I detta kapitel framställs en kritisk granskning av arbetet. Kapitlet inleds med en metoddiskussion och fortsätter sedan med en kritisk reflektion av genomförande och det empiriska materialet. Avslutningsvis presenteras förslag på vidare forskning inom ämnet.
5.1 Metoddiskussion
Vi valde att använda oss av metoderna intervju och observation då vi ansåg att dessa passade undersökningen bäst. Vi frångick fort det kvantitativa arbetssättet och valde det kvalitativa då detta sägs gå på djupet snarare än på bredden (Repstad, 2007:15). De kvalitativa intervjuerna skulle vara ostrukturerade och innehålla huvudfrågor som sedan skulle leda till vidare individualiserade följdfrågor (Stukát, 2005:39). Enligt litteraturen har intervjuarens förmåga och färdigheter betydelse för resultatet av intervjuerna. Vid intervjuerna använde vi oss av en checklista med frågor som vi ville få svar på. Tanken att sedan ställa följdfrågor utefter svaren visade sig vara svårare än vi trott. Vi fick svar på de frågor vi ställde, men insåg i efterhand att vi kunde ställt ytterligare följdfrågor för att få djupare och mer beskrivande svar. Detta tror vi beror på vår egen brist på erfarenhet av att intervjua, samt en viss grad av stress kombinerat med nervositet vid intervjutillfällena.
I metodkapitlet tog vi upp Widerbergs åsikter kring för- och nackdelar med arbetsplatsintervjuer (2002:106). Vi upplevde både de positiva och negativa aspekterna med detta. Att träffa de intervjuade pedagogerna i sin vardagliga miljö upplevde vi som positivt då de gärna visade oss runt på förskolorna och själva valde platser för intervjuerna. De negativa aspekterna var att vi ibland upplevde vår närvaro som stressande för pedagogerna. Vi hade före intervjuerna informerat om ungefärlig längd för en intervju, men upplevde ändå att vissa pedagoger var stressade över tiden. Under
44
vissa intervjuer blev vi avbrutna av arbetskamrater eller barn. Kanske hade intervjuer efter pedagogernas arbetstid varit mer lämpliga för att kunna skapa en mer avslappnad och lugn intervjustund.
Vi valde att komplettera intervjuerna med aktiva observationer (Repstad, 2007:54). Valet att vara deltagande i verksamheten under observationstillfällena baserade vi på att vi inte ville skapa osäkerhet hos de som blev observerade. I efterhand tror vi att detta var ett bra beslut då vi vid vissa tillfällen befann oss i barngrupper med de allra minsta barnen på förskolorna. Vi upplevde att vi som nya ansikten på förskolorna ofta hamnade i blickfånget för de minsta barnen och kände därför att vi ville delta i deras aktiviteter för att inte avleda deras uppmärksamhet allt för mycket. Vid aktiviteterna och samlingarna vi deltog i gjorde vi bland annat rörelser med barnen och sjöng tillsammans med barnen. Efter en stund verkade de flesta barnen acceptera oss som deltagare.
Vi trodde att observationstillfällena skulle ge oss mycket empiri att arbeta med och kompletterna intervjuerna med. Att observera förskolornas miljö gav oss en inblick i förskolornas vardag och en djupare insyn i hur arbetet verkar fungera, snarare än enbart pedagogerna intervjusvar kring detta. Dock har inte detta använts som empiri eller haft någon direkt betydelse för vårt arbete. Observationsempirin har inte använts i vårt arbete. Vi tror att detta, precis som med delar av intervjuerna, kan bero på vår brist på erfarenhet när det gäller fältstudier. Kanske var inte vårt observationsprotokoll inriktat på stoff som var relevant för vårt syfte.
5.2 Kritisk reflektion
Vi anser att vårt syfte att synliggöra de två förskolornas arbetssätt och att hitta skillnader och likheter har uppnåtts. De metoder vi använt oss av hjälpte oss att samla in den empiri som vi ansåg oss behöva för att kunna uppnå syftet och att svara på frågeställningarna. Dock anser vi, som vi nämnt i metoddiskussionen, att observationerna inte tillförde någon betydelsefull information. Det vi främst valt att göra annorlunda om arbetet skulle göras om är att vi skulle gjort fler och längre besök på förskolorna. Vi skulle även intervjuat fler pedagoger och fokuserat intervjufrågorna
45
mer på vårt valda ämne då vi tror att det hade gett oss djupare svar som lättare kunnat besvara våra frågeställningar.
Planeringen av arbetet och skrivprocessens upplägg hade sett annorlunda ut då vi nu har större uppfattning om vilka delar av arbetet som varit mest tidskrävande. Främst hade arbetet med att skriva analyskapitlet fått mer utrymme. Fördelningen av arbetet oss emellan och arbetsprocessen har fungerat bra. Texterna har delats upp och vi har båda tagit ansvar för att sammanställa arbetet.
