Flerbostadshus i Frillesås

Figur 3.8: Flerbostadshus i Frillesås. Källa: http://www.passivhuscentrum.se, (2009-04-21) Beskrivning av projektet

I Frillesås, söder om Kungsbacka, har det byggts tre flerfamiljshus, som passivhus, beställda av Eksta Bostads AB. Husen är tvåvåningshus och innehåller 12 hyreslägenheter. Lägenheterna är utformade som två-, tre- och fyrarumslägenheter. Inflyttning var under december 200622.

Eksta Bostads AB är det kommunägda bostadsbolaget i Kungsbackaområdet. Bolaget har sedan 70-talet haft stort fokus på energi- och miljöfrågor när det gäller planering av nya bostäder. Deras befintliga bostäder har en mycket låg energianvändning23. Att starta upp passivhusprojektet i Frillesås kändes därför som ett naturligt steg för företaget²⁴.

22 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

23 BeBostad, http://www.bebostad.se/Goda%20Exempel/GodaEx_Frillesas.pdf, (2009-04-14)

Institutionen för Teknik och Design

Sedan 1982 har Eksta Bostads AB alltid installerat solfångare vid nybyggda bostäder. Alla deras nuvarande hus har ett mycket ambitiöst energikrav. Det tack vare noggrant planerade byggnader. Med det som bakgrund så har det inte varit ett speciellt stort steg för företaget att börja bygga passivhus25.

En arbetsgrupp sattes ihop för att starta planeringen av passivhusbygget. Arbetsgruppen bestod av byggherren (Eksta Bostads AB), arkitekten, VVS-konsulter och konstruktörer. Målet var att husen skulle bli

demonstrationsobjekt för Energimyndigheten. Därför kom gruppen fram till att följande krav på husen skulle gälla:

U-värden: Fönster: 0,85 W/m2K

Ytterväggar: 0,10 W/m2K Tak: 0,08 W/m2K

Golv mot mark: 0.10 W/m²K Ytterdörr: 0,6 W/m2K

Lufttäthet: 0,25 l/s m2

Akustik: Svensk klass B. I vardagsrum och sovrum innebär det

att 26 dB är den högsta tillåtna ljudnivån från

fläktsystem. I kök är 35 dB tillåtet. Ljud från utsidan ska inte vara högre än 26 dB i rummen och 31 dB i köken.

Vitvaror: Energiklass A++

Värmeväxlare: 85 % verkningsgrad

Solfångare: Ja, för varmvatten

25 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

Institutionen för Teknik och Design

Värmeväxlare avlopp: Nej²⁶

Eksta Bostads AB valde att genomföra projektet med en totalentreprenör som de tidigare hade haft ett bra samarbete med. Det för att kravet på noggrannhet är stort när passivhus byggs²⁷. Innan byggandet startade fick alla snickare en utbildning i passivhustekniken.

Lägenheterna i Frillesås har två, tre eller fyra rum. Lägenheterna på andra våningen har balkong och de på första våningen har terrass. Takhöjden28 är 2,6 m. Eksta Bostads AB:s inställning till lägenheterna är att det inte är något specialprojekt. För att få det som ett passivhus har den energieffektivaste tekniken använts. När det gäller lufttäthet har det byggts extra noga för att få husen täta29.

Byggnadskonstruktion

Grund

Grunden till husen är byggda på ett dränerande lager av makadam. Över det lades 200 + 100 mm cellplast. Mellan de båda lagren av cellplast lades en plastfolie. Över cellplasten lades 100 mm platsgjuten betong. (Se Figur 3.9).

26 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

27 BeBostad, http://www.bebostad.se/Goda%20Exempel/GodaEx_Frillesas.pdf, (2009-04-14)

28 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

Institutionen för Teknik och Design

Figur 3.9: Grundkonstruktionen. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008

Innerväggar

De bärande innerväggarna i konstruktionen är prefabricerade och uppbyggda av stålreglar.

Bjälklag

Bjälklaget mellan de två våningarna är ett 300 mm tjockt filigranbjälklag. Tjockleken på bjälklaget valdes både för att det ska vara bärande och för att reducera ljudet mellan våningsplanen.

Ytterväggar

Ytterväggarna är prefabricerade. Väggelementen är 6 m höga och 2,5 m breda. Med den storleken så täcker elementen både under- och övervåning, samt att de båda planen inte behövde sammanfogas30. Det förbättrar lufttätheten i byggnaderna.

Efter att ytterväggselementen kommit på plats så isolerades de med både cellplast och vanlig mineralull. Totalt uppgår isoleringen till 500 mm. På insidan lades en plastfolie och ett installationsutrymme så att plastfolien inte skadas. Även plastfolien sträcker sig från golv till tak, vilket ger ett tätare hus31. Ytterväggskonstruktionen kan ses i Figur 3.10.

30 BeBostad, http://www.bebostad.se/Goda%20Exempel/GodaEx_Frillesas.pdf, (2009-04-15)

Institutionen för Teknik och Design

Figur 3.10: Ytterväggskonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008

Fönster och dörrar

Både de vanliga fönstren och badrumsfönstren har ett totalt U-värde på 0,7 W/m²K. Fönstren består av två lågenergiglas och ett vanligt glas, med ett 16 mm tjockt kryptonskikt32. Dörren till balkongen är en glasdörr med tre skikt och har ett totalt U-värde på 1,1 W/m2K. Ytterdörren har ett totalt U-värde på 1,0 W/m2K. Utanför ytterdörren finns en inglasad entré som fungerar som vindfång. Vindfånget är till för att minska värmeförlusterna när ytterdörren öppnas.

Tak

Takkonstruktionen är uppbyggd av fackverkstakstolar i trä med en plastfolie som förhindrar att fukt och luft rör sig mellan vind och lägenheter. Isoleringen består av 500 mm lösull. Yttertaket är isolerat med 70 mm cellplast.

Konstruktionen visas i Figur 3.11.

Institutionen för Teknik och Design

Figur 3.11: Takkonstruktion. Källa: Carlsson, H. WSP Byggprojektering – Passivhusprojekt inom WSP, 2008.

Ventilation

I köket i varje lägenhet finns ett FTX-aggregat placerat. Verkningsgraden i aggregatet är 85 %. Ett fjärrvärmevärmt vattenbatteri finns också för att hjälpa till att värma tilluften under kalla dagar.

För att undvika att ljudet ska bli för högt från ventilationssystemet så har två ljuddämpare installerats.

Luftflödet i ventilationen är något högre än vad som är normalt för att undvika för höga temperaturer på tilluften när det behövs maximal uppvärmning33. Uppnådda U-värden

värdena skiljde sig mot de värden som projekterats för. De slutliga U-värdena blev: Grund 0,11 W/m2 K Ytterväggar 0,11 W/m2 K Tak 0,08 W/m2 K Fönster 0.85 W/m² K Ytterdörr 1,0 W/m2 K 33 Janson, U. Passive houses in Sweden, 2008

Institutionen för Teknik och Design Tappvarmvatten

Varmvattnet värms i en separat byggnad med solfångare på taket och av Eksta Bostads AB:s biobränslebaserade närvärmenät. På taket på den separata byggnaden finns det 52 m2 med solfångare. (Se Figur 3.12). I varje lägenhet är energieffektiva vattenkranar installerade för att användningen av

tappvarmvatten ska minska³⁴.

Figur 3.12: Separat byggnad med solfångare. Källa: Kaufmann, H. Eksta Bostads AB – Ekonomi i förnybar närvärme, 2008.

Institutionen för Teknik och Design