4
En retorisk innehållsanalys av nyhetstidningars gestaltning
av afroamerikanska mordoffer i amerikanska nyheter
”I Can’t Breathe”
KURS: Uppsats i medie- och kommunikationsvetenskap II, 15 hp PROGRAM: Medie- och kommunikationsvetenskapliga programmet FÖRFATTARE: Anna Pettersson, Josefin Gren
EXAMINATOR: Paola Sartoretto TERMIN: HT20
5 Sammanfattning
Följande studie har i syfte att uppmärksamma gestaltningar av offren Trayvon Martin och George Floyd. Martin och Floyd blev dödade av vita förövare där händelseförloppet ledde till stor uppmärksamhet bland USA:s befolkning och i media. Motivet kring offrens död tydde på etnisk profilering från förövarna. Båda fallen blev en början på en debatt kring USA:s kulturella historia där diskriminering av afroamerikaner fortfarande existerade.
Studiens analysmaterial består av fyra nyhetsartiklar av två olika amerikanska nyhetstidningar som skildrar fallen kring offren. Nyhetsartiklarna är publicerade kring en period på en månad efter offrens död. Det valda materialet undersöks genom kvalitativ innehållsanalys som utforskar teoretiska koncept av retorik. Genom att analysera de konstmässiga och icke-konstmässiga bevismedlen och dispositionerna av nyhetsartiklarna, hittas perspektiv och djupare tolkningar som kan applicera vissa gestaltningsramar hos Trayvon Martin och George Floyd.
Syftet med studien är att fastställa gestaltningsramarnas likheter, skillnader och om de har ändrats över åren. Genom att analysera gestaltningsramarna ska känslomässiga reaktioner som väcks ur gestaltningarna genom det retoriska perspektivet diskuteras i syfte att se vad dessa representerar.
Resultatet konfirmerar att det finns vissa gestaltningsramar som föreslår känslomässiga reaktioner som en form av sympati för det afroamerikanska samhället. Vissa av dessa reaktioner är ilska och sorg som fastställer sympati och möjlig empati för offren och de berörda. Analysen föreslår också att Martins gestaltningsramar är lika Floyds men de är behandlade på olika sätt. Exempelvis är Martin gestaltad som ett ungt offer för ett möjligt hatbrott som ledde till hans död, men Floyd är gestaltad som en symbol för en kamp som spreds globalt. Nyhetsartiklarnas innehåll varierar där exempelvis fokuset ligger på påföljden av offrens död. Dessa påföljder varierar beroende på sakfrågan och hur dessa fick inverkan på samhället och inte minst, Black Lives Matter-rörelsen.
6 Abstract
The following thesis’s purpose is to target the frames of victims Trayvon Martin and George Floyd. Martin and Floyd were killed by white perpetrators and the events later received mass attention by The United States population and media. The subject matter of the victims’ deaths suggested possible motives of ethnic profiling from the perpetrators. Both cases started a debate surrounding the outcome of American culture where discrimination towards African Americans still existed.
The thesis has chosen four news articles by two different American newspapers as test material. These tells perspectives of the cases involving the victims. The news articles were published during a month period after the victims’ deaths. Chosen test materials are examined by a qualitative content analysis, exploring the theoretical concepts of rhetoric. By analyzing the artistic- and inartistic proofs and the dispositions of the news articles, the study finds perspectives and deeper interpreted meanings that can apply certain framings to Trayvon Martin and George Floyd. The purpose of the examination was to determine the frames’ similarities, differences and if they have changed over the years. Also, by examining frames the study was to find emotional reactions through the rhetoric perspective and discuss what these represent.
