 gymnasiet i den tvåspråkiga staden. I denna studie fokuserar jag på att jämföra skillnader i attityder mellan informanterna jämfört med kön och stad. Som materialinsamlingsmetod använder jag en elektronisk enkät som består av öppna frågor och flervalsfrågor. Materialinsamlingen ägde rum i februari–mars 2020. Syftet med min uppsats är att ta reda på vilka attityder finlandssvenska gymnasieelever har till pronomenet hen och belysa pronomenets status bland de unga i Finland. Mina forskningsfrågor är följande: 1) Vilka argument riktas för och emot pronomenet hen? 2) I vilka situationer passar det att använda pronomenet hen? Och 3) vilka skillnader finns i attityder mellan informanterna jämfört med kön och stad?
Jag har analyserat mitt undersökningsmaterial med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys på grund av de öppna frågorna i enkäten, men jag använder också kvantitativa drag i min undersökning genom att räkna ut antalen svar och jämföra dessa resultat mellan kön och städer. Svaren har analyserats kvalitativt och kvantitativt med procentandelar och sedan jämförts med varandra för att få svar på undersökningsfrågor. Resultatet av min kandidatavhandling visar att attityderna bland gymnasieelever huvudsakligen är neutrala.
Analysen av materialet har visat, att det finns en skillnad på attityder mellan män och kvinnor: kvinnor använder hen och accepterar användningen oftare än män. Gymnasisterna på språkön verkar vara mer acceptabla mot ordet, men resultaten tyder att hen används ungefär lika mycket i båda gymnasierna. De mest populära användningsområdena bland informanterna är enligt undersökningen att syfta på en obekant person man inte vet könet på, att hemlighålla någons kön och att hänvisa till en person med ett könsöverskridande identitet.
Nyckelord: pronomenet hen, könsneutralt uttryck, könsneutralt pronomen, attityder
Originaliteten av denna avhandling har granskats med Turnitin Originality Check- programmet.
TIIVISTELMÄ
Henrika Lehtovalo: Hen – ett mystiskt litet ord – Attityder till pronomenet hen bland finlandssvenska gymnasieelever
Kandidaatintutkielma Tampereen yliopisto Kielten tutkinto-ohjelma Pohjoismaiset kielet Huhtikuu 2021
Kandidaatintutkielmassani tarkastelen suomenruotsalaisten lukiolaisten asenteita ruotsin kielen sukupuolineutraalia pronominia hen kohtaan ja pronominin käyttöä eri tilanteissa.
Aineistoni koostuu 33 kyselylomakkeeseeni saamasta vastauksesta. Näistä vastauksista 11 vastausta edustaa kielisaarekkeen lukiota ja 22 kaksikielisen kaupungin lukiota. Keskityn vertailemaan tässä tutkimuksessa sukupuolten ja kaupunkien välisiä yhteyksiä hen- pronominiin. Aineistonkeruumenetelmänä toimi sähköinen kyselylomake, joka koostuu sekä avoimista kysymyksistä että monivalintakysymyksistä. Materiaalinkeruu tapahtui helmi- maaliskuussa 2020. Tutkielmani tavoitteena on selvittää, millaisia asenteita suomenruotsalaisilla lukiolaisilla on pronominia hen kohtaan ja valaista pronominin asemaa Suomessa. Kandidaatintutkielmani tutkimuskysymykset ovat: 1) Mitä argumentteja esitetään hen-pronominia vastaan ja sen puolesta? 2) Missä tilanteissa sopii käyttää hen- pronominia? Ja 3) mitä eroja on sukupuolten ja kaupunkien välisissä asenteissa?
Olen analysoinut keräämäni aineiston käyttämällä kvalitatiivista sisällönanalyysia kyselyn avointen kysymysten analysointiin, mutta hyödynnän kuitenkin tutkimuksessani myös kvantitatiivia piirteitä laskiessani vastausten jakautumista ja vertailemalla näitä tuloksia sukupuolten ja kaupunkien välillä. Kandidaatintutkielmani osoittaa, että lukiolaisten asenteet hen-pronominia kohtaan ovat pääosin neutraaleja. Analysointi on osoittanut, että miesten ja naisten asenteissa on eroa: naiset käyttävät hen-pronominia ja hyväksyvät sen käytön useammin kuin miehet. Kielisaarekkaalla opiskelevat lukiolaiset vaikuttavat hyväksyvän sanan paremmin, mutta tulokset viittaavat siihen, että niitä käytetään molemmissa lukioissa suurin piirtein samalla tavalla. Informanttien suosituimmat käyttötarkoitukset kyselyn mukaan ovat viitata tuntemattomaan henkilöön, jonka sukupuolta ei tiedetä ja kun salataan jonkun sukupuoli ja viitataan henkilöön, jolla on transsukupuolinen identiteetti.
Avainsanat: pronomini hen, sukupuolineutraali pronomini, sukupuolineutraali kieli, asenteet.
Tämän julkaisun alkuperäisyys on tarkastettu Turnitin OriginalityCheck -ohjelmalla.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
1 Inledning ... 1
1.1 Syfte och hypotes ... 3
1.2 Material ... 4
1.3 Metod ... 5
1.4 Tidigare forskning ... 5
2 Teori kring pronomenet hen ... 7
2.1 Bakgrund ... 7
2.2 Könsneutrala pronomen och andra uttryck ... 8
2.3 Jämställdheten i svenska språket ... 9
2.4 Språkliga funktioner hos hen ... 9
2.5 Språkpolitiska ställningstaganden kring pronomenet hen ... 11
2.6 Debatten om pronomenet... 12
3 Analys av enkätsvar ... 13
3.1 Argument för och emot ... 13
3.2 Hen i olika sammanhang ... 15
3.3 Jämförelse mellan städerna ... 16
4 Sammanfattning och diskussion ... 19
4.1 Sammanfattning ... 19
4.2 Diskussion om undersökningsprocessen ... 20
Referenser ... 22
Bilagor ... 25
Bilaga 1: Enkäten ... 25
1
1 Inledning
Det könsneutrala pronomenet hen väckte en livlig diskussion när det började få spridning i svenskan år 2012 (Milles 2013). Alla verkar ha sina egna åsikter som gäller pronomenets användbarhet, och det finns åsikter både för och emot. Liksom många pronomen har hen olika språkliga funktioner.
Pronomenet har ansetts vara nyttigt i olika situationer, till exempel när man talar om en person som inte vill identifiera sig till ett visst kön eller när man vill ersätta frasen han eller hon (Varjola 2015:1).
I dessa fall är det lätt att använda hen i stället för att man behöver gissa könet eller uttrycka könsneutralitet på ett annat sätt. Det verkar så att pronomenet har börjat en större diskussion, och man tar ställning när man använder ordet (Eklundh 2014). Pronomenet hen har alltså både språkliga och samhälleliga funktioner.
Pronomenet hen har alltid intresserat mig mycket. Som språkstuderande blev jag intresserad av den språkliga variationen och under min studietid i Tammerfors har jag börjat undra över vilka språkliga drag som är typiska för hen och i vilka situationer det passar att använda ordet. Pronomenet är aktuellt i dagens samhälle eftersom användningen av hen ger bidrag till jämställdhet i samhället och motarbetar den traditionella uppdelningen i man och kvinna (Hällström-Reijonen 2012). Hen väcker starka känslor och är därför ett intressant ämne att undersöka. Hen är inte ett nytt ord, utan ett nytt pronomen. Hen är ett könsneutralt pronomen för tredje person singularis som böjs i svenskan hen, hen, hens.
Till skillnad från svenskan använder många icke-indoeuropeiska språk helt eller delvis könsneutrala pronomen eller helt saknar tredjepersonspronomen (Eriksson 2012). Till exempel har finskan bara ett pronomen i tredje person singularis: det könsneutrala hän-pronomenet. Pronomenet hän syftar både på män och kvinnor. För mig som har finska som modersmål är det intressant att se hur svenskans könsneutrala pronomen hen skiljer sig från finskans hän. Min undersökning handlar om svenskan i Finland, så därför kan man tro att språkkontakten med finskan och finskans könsneutrala pronomen hän påverkar användningen av pronomenet hen i Finland. Jag skulle vilja veta om det finns någon korrelation mellan vilka pronomen ett språk har och hur jämställd det språkets kultur är. Enligt Hällström-Reijonen (2012) är det inte så enkelt, därför att i så fall skulle världen redan vara mycket mer jämlik, eftersom de flesta av världens språk har könsneutrala pronomen, men har trots det inte kunnat finna lösningen på ett problem som anknyter till ojämställdhet.
