Under intervjuerna berättade lärarna att det finns många utmaningar med att förmedla värderingar. Något som påverkar arbetet och är viktigt för arbetet är elevernas föräldrar. Lärarna blev tillfrågade hur viktiga de är gällande skolans värdegrundsarbete. Sally menar att värdegrunden börjar i familjerna. Hon hävdar att om eleverna har andra värderingar med sig hemifrån ”så blir det ju väldigt svårt för den eleven att anpassa sig, kan bli i alla fall, till våra normer i så fall”. De andra lärarna på Storskolan har liknande uppfattningar. Sara anser att ”har vi föräldrarna med oss så har vi möjlighet att… att skapa det här positiva klimatet. Utan föräldrar så slåss vi mot väderkvarnar”. Hon menar också att det kan vara svårt att få föräldrarna att förstå skolans uppdrag om de har exempelvis främlingsfientliga åsikter. Hon tycker att de som har sådana åsikter inte får ”göra sin röst hörd och det tycker jag är det viktigaste. De ska inte… de ska inte få höras på en skola”. Susann berättade också att man märker snabbt vilka föräldrar man har med sig eller inte:
Och får man inte föräldrarna med sig, då får de, då blir det två helt olika läger och det här stackars barnet som hamnar mitt emellan vet inte hur de ska bete sig. För då ställer vi ett krav i skolan och så ställer, har man andra åsikter hemma och hur det än är som barn så skyddar man ju oftast sina föräldrar och bär vidare det föräldrarna säger, i första hand.
På Lillskolan hade lärarna en liknande uppfattning, där deanser att det är viktigt med ett samarbete mellan hemmen och skolan. Laura menar att barn oftast tycker att det är deras föräldrar som har rätt
och då blir det ju… ja, liksom en diskrepans mellan skolan och hemmet som, och då, ja, då blir det liksom att man blir mot varandra istället för med varann.
I sådana lägen medger de att man som lärare kanske inte når fram vare sig till föräldrar eller elever, men att man på något vis måste förmå dem att förhålla sig till vad skolan säger och följa de regler som finns på skolan. Louise nämner att Sverige är ett land som
har åsiktsfrihet, vilket gör att det inte går att tvinga någon att ta till sig andra värderingar om de inte är mottagliga:
de behöver kanske inte ha fel, mamma och pappa, men det finns andra människor som tycker nåt annat och det är också tillåtet i Sverige, och när man blir lite äldre då som elev får man ju hoppas att man tar ställning själv vad man vill då i de olika frågorna(.)
De flesta av lärarna upplever att eleverna är mottagliga. Sara upplever att de ofta är det, men att det är svårt att kolla om de verkligen har tagit till sig det man vill förmedla: ”Men sen vet jag inte vad som händer när de, när de går ur situationen, för de gör ju om det”. De övriga lärarna menar att de flesta elever är mottagliga, men det finns de som är svåra att nå. Samantha upplever att de med främligsfientliga åsikter är särskilt svåra att nå, men ”man kan ju inte förbjuda dem att ha sina åsikter, det gäller att försöka bemöta det på ett bra sätt”.
På Lillskolan frågade jag vad som händer med de elever som inte är mottagliga och inte tar till sig det skolan försöker förmedla. Louise tror att de ofta hamnar i konflikter och Lars menar att ”(r)isken är att man hamnar i ett utanförskap”. Louise nämner också att det kan finnas en anledning till varför de har svårt att ta till sig det, annat än andra värderingar:
Men det kan ju också bero på att de inte har förståelsen, alltså att de har nåt handikapp eller så som man upptäcker, det vet man ju inte alla gånger.
Alla lärarna blev tillfrågade vilka problem de ser på sin skola. De gav många olika svar, men det går att hitta vissa teman. På Storskolan talar flera av lärarna om elever i behov av särskilt stöd. Susann anser att ”det finns en alldeles för liten kunskap kring elever med särskilda behov” och att miljön i skolan inte är ”anpassad efter deras behov”. Hon hänvisar till skollagen och menar att skolan behöver bli bättre på att både upptäcka och kunna ge dessa elever stöd. På en tidigare fråga hade Samantha svarat att detta är något hon också ser i sitt arbete: att personalen saknar kunskap om dessa elevers behov. Sara hävdar också att detta stämmer, men att andra elever som behöver annan stimulans också behöver insatser: Hon menar att ambitiösa elever inte får tillräcklig stimulans, ”utan tvärtom så bromsar vi dem”.