5.3 Vidare forskning
Vid inläsning av litteratur till vårt kapitel kring tidigare forskning och teori hittade vi väldigt lite litteratur som belyste vårt valda ämne. Vi saknade litteratur som rör jämförelser mellan förskolor och vi saknade även litteratur kring musikprofilering. Den sparsamma litteratur vi hittat som rör olika förskolors profilering passade inte vårt arbete, så vi anser att detta är ett område passande för vidare forskning. Det vi kan tänka oss att fortsätta forska kring, som tar avstamp i vårt arbete, är huruvida föräldrarnas sociokulturella bakgrund påverkar deras val av förskola att placera sitt barn på. En av pedagogerna i arbetet nämnde kort att föräldrarna som valt att ha barnen på den profilerade förskolan ofta har akademisk bakgrund. Vi hade velat veta om detta är specifikt för denna förskola eller om det överlag finns något mönster i föräldrarnas bakgrund och sociala status hos de som väljer att placera barnen på en profilerad förskola. Om eventuella mönster uppstår, som en av pedagogerna tyckte sig se, landar frågan snarare i varför det är så och vilka som inte finns representerade bland föräldrarna på en profilerad förskola. Kanske tyder detta i så fall på att information från hemkommunen inte är tillräcklig eller tydlig nog för alla. Enligt de styrdokument som finns för förskolan ska begrepp som kulturell mångfald och barnens egna erfarenheter genomsyra verksamheten (Skolverket, 2006). Därför anser vi att det bör finnas en möjlighet för alla familjer att göra ett aktivt val av förskola. Vidare frågor som då kan tänkas dyka upp är huruvida föräldrar med barn på en profilerad förskola själva tagit ansvaret för att söka information om den valda förskolan, men även hur föräldrar med barn på ickeprofilerade förskolor gått tillväga i sitt val av förskola.
46
Vi tror även att det finns möjligheter att få fram intressant empiri i jämförelser mellan förskolor med samma profilering, då vi fortfarande anser att ingen förskola är den andra lik. Under arbetets gång har vi stött på flera olika musikteorier och en jämförelse mellan två förskolor med olika fokus inom musiken skulle kunna visa vägen till samma mål men med olika tillvägagångssätt.
47
6. Referenser
6.1 Intervjuer
Intervju med Anna, 2010-09-09. Intervju med Beatrice, 2010-09-10. Intervju med Clara, 2010-09-16. Intervju med Denise, 2010-09-22. Intervju med Eva, 2010-09-22. Intervju med Fia, 2010-09-22.
6.2 Litteratur
Björkvold, Jon-Roar (2009). Den musiska människan (3:e uppl.). Stockholm: Liber. Dunn, Rita (2001). Nu fattar jag! Att hitta och använda sin inlärningsstil. Jönköping: Brain Books AB.
Dunn, Rita; Dunn, Kenn & Treffinger, Donald (1995). Alla barn är begåvade – på sitt
sätt. Jönköping: Brain Books AB.
Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2006). Lek och läroplan – möten
mellan barn och lärare i förskola och skola. Göteborgs universitet.
Larsson, Staffan (1986). Kvalitativ analys – exemplet fenomenografi. Lund: Studentlitteratur.
Paulsen, Brit (1996). Estetik i förskolan. Lund: Studentlitteratur.
Persson, Sven (1998). Förskolan i ett samhällsperspektiv. Lund: Studentlitteratur
Pramling Samuelsson, Ingrid & Sheridan, Sonja (1999). Lärandets grogrund –
perspektiv och förhållningssätt i förskolans läroplan. Lund: Studentlitteratur.
Pramling Samuelsson, Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik: en utvecklingspedagogisk
48
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans – kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Stukát, Staffan (2005). Att skriva examensarbete inom utbildningsvetenskap. Lund: Studentlitteratur.
Sundin, Bertil (1995). Barns musikaliska utveckling. Falköping: Liber.
Sundin, Bertil (2003). Estetik och pedagogik - i dynamisk balans? Smedjebacken: Scandbook.
Uddén, Berit (2001). Musisk pedagogik med kunskapande barn - Vad Fröbel visste om
visan som tolkande medel i barndomens studiedialog. Stockholm: KMH förlaget.
Uddén, Berit (2004). Tanke-visa-språk. Lund: Studentlitteratur.
Vallberg Roth, Ann-Christine (2002). De yngre barnens läroplanshistoria: från 1800-
talets mitt till idag. Lund: Studentlitteratur.
Vygotskij, Lev S (2003). Fantasi och kreativitet i barndomen. Uddevalla: MediaPrint. Widerberg, Karin (2002). Kvalitativ forskning i praktiken. Lund: Studentlitteratur.
6.3 Internetreferenser
Berntsson, Paula (1999). Förskolans läroplan och förskolläraryrkets professionalisering.
Pedagogisk forskning i Sverige [Elektronisk version], Nr 2, 198-211.
Tillgänglig 2010-05-24
http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/paujamn.pdf
Skolverket (2006). Läroplan för förskolan Lpfö98. Tillgänglig: 2010-09-28
http://www.skolverket.se/publikationer?id=1067
Skolverket (2010). Enskilt driven förskoleverksamhet och skolbarnomsorg. Tillgänglig: 2010-11-08
http://www.skolverket.se/content/1/c6/01/00/71/enskilda%20f%F6rskolor%20- %20l%E5ng%20version20100909.pdf
Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning.
Tillgänglig 2010-05-22
http://www.vr.se/download/18.7f7bb63a11eb5b697f3800012802/forskningsetiska_princ iper_tf_2002.pdf