Som Karin Milles (2013) berättar i sin artikel, är pronomenet hen inte något särdeles nytt fenomen, för man kan följa spåret till mitten av nittonhundratalet. De första skriftliga bevisen uppträdde så tidigt som på 1960-talet men det finns muntliga vittnesbörd på femtiotalet. Svenska språket har ett
2
rejält stabilt pronomensystem och det är inte så ofta när ett nytt pronomen blir till i ett språk. Sist hände det något lika stort när pronomenet / börjades uttala ni cirka fyra hundra år sedan. Inte sedan sextonhundratalet har det hänt något likadant för svenskans del. Man kan tänka sig att det troligen är något positivt när ett språk berikas med ett nytt ord. Eriksson (2012) anser att språket är en växlande organism, men när språket får ett nyord med ett ideologiskt budskap är det en helt annan sak och oviljan blir stor.
Varifrån kom hen då? Enligt Milles (2013) kan man inte vara helt säker men en av huvudhypoteserna är att finskans könsneutrala hän gav upphov till idén att skapa ett pronomen i svenskan. Finskan är inte det enda språket som har ett könsneutralt pronomen utan ett sådant finns också i engelskan. Enligt The American Dialect Society har det neutrala pronomenet they blivit valt till årtiondets ord år 2020.
Engelskans they fungerar på samma sätt som svenskans pronomen hen. They tolkas oftast som tredje person plural, men i litteraturhistorien har ordet även haft en singular betydelse. Nuförtiden används they i singular å ena sidan om en person som identifierar sig varken som man eller kvinna, men också när könet är obekant eller inte ska upptäckas. (Tidningarnas Telegrambyrå 2020.)
Denna undervisning är viktig med avseende på studieinriktningen i nordiska språk av olika skäl.
Undersökningen är nyttig med tanke på pronomenets status bland de unga finlandssvenskarna. Dels behöver man undersöka attityder till hen för att öka förståelsen för mångfalden av kön. Hen trotsar den starka föreställningen om att det finns två tydliga kön. Det är viktigt att få veta om en sådan tankemodell behöver ingå till exempel i skolundervisningen och medier. Användning av hen kan underlätta för en att förstå och kategorisera andra. Därmed ger undersökningen viktig information om i vilka situationer det går att använda hen.
I det första kapitlet föreställer jag syftet med min kandidatavhandling och min hypotes. Sedan presenterar jag materialet och motiverar metoden. Efter detta föreställer jag tidigare forskning gällande ämnet. Det andra kapitlet behandlar de teoretiska ramarna för min undersökning och definierar de mest centrala begreppen. Först tar jag upp bakgrunden och de språkliga funktionerna av hen-pronomenet. Jag presenterar också de vanligaste könsneutrala pronomenen och uttrycken i svenskan, lyfter fram några teorier kring pronomenet hen, bland annat när det gäller jämställdhet och språkpolitik. Jag berättar även om debatten kring pronomenet. I det tredje kapitlet analyserar jag materialet, tar fram exempel och redogör för resultaten. I det fjärde kapitlet diskuterar jag kring själva undersökningsprocessen och mina resultat. Sedan sammanfattar jag undersökningen och tar även en snabb blick in i framtiden.
3
1.1 Syfte och hypotes
Syftet med min uppsats är att ta reda på vilka attityder finlandssvenska gymnasieelever har till pronomenet hen och belysa pronomenets status bland de unga i Finland. Jag har valt två städer vars gymnasieelever jag använder som informanter. Jag vill undersöka svenskspråkiga elevers attityder och därför har jag valt två svenska gymnasieskolor som mina undersökningsobjekt.
Syftet preciseras med följande forskningsfrågor:
1. Vilka argument riktas för och emot pronomenet hen?
2. I vilka situationer passar det att använda pronomenet hen?
3. Vilka skillnader finns det i attityder mellan informanterna jämfört med kön och stad?
Det är viktigt att undersöka attityder till hen bland de unga i Finland eftersom undersökningsresultatet kan ge en antydan om pronomenets framtid. Jag vill avgränsa min undersökning till två städer, eftersom jag anser att användningen av pronomenet hen varierar mellan städer varav den ena är en språkö och den andra en tvåspråkig stad. Jag ska undersöka svenskspråkiga gymnasieelever eftersom jag tror att de har bättre uppfattning om ämnet än finskspråkiga gymnasieelever. Jag anser att svenskspråkiga gymnasieelever är van vid användning av pronomenet hen, och ordet förekommer ofta i deras vardag, till exempel i läromedel. Jag vill få reda på vilka tankar ordet hen väcker hos informanterna och vad de tycker om hen som ett könsneutralt pronomen (se forskningsfråga 1). Jag vill också ta reda på i vilka sammanhang informanterna tycker att det passar att använda hen när någon annan använder det och i vilka sammanhang informanterna själva oftast använder hen (se forskningsfråga 2). Jag vill även jämföra attityder mellan informanterna och få reda på vilka skillnader finns mellan kön och städer (se forskningsfråga 3).
Min hypotes är tvådelad: Å ena sidan antar jag att informanternas kön påverkar attityderna till pronomenet hen. Jag anser att kvinnor är mer öppna för att använda könsneutrala uttryck och pronomenet hen. Hagels (2014) studie ger upphov till min hypotes. Studien visar att det finns en större acceptans för pronomenet hen hos kvinnor än hos män. Å andra sidan antar jag att attityderna varierar beroende på i vilken stad informanterna bor. Jag anser att gymnasieeleverna som går i ett svenskspråkigt gymnasium på en språkö brukar använda mer pronomenet hen eftersom språket på språkön har större påverkan från finskan.
4
1.2 Material
Jag använder informanterna i gymnasiet på språkön och i en tvåspråkig stad. Som primärmaterial använder jag en enkät (se bilaga 1). Enkäten är skapad med hjälp av Google Forms och den består av öppna frågor och flervalsfrågor och har således både kvantitativa och kvalitativa drag. Jag bestämde mig för att välja en enkät som insamlingsmetod, eftersom jag vill ta emot svar från ett större antal gymnasister. Med hjälp av en enkät blev det enklare att samla in materialet. Jag inkluderar öppna frågor för att ta reda på orsakerna bakom attityderna, eftersom det är någonting som inte kommer upp i de slutna svarsalternativen (se bilaga 1, frågorna 2, 4, 5 och 8). På dessa frågor kan informanterna svara fritt med egna ord. Gymnasieeleverna studerar på ett svenskspråkigt gymnasium på en stad som är en av de svenskspråkiga språköarna i Finland och i en tvåspråkig stad. Enkäten är på svenska, och informanterna har svarat på svenska eftersom svenska är det officiella undervisningsspråket i dessa två gymnasier.
Frågorna 1, 3, 6 och 7 är flervalsfrågor (se bilaga 1). I den första frågan vill jag ta reda på vilken inställning gymnasisterna har till pronomenet och i den tredje frågan i vilken situation det passar att använda hen. I den sjätte frågan måste man välja vilket ord som fungerar bäst som könsneutralt uttryck och i den sjunde frågan vad som är pronomenets position i framtiden.
Jag har begärt forskningstillstånd från den tvåspråkiga staden för min undersökning vilket betyder att jag har fått ett tillstånd från staden att inleda min undersökning på det valda gymnasiet. Jag behövde inget forskningstillstånd från den andra staden. Jag var i kontakt med skolornas rektorer och lärare i modersmål. Jag diskuterade med lärarna hur undersökningen ska genomföras. Deltagarna har varit frivilliga att delta i undersökningen och alla informanter har svarat anonymt i enkäten. Jag tar hänsyn till integritetsskyddet genom att inte avslöja vilka gymnasier det är fråga om. Insamlade materialet ska raderas efter undersökningen.
Svaren samlades in under tidsperioden 19.2.2020–3.3.2020 och det kom totalt 33 svar.
Enkätundersökningen är gjord med ett slumpmässigt urval av informanter, och det kan hända att urvalet inte statistiskt representerar alla finlandssvenska gymnasieelever. Av alla 33 informanter går 11 i gymnasiet på språkön och 22 i gymnasiet i den tvåspråkiga staden. Informanterna är antingen 16 år eller 17 år gamla så åldersskillnaden är relativt liten och borde inte påverka resultatet. Av alla 33 gymnasister som svarade på enkäten är 16 kvinnor och 17 män. Undersökningen ger en bra överblick över de attityder som finlandssvenska gymnasieelever har till ordet hen.
