Koppling till tidigare forskning

Det finns flera kopplingar till studiens tidigare forskning som analysen kan ge stöd för. Dessa handlar främst om författarnas sätt att gestalta offren i nyhetsartiklarna, men också deras gestaltningsmakt. I Meeks studie från 2020 studeras gestaltningspåverkan där Donald Trump fick mer uppmärksamhet i sina partiska Twitter-uttalanden som berörde det republikanska partiet som han representerar. Precis som Donald Trump som representant för republikanska partiet och dess värderingar, finns det tecken på gestaltningspåverkan i nyhetsartiklarna. Exempelvis kan journalisten Alcindor relatera till händelserna kring Martin och Floyd eftersom hon är afroamerikan. Detta kan ses i Alcindors text där hon behandlar ämnet kring afroamerikaners diskriminering genom sympati och inte minst de partiska elementen i texten. På detta sätt kan Alcindor påverka läsares gestaltningar av afroamerikaner i USA. Detta visar hon genom att presentera både de negativa och positiva sidorna hos Martin, men väljer att lyfta Martins karaktär i ett bättre ljus. Detta visar alltså

44 på gestaltningspåverkan. Hon vinklar gestaltningen genom känslomässiga appeller och intervjuar de som stod Martin närmast.

Chong & Druckman (2007) fördjupar de psykologiska aspekterna i gestaltningspåverkan och presenterar människans mentala förmåga att ta åt sig speglingar genom minnen, attityder och värderingar. Eftersom nyhetsartiklarna är skrivna under en specifik tidpunkt där Black Lives Matter-rörelsen blivit alltmer populär har allmänheten återigen blivit mer uppmärksammad på USA:s attityder och värderingar vad gäller etnisk profilering, rasism och diskriminering i modern tid. Främst att det konstaterats att cirka 13, 31% av USA:s population består av afroamerikaner är detta en grupp som berörts mest av de gestaltningar som skildrar svarta amerikaner. Detta ser vi i nyhetsartiklarnas skildringar där de skriver om flera fall av afroamerikanska offer och protester som berör hela landet. Detta är en metod som författarna kan använda för att påverka människor att bli mer utbildade i problematiken. Det är en märkbar skillnad mellan Martins fall och Floyds fall där Floyd liknade en martyr för hela kampen. Jämförelsevis står Martin oftast själv i fokus.

Geiger (2011) har utfört en studie som riktar sig specifikt mot afroamerikaner i medicinska dramaserier. Dessa gestaltningar som presenteras har blivit mer positivt lagda genom åren, men det anses att de afroamerikanska karaktärerna i dramaserierna är underlägsna de vita karaktärerna på flera plan. Detta ser vi i stor utsträckning i nyhetsartiklarna genom att enbart läsa rubrikerna. Det är en problematik som är presenterat ur afroamerikaners perspektiv. Exempelvis genom Davis & Millers rubricering lyder frågan, ”Why can't I just be black in the state of Minnesota?” (översättning: varför kan jag bara inte vara svart i delstaten Minnesota?). Det är ett exempel som tydligt visar att förtrycket av afroamerikaner fortfarande existerar som en fundamental del av samhället.

I hänvisning till Park, Holody och Zhang (2012) finns exempel på rubricering av etnicitet och hudfärg. Parks, Holodys och Zhangs studie (2012) utgår ifrån förövare som har begått brott och där deras gestaltningar förknippas med deras etnicitet, nationalitet och hudfärg. Detta visas i denna studies analys där Floyd främst gestaltas som en ”svart man” och inte bara en ”man”. Floyds gestaltning kopplas dock till afroamerikaners diskriminering och inte till kriminella handlingar utförda av Floyd. Samtidigt innehåller nyhetsartiklarna skrivna av Kesling, Alcindor och Davis & Miller referenser till droginnehav. Att dra ett samband mellan droger och afroamerikaner är en stereotyp som gestaltar afroamerikaner

45 eller svarta personer som kriminella och vårdslösa (se Gaur, 2020). Detta kan vi också se i Alcindors rubrik Trayvon Martin: Typical teen or troublemaker? (översättning: Trayvon Martin: typisk tonåring eller bråkmakare?).

