Syftet med denna studie har varit att belysa hur lärarna på två högstadieskolor arbetar med att förmedla och förankra värdegrundsfrågor, sett ur ett maktperspektiv. Mycket av det studien syftat till har bivit belyst, men vissa frågor kvarstår då jag som författare inte anser att resultaten är helt fullständiga.
Något som är intressant som har kommit fram av intervjuerna är att lärarna har svårt att precisera vad värdegrunden faktiskt innebär, trots att de säger att de håller med om den.
Deras svar varierar något, men om man sammanfattar deras uppfattningar handlar det om att man som lärare själv måste ha någon form av värdegrund att stå på. Om man inte själv tror på något, eller inte har värderingar som motsvarar skolans värdegrund, är det svårt att förmedla det på ett bra sätt. Något som kan ses som en paradox är att i och med att de inte kan precisera det så blir det lite som att de jobbar i blindo när de försöker förmedla värderingar. På så vis blir ju arbetet inte ett bra arbete, men det skulle också kunna vara så att de vet instinktivt vad det innebär. På samma sätt som det går att lära sig något manuellt med hjälp av muskelminnet kan det också vara i andra yrkeskategorier. Med erfarenhet behöver man inte studera styrdokumenten på samma sätt som någon som är ny i yrket, eftersom många aspekter av yrket går ”på automatik”. När det gäller planering av värdegrundsaktiviteter behöver man inte uppfinna hjulet två gånger; en gammal planering går att återanvända. Det är kanske inte nödvändigt att kunna rabbla hela kapitlet, utan det viktiga är att känna vad som är rätt och fel i en given situation och försöka förmedla detta. Att bygga goda relationer, bemöta varandra på ett bra sätt och visa varandra respekt är något som det de säger går att sammanfatta till. En annan anledning till att de inte kan precisera det skulle ju kunna vara att de inte vet vad det står, vilket ju skulle vara problematiskt och än mer att jobba i blindo med något som de inte vet hur de ska jobba med.
Många av lärarna berättar att de oftast inte tar upp värdegrundsfrågor i sin undervisning, utan mer i de andra delarna av sin yrkesroll. Detta kan vara när de träffar på elever i korridorer, när något händer i klassrummet, eller när en incident inträffar under arbetsdagen som kräver att lärarna agerar och pratar med eleverna. Två av lärarna nämner dock flyktigt att de väver in det hela i sin undervisning, men övriga lärare gör det inte. Av den här anledningen anses resultaten inte vara riktigt fullständiga, eftersom det inte belyser hur de arbetar i alla delar av sin yrkesroll. Den stora frågan är varför de inte försöker att få med det hela i sin undervisning. En slutsats kan helt enkelt vara att de inte väver in det i sin undervisning, åtminstone inte medvetet, utan förmedlar det på ett annat sätt. Som nämnts tar de ju upp något när det inträffar, vilket skulle kunna vara flera gånger om dagen i deras undervisning; någon beter sig respektlöst mot någon annan i klassrummet, vilket i sig kan leda till en diskussion om vad som är rätt och fel. En annan anledning kan vara att de anser att de som lärare måste förhålla sig till värdegrunden själva, d.v.s. leva upp till de värderingar de ska försöka förmedla. Det kan
kallas för att ”leva som man lär”, eller att leda och föregå med gott exempel. De vill förmedla goda värderingar, förhållningssätt, med mera, genom att visa sina elever hur man rent praktiskt beter sig mot varandra och behandlar sina medmänniskor.
Många svårigheter tas upp av lärarna. En av dessa är elevernas föräldrar, som de menar ibland har en annan värdegrund än skolan. Lärarna är eniga om att föräldrarnas samarbete krävs för ett lyckat värdegrundsarbete, men något som de inte nämner är hur de skulle kunna samarbeta med dem. De tar upp svårigheterna med att samarbeta med föräldrarna, men inte hur de skulle kunna göra för att underlätta ett sådant samarbete. Att aktivt involvera föräldrarna i värdegrundsarbetet skulle kunna ses som en tillgång för att få ett bra samarbete, men det tas inte upp av någon av lärarna.