5
1.3 Metod
I min undersökning använder jag en kvalitativ innehållsanalys. Jag analyserar materialet kvalitativt på grund av frågeformulärets karaktär med öppna och slutna frågor om elevernas attityder till pronomenet hen. Min undersökning har alltså också kvantitativa drag. För att analysera data räknar jag antalet svar för olika alternativ och anger den procentuella andelen av alla svar. Då är det lättare för läsaren att förstå exakta antal. Jag använder innehållsanalys, mestadels för att dra slutsatser om innehållet och för att jämföra svaren mellan olika informanter. Resultaten jämförs med uppmärksamhet på informanternas kön och studiestad som fungerar som variabler i min undersökning.
Kvalitativ innehållsanalys är en flexibel metod för att analysera data och studera meningsfull information från dokument. En innehållsanalys handlar helt enkelt om att analysera vad det faktiskt är som står i den analyserade texten. Kvalitativ innehållsanalys passar bra när man har korta utsagor, som analyseras manifest. Metoden är bra för korta datautdrag, till exempel enkäter med öppna frågor.
Inom metoden finns olika inriktningar vilket möjliggör att bestämma över vilken typ av analys som bäst lämpar sig för studiens syfte. Jag använder en kvalitativ innehållsanalys som är en induktiv metod. I denna metod kommer koder och kategorier direkt ur texten. Denna undersökningsmetod används ofta för att skildra ett fenomen. (Fogelkvist, Gustafsson & Lindstedt 2018.)
Jag börjar analysen med att bekanta mig med materialet och läsa igenom alla enkätsvar. Jag ska räkna upp procentandelarna i slutna frågor och jämföra dem. Det är angeläget att lyfta fram antalet informanter i dessa frågor. Så blir det lättare att göra komparationer mellan olika grupper av informanter. Därefter koncentrerar jag mig på att finna likheter och olikheter samt meningsbärande element mellan gymnasisternas svar i öppna frågor. Jag grupperar svaren i olika grupper för att kunna dra slutsatser. Jag analyserar de öppna frågorna kvalitativt. Den kvalitativa innehållsanalysen brukar resultera i centrala teman som är mer latenta och som beskriver det undersökta fenomenet i allmänhet.
Jag använder innehållsanalys, eftersom jag gör ett urval av de viktigaste exemplen på svaren på de öppna frågorna.
1.4 Tidigare forskning
Per Ledin och Benjamin Lyngfelt (2013) har tagit reda på användningen av hen i bloggtexter, tidningsartiklar och studentuppsatser. Ledin och Lyngfelt presenterar också en känd analysmodell för olika språkliga funktioner hos pronomenet.
6
Bäck, Gustafsson Sendén och Lindqvist (2016) har undersökt och analyserat attityder till hen och vad som har påverkat attityderna till det omdiskuterade pronomenet. Deras kvantitativa enkätundersökning innehåller frågor om identifiering med könsidentitet, modern sexism och attityd till sexistiskt språk. Därtill behandlas deltagarnas politiska hållning och intresse för genusfrågor.
Karin Milles (2013) har undersökt hen-pronomenets status i Finland i sin vetenskapliga artikel.
Hennes undersökning av de finlandssvenska tidningarna Hufvudstadsbladet och Nya Åland visar att hen kanske har etablerat sig ännu bättre i Finland än i Sverige. Enligt henne kan det ha någonting att göra med att ordet inte har en lika stor politisk laddning i Finland. En annan möjlig orsak kan vara finskans könsneutrala pronomen hän. Finlandssvenskar har sannolikt vant sig att använda ett könsneutralt pronomen på finska och då kan det bli lätt för dem att använda hen med.
Alexis Rancken (2015) har behandlat queerpersoners bruk av och attityder till pronomenet hen i sin artikel. Artikeln behandlar också andra könsneutrala pronomen i tredje person singularis till exempel den och han-hon men fokuserar på pronomenet hen. Rancken har utfört en enkätundersökning där han undersöker hur ofta och i vilka situationer informanterna använder hen. Han lägger även fokus på böjningen av hen och märker att det inte finns något böjningsmönster för pronomenet i fråga.
Rancken visar att användningen av hen verkar vara situationsbundet och att mediet i vilket kommunikationen sker spelar en roll vid användningen.
Ann-Christin Hagels (2014) examensarbete om bruk av och attityder till könsneutrala pronomen har ett liknande syfte som min uppsats. Hon har undersökt hur gymnasieelever använder hen i förhållande till andra könsneutrala uttryck. Hon undersöker även skillnader i attityder till och bruk av hen. På grund av dessa faktorer vill jag använda hennes text som källa i min avhandling.
Laura Varjola (2015) har också undersökt ämnet i sin pro gradu-avhandling. I sin avhandling forskar hon i hur pronomenet hen diskuteras i svenskspråkiga tidningar i Finland. Enligt henne verkar det vara så att förespråkarna och motståndarna har åtminstone delvis olika uppfattningar om användningen av pronomenet.
Inga Pietarinen (2019) har också undersökt användning av pronomenet hen i tidningstexter i sin pro gradu-avhandling. Hon undersöker etableringen och användningen av hen, och hur mycket hen används och på vilket sätt även i vilka samband hen framträder i materialet.
7
2 Teori kring pronomenet hen
Syftet med detta kapitel är att introducera den teoretiska ramen för min undersökning. Jag börjar med att redogöra för pronomenets bakgrund och de språkliga funktionerna av hen. Jag presenterar också de vanligaste könsneutrala uttrycken i svenskan och lyfter fram några teorier kring pronomenet hen.
Jag berättar även om debatten kring pronomenet.
2.1 Bakgrund
I början av 2012 gavs ut en barnbok av Jesper Lundqvist, Kivi och monsterhund, där pronomenet hen används som personligt pronomen som syftar på huvudkaraktären. Huvudpersonen Kivi är ett barn som önskar sig en hund. Medan boken släpptes publicerade företrädare för förlaget, tillsammans med språkforskaren Karin Milles, en debattartikel om att det krävs ett nytt pronomen i svenska språket.
Boken och debattartikeln väckte medial uppmärksamhet och anses ha startat hen-debatten som sedan följde. Genuspedagoger, som utgivarna av Kivi och monsterhund, anser att pronomenet hen är bra eftersom det återskapar flick- och pojkroller. Många av pedagogerna förhåller sig positivt till ordet och anser att det är ett utmärkt och kort alternativ till hon eller han. De tycker också att hen är ett bra nytillskott i svenska språket (Ledin & Lyngfelt 2013; Milles 2013).
Processen kring pronomenet hen är språkhistoriskt ovanlig eftersom det var länge sedan svenskan fick ett nytt pronomen. Detta är minst en lika stor sak som när stavningen förändrades år 1906 eller när verbens pluralformer togs bort på 1940-talet. (Hällström-Reijonen 2012.) I början av 2012 behandlades hen mycket i texter som handlar om själva ordet och diskuterar pronomenets för- och nackdelar. Först var man rädd för att bruket av hen skulle leda till könsutjämning eller könlöshet och ska användas i stället för han och hon. (Löfvendahl 2017.)
Pronomenet har tagits in i den fjortonde upplagan av SAOL som utgavs i april 2015 (Tidningarnas Telegrambyrå 2014). Enligt Ledin och Lyngfelt (2013:142) lanserades pronomenet för första gången redan på 60-talet när ordet föreslogs av Rolf Dunås år 1966. I brist på ordentliga belägg kan man naturligtvis inte vara säker på ordets ursprung. Trots att denna är oklar finns det två förklaringar. Den ena är att hen är en kombination av tredjepersonspronomenen han, hon och den. Den andra förklaringen är att hen är ett lånord från finskans hän. Sverigesvenska brukar inte inlåna väldigt många ord från finskan, men vid detta tillfälle är det inte ogörligt eftersom finska språket ligger nära Sverige både geografiskt och kulturellt. (Milles 2013.)
8
2.2 Könsneutrala pronomen och andra uttryck
I det följande redogör jag för olika sätt att skriva könsneutralt. Utöver pronomenet hen kan man använda till exempel orden han, han eller hon, han/hon, den, vederbörande, personen i fråga eller denna/denne. Vederbörande och personen i fråga är formella sätt att skriva könsneutralt. Det finns olika rekommendationer för hur man kan skriva könsneutralt och vilka pronomen man kan använda.
