47 Floyd gestaltas som ett oskyldigt offer för diskriminering och vit överlägsenhet. Han ses också som symbol för afroamerikanska offer för polisbrutalitet och etnisk profilering. Det är många referenser till de protester och uppror som uppstod efter Floyds död, vilket motiverar Floyds gestaltning och symbolism. Precis som i Martin-fallet beskrivs det att Floyd skulle varit påverkad, vilket också kan framställa honom negativt. Dessa spekulationer dominerar dock inte Floyds gestaltning. Floyd har genom nyhetsartiklarnas innehåll blivit porträtterad mer som en del av den afroamerikanska gemenskapen, och ännu ett exempel som motiverar människor att stå upp för vit överlägsenhet. Detta motiveras från flera av de afroamerikaner som uttalade sig angående Floyds död och specifikt deras egna erfarenheter i Minnesota.
Det som skiljer gestaltningarna ifrån varandra är att det inte framgår några uttalanden ifrån Floyds familj i artiklarna skrivna av Kesling och Davis & Miller, vilket går att se i artiklarna gällande Martin skrivna av Alcindor och Campo-Flores. Floyd har inte blivit beskriven om på samma sätt. I Floyds gestaltning tas det exempelvis ofta upp andra händelser där en svart man blivit utsatt för polisbrutalitet. Dessa skillnader kan bero på flera olika faktorer. Bland annat så var Floyd vuxen i jämförelse med Martin, som bara var ett barn i samhällets ögon. Floyd blev även en symbol för afroamerikanska samhällets underlägsenhet, och den rasism som fortfarande präglar USA. Detta är tydligt i nyhetsartikeln skriven av Davis & Miller då de intervjuat afroamerikaner om deras uppfattning av polisbrutaliteten som finns i Minnesota. Skulle journalisterna istället valt att skriva om exempelvis uttalanden från Floyds familj eller Floyd som person, så som artiklarna gällande Martin gjort, hade fokuset tagits ifrån den afroamerikanska underordningen i samhället. En anledning till att journalisterna då valt att ta denna riktning kan bero på den videon på Floyd som spreds på sociala medier och redan där blivit en sorts symbol utan nyhetsmediernas stöd.
9.2 Hur väcker dessa gestaltningsramar känslomässiga reaktioner utifrån det retoriska perspektivet i analysen?
Känslomässiga reaktioner som sorg och sympati riktas främst till Martin och Floyd som miste sina liv och de som stod offren nära. Främst väcks sorg i artiklarna när författarna skildrar offrens liv och händelseförloppet som ledde till deras död. Det är en sympati, som speciellt i Alcindors text, växer och växer utifrån Martins familjs narrativ där innehållet trycker mycket på sorg och sympati (patos). I Campo-Flores artikel skildras inte Martins
48 liv som i Alcindors text, men ger ett annat perspektiv som skildrar förövaren. Det visar sig exempelvis i Martins gestaltningar när Zimmerman försöker hitta bevis för Martins aggressiva och våldsamma beteende. Mycket ilska väcks också exempelvis utifrån Floyds gestaltningar eftersom han blev utsatt för polisbrutalitet som beskrivs i Keslings och Davis & Millers texter. Det utvecklar ilska mot den bristande tilliten hos polisen. Den information och argumentation som kan avläsas (logos) väcker mer ilska än sorg. Det är främst när Martins familj nämns som sympati och sorg (patos) ger större kraft. Analysen kommer fram till att sorg (patos) också uppvisar sig till den afroamerikanska gemenskapen eftersom exempelvis Floyds död blev omtalad i debatten om mänskliga rättigheter för svarta personer.
Etos påverkar också de känslomässiga reaktioner som väcks ur gestaltningarna. Trovärdigheten förekommer exempelvis i journalisternas val av intervjupersoner. I Davis och Millers artikel intervjuas endast afroamerikaner vilket inom journalisternas etos anses vara trovärdiga att kommentera problematiken, vilket också stärker deras logos. Genom detta väcks patos, känslor som sorg och ilska i deras uttalanden. Samma sak gäller i Alcindors artikel som har en hög trovärdighet genom att välja intervjupersoner som står Martin nära. Det finns en trovärdighet i de valda källor som kommenterar problematiken i rättsfallen, men också förtrycket av det afroamerikanska samhället. Det skapar genom etos, logos och patos varierande känslomässiga reaktioner som rör offren personligen och den återuppväckta debatten kring landets syn på etniska grupper.