På båda skolorna tas ledningen upp som en av de största framgångsfaktorerna. På Storskolan säger lärarna att ledningen sköter arbetet dåligt, medan de på Lillskolan säger att ledningen sköter det bra. Något som dock inte nämns är deras egen roll i det hela. Om arbetet inte är bra, varför tar de inte upp detta med rektorn och försöker vända det? Det är nästan som att det finns en förväntan att få allt serverat av ledningen. Eftersom de menar att värdegrundsarbetet är lidande är ju frågan om de har informerat ledningen om att det har blivit så. Vidare nämns att lärarna på Storskolan ”kör sitt eget race” med värdegrundsarbete och oskrivna regler, men de säger inget om att de aktivt försöker motverka detta eller försöka organisera sig själva; hela ansvaret läggs på rektorn och ledningen, vilket nästan är som att omyndigförklara lärarkåren eller att säga att de inte har något inflytande. En annan orsak kan vara att de inte vågar ta upp det, med risk för att framstå som oförmögna att kunna sköta sitt jobb rätt.
Rent generellt hävdar lärarna på Storskolan att de har ett dåligt fungerande värdegrundsarbete, medan lärarna på Lillskolan säger att deras är väl fungerande. Vad beror detta egentligen på? En möjlig orsak till att Lillskolans lärare har positiva ord om värdegrundsarbetet kan vara att Lisa, ansvarig för värdegrundsarbetet, var närvarande under deras gruppintervju. Även rektorn var med under en del av intervjun, vilket kan ha fått lärarna att bli varsamma med vad de sa. På Storskolan var lärarna ensamma under intervjuerna, vilket kan ha gjort att de vågade tala mer fritt om sin uppfattning av det. Det är svårt att generalisera utifrån en kvalitativ studie med endast två skolor som
studerats, men en måttlig generalisering skulle kunna gå att göra gällande organisation. Storskolan är en stor skola med många elever och flera arbetslag som var och en ska vara självstyrande, medan Lillskolan är mindre med ett enda arbetslag och färre antal elever. En större organisation kan vara svårare att leda, om inga tydliga direktiv kommer från ledningen, medan en mindre organisation går att styra med mindre arbete.
9 Förslag till vidare forskning
Efter denna studie så finns det många tankar om vad en fortsatt studie skulle kunna ta upp. Denna studie har tagit upp ett lärarperspektiv på värdegrundsarbete, vilket gör att en fortsatt studie skulle kunna ta upp ett elevperspektiv eller rektorsperspektiv. En annan möjlighet skulle kunna vara ett verksamhetsperspektiv, där inte bara lärare involveras, utan också involverar de andra yrkesgrupperna som arbetar i skolan: lokalvård, elevassistenter, bespisning m.m.. Studiens syfte skulle kunna vara att ge verksamheten ett gemensamt mål att arbeta mot, för att i slutet utvärdera hur väl verksamheten har klarat att möta målet.
Referenser
Ahmadiyya Muslimska Samfundet. 2020. Kontakt.
http://www.ahmadiyya.se/kontakt.php (Hämtad 2016-04-21)
Alexander, Jeffrey C.. 2006a. Integration mellan olikhet och solidaritet. Trondman, Mats, Lund, Anna och Mast, Jason L. (red). 2011. Kulturell sociologi. Program, teori
och praktik. Göteborg: Daidalos, 79-96.
Alexander, Jeffrey C.. 2006b. Möten med den andre. Trondman, Mats, Lund, Anna och Mast, Jason L. (red). 2011. Kulturell sociologi. Program, teori och praktik. Göteborg: Daidalos, 97-120.
Bennett, Tony. 1998. Culture: A Reformer’s Science. Australia: Allen & Unwin Pty Ltd. Biddulph, Max. 2006. Sexualities Equality in Schools: Why Every Lesbian, Gay,
Bisexual or Transgender (LGBT) Child Matters. Pastoral Care in Education. 24 (2): 15-21.