Om man vill undvika användningen av pronomenen, kan man till exempel uttrycka sig i flertal.
(Åberg 2009:119, 208.) Man kan också omformulera så att pronomenet inte behövs eller upprepa substantivet i meningen.
Han eller hon: Institutet för språk och folkminnen (2021) anser att det går att använda han eller hon i kortare texter där det är viktigt att vara noggrann, men det blir oformligt i längre texter.
Den: Enligt Institutet för språk och folkminnen (2021) blir den vanligare i skrift och tal och kan användas mer frekvent. Hagels (2014:50) studie visar att den upplevs passa bäst för döda ting. Enligt henne är pronomenet nedvärderande och objektifierande.
Hen: Speciellt med hen, jämfört med de andra könsneutrala pronomenen, är att ordet kan användas i utbyte mot han eller hon, men det är också ett uttryck som används när man inte vill bli omtalad som han eller hon (Lerner 2015). Genom att använda hen behöver man inte säga något om kön. Enligt Josephson (2015) är det korrekt att använda hen som könsneutralt personligt pronomen och låta bli för den som så önskar. Hagels (2014:50) studie visar att hen passar att användas för människor och djur.
Han: Man kunde använda pronomenet han som ett könsneutralt pronomen för trettio år sedan. Detta språkbruk verkar inte längre lika naturligt. (Institutet för språk och folkminnen 2021.) Enligt Hagel (2014:2) har det svenska språkrådet rekommenderat användning av pronomenet han i stället för han eller hon sedan 1930-talet.
Hon: Man brukar inte använda hon som generiskt pronomen om referenten inte kan presumeras vara av kvinnligt kön eller om referenten är substantivet människa (Hagel 2014:3).
Vederbörande: Vederbörande har etablerat bra fast det är ett tungt och formellt uttryck för könsneutral syftning (Ledin & Lyngfelt 2013:162).
Personen i fråga: Personen i fråga är ett mycket formellt sätt att uttrycka könsneutralt (Åberg 2009:208).
9
Denna/denne: Enligt Hagel (2014:163) är varianterna denne/denna markerade för maskulinum respektive femininum. Alla språkbrukare uppfattar inte dem så, eftersom särskilt denne ibland kan försvaras som alternativ till hon/han.
2.3 Jämställdheten i svenska språket
Svenskan, på samma sätt som många andra språk, innefattar sådana språkliga element som visar att vi har levt och till viss del ännu lever i ett samhälle där normerna bildas av män. Detta leder till att det uppstår konflikter med avseende på jämställdhet, till exempel när det gäller olika pronomen och yrkesbeteckningar. Ett annat problem är yrkestitlar som slutar på suffixen -man. En rådman och riksdagsman kan till exempel lika bra vara en kvinna som en man. Språkrådet tycker att det är ingen bra idé att börja använda dubbla, könsmärkta titlar som rådkvinna och riksdagskvinna. Då är det bättre med könsneutrala titlar, till exempel tingsdomare och riksdagsledamot. Det finns ändå ett flertal yrkestitlar som är könsneutrala, till exempel arkitekt, journalist, barnskötare och lärare.
(Institutet för språk och folkminnen 2020.) Kommer bruket av hen leda till ökad jämlikhet i samhället? Bäck, Lindqvist och Gustafsson Sendén (2018) visar att det argument som deltagarna i undersökningen är eniga om är att ökad jämställdhet inte uppnås med hen.
I vilken utsträckning samspelar språkets genusstrukturer med samhällets? I vissa språk, som ryska och arabiska, böjer man även verb efter genus; män och kvinnor anses gå, äta, prata och tänka på olika sätt. Enligt Irenius (2015) är samhället där talas språk med stränga genusmarkörer mer ojämställda än samhällen med mer könsneutrala språk. Trots detta kan inte heller sådana samhällen där språket inte gör någon skillnad mellan han och hon anses vara så jämställda. Könsneutrala språket har ett samband med kvinnors befrielse. På samma gång fångar hen jämställdhetskampens huvudsakliga problem – dels att eftertrakta att människor inte ska definieras av kön, dels att kön ska ha betydelse för att nå en stabil könsbalans i olika områden. Medan allt fler yrken har fått könsneutrala titlar, är det möjligt att urskilja en disposition.
2.4 Språkliga funktioner hos hen
Man kan använda pronomenet hen främst på två sätt: å ena sidan används hen när könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller otydliggörs, å andra sidan används hen för att tala om personer som inte identifierar sig som han eller hon. Det finns inga språkliga besvär för att använda hen, men ordet kan
10
väcka irritation hos vissa. I vilka samband hen är passande bör därför avgöras av kommunikationssituationen och de konkreta mottagarna. Om man uppskattar att det finns en risk att hen tar för mycket fokus från texten i ett visst sammanhang, så finns det andra könsneutrala uttryck att välja på. Hen används både i informella och mer formella texter. Ju fler som använder pronomenet hen, desto mer inrättat blir det. (Institutet för språk och folkminnen 2019.) Man använder hen till exempel när man inte är säker om personen är kvinna eller man, eller när man vill inräkna både kvinnor och män. Man måste ta hänsyn till att respektera när någon vill omtalas med pronomenet hen.
Om man är osäker vilket pronomen man bör använda, frågar man på ett diskret och respektfullt sätt vilket pronomen personen föredrar. (Lärarförbundet 2019.)
Även Hällström-Reijonen (2012) poängterar att det finns olika synpunkter på pronomenet hen. För det första kan pronomenet användas när man vill underlätta stilen och ha ett könsneutralt pronomen eller ta ställning. För det andra handlar hen en sexualpolitisk fråga, där pronomenet används för att undvika eller bekämpa den traditionella könsuppdelningen mellan man och kvinna. För det tredje är pronomenet hen en jämställdhetsfråga, när man anser att bruket av hen hjälper att göra samhället mer jämställt. Den sexualpolitiska aspekten gäller delvis om hur man språkligt respekterar andra. Om man till exempel känner en person som vill bli kallad hen för att det passar hens identitet bättre än de klassiska alternativen han eller hon. Det kallas humanitet men det är även fråga om artighet eller vänlighet. Hen ersätter ett substantiv som syftar på en kategori eller en grupp av människor, där könstillhörigheten är okänd. Vi möter ofta hen tillsammans med vaga benämningar som gästen, kunden, men också för renodlade yrkestitlar som läraren, polisen och sjuksköterskan. (Löfvendahl 2017.) Pronomenet hen förekommer som subjekt (hen), objekt (hen) och genitiv (hens). Även henom förekommer som objektsform (Lärarförbundet 2019).
Ledin och Lyngfelt (2013: 145–146) har gjort en analysmodell där man kategoriserar olika språkliga funktioner hos hen. Deras uppdelning är baserad på Språkrådets rekommendationer från 2013, där det finns två huvudtyper: ”könstillhörigheten är okänd, oväsentlig eller otydliggörs” och när man vill undvika kategorisering i ett visst kön. Det finns fem olika funktioner hos hen: 1) En könsöverskridande funktion, 2) en anonymiserande funktion, 3) en funktion som ersätter det okända könet, 4) en funktion som anger en indefinit betydelse och 5) en generisk funktion. Ett könsöverskridande hen används just när man uppger en gruppering av kvinnor och män.
Anonymiserande hen används när man undertrycker könet. Sändaren känner till referentens kön, men sändaren vill eller måste hemlighålla det av någon anledning, till exempel om referenten är ett vittne eller offer. Om sändaren inte vet könet på personen man rapporterar är det fråga om funktionen okänt kön. Olikheten mellan anonymiserande hen och okänt hen, beror på om skribenten vet könet på referenten, men det är inte alltid tydligt för läsaren. De tre första funktionerna, könsöverskridande,
11
anonymiserande och okänt kön, är definita, alltså hen syftar på en specifik individ, och de sista två, indefinit och generisk hen, är indefinita. Indefinit hen syftar på en person utan att precisera exakt vem det är fråga om. Indefinit hen har ganska ofta pronomenet någon som korrelat. Indefinit hen har en
”icke unikt identifierbar syftning”. Generisk hen syftar inte på en person utan är mer generiskt. Det kan vara fråga om institutionella roller som behandlas generiskt. När hen har till exempel substantivet patienten som korrelat kan det vara fråga om vilken patient som helst.