Lärarna på Lillskolan nämner mycket flyktigt att de har liknande problem. Linda tänker på när saker ”sträcker sig utanför vår… kompetens” och saker som bottnar i hemmen. Louise förtydligar detta och säger ”inlärning och andra… sociala relationer hemifrån”. Lisa anser dock att en problematik som finns på andra skolor inte finns på Lillskolan, i och med att skolan är så pass liten:
Det är den problematiken, alltså, med kränkning och mobbning som gör att det tar… vi får ju väldigt fort veta när det händer nånting.
Även under den individuella intervjun nämnde Lisa detta, att det inte går att vara anonym för vissa lärare, i och med att alla elever har nästan alla lärare i något ämne. Det hon dock tar upp som en problematik är de datorer eleverna blir tilldelade av skolan från årskurs 4: ”(T)ar vi in den här datorn i vår undervisning (…) måste vi också ansvara för den problematik som uppstår med datorn”. Under gruppintervjun på Lillskolan nämnde lärarna att de håller på att planera en fortbildning gällande just detta, då det har uppstått en problematik runt detta p.g.a. en incident som också nämnts i media. En annan problematik som de nämner är att skolan blir involverad i detta och hålls ansvarig för att eleverna går på samma skola, trots att det kanske inte hänt i skolan. Här nämner lärarna att de önskar ett delat ansvar mellan hem och skola, men att vissa saker läggs över nästan helt och hållet på skolan att lösa.
Lärarna på båda skolorna tycker att ledningen spelar en stor roll för värdegrundsarbetet. Linda menar att det krävs ”en öppenhet och ett samarbete”. Hon fick medhåll från Louise som tycker att tillit från ledningens sida är viktigt och att ledning och personal ”stretar åt samma håll”. Lärarna tycker att ledningen på Lillskolan prioriterar att värdegrundsarbetet fungerar på ett bra sätt, bl.a. genom att Lisa blivit tillsatt för att arbeta med just detta: ”Jag har ju fått det här uppdraget med hundra procent ansvar, och har förtroendet från kollegorna här, att ansvara för detta”. Ledningen har alltså utsett någon att organisera värdegrundsarbetet, vilket framkommer som framgångsrikt under intervjun.
På Storskolan har alla lärarna samma uppfattning om att ledningen är viktig. Sally anser att det måste styras uppifrån, i och med att skolan är uppdelad i så många arbetslag:
Hade man liksom varit självstyrande i varje arbetslag så, visst, lägg ut det till oss då, att vi bestämmer över det. Men som det är idag när alla springer runt i de olika arbetslagen, så måste det komma uppifrån.
Det finns dock delade uppfattningar om huruvida värdegrundsarbetet är prioriterat av ledningen. Som nämnt innan tycker Susann att det är prioriterat just nu och att ”det är väl första gången på länge som man jobbar så intensivt med det”. Sally tycker också att det känns så: ”på pappret är det i alla fall det, sen så ser ju inte jag så mycket vad det är som händer”. Sara och Samantha menar dock att värdegrundsarbetet på skolan inte är prioriterat. De menar att de har ”nödlösningar hela tiden” och ”(s)nabba lösningar och mycket med det praktiska”. Samantha säger också att ”(K)ulturen har ju varit i flera år att det har varit fokus på matriser och bedömningar och den biten. Skolverket och att man följer alla lagar och paragrafer”. Lärarna menar att det krävs att ledningen kommer med tydliga direktiv om hur de ska arbeta för att få en gemensam syn och ett gemensamt arbetssätt. Det nämndes tidigare bland resultaten för föregående frågeställning att Storskolans lärare inte har ett tydligt, gemensamt arbetssätt. Detta påverkar arbetet negativt. Sara menar att eleverna utnyttjar ”lärarens brister, tyvärr”, p.g.a. att lärarna inte arbetar gemensamt ”och så länge det inte finns en samsyn så kommer det vara så. Det tror jag”. Sally säger att alla är olika som personer, vilket gör att det behövs en mer enhetlig, gemensam syn: ”Bara en sån sak då som jag var inne på innan där: ska vi ha tydliga regler eller ska alla använda sina egna normer?”.
