Dokumentation och föräldrainflytande

Sättet att dokumentera arbetet ser enligt intervjusvaren likartat ut på Blomman och Noten. På båda förskolorna verkar fotodokumentationen vara det grundläggande dokumentationssättet. Pedagoger från båda förskolorna pratar om vikten av att barnen kan titta på bilderna och diskutera vad de varit med om. På Noten har barnen personlig portfolio och på Blomman har barnen IUP, individuella utvecklingsplaner. Att använda sig av så kallad portföljmetodik gör att viktig dokumentation på ett systematiskt sätt

35

visar olika metoder för barnens lärande och utveckling (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:127). Denise på Noten nämner också att barnen får en CD-skiva med sånger på när de slutar förskolan eftersom det är en musikförskola.

Båda förskolorna använder sig av små snuttar ur läroplanen som de klistrar på bilderna de tagit, antingen de som finns i barnens IUP, på väggarna eller på verksamhetsbeskrivningar som går till föräldrarna. Pedagogerna nämner också olika block de har på förskolorna där de skriver ner vad de gjort och utvärderar detta. De berättar också om årliga utvärderingar och olika utvecklingsplaner och dylikt som skickas ut från kommunerna för att fyllas i och utvärderas av personalen. Sådana utvärderingar har sin grund i förskolans beskrivning av den pedagogiska verksamheten och ska sedan bli ett stöd för att förbättra kvaliteten i förskolan (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:125). Clara på Blomman och Fia på Noten berättar båda två om något de uppfattar som negativt när det gäller dokumentation och utvärdering, nämligen tidsbristen och den negativa följden av mycket personalbyte. ”Periodvis är vi duktiga och periodvis är vi inte så duktiga på det. /…/ Så är någon borta då när man verkligen hade bestämt att nu skulle vi göra det här, så faller det på att det händer någonting annat”, sa Clara. Fia vill ha mer tid till pedagogiska diskussioner och möten mellan pedagogerna på förskolan.

Men det är väl där också det är en ständig bristvara, att man gärna vill ha mer reflektionstid och förbättrings- och utvecklingstider, pedagogiska diskussioner. Det är ju det som är den stora bristvaran i förskolan idag tror jag. Ja, man skulle kunna hålla på med det mycket mer. (Fia)

Även i andra intervjuer tar pedagogerna upp problemet med för lite ”tid och pengar och lust och ork”, som Denise uttryckte det, samtidigt som de säger att de arbetar så gott de kan med de resurser de har. Meningen med att dokumentera sitt och barnens arbete på förskolan är att dokumentationen sedan ska kunna användas som grund för att en dialog ska kunna föras och verksamheten vidareutvecklas (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:126).

Föräldrainflytandet ser olika ut på de olika förskolorna. På förskolan Blomman tror pedagogerna att föräldrarna valt att placera barnen på Blomman främst på grund av det geografiska läget, att de bor i närområdet, samt att det är en liten och gemytlig förskola. Anna beskriver Blomman som en förskola där det inte finns så många måsten. Hon

36

säger också att föräldrarna ständigt får frågor från pedagogerna om hur de vill ha det och att pedagogerna vill att föräldrarna ska vara med och påverka verksamheten. Anna berättar också att det finns pärmar, bilder på väggarna och annan dokumentation som föräldrarna kan se och diskutera med pedagogerna. Varje förälder ska ha möjlighet att påverka det som händer på förskolan och för att kunna detta är det viktigt att ha insyn i verksamhetens upplägg (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:134-135). Beatrice berättar att vissa föräldrar kan säga hur de vill att pedagogerna ska arbeta med deras barn, men att de oftast verkar nöjda och positiva till förskolan och deras arbete. Hon säger också att hon tycker att det finns en bra kontakt med föräldrarna och hon själv lägger mycket vikt vid att hinna samtala med föräldrarna vid lämning och hämtning av barnen. Den dagliga kontakten är viktig då fortlöpande samtal gör att föräldrarna känner sig välkomna och delaktiga i verksamheten (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:136).

Clara upplever ibland bristande intresse från föräldrarnas sida. Hon menar att det skulle kunna finnas mer utrymme för föräldrar men att intresset inte riktigt finns där och att man i vissa fall nästan får berätta informationen för föräldrar flera gånger. Pramling Samuelsson och Sheridan menar att även om det finns brister i samverkan från föräldrarnas sida så ska inte detta ses som ett misslyckande utan många föräldrar upplever att det viktigaste är att deras barn har det bra och utvecklas i förskolan. Föräldrar har ett behov av, trots att man ibland som förskollärare kan uppleva ett bristande intresse, att känna att de är respekterade och har möjlighet att påverka (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:136). Clara tror att mycket av skillnaderna mellan en ickeprofilerad och en profilerad förskola ligger i föräldrakontakten och föräldrarnas förväntningar. Hon menar att en förälder som gjort ett aktivt val av förskola med profilering kan ställa högre krav på förskolan och arbetet med profileringen.

Det tror jag är skillnaden att här köper man nog mer konceptet som det är och ställer inte så höga krav. Om man då har valt att sätta sitt barn på en profilerad förskola så är man mer engagerad som förälder att ställa krav tror jag. (Clara)

På Noten talar samtliga intervjuade pedagoger om föräldrarnas val att placera barnen på Noten. De berättar om förskolans goda rykte och stundtals långa köer för att få plats på förskolan. Denise säger att föräldrarna aldrig sagt rakt ut att de placerat barnen på Noten på grund av dess profilering och goda rykte, men hon tar för givet att det är så. Fia

37

berättar att föräldrar ibland väljer förskolan för att det är en musikförskola, men att de inte är så insatta i vad det innebär. Hon säger att många föräldrar tror att just deras barn är ett litet musikgeni som gungar i takt till musiken redan i tidig ålder, men hon säger att detta är något barn har med sig från tiden i mammans kropp.

Eva skrattar till vid frågan om det finns intresse från föräldrarnas sida kring vad som händer på förskolan. ”Det är enormt stort och vi försöker lyssna på dem så gott vi kan”, sa hon. Eva berättar också att föräldrarnas alla synpunkter och åsikter oftast går via deras chef eftersom det stundtals är väldigt mycket synpunkter att lyssna till. Fia säger också att det finns ett väldigt stort intresse från föräldrarna, och hon säger att många av föräldrarna är högutbildade akademiker som har mycket krav och kunskap om vad som är bäst för deras barn och familj. Pramling Samuelsson & Sheridan skriver att en del föräldrar har möjlighet att engagera sig mer än andra. Detta kan bero på föräldrarnas olika förutsättningar och av den anledningen är det viktigt att alltid möta varje förälder utifrån dennes behov och förväntningar på förskolans verksamhet (Pramling Samuelsson & Sheridan, 1999:135). Fia betonar att samma sak gäller med föräldrarna som med barnen. Förskolan arbetar demokratiskt och pedagogerna lyssnar och tar till sig av föräldrarnas åsikter, men det handlar ofta om majoritetsbeslut precis som i arbetet med barnen. Berntsson menar att föräldrars inflytande är viktigt inom förskolan, men hon påpekar att det kan uppfattas som deprofessionaliserande för förskolläraryrket när föräldrar får möjlighet att påverka den pedagogiska verksamheten (Berntsson, 1999:205). Detta beror på att den professionalisering som förskolläraryrket strävar efter går hand i hand med att förskollärare har monopol på sin kunskap (a.a.:199).