2.5 Språkpolitiska ställningstaganden kring pronomenet hen
Enligt Milles (2013) är hen initiativet av en feministisk reformidé som fick mycket synlighet i debatten. Milles säger att det finns fem omständigheter: 1) ordets språkliga egenskaper, 2) de centrala aktörerna som drev frågan, 3) det svenska politiska landskapet, 4) språkvårdens inställning och 5) den mediala uppmärksamhet som ordet fick. Hennes studie visar att journalister i artiklar, av politiker i motioner och av studerande i avhandlingar använder pronomenet hen men på myndigheternas internetplatser dyker det sällan upp. Hon lägger till att språkbrukarna ännu inte är införstådda med ordets betydelse, bruk eller språkmässigt värde. Enligt henne är det svårt att säga om pronomenet är här för att stanna.
Pronomenet hen har blivit snabbt inkluderat i en könspolitisk debatt. Fast pronomenet har funnits i ett femtiotal år var det först på tjugohundratalet som det i själva verket började användas i större utbredning. Transpersoner anser att det är en bra lösning på deras pronomenproblem – ordet passar bra för att använda om en person som inte kunde kallas hon eller han. Queerfeminister är av den åsikten att ordet på ett tydligt sätt leder till ett samhälle där kön inte ska fastställa vem man kan vara eller hur man ska leva och älska. Sverigedemokrater har i sin tur en tydlig politisk koppling till pronomenet. De tycker inte om pronomenet hen eftersom de upplever pronomenet som en ”otillbörlig tvångsmässig vänsterfeministisk indoktrinering”. Men eftersom sin högerextrema politik har partiet blivit ett parti som de andra partierna vill inte samverka eller anknytas med. Detta kan ha haft någon roll till hens fördel. Sverigedemokraterna har tydligt profilerat sig som ordets motståndare, och ordet har fått nya anhängare. Om man visar att man gillar hen, kan man vid samma tillfälle ge tecken att man inte tycker om Sverigedemokraterna. (Milles 2013.)
Vänsterpartisterna använder också ordet hen. Elin Lundgren (S) tycker att hen är ett väldigt bra könsneutralt pronomen, och ordet har varit flera år i hennes vokabulär. Centerpartisterna Staffan Danielsson och Erik A Eriksson har också använt hen i skrift. Riksdagens ledning bestämde 2013 att riksdagen inte ska använda hen i sina texter. Men det fanns många folkvalda som redan hade använt
12
pronomenet både i skrift och tal. De flesta av de åtta partiernas gruppledare tycker om hen. En av dem är Anna Kinberg Batra (M) som säger ja till att språket naturligt utvecklas småningom. Hon anser att hen blir allt vanligare i vardagsspråket. Själv använder Kinberg Batra ordet ibland. Hon tycker att hen är praktiskt att använda när man vill berätta om en person på ett neutralt sätt. (Olsson 2013.)
2.6 Debatten om pronomenet
Debatten om pronomenet hen är mer laddad i Sverige än i Finland. Det blev en stor diskussion när DN:s chefredaktör hade annonserat att man inte ska använda pronomenet i nyhets- och rapporttexter i DN. DN:s linje utskiljer sig inte relativt varken från andra mediers eller från mediespråkvårdens linje, som anser att man kan använda hen i vissa samband i tidningarna, men får inte gottgöra han eller hon med hen i nyhetstexterna. (Hällström-Reijonen 2012.)
De finns argumenten både för och emot hen som könsneutralt personligt pronomen. Dessa argument förekom när en debattartikel i Svenska Dagbladet betonade att hen ”är en lösning som ger möjlighet att möta världen mer förutsättningslöst”, därför att personens karaktärsdrag blir det viktigaste, och inte könstillhörigheten. Det här sättet att använda hen rekommenderas inte av Språkrådet, som nämligen förordar den. Språkrådet accepterar däremot att man säger hen om personer som inte känner sig hemma i könsuppdelningen man –kvinna. Man får också använda hen när man vill beskriva en person utan att framhäva kön. Men sådant väcker invändning. Majoriteten av människor ser sig som en man eller en kvinna, och några kritiker tycker att hen förvirrar barnen. (Svensson 2020.) Bland transpersoner finns personer som driver lanseringen av hen i svenskan, för att de inte vill befinna sig avstängda av svenskan. Det borde vara lättare att bifalla en sådan önskan, särskilt om det gör svenskan mer flexibel. (Eriksson 2012.)
I Svenska Akademiens ordlista (SAOL 2015) inträder pronomenet hen, med två olika användningssätt: å ena sidan som könsneutralt pronomen i utbyte mot förnyade skrivningar som han eller hon, personen i fråga och liknande, å andra sidan om man inte vill eller kan klassificera sig som han eller hon. Enligt Sven-Göran Malmgren, huvudredaktör för SAOL, har hen blivit ännu mer etablerat och fyller en funktion så därför ska pronomenet vara med i SAOL. Malmgren säger att ordet står i betydelsen när man lämnar oklart vilket kön det är och när det är fråga om ett tredje kön. Han anser att det inte är så ofta när ett nytt pronomen bildas på detta sätt. Malmgren tror även att platsen i SAOL har en stor roll för ordets framtid. För att ett ord ska upptas i SAOL ska det används av många människor och i hela landet, och hen uppfyller dessa villkor. (Tidningarnas Telegrambyrå 2014.)
13
Många journalister i Finland hade positiv inställning till hen redan i början. Först dök pronomenet upp i texter som gällde transpersoner som ville bli omtalade som hen. Detta var en av startpunkterna i diskussionen. Det tog ändå ett tag innan pronomenet kom in nyhetstexter. Den språkliga debatten och genusdebatten kolliderade. Därför bad språkvården en försiktighet i bruket av hen, därför att det var möjligt att vissa läsare kunde reagera kraftigt på pronomenet. (Holmberg 2017.)
3 Analys av enkätsvar
I detta kapitel redogör jag för analysen av informanternas svar på enkäten. Jag börjar med att presentera argument för och emot pronomenet hen och sedan fortsätter jag att analysera hur ordet tycks fungera i olika språkliga sammanhang. Jag presenterar också några möjliga samband mellan attityder och informantens kön och hemstad. Flervalsalternativen visar endast antalet. Jag analyserar flervalsfrågorna kvantitativt och de öppna svaren kvalitativt. Enkätundersökningens öppna svar använder jag som stöd och hjälpmedel för att få en inblick i orsakerna bakom olika attityder, och informanterna kan formulera och precisera sina svar. Som bakgrundsfrågor för min undersökning har jag tre frågor som handlar om informanternas ålder, kön och hemstad (se bilaga 1).
3.1 Argument för och emot
Det framgår av svaren (se fråga 1 i bilga 1) att sammanlagt 17 av de 33 informanterna (52%) har en positiv inställning till pronomenet hen, medan 2 av de 33 informanterna (6 %) har en negativ inställning till pronomenet. Jag har inkluderat en öppen fråga i enkäten för att få svar på frågan ”Vad tycker du om pronomenet hen?” (se fråga 3 i bilaga 1). Följande fyra exempel (ex. 1–4) visar hur fyra elever tänker. Jag markerar gymnasisterna på språkön med förkortningen S och gymnasisterna i den tvåspråkiga staden med förkortningen T. Jag har lyft fram de exemplen som jag har upplevt som mest relevant och nyttig information med tanke på mina forskningsfrågor.
Exempel 1: Jag tycker att ordet är bra, med hjälp av det är det lättare för andra människor som vill inte använda hon eller han.
–kvinna, S
Exempel 2: Det är bra att det också har kommit till det svenska språket ett neutralt pronomen. Det är lättare att skriva texter.
–kvinna, T
Exempel 3: Om man vill bli kallad hen så är det okej, och om man inte vet en annans kön så kan man säga hen. Men om någon t.ex. jag vill bli kallad "hon", vill jag inte att människor kallar mig hen.
–kvinna, T
14
Exempel 4: Väcker inga särskilda tankar. Jag tycker att det fungerar helt bra (samma som finskans hän) –man, T
I det första exemplet konstaterar informanten att hen är ett nyttigt ord som passar i olika situationer (se exempel 1). Man kan konstatera att en annan informant upplever pronomenet hen som ett bra tillägg till svenska språket (se exempel 2). Denna informant upplever också att genom att använda hen blir läsande eller skrivande lättare (se exempel 2). Det finns även en informant som betonar att man måste respektera de andra genom att använda sådana pronomen som man också själv vill bli kallad med (se exempel 3). Det verkar som att 14/33 informanter (42%) har en neutral inställning till pronomenet hen, och att ordet inte väcker några särskilda tankar hos dem. Det finns en informant som anser att hen liknar finskans hän (se exempel 4).