Mastro, Blecha och Seate (2011) har sett ett mönster hos afroamerikanska eller svarta gestaltningar fast inom sport i samband med kriminalitet. I applicering på denna studie finns exempelvis beskrivelser av Martin som en god ung man men som stötte på en del trubbel. Flera symboler som Martins tatueringar, guldtänder, intresse för kampsport och inte minst marijuanainnehav har en stor inverkan på hans gestaltning som aggressiv och våldsam, vilket Zimmerman ville använda i sitt försvar. Samma sak sker hos Floyd. Floyd har fått stöd från allmänheten men ändå nämnts vara påverkad av alkohol och droger under sitt gripande. Detta är dock en spekulation av polisen.

Det som främst skiljer denna studie från Mastros, Blecha och Seates (2011) studie är att de utforskar atleters gestaltningar i samband med kriminalitet. Martin och Floyd var offer och beskrivs utifrån detta. Det är alltså en bred jämförelse att jämföra atleter och offer i en studie som denna. Dock, enligt Maurantonio (2017) är det också en ganska ny företeelse att skriva om afroamerikanska offer i media, vilket har påverkat hur journalister målar upp inblandade parter i sina texter. Detta kan också jämföras i främst Martins fall med studien av Fulton-Babicke (2018) där Wayne Booth beskriver dramaturgin kring att ha en protagonist och en antagonist, även i journalistiken. På detta sätt kan analysen se en koppling till Mastro, Blecha och Seate där kriminalitet och att vara svart i USA är en stereotyp som fortfarande existerar i journalistiken.

Som i föregående studie nämns karaktäriseringar av vita och svarta atleter i Cranmers, Bowmans, Chorys och Webers studie från 2014. Det används adjektiv som brainy och brawny, vilket kategoriserar atleter som använder intellektet eller sin fysik. Det är oftast vita personer som kategoriseras inom brainy och svarta personer som kategoriseras som brawny. Detta kan vi se i gestaltningarna kring Martins fall där de nämner aggressivt och våldsamt beteende. I Floyds fall nämns det dock att Floyd inte gjorde mycket motstånd utan blev gripen på ett våldsamt sätt utan en självklar anledning. Han beskrevs också som en god man enligt restaurangägaren som Floyd jobbade för, vilket går emot beskrivningen av brawny. Precis som i Mastros, Bleecha och Seates (2011) studie är det atleter som är en

46 del av urvalet. I denna studie ligger fokus hos personer i offerställning. Detta kan påverka gestaltningarna utifrån deras positioner.

I detta kapitel av studien ska resultatet diskuteras. En slutsats ska presenteras utifrån frågeställningarna och resultatet. Flera olika samband och vidare tolkningar kommer diskuteras och betydelsen kring analysen och samhällsfrågorna kommer behandlas.

Resultatet av analysen kan bedömas beroende på olika tolkningar till att författarna har gestaltat Martin och Floyd som de gör. Exempelvis finns det underlag som kan stärka varför Floyds död blev omtalad i samband med andra liknande fall, men Martins död stod ensam.

9.1 Hur gestaltas Trayvon Martin i de äldre nyhetsartiklarna i jämförelse med George Floyd i de senast publicerade nyhetsartiklarna?

Martin gestaltas som en atletisk tonåring med stora drömmar, vilket skildrar hans personliga karaktär. Han var en ansvarsfull kille som ibland kunde hamna i trubbel som många andra tonåringar. Martin var mycket ung när han dog vilket han hade familj som stod bakom honom i fallet. Författarna har målat upp en bild av ett försvarslöst offer med en sörjande familj som vill ha rättvisa för sin sons bortgång. Trots misstankar kring Zimmermans motiv har inte Martin blivit lika omtalad som Floyd i frågan om afroamerikaners mänskliga rättigheter. Författarna skriver också om fallet kring Martins marijuanainnehav, vilket kan gestalta honom i dåligt ljus. Dock är det många uttalanden som stödjer att marijuana-incidenten inte hade något med fallet att göra och att det är en missledande representation av Martin som person.

Det finns mycket bakgrundinformation om Martin innan hans död. Exempelvis beskrivs Martin som lång och smal vilket kan tolkas som att han var ofarlig baserad på sin fysik. Martin gestaltas också ha en kärleksfull relation till sin pappa som kunde hindra honom för att delta i sport när Martin bettet sig illa. Han gestaltas alltså inte som våldsam eller hotfull genom dessa gestaltningar.