Just ordningsregler är en del av värdegrundsarbetet. På Lillskolan har de ordningsreglerna uppsatta som en affisch på olika ställen för att de ska vara synliga, vilket jag observerade när jag kom till skolan. I mitten står det lärarna kallar den gyllene regeln, ”var mot andra som du vill att andra ska vara mot dig”. De är också utformade så att det är så få ”förbud” som möjligt, då lärarna tycker att det är bättre att arbeta med förhållningssätten till reglerna. Reglerna är formulerade exempelvis ”I klassrummet har vi inneskor, vi går i korridoren”. Linus tycker att det kan bli svårt med för många regler att hålla reda på, även för lärarna. Lisa berättade att de därför:
bygger på förhållningssätten istället, och när man, när eleven vet hur man ska förhålla sig i en situation så känner man sig trygg.
På Storskolan är reglerna inte lika tydliga och att vissa lärare har oskrivna regler som gäller när de håller i en lektion. Sally säger att de inte har gjort egna ordningsregler för arbetslaget hon jobbar i, utan skolan har övergripande ordsningsregler:
vid första intrycket så tyckte jag att de här reglerna, de ser fina och de ser bra ut, men det visade ju sig att de är inte tillräckligt konkreta för eleverna, för att de ska förstå dem.
Det kan tilläggas att jag inte såg några ordningsregler uppsatta på Storskolan. Detta behöver dock inte betyda att de inte var uppsatta, utan de kan ha suttit på ett illa valt ställe eller inte stått med tillräckligt stora tecken. På Lillskolan fick jag också en kopia av ordningsreglerna under intervjun med Lisa: på Storskolan fick jag inte det.
7 Analys
I detta kapitel kommer resultaten av studien att analyseras utifrån det teoretiska ramverket. I huvudsak kommer arbetets huvudfrågor att analyseras var för sig, men vissa av resultaten från 6.1 och 6.2 kommer att analyseras tillsammans med resultaten från 6.3, då dessa hänger ihop. Huvudsakligen är det Foucault som utgör ramen för analysens olika delar, men även Alexander kommer att spela en viss roll.
7.1 Hur resonerar lärarna kring läroplanens värdegrundskapitel?
Om vi ser till hur lärarna ser på skolans värdegrund så svarade lärarna att de tänkte mycket kring respekt och bemötande. Lisa anser att oavsett var man är så är bemötande viktigt. Sara menar att respekt för alla människor är viktigt. Samantha menade att det är viktigt att inte bli för personlig om man blir arg, utan skäller på beteende istället för person. Allt detta går att koppla till läroplanen där det står att
(m)änniskolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan kvinnor och män samt solidaritet med svaga och utsatta är de värden som skolan ska gestalta och förmedla (Lgr11, 2011:7).
Lärarnas uppfattning om värdegrunden stämmer alltså bra överens med det som faktiskt står i läroplanen och vad de ska arbeta med. Det Lillskolans lärare nämner om trygghet går också att koppla till läroplanen: ”Omsorg om den enskildes välbefinnande och utveckling” (2011:7).