24/33 gymnasister (73%) anger att användningen av hen kommer att öka. 8/33 gymnasister (24 %) tror att användning förblir densamma och en gymnasist (3 %) tycker att den kommer att minska (se fråga 7 i bilaga 1). Resultatet ligger i linje med de tidigare svaren (se fråga 1 i bilaga 1), eftersom största delen av informanterna har en neutral eller positiv inställning till pronomenet. Detta ger en antydan om ordets framtid.
2 av de 33 informanterna (6%) har en negativ inställning till hen (se fråga i 1 bilaga 1). Jag har inkluderat en öppen fråga i enkäten för att få svar på frågan ”Anser du att hen behövs i svenska språket?” (se fråga 8 i bilaga 1). Jag lyfter fram svaren av sex informanter (ex. 5–10). Enligt dessa exempel använder tre informanter inte hen. En informant anser att ordet inte är nödvändigt (se exempel 5), medan en annan informant anser att det finns andra ord som man kan använda (se exempel 6). Trots att en informant inte använder pronomenet hen och inte bryr sig riktigt om det kan han ändå förstå varför andra använder pronomenet (se exempel 7).
Exempel 5: Nej, det är inte nödvändigt, vi klarar oss bra som det är och det skapar förvirring.
–man T
Exempel 6: Verkligen inte. Det finns han och hon.
–man, S
Exempel 7: Jag tycker att det inte behövs men det finns mycket människor som tycker att det behövs för att det är fel att säga man.
–man, T
Exempel 8: Ja, eftersom alla identifierar sig inte som kvinna eller man och vill inte använda hon/han.
Det är kanske liten sak till dem som använder till sig själva hon/han, men det kan ha en stor mening till sådan person som använder hen. Det kan också vara väldigt otrevligt till personen som vill bli kallad hen, men hen blir kallad hon eller han. Hen också gör yrken mera könfria.
–kvinna, S
Exempel 9: Jo, det neutraliserar skillnaden mellan könen och gör dem till ett.
–kvinna, T
Exempel 10: Ja för att det är ganska gammaldags att bara ha hon /han.
–kvinna, T
15
Informanternas utsagor kan kategoriseras grovt i fem grupper: Den första gruppen består av dem som anser att hen är ett bra tillskott till svenska språket (se exempel 1 och 2). I den andra gruppen anser informanterna att hen egentligen inte behövs (se exempel 5 och 6). Den tredje gruppen består av dem som inte har tagit någon ställning till frågan (se exempel 4) och den fjärde gruppen av dem som säger att hen är aktuellt och fungerar bättre än andra uttryck (se exempel 8 och 10). Den femte gruppen består av dem som anser att hen minskar skillnader mellan könen (se exempel 9).
3.2 Hen i olika sammanhang
I det här kapitlet analyserar jag finlandssvenska gymnasisters språkbruk utgående från i vilka sammanhang de själva använder ordet hen och i vilka situationer de tycker att användning av hen passar när någon annan använder ordet. Det framgår av svaren (se fråga 3 i bilaga 1) att sammanlagt 15/33 informanter (45 %) anser att hen passar att använda när man refererar till en obekant person man vet inte könet på. 7 av de 33 informanterna (21 %) tycker att hen passar när man vill anonymisera könet (kön är irrelevant eller en generisk beskrivning). 5/33 gymnasister (15 %) anger att det passar att använda hen när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna (könsöverskridande identitet). 3/33 gymnasister (9%) anser att hen passar att använda när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ (till exempel i fråga om yrken).
Informanterna verkar vara mest accepterande i fråga om pronomenet hen när det gäller att hemlighålla någons kön eller när man talar om en obekant person man vet inte könet på. Ledin och Lyngfelt (2013) nämner att hen ofta förekommer i bloggtexter med syftning på en person med könsöverskridande identitet, vilket bevisar att hen har fått fotfäste som ett ord man använder när någon inte vill bli omtalad som man eller kvinna alltså han eller hon.
I avdelning 2.4 har jag presenterat olika språkliga funktioner hos hen, enligt Ledins och Lyngfelts (2013) analysmodell, där man urskiljer fem olika språkliga funktioner hos hen: 1) En könsöverskridande funktion, 2) en anonymiserande funktion, 3) en funktion som ersätter det okända könet, 4) en funktion som anger en indefinit betydelse och 5) en generisk funktion. Med utgångspunkt i denna kategorisering kan jag säga att de vanligaste funktionerna hos hen bland informanterna är:
könsöverskridande hen, anonymiserade hen och okänt kön. I min jämförelse består könsöverskridande hen av alternativen ”ett alternativ till han/ hon även då man vet könet” och ”en person med könsöverskridande identitet”, anonymiserade hen av alternativet ”för att hemlighålla någons kön” och okänt kön av alternativet ”obekant person man vet inte könet på” (se fråga 3 i bilaga 1).
16
Det framgår av svaren (se fråga 5 i bilaga 1) att sammanlagt 12 av de 33 informanterna (36%) använder pronomenet hen både i skrift och tal, medan 8 av de 33 informanterna (24%) använder ordet mest i skrift, till exempel när de berättar berättelser eller skriver essäer. 3/33 gymnasister (9%) använder ordet mest i tal, till exempel när de pratar om någon person. 6/33 (18%) av svaren kan inte tolkas eftersom gymnasisterna har svarat på frågan på ett fel sätt. Resten av gymnasisterna 3/33 (9%) har inte svarat på frågan.
3.3 Jämförelse mellan städerna
I den här avdelningen jämför jag enkätsvaren av gymnasisterna i den tvåspråkiga staden (22 stycken) med svaren av gymnasisterna i gymnasiet på språkön (11 stycken) så totalt 33 svar är med i analysen.
Det framgår tydligt att det finns skillnader mellan gymnasierna. Svaren verkar signalera att gymnasisterna i gymnasiet på språkön förhåller sig positivare till pronomenet hen än gymnasisterna i den tvåspråkiga staden. Det framgår av svaren (se fråga 1 i bilaga 1) att 10/22 (45%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden har en positiv inställning till pronomenet hen, medan antalet i gymnasiet på språkön är 7/11 (64 %). 11/22 (50%) av de förstnämnda har en neutral inställning till pronomenet jämförd med antalet i de sistnämnda är 3/11 (27%). I båda skolorna finns en informant som har en negativ inställning till ordet. I gymnasiet på språkön är detta antal 1/11 (9%) och i gymnasiet i den tvåspråkiga staden 1/22 (5%).
Om man vill jämföra själva språkbruket mellan gymnasister i den tvåspråkiga staden och gymnasister på språkön, har 11/22 av de förstnämnda (50%) valt och 8/11 av de sistnämnda (72%) alternativet
”hen fungerar bäst” i frågeenkäten (se fråga 6 i bilaga 1). Resultatet tyder på att allmänna attityder till pronomenet hen är mer acceptabla mot det könsneutrala pronomenet i gymnasiet på språkön. Det finns lite större spridning i svaren av informanterna som går i gymnasiet i den tvåspråkiga staden. De har valt 6 olika alternativ, medan gymnasisterna på språkön har valt 4 alternativ. En relativt stor andel av gymnasisterna i den tvåspråkiga staden, alltså 5/22 (23%), har valt alternativet personen i fråga medan 3/22 gymnasister (15%) har valt alternativet hon eller han. Alternativen han, han/hon och den är var och ett valt av en informant 1/22 (5%). Gymnasisterna på språkön har valt även alternativen personen i fråga, han, han/hon. Var och ett av dessa alternativ är valt av en informant 1/11 (9%).
Det framgår av svaren (se fråga 7 i bilaga 1) att 16/22 (73%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden har valt alternativet ”användningen kommer att öka” jämförd med antalet i gymnasiet på språkön som är 8/11 (73%). 5/22 (23%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden anser att användningen förblir
17
densamma, medan 3/11 (27%) av gymnasister på språkön hart valt detta alternativ. En informant 1 /22 (5%) från gymnasiet i den tvåspråkiga staden anser att användningen av pronomenet hen kommer att minska. Resultaten av båda gymnasierna ligger nära varandra, och gymnasister av båda skolorna har en likadan uppfattning om pronomenets framtid.