Bryman, Alan. 2011. Samhällsvetenskapliga metoder. 2. uppl. Stockholm: Liber. Dan, Jau Wei. 2013. Internal and External Difficulties in Moral Education. Educational
Philosophy and Theory, 44 (10): 1133-1146.
Foucault, M, & Faubion, J 2002, The Essential Works Of Foucault, 1954-1984, 201-222: London: Penguin, 2002.
Judiska församlingen Göteborg. 2013. Svensk judisk historia.
http://www.judiskaforsamlingen.se/historia-sverige.php (Hämtad 2013-11-17) Marshall, Jon C., Caldwell, Sarah D. och Foster, Jeanne. 2011. Moral education the CHARACTERplus Way®. Journal of Moral Education. 40 (1): 51-72.
Orrenius, Niklas. 2012. De är offren för judehatet i Malmö. Expressen. 5 maj. https://www.expressen.se/nyheter/de-ar-offren-for-judehatet-i-malmo/
Pass, Susan och Willingham, Wendy. 2009 (2008). Teaching Ethics to High School Students. Social Studies. 100 (1):23-30.
Roth, Guy, Kanat-Maymon, Yaniv och Bibi, Uri. 2011 (2010). Prevention of school bullying: The important role of autonomy-supportive teaching and internalization of pro-social values. British Journal of Educational Psychology. 81: 654-666.
Thornberg, Robert. 2008. Values education as the daily fostering of school rules.
Bilagor
Bilaga 1
Intervjuguide – lärare
Bakgrundsfrågor
1. Beskriv din väg till att bli lärare. Varför blev du det?
2. Hur är det att jobba på skolan? Beskriv det sociala klimatet. 3. Vad är det bästa med att vara lärare?
Vardagligt arbete
4. Vad vill du som lärare förmedla till eleverna? 5. Vad är viktigast i mötet med dem?
6. När är det svårt att vara lärare? När är det lätt/roligt? 7. Hur tänker du kring skolans värdegrund?
8. Hur förmedlar du värdegrunden i ditt vardagliga arbete?
9. Hur viktiga är föräldrarna och eleverna i värdegrundsarbetet? (inflytande och dyl.)
Fritid
1. Håller du med om allt som står i värdegrundskapitlet? Lever du upp till allt som står där?
Konflikter/dilemman
1. Hur ser lärarkåren ut på skolan? (ålder, kön, etnicitet) 2. Hur ser elevunderlaget ut? (som ovan)
3. Vilka problem ser du på skolan? Vad behöver ni jobba med?
4. Påverkar skolklimatet värdegrundsarbetet och hur den omsätts i praktiken? 5. Arbetar ni utifrån en gemensam värdegrund eller tolkar ni den individuellt? 6. Vilken betydelse har skolledningen för att få ett bra värdegrundsarbete? Är det
en prioriterad fråga?
7. När och hur uppstår det konflikter/moraliska dilemman? När och hur uppstår saker som aktualiserar värdegrundsarbete?
8. Vilka delar av värdegrunden känner du är lätta/svåra att jobba med? Beskriv en situation du tyckt varit svår. Hur gick det efteråt?
9. Har du kommit på dig själv med att ha sagt något som strider mot det du vill/ska förmedla?
10. Är det någon del av värdegrunden du inte lägger mycket tid på? Vilken tycker du är viktigast?
11. Om ni skulle ha en fortbildningsdag inom värdegrundsfrågor, vad tycker du att den skulle innehålla?
12. Föredrar du att inkorporera värdegrunden i din vardag eller tycker du det är bättre med en temadag/temaperiod?
13. Hur ser du på relationen mellan värdegrundsmål och kunskapsmål?
14. Känner du att kunskapskraven hamnar i konflikt med värdegrundsarbetet? När händer detta?
15. Enligt värdegrunden är alla lika värda, men betygen skapar ju ojämlikhet. Betyg i allt tidigare åldrar skulle kunna leda till personligheter som hela tiden strävar efter att bättra sig själv, jämfört med att hjälpa andra. Hur får man detta att gå ihop?
16. Vilken är den viktigaste politiska frågan just nu? 17. Är du engagerad i något volontärarbete?