Som nämnts håller lärarna på Storskolan med i det som står i värdegrunden. Lillskolans lärare hävdade också att de höll med det som står i värdegrunden. Susann svarade att det är viktigt att själv ha en värdegrund. Som Foucault beskrev så var fursten unik och stod över sitt furstendöme och delade inte nödvändigtvis de värderingar som befolkningen hade (2002:204). Han menar dock att det finns andra ledarfigurer i samhället, exempelvis lärare (205), och dessa måste i sig vara en produkt av samhällets styrning. Enligt ”Governmentality” finns det en rörlighet i samhället, där det går att lära sig hur man styr och avancera uppåt för att så småningom styra andra. Lärarna har själva gått igenom en liknande, om inte samma, process. Foucault menar att genom att ta till sig detta kommer man vara ”successful in governing the state” (2002:206), eller en skolklass som i detta fallet. Lärarna sitter dock inte över samhället som fursten, utan är mitt i samhället och delar samhällets värderingar, samtidigt som de arbetar för att överföra dessa till nästa generation. Några av lärarna avviker dock från detta mönster. Sally berättade att hon höll med om det ”helt och hållet, får jag väl säga, med det mesta”, samtidigt som Sara anser att hon förmodligen inte gör det, ”för det är mycket jag inte håller med om”. Linus var inte heller helt säker. Sara nämnde ju att respekt för allt levande var vad hon tänkte på med värdegrunden, samtidigt som hon senare motsäger detta genom att inte visa solidaritet mot alla djur. I sin intervju menade Susann att det är svårt att förmedla något som man själv inte tror på. Enligt Alexander kan dock de som inte tagit till sig alla samhällets värderingar, i detta fall inte allt som står i värdegrunden, delta i olika delar av samhället så länge de står upp för detta i den offentliga sfären, men inte nödvändigtvis privat (2011:91). Just lärarna sitter i en sådan position där de kan påverka andra människor till att ta till sig de värderingar som de själva besitter. Om de som Sara inte tror på att alla djur är viktiga kan detta överföras på deras elever.
Som nämnts är de värderingar som skolan ska förmedla sådana värderingar som man vill ska råda i samhället, vilket lärarna på båda skolorna nämnde. Storskolans lärare tycker att värdegrunden styr hur samhället ser ut, exempelvis Sara som menar att utan värdegrunden ”tappar vi ju demokratin”. Susann förklarar också att om vi inte röstar skulle det kunna leda till att vi förlorar möjligheten att välja till riksdagen om ett parti med odemokratiska värderingar skulle väljas in. Rektor Lars hävdar att värdegrunden
har en stark koppling till landets regerande makt och att de har kommit fram till värdegrunden av en anledning: det är ”de förhållningssätt och regler” som ska råda i samhället. Om vi analyserar detta utifrån Foucaults tankar så kan vi säga att detta är just vad den styrande makten vill: den vill bevara status quo och se till att de värderingar som råder fortsätter att vara det som befolkningen ska ta till sig. Genom att få befolkningen att se vikten av att rösta kan exempelvis de fria valen bevaras. Värderingarna kan ses som en strategi som staten har kommit fram till för att få befolkningen att acceptera hur samhället ser ut: man vill förmedla ett demokratiskt förhållningssätt som gör att demokratin bevaras. Ser befolkningen att odemokratiska partier, eller icke-deltagande i röstning, skulle kunna leda till att de fria valen tas bort kommer de i teorin inte att välja det alternativet. De värderingar som inte överensstämmer med värdegrunden och de som har dessa värderingar är ett hot mot exempelvis rösträtten: ”subjects who have no a priori reason to accept his rule” (2002:204). Genom att förmedla goda värderingar så behålls den rådande ordningen.
Här kan vi även applicera Alexanders tankar om civilsamhället. Som konstaterats så är civilsamhället en grupp människor som delar samma värderingar. Denna grupp är samhällets s.k. primärgrupp och kan antas utgöra flertalet av samhällets medborgare. Vad som är speciellt med gruppen är att vissa hålls utanför gruppen, medan de som delar primärgruppens värderingar är medlemmar med en gemensam identitet (2011:87). Här skulle värdegrunden kunna ses som ett sätt att systematiskt hålla människor med odemokratiska värderingar utanför primärgruppen, då dessa inte ses som välkomna och inte kan accepteras av primärgruppen. Primärgruppen skulle aldrig kunna se dem som en del av sig själva, eftersom de avviker från den mall som finns för att kunna ingå där. För att de ska få tillgång till primärgruppen måste de ta till sig de värderingar som är önskvärda av primärgruppen. Om vi ska vända på det hela så kan vi också se att samhällets styrning totalt kan förändras genom värdegrunden.
Om detta skulle ske skulle även samhällets funktioner som skola och i förlängningen värdegrunden förändras till något som passar den nya ordningen. Detta skulle leda till att de värderingar som primärgruppen ser som önskvärda inte längre är det, vilket gör att de skulle skjutas åt sidan till förmån för en ny primärgrupp. Detta skulle i så fall troligtvis vara en förändring över lång tid.