Det visar sig i svaren (se fråga 3 i bilaga 1) att gymnasisterna i båda gymnasierna håller med och har samma favoritsituation där man kan använda pronomenet hen. 12/22 (54%) av gymnasister i gymnasiet i den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst att använda när man refererar till en obekant person man inte vet könet på, medan 3/11 gymnasister (27%) på språkön har valt detta alternativ. Svaren av gymnasisterna på språkön är mer fördelade, eftersom de har valt sex situationer där man kan använda pronomenet hen, medan gymnasisterna i den tvåspråkiga staden har valt fem situationer. 5/22 (23%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst när man vill anonymisera könet, medan 2/11 (18%) av gymnasister på språkön har valt detta alternativ. 3/22 (15%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden anser att hen passar bäst när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna. Alternativet ” som ett kortare alternativ till hon eller han” är valt av en informant 1/22 (5%) i den tvåspråkiga staden. En gymnasist 1/22 (5%) av den tvåspråkiga staden anser att det går att använda hen när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ, medan 2/11 (18%) av gymnasister på språkön har valt detta alternativ. 2/12 (18%) av gymnasister i gymnasiet på språkön anser att hen passar bäst när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna. Alternativen
”alternativ till pronomenet den” och ”det passar inte att använda hen” är var och ett valt av en informant 1/12 (9%) i gymnasiet på språkön.
Det framgår av svaren (se fråga 5 i bilaga 1) att 4/11 (36%) av gymnasister i den tvåspråkiga staden använder hen i skrift och i tal, medan antalet i den tvåspråkiga staden är lika mycket, alltså 8/22 (36%). 5/22 (23%) av gymnasister av den tvåspråkiga staden använder pronomenet mest i skrift och 2/22 gymnasister (9%) av den tvåspråkiga staden använder ordet mest i tal. 3/11 (18%) av gymnasister i gymnasiet på språkön använder ordet mest i skrift och en person (9%) mest i tal. Resten av svaren kan inte tolkas eller det finns inga svar.
3.4 Jämförelse mellan könen
Av alla 33 gymnasister som svarade på enkäten är 16 kvinnor och 17 män. Urvalet är jämt då det finns nästan lika många personer av båda könen. Svaren verkar signalera att kvinnor förhåller sig positivare till pronomenet hen. De är även enigare än män. Det framgår av svaren (se fråga 1 i bilaga
18
1) att 11/16 kvinnor (69 %) har en positiv inställning till ordet hen. Resten av dem, det vill säga 5/16 (31 %) förhåller sig neutralt. De manliga informanternas svar är mer fördelade. 9 av de 17 manliga informanterna (53 %) har en neutral inställning till pronomenet hen, medan 6 män (35 %) ställer sig positivt och 2 (12 %) negativt.
Majoritet av båda könen anser att hen passar bäst att använda när man refererar till en obekant person man inte vet könet på. 9 av de 17 manliga informanterna (53 %) och 6 av de 16 kvinnliga informanterna (38 %) har valt detta alternativ. De kvinnliga informanterna är däremot enigare om att det finns tre andra situationer där det passar att använda hen. 5 kvinnor (31 %) anser att hen passar att använda när man vill anonymisera könet (könet är irrelevant eller en generisk beskrivning) medan 4 kvinnor (25 %) anser att det går att använda pronomenet hen när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna (könsöverskridande identitet). En kvinnlig informant (6 %) anser att det går att använda hen när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ.
Det finns mer spridning i de manliga informanternas svar. De manliga informanterna har valt sju situationer där det passar att använda hen. 2 av de 17 manliga informanterna (12%) anser att hen passar att använda när man syftar på en person i allmänhet snarare än på en specifik individ, medan 2 män (12%) anser att det går att använda pronomenet när man vill anonymisera könet. Alternativen
”när man refererar till en person som inte vill eller kan kategorisera sig som man eller kvinna”, ”som ett kortare alternativ till hon eller han”, ”alternativ till pronomenet den” och ”det passar inte att använda hen” är var och ett valt av en manlig informant 1/17 (6%).
Det framgår av svaren (se fråga 5 i bilaga 1) att 7 av de 16 kvinnliga informanterna (44%) använder hen både i skrift och tal, medan 4 kvinnor (25%) använder ordet mest i skrift och 3 kvinnor (19%) i tal. 5 av de 17 manliga informanterna (29%) använder hen i skrift och i tal, medan 4 män (24%) använder ordet mest i skrift. Resten av svaren kan inte tolkas eller det finns inga svar.
För att sammanfatta resultaten om användningen av pronomenet hen använder kvinnor pronomenet och accepterar användningen oftare än män. Detta ligger i linje med Hagels (2014) resultat: de positiva svaren från de kvinnliga informanterna är till antalet flest. Resultatet ligger också i linje med de tidigare svaren (se exempel 5–7 i avdelning 3.1).
19
4 Sammanfattning och diskussion
I det här kapitlet diskuterar jag själva undersökningsprocessen och mina resultat, bland annat det som har varit svårt i undersökningen, hur jag lyckades nå syftet och om hypotesen har visat stämma, och sedan sammanfattar jag undersökningen och tar även en snabb blick in i framtiden.
4.1 Sammanfattning
Syftet med min uppsats har varit att ta reda på vilka attityder finska gymnasieelever har till pronomenet hen och belysa pronomenets status bland de unga i Finland. Som material har jag haft en elektronisk enkät med svar av 33 informanter från två gymnasier: gymnasiet på språkön och gymnasiet i den tvåspråkiga staden. Temat för min undersökning har varit det könsneutrala pronomenet hen. Jag har tagit reda på vilka attityder finlandssvenska gymnasister har till pronomenet hen och i vilka situationer går det enligt dem att använda ordet. Avsikten har varit att få veta hur de förhåller sig till ordet och hur de själva använder det samt om det finns några skillnader mellan städer och kön. Jag har analyserat materialet ur ett perspektiv på hur pronomenet används bland unga finlandssvenskar och hurdan pronomenets framtid är.
Mina forskningsfrågor har varit följande:
1. Vilka argument riktas för och emot pronomenet hen?
2. I vilka situationer passar det att använda pronomenet hen?
3. Vilka skillnader finns det i attityder mellan informanterna jämfört med kön och stad?
Totalt fick jag 33 svar varav 16 från kvinnor, 17 från män. Jag har analyserat materialet kvalitativt på grund av frågeformulärets karaktär med öppna och slutna frågor om elevernas attityder till pronomenet hen. Min undersökning har alltså också haft kvantitativa drag. För att analysera data har jag räknat antalet svar för olika alternativ och angivit den procentuella andelen av alla svar och sedan jämförts med varandra för att få svar på undersökningsfrågor. Analysen av materialet har visat, att det finns en skillnad på attityder mellan män och kvinnor: kvinnor använder hen och accepterar användningen oftare än män. Det vanligaste argumentet till pronomenet är antingen att det behövs eller att det inte behövs. Ideologiska skäl och känsloskäl är också relativt vanliga och många informanter har en neutral hållning. Gymnasisterna i gymnasiet på språkön verkar vara mer acceptabla mot ordet, men resultaten tyder på att hen används ungefär lika mycket i båda gymnasierna. De populäraste användningsområdena bland informanterna är enligt undersökningen
20
att syfta på en obekant person man inte vet könet på, att hemlighålla någons kön och att hänvisa till en person med ett könsöverskridande identitet. Samma språkliga sammanhang visar sig också vara de mest accepterade.
Som hypotes i undersökningen har jag haft ett antagande att stad och kön påverkar attityder till pronomenet hen. Det har visat sig att kön i själva verket påverkar och män använder hen mindre.
Trots att urvalet har varit så litet kan man inte säga att kvinnor alltid skulle vara mer accepterande mot hen än män. Analysen visar ändå att det finns en korrelation mellan kön och attityder. Jag antog att kvinnor är mer öppna för att använda pronomenet hen så hypotesen stämmer för det antagandets del. Jag antog också att attityderna varierar beroende på vilken stad informanterna bor i och jag hade rätt. Resultatet tyder på att attityder till pronomenet hen är mer acceptabla på språkön än i den tvåspråkiga staden.
