I samband med att människans intresse för energifrågor har ökat de senaste åren, har intresset för att bygga energieffektivt ökat. Att bygga med
passivhusteknik är ett sätt att minska energibehovet i byggnader.
Enkätundersökningen, som vi har gjort, visar dock att det finns flera orsaker som gör att boende i passivhus inte är helt nöjda med inomhusklimatet. Vad är det som gör att boende i Glumslöv är missnöjda, medan boende i Frillesås är mer nöjda?
Efter sammanställningen av enkätundersökningen, tänkte vi på två saker som vi trodde kunde bidra till att inomhusklimatet inte blir bra:
Typ av stomme. Kan en tung stomme, istället för en lätt, göra någon skillnad? En tung stomme ger en jämnare dygnstemperatur, eftersom den sommartid lagrar kyla under natten och vintertid lagrar värme under dagen. Installerad effekt på värmebatteriet. Vi hade en tanke att värmebatteriet har
för dålig effekt i vissa lägenheter. I resultatet av enkätundersökningen går det att utläsa att det oftast är de större lägenheterna som har problem med att det är för kallt vintertid.
Vi gjorde simuleringar och beräkningar för att undersöka båda teorierna. De resultat vi kom fram till, visar att byggnaderna ska fungera utan att behöva ändra varken stomme eller effekt. Vi började då diskutera och kom fram till att det finns flera orsaker som kan bidra till att det blir problem med
inomhusklimatet i ett passivhus, men som vi valt att inte undersöka. För att avhjälpa problemet med att det blir för varmt sommartid så är solavskärmning det klart bästa alternativet. Det är också viktigt att redan i projekteringsskedet tänka på husets orientering med hänsyn till väderstrecken. I enkätundersökningen är det flera som har klagat på att det blir för varmt i rum med stora fönster mot söder.
Problem med för låga temperaturer inomhus under vintertid kan inte förklaras av beräkningsresultaten. Det är dock troligt att de förutsättningar som gäller för beräkningarna, inte gäller i verkligheten. Detta gäller för samtliga hus, men husen i Frillesås har en större marginal för effekten. Värmebatteriet i Frillesås är på 1000 W och den största lägenheten är på 97m2. Detta ger en värmeeffekt på 10,3 W/m2. Jämfört med största lägenheten i Glumslöv som är på 115m2
och har ett värmebatteri på 900 W, vilket ger en värmeeffekt på 7,8 W/m2. Det är främst de boende i de större lägenheterna i Glumslöv som har klagat på att det är för kallt vintertid.
Institutionen för Teknik och Design
Andra orsaker som vi tror kan påverka inomhusklimatet, men som inte är lika självklara:
• Att FTX-systemets återvinning på 80 % ej kan hållas. Enligt
tillverkaren klarar aggregatet upp till 85 % återvinning, men vi vet inte om den verkligen har så bra återvinning. Återvinningen kanske bara ligger på t ex 75 %. Det kan bidra till att det inte blir tillräckligt varmt i lägenheten och värmebatteriet får skjuta till mer värme, vilket leder till större energiförbrukning.
• När en simulering görs, kan det vara svårt att skapa byggnaden exakt som den ser ut i verkligheten. Köldbryggor är t ex svåra att beräkna och få något exakt värde på. Det leder till att resultaten från
simuleringen, kanske inte stämmer överens med hur det blir i verkligheten.
• Varmluften blåses in via luftdon, som sitter högt upp. Om luften blåses in för sakta så stannar värmen uppe vid taket och golven blir kalla. Vi tror att kalla golv kan göra att en del boende då upplever inomhustemperaturen som lägre än vad termometern visar. • Justering av värmen kan endast ske centralt för lägenheten, vilket
innebär att systemet blåser in lika mycket värme i alla rum. Det kanske behövs mer värme i något rum där inte lika många personer vistas? En utveckling av ventilationsaggregaten behövs, så att värmen och
luftflödet går att styra i varje rum.
• I Glumslöv upplevde 56 % av de boende att det uppstod drag i lägenheten Är luftläckaget en del av problemet? Troligtvis inte, då Glumslöv har slagit svenskt rekord med ett luftläckage på 0,1 l/s m2. • Är de interna värmelasterna inte så stora som de som angivits i
simuleringen? Nya energisnåla apparater, som kyl och frys, avger inte lika mycket värme som de äldre modellerna.
• Information och utbildning av de boende kan bidra till att de förstår hur huset fungerar. Vi tror det är viktigt att de boende får information, t ex för att de ska veta hur man vädrar på rätt sätt och hur
uppvärmningen fungerar.
Alla faktorerna kan vara bidragande till att det verkliga inomhusklimatet inte blir samma som det beräknade. En kombination av dem tillsammans gör att inomhusklimatet inte blir det förväntade. Kanske kan beräknings- och simuleringsprogrammen utvecklas och göras mer noggranna?
Vissa av problemen som har uppstått i husen som vi har studerat, hade även kunnat förekomma i konventionellt byggda hus. En jämförelse mellan
Institutionen för Teknik och Design
passivhus och konventionella hus hade varit intressant, men är något som vi valt att inte undersöka i examensarbetet. Kanske hade vi upptäckt missnöje i enkätsvaren även från boende i konventionella hus?
Vidare är det vikigt att tänka på att människor upplever temperaturer olika. Resultaten i enkätundersökningen kan bli olika, beroende på vilka människor som bor i de olika områdena.
Det vi inte nämnt så mycket från enkätundersökningen, är att det också finns många som är nöjda med sitt boende. Vi själva tror starkt på konceptet
passivhus. Villor och höghus byggs nu som passivhus och det ska bli intressant att följa utvecklingen. Kunskapen om passivhus finns, men förmodligen är det kunskaperna i byggbranschen som brister. De som bygger husen måste vara utbildade i hur passivhus fungerar när byggandet sker. Samtidigt måste
utveckling ske av material och ventilationslösningar. Passivhustekniken är bra, men kan utvecklas och bli bättre.
Institutionen för Teknik och Design