Klimatberäkningar i Ida Klimat och Energi 3.0

5. Beräkningar i VIP+ och IDA Klimat och Energi

5.4 Klimatberäkningar i Ida Klimat och Energi 3.0

5.4.1 Introduktion

Ida Klimat och Energi är ett program som ger möjlighet att studera både inomhusklimatet i enskilda rum i en byggnad och energiförbrukningen för hela byggnaden⁴³. Beräkningen görs under en dag med vald årstid och vald plats. I programmet finns en förskapad datafil med klimatet som stämmer överens med den valda platsen. Det gör att vi kan kontrollera hur inomhusklimatet blir sommar- och vintertid, samt se om det skiljer sig i värdena om Modell 1 eller Modell 2 används.

Byggnaden som ska beräknas byggs upp i programmet IDA Klimat och Energi. Varje byggnadsdel skapas för sig, med rätta mått. Grund, väggar och bjälklag skapas och fönster och dörrar läggs in där de ska placeras. Sedan skapas en zon i byggnaden där beräkningen ska göras. I zonen väljs vilken typ av ventilation och uppvärmning som används och mängd belysning, personlast och elektrisk utrustning skapas. Eventuell solavskärmning läggs in där det förekommer. Byggnaden skapas, med så lika förhållanden som möjligt, jämfört med verkligheten, innan en simulering görs.

43 Användarmanual, IDA Klimat och Energi 3.0 s.13.

Modell 1 Modell 2 BBR12 ^{Kravspecifikation,}passivhus, 2009

U-värde (sammanvägt för hela byggnaden) W/m2K 0,194 0,196 0,5

Energianvändning exkl. hushållsel kWh/m² 27,5 28,5 110 30 (södra zonen)

Energianvändning inkl. hushållsel kWh/m² 50 51

Energiförbrukning värmesystem kWh 1039,5 1200

Energiförbrukning tappvarmvatten kWh 3514 3514

Luftläckage vid 50 Pa l/s m² 0,16 0,25 0,3

Avgiven energi transmission kWh 5722,5 6181,5

Institutionen för Teknik och Design

5.4.2 Indata

Huset, som har beräknats i IDA Klimat och Energi, är ett av parhusen i Glumslöv där de boende inte var så nöjda med inomhusklimatet. Beräkningar har gjorts dels med en konstruktion som Modell 1 och dels med en

konstruktion som Modell 2. Storleken på huset är samma som det är i Glumslöv i båda fallen. Det för att jämföra om det blir någon skillnad på temperaturen inomhus om Modell 2 används. Vi valde att göra jämförelsen med den modellen för att de boende i Frillesås var nöjda, enligt deras svar på enkätstudien. Hur de båda modellerna är uppbyggda går att läsa i det tidigare kapitlet 3 Beskrivning av undersökta objekt.

Lägenheten, som simuleringen gjorts på, har två våningar och är på 103m2. Varje våning har skapats som en egen zon i programmet. I alla fönster har gardiner lagts in. På andra våningen (zon 2) har ett takutsprång lagts in som skapar solavskärmning. Simuleringen görs både sommar- och vintertid. Sommartid har beräknats med att vissa fönster är öppna för vädring och vintertid har beräknats med att alla fönster alltid är stängda.

Indata som matats in i programmet: Ort: Malmö

Klimat: Syntetiskt (sommar)(vinter) Vindprofil: Normal tätort

Verkningsgrad värmeväxlare: 0.8

Börvärde för tilluftstemperaturen: 16ºC Konstant Maxeffekt, panna: 0,9 kW

Kylmaskinens drift: Alltid av Beräkningsmodell: Klimat

Luftbehandlingssystem: CAV, frånluftsflöde 0,42 l/s m2

I övrigt har simuleringsmodellen skapats så lik som möjligt jämfört med huset i Glumslöv. Antalet personer i lägenheten har beräknats till 3 st. Mängden av belysning, personlast och elektrisk utrustning har uppskattats och skapats till den mängd som vi antagit vara rimlig för en lägenhet på 103 m2 med 3 personer.

Frånluftsflödet på 0,42 l/s m2 har räknats fram enligt Minimikrav på luftväxling, utgåva 7, 2006. Beräkningar går att se i Bilaga 6.

Institutionen för Teknik och Design

5.4.3 Resultat

Sommartid

Resultatet av simuleringen sommartid visar att temperaturen inomhus blir i stort sett samma med de båda modellerna. Både på plan 1 och plan 2. Figurerna 4.1 - 4.4 nedan visar huvudtemperaturerna på de olika planen.