4.2 Diskussion om undersökningsprocessen
Jag anser att undersökningen har blivit lyckad, även om jag hade lite svårigheter med att samla in undersökningsmaterialet. Avhandlingen har lyckats och syftet har blivit nått eftersom jag har fått svar på forskningsfrågorna. När det gäller informanterna blev urvalet inte riktigt ett sådant som jag hade tänkt mig, eftersom jag skulle ha velat ha tre städer vars gymnasieelever jag ville använda som informanter. Den tredje staden som föll utanför min undersökning är en enspråkigt svenskspråkig stad och jag hade tänkt mig att inkludera gymnasister i denna stad i min undersökning men jag fick inte kontakt med gymnasiet så var jag tvungen att avgränsa undersökningen till två gymnasier. Ändå tycker jag att det blev ganska givande med en jämförelse mellan gymnasisterna på språkön och i den tvåspråkiga staden, fastän det inte blev en lika omfattande jämförelse mellan olika städer som jag hade tänkt mig.
När det gäller frågeblanketten anser jag att jag dels misslyckades med formuleringen av fråga 3 i undersökningsenkäten (se bilaga 1). Den frågan borde jag ha planerat bättre, eftersom det inte var möjligt att välja mellan flera alternativ. Meningen var att reda ut i vilka alla situationer det passar att använda pronomenet hen enligt informanterna. Det finns många relevanta alternativ att välja mellan och därför var ett synd att man bara kunde välja ett. Mitt material och min metod fungerade bra. Den kvalitativa metoden var ett bra sätt att få svar på mina undersökningsfrågor med hjälp av kvantitativa inslag.
Jag skulle vilja fortsätta undersökningen av pronomenet hen och undersöka skillnader mellan attityder i Sverige och i Finland, eftersom det är någonting som inte riktigt har undersökts och därför skulle
21
det kunna vara nyttigt. Jag vill ta reda på om det över huvud taget finns någon skillnad i attityder mellan de två länderna och om finskans könsneutrala pronomen hän påverkar i finlandssvenskarnas attityder. Det skulle även vara intressant att undersöka attityder i olika åldersgrupper: Finns det någon skillnad i attityder mellan unga, vuxna och äldre? Att belysa attitydskillnader mellan länder och mellan personer i olika åldrar samt hitta orsaker som ligger bakom är någonting som intresserar mig mycket. Det skulle också vara intressant att undersöka hur hen kommer att användas i framtiden, samt hur attityderna till hen påverkas av vilken användning som blir vanligast. Det skulle vara intressant att se hur resultatet av denna undersökning skulle utfalla om tjugo år. Då skulle det vara möjligt att svara på om det blivit allmänt etablerat, och i vilka situationer man brukar använda det.
22
Referenser
Bäck, Emma, Gustafsson Sendé, Marie & Lindqvist, Anna, 2018: Hen. Bakgrund, attityder och
användande. Lund: Lunds universitet. Tillgänglig:
https://www.psy.lu.se/sites/psy.lu.se/files/plr_1801.pdf
Eklundh, Johanna, 2014: ”Ett ord som väcker irritation”. SVT nyheter. 29.7.2014. Tillgänglig:
https://www.svt.se/nyheter/inrikes/ett-ord-som-vacker-irritation
Eriksson, Therese, 2012: Ett ord vi behöver. Arbetet. 16.3.2012. Tillgänglig:
https://arbetet.se/2012/03/16/ett-ord-vi-behover/
Fogelkvist, Maria, Gustafsson, Sanna Aila & Lindstedt, Katarina, 2018: Att välja metod efter sin forskningsfråga…- två exempel inom kvalitativ forskning. Region Örebro län.
Universitetssjukvårdens forskningscentrum. Tillgänglig: www.atstorning.se/wp- content/uploads/2018/02/Kvalitativ-metoder.pdf
Hagel, Ann-Christin, 2014: Varthän bär hen? Om bruk av och attityder till könsneutrala pronomen.
Luluå: Luleå tekniska universitet. [Lärarexamen] Tillgänglig: www.diva- portal.org/smash/get/diva2:1018337/FULLTEXT02.pdf
Holmberg, Bianca, 2017: Hen – hur gick det sen? Språkbruk. 2/2017. Tillgänglig:
https://www.sprakbruk.fi/-/hen-hur-gick-det-sen-
Hällström-Reijonen, Charlotta, 2012: Ledare. Språkbruk. 3/2012. Tillgänglig:
https://www.sprakbruk.fi/-/led-16
Institutet för språk och folkminnen, 2013: Pronomenet hen. Tillgänglig:
http://www.isof.se/download/18.4aec91b214565240e191148/1529494303520/pronomenet-hen.pdf Institutet för språk och folkminnen, 2021: Internationella kvinnodagen. 8.3.2021. Tillgänglig:
https://www.isof.se/folkminnen/handelser-i-almanackan/kalender/i-almanackan/handelser-i- almanackan/2020-03-08-internationella-kvinnodagen-.html
Irenius, Lisa, 2015: Hen är sällan städerska. Svenska Dagbladet. 17.5.2015. Tillgänglig:
https://www.svd.se/hen-ar-sallan-staderska
Josephson, Olle, 2015: Rätt i tio språkfrågor där många gör fel. Svenska Dagbladet. 26.05.2015.
Tillgänglig: https://www.svd.se/10-sprakfragor-som-delar-svenska-folket
23
Ledin, Per & Lygfelt, Benjamin, 2013: Olika hen-syn. Om bruket av hen i bloggar, tidningstexter och studentuppsatser. Språk & stil, NF 23, 2013. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:747824/FULLTEXT01.pdf
Lerner, Thomas, 2015: Att ”hen” kommit med i SAOL kommer att öka användningen. Dagens Nyheter. 11.6.2015. Tillgänglig: http://www.dn.se/insidan/att-hen-kommit-med-i-saol-kommer-att- oka-anvandningen/
Lärärförbudet, 2019: Så använder du ordet "hen". Tillgänglig:
https://www.lararforbundet.se/artiklar/saa-anvander-du-ordet-hen-3d64b8ca-abbe-44a2-91c0- a9f16efeaaa4
Löfvendahl, Bo, 2017: Ett ”hen” om dagen i Svenska Dagbladet. Svenska Dagbladet. 4.12.2017.
Tillgänglig: https://www.svd.se/ett-hen-om-dagen-i-svenska-dagbladet
Milles, Karin, 2013: Hen i Sverige och i Finland. Språkbruk. 3/2013. Tillgänglig:
https://www.sprakbruk.fi/-/hen-i-sverige-och-i-finland
Milles, Karin, 2012: En öppning i en sluten ordklass? Den nya användningen av pronomenet hen.
Språk och stil. 23/2013. Tillgänglig: http://www.diva-
portal.org/smash/get/diva2:747821/FULLTEXT01.pdf
Olsson, Lova, 2013: Hen sitter allt mer säkert. Svenska Dagbladet. 07.03.2013. Tillgänglig:
https://www.svd.se/hen-sitter-allt-mer-sakert
Pietarinen, Inga, 2019: Om bruket av könsneutralt pronomenet hen i GP2013. [Pro gradu- avhandling]. Joensuu: Östra Finlands universitet. Tillgänglig:
file:///C:/Users/hl428385/AppData/Local/Temp/urn_nbn_fi_uef-20190524.pdf
Rancken, Alexis, 2015: Ett ”knepigt” men ”fenomenalt pronomen. Förhållningssätt till hen hos personer med queer identitet i Sverige och Finland. Tillgänglig: http://www.diva- portal.org/smash/get/diva2:819364/FULLTEXT01.pdf#page=168
Svensson, Anders, 2020: Hen fortsatte att öka under 2019. Språktidningen. 08.1.2020. Tillgänglig:
https://spraktidningen.se/tags/hen
Tidningarnas Telegrambyrå, 2014: ”Hen” kommer med i SAOL. Svenska Dagbladet. 29.07.2014.’
Tillgänglig: https://www.svd.se/hen-kommer-med-i-saol
24
Tidningarnas Telegrambyrå, 2020: Engelskans hen blev årtiondets ord. Svenska Dagbladet.
04.1.2020. Tillgänglig: https://www.svd.se/engelskans-hen-blev-artiondets-ord
Varjola, Laura, 2015: Ett praktiskt litet ord eller politisk propaganda? En diskursanalytisk studie av diskussionen om pronomenet hen i Finland. [Pro gradu- avhandling]. Tammerfors: Tammerfors universitet. Tillgänglig: https://trepo.tuni.fi/bitstream/handle/10024/97141/gradu- 1432285592uusi.pdf?sequence=3&isAllowed=y
Åberg, Gösta, 2009: Handbok i svenska. Wahlström & Widstrand.
25
Bilagor
Bilaga 1: Enkäten
26
27