Alltså, alla nyhetsartiklar skapar känslostämningar men dessa varierar. Dock utlöser Martins gestaltningar mer sorgliga reaktioner utifrån det retoriska perspektivet, och detta kan bero på hans familjs berättelser, hans unga ålder och Alcindors sätt att skildra hans liv på ett berättande sätt. Martins och Floyds gestaltningar väcker alltså väldigt lika känslor och detta kan motivera utifrån det faktum att det skett tragiska händelser, de är en del av en förtryckt grupp av människor och händelserna involverar större perspektiv inom landets existerande rasism. Dödandet av Martin och Floyd påminner människor om USA:s historia kring rasism och diskriminering av färgade personer.
9.3 Slutsats
Studiens syfte var att ta reda på gestaltningar av Trayvon Martin och George Floyd och jämföra dem för att se en möjlig förändring. Studien ville också ta reda på vilka
49 känslomässiga reaktioner gestaltningarna väcker utifrån det retoriska perspektivet, vilket kan komma att ge en fördjupad insikt i vad gestaltningarna representerar. Genom den retoriska analysen har resultatet blivit klart för studien att det finns skillnader i gestaltningarna hos offren men också likheter som grundar sig på den afroamerikanska gemenskapens utsatthet. Det är en markant förändring i gestaltningarna i detta fall där Floyd blivit erkänd som en världssymbol. De känslomässiga reaktioner som väcks ur gestaltningarna tyder på en sympati för den afroamerikanska gemenskapen och uttrycks genom ilska och sorg.
Det vill nämnas att det finns möjliga orsaker till förändringen i hur Martin och Floyd gestaltas i nyhetsartiklarna. Ett samband är rättsorganisationen Black Lives Matter som ännu inte hade blivit etablerad under Martin-fallet, utan grundades som respons av Martins död. Responsen från Black Lives Matter-rörelsen kan alltså ha med Floyds publicitet att göra och varför han blev en symbol. En annan aspekt är att många vittnen fanns på plats under Floyds gripande och videoklipp spreds på sociala medier. Martin-fallet hade inga vittnen och allmänheten fick informationen genom medier som skrev om händelsen i efterhand. Det kan erkännas att journalisterna skrev om Floyd men vred innehållet iväg från hans död. Oftast blev speciellt Floyd en inledning på en bredare diskussion kring exempelvis droger, polisbrutalitet eller förövaren.
Genom att utföra en studie som berör frågor som mänskliga rättigheter, rasism, hatbrott och polisbrutalitet kan det bevisas att svarta personers gestaltningsramar kännetecknas av äldre amerikansk historia och stereotyper. Det råder fortfarande förtryck som på senare tid fått mer uppmärksamhet då samhället har reagerat på problematiken, speciellt efter digitaliseringen där civila personer själva kan rapportera och belysa verkligheten tydligare. Studier som denna har en betydelse då de inte bara sprider mer medvetenhet kring problematiken. Att diskutera hur de civila protesterna, dödsfallen och offren porträtteras i media är också viktigt att belysa då det är mediebevakningen som delvis styr vad vi har för gestaltningsramar. Genom sociala medier kan gestaltningsramarna kring offer och förövare förändras och civila personer har en maktpåverkan som sprids snabbare och större än innan digitaliseringen. Ett bevis för detta är just Floyds fall. Det viktiga med studier som denna är att analysera representationer och gestaltningar av olika etniska grupper för att se en positiv förändring. Detta för att få en verklig syn på problematiken kring förtryck och hur det påverkar samhället i stort, och inte bara för de utsatta grupperna.
50 I detta kapitel presenteras kort förslag till vidare forskning för att fördjupa studiens ämne.
En fördjupning av liknande material där teorier som intersektionalitet och representation skulle ge ytterligare och ett mer markant resultat inom forskningsområdet. Sakfrågor skulle kunna vara ekonomiska klyftor i arbetslivet, utbildning eller representationer av afroamerikaner i högre positioner. Detta för att se möjliga förändringar eller kvarstående problem där flera aspekter av individen spelar roll för deras mänskliga rättigheter och tillgängligheter av olika resurser.
Tryckta referenser
Esaiasson, P., Gilljam, M., Oscarsson, H., Towns, A., & Wängnerud, L. (2017).
Metodpraktikan : konsten att studera samhälle, individ och marknad (Femte upplagan). Wolters Kluwer.
Gripsrud, J. (2011) Mediekultur - Mediesamhälle. Uppl. 3:2. Sidor: 148- . Daidalos AB, Göteborg.
Kjelsden (2006) Retorik Idag: Introduktion till modern retorikteori
Kjørup, S. (2009). Människovetenskaperna: problem och traditioner i humanioras vetenskapsteori.