—————————————————————————————————————
I detta kapitel kommer våra egna reflektioner kring studien att presenteras samt studiens teoretiska och praktiska bidrag. Sedan fastställer vi förslag till vidare forskning.
—————————————————————————————————————
7.1 Egna reflektioner och studiens teoretiska samt praktiska bidrag
Under studiens gång har det uppstått egna reflektioner som vi anser är viktiga att presentera i detta avsnitt. När studien inleddes insåg vi relativt snabbt att det fanns fåtal studier som behandlade organisatorisk stigma samt kommunikation i relation till detta. Detta ökade vårt intresse för att utföra studien då vi ansåg att detta var något vi kunde bidra med kunskap om. Denna förutsättning skapade dock problem vid utformning av främst problemdiskussionen och teoretisk referensram eftersom det fanns lite vetenskapligt material att utgå från. Hur organisatorisk stigma uppstår är något som behandlats i fåtal studier men aldrig i den kontext som vi studerade, det vill säga penningtvättsskandaler. Hur organisationer, i detta fall banker, kommunicerar i en sådan kontext för att motverka organisatorisk stigma har tidigare inte studerats överhuvudtaget. Valet av en kvalitativ innehållsanalys genom dokumentgranskning valdes delvis på grund av att vi ville inkludera en bank utanför Sverige vilket vi ansedde skulle leda till problem om vi skulle utföra intervjuer. Valet av metod är även baserad på den tidsperiod som studien är grundad på eftersom dokumentgranskning ger en möjlighet till att gå tillbaka en lång period utan att information uteblir.
Som tidigare nämnt så har vi exkluderat det som Fischer och Reuber (2010) benämner faktor fem. En anledning till att denna faktor uteslöts beror på att den inte ansågs relevant för studiens syfte och frågeställningar. Bristen på relevans innebar även att vi i denna studie inte skulle ha möjlighet till att undersöka hur intressenternas utfall är kopplad till organisationernas penningtvättsskandaler. Det beror främst på att vi upplevde att tiden vi förfogade över var viktigare att spendera vid inhämtning och analys av empiri i förhållande till de andra faktorerna för att studien skulle bli väl genomförd. Vi hade också behövt tillämpa intervjubaserad forskningsmetod eftersom detta krävs för att kunna säkerställa hur intressenternas utfall är kopplad till organisationernas penningtvättsskandaler. På grund av detta exluderade vi denna faktor.
Det finns begränsat med tidigare forskning gällande hur organisatorisk stigma uppstår samt hur organisationer genom kommunikation kan motverka detta. Vi har i denna studie bidragit med ökad kunskap kring hur organisatorisk stigma uppstår i samband med penningtvättsskandaler samt hur banker kommunicerar för att försöka motverka detta till följd. Resultatet i denna studie stödjer att banker i Sverige och Danmark använder sig av kommunikationsstrategin att acceptera ansvar och vara tillmötesgående i störst utsträckning vilket till viss del kombineras med att omdefiniera en händelse för att motverka den organisatoriska stigman som följer en negativ händelse, i detta fall penningtvättsskandaler. Det teoretiska bidraget i denna studie är därmed att vi stärker resultat från tidigare forskning samt bidrar med en ökad kunskap gällande
33 både hur organisatorisk stigma uppstår samt hur och vad banker kommunicerar för att motverka detta i kontexten penningtvättsskandaler.
Bankerna anger själva att penningtvätt är en kriminell aktivitet som de inte kan stoppa i sin helhet vilket innebär att det kontinuerligt kommer uppstå skandaler gällande detta som i sin tur innebär att denna studie kan vägleda banker i hur de bör kommunicera i samband med penningtvättsskandaler. Det praktiska bidraget av denna studie är därmed främst att banker enklare kan identifiera hur organisatorisk stigma uppstår i förhållande till penningtvätt samt vilka kommunikationsstrategier som bör användas samt vad som bör kommuniceras ut för att på bästa sätt motverka den organisatoriska stigman som uppstår.
7.2 Förslag till vidare forskning
Under studiens gång har vi haft diskussioner kring vidare forskning om hur organisatorisk stigma uppstår och hur kommunikation kan användas för att motverka detta. Då denna studie är grundad i en viss kontext, penningtvättsskandaler, kan vidare forskning studera samma fenomen fast i en annan typ av kontext, till exempel en annan ekonomisk brottslighet som förekommer inom bankbranschen. Vidare forskning kan även tillämpa en annan metod vid genomförandet, exempelvis en kvantitativ metod eller en kvalitativ innehållsanalys med intervjuer, vilket kan leda till ett annat resultat. En studie med kvantitativ metod som utgångspunkt skulle kunna utföra ett bra tillskott i förhållande till det resultat som denna studie producerat genom en bred analys istället för den kvalitativa djupgående analysen. Vidare skulle även en studie genomförd med samma metod som i denna men baserad på banker i andra länder utgöra en god möjlighet för att identifiera likheter eller skillnader i hur organisatorisk stigma uppstår samt hur kommunikation motverkar detta. Detta kan sedan analyseras utifrån kulturella aspekter i både organisationer samt länder. I framtiden om SEB, Danske Bank eller Swedbank är involverade i penningtvättsskandaler kan även en studie lik vår genomföras och sedan jämföras med vårt resultat så att resultatet kan valideras och på så sätt stärkas. Vidare forskning kan även undersöka om det finns andra tillvägagångssätt för att motverka organisatorisk stigma, i kontexten penningtvätt, utöver kommunikation. Detta skulle sedan kunna sättas i relation till vårt resultat för att se om det finns likheter och skillnader eller samband för olika sätt att motverka organisatorisk stigma.
34