The result confirms that there are certain frames that suggest emotional traits from a form of sympathy for the African American society. Some of these emotional reactions are anger and sorrow which determine sympathy and possible empathy for the victims and the ones affected. The analysis also suggests Martin’s frames are similar to Floyd’s but are treated differently. For example, Martin is framed as a young victim of a possible hate crime that caused his death, but Floyd is framed as a symbol for a cause that spread world-wide. The content of the news articles differentiates where for example, the focus lays upon the outcomes of the victims’ deaths. These outcomes depend on the cause at hand and how they were impacted by society and not to mention the Black Lives Matter- movement.
7
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 10
2. Bakgrund ... 10
2.1 Polisbrutalitet ... 11
2.2 Black Lives Matter ... 11
2.3 Trayvon Martin ... 11 2.4 George Floyd ... 12 2.5 Rasism ... 12 2.5.1 Rasism i USA ... 13 2.5.2. Afroamerikanska stereotyper ... 13 2.6 USA Today ... 14
2.7 The Wall Street Journal ... 14
3. Syfte och problemformulering ... 14
3.1 Frågeställningar ... 15 4. Tidigare forskning ... 15 4.1 Gestaltningspåverkan ... 15 4.2 Gestaltning i medier ... 17 4.3 Polisbrutalitet i nyhetsmedia ... 18 5. Teori ... 19 5.1 Gestaltningsteorin ... 19 5.1.1 Vad är framing? ... 20 5.2. Retorik ... 20
5.2.1 De tre konstmässiga bevismedlen ... 21
5.2.2 Etos ... 21 5.2.3 Logos ... 21 5.2.4 Patos ... 21 5.2.5 De icke-konstmässiga bevismedlen... 22 5.2.6 Dispositio ... 22 5.3 Motivering av teorival ... 23 6. Metod ... 23 6.1 Kvalitativ innehållsanalys ... 23 6.1.2 Retorisk analysmetod ... 23 6.2 Analysschema ... 24 6.3 Urval ... 25
6.4 Metodanvändning och kritik ... 26
7. Analys ... 27
7.1 USA Today: Trayvon Martin: Typical teen or troublemaker? ... 27
7.1.1 Etos ... 27
7.1.2 Logos ... 27
8
7.1.4 Icke-konstmässiga bevismedlen ... 29
7.1.5 Dispositio ... 29
7.2 USA Today: George Floyd's death another wound for Minneapolis' black community: 'Why can't I just be black in the state of Minnesota?' ... 31
7.2.1 Etos ... 31
7.2.2 Logos ... 31
7.2.3 Patos ... 32
7.2.4 Icke-konstmässiga bevismedlen ... 32
7.2.5 Dispositio ... 33
7.3 The Wall Street Journal: Teen's Killer Says 'Sorry,' Gets Bail ... 34
7.3.1 Etos ... 34
7.3.2 Logos ... 35
7.3.3 Patos ... 35
7.3.4 Icke-konstmässiga bevismedlen ... 36
7.3.5 Dispositio ... 36
7.4 The Wall Street Journal: Minneapolis Police Clash With Protesters Angered by George Floyd’s Death ... 37 7.4.1 Etos ... 38 7.4.2 Logos ... 38 7.4.3 Patos ... 38 7.4.4 Icke-konstmässiga bevismaterialen ... 38 7.4.5 Dispositio ... 39 8. Resultat ... 40
8.1 Trayvon Martins gestaltning ... 41
8.2 George Floyds gestaltning ... 42
8.3 Likheter och skillnader i gestaltningarna ... 42
8.4 Koppling till tidigare forskning ... 43
9. Diskussion och slutsats ... 46
9.1 Hur gestaltas Trayvon Martin i de äldre nyhetsartiklarna i jämförelse med George Floyd i de senast publicerade nyhetsartiklarna? ... 46
9.2 Hur väcker dessa gestaltningsramar känslomässiga reaktioner utifrån det retoriska perspektivet i analysen? ... 47
9.3 Slutsats ... 48
10. Förslag till vidare forskning ... 50
Referenser ... 50
Tryckta referenser ... 50
Elektroniska referenser... 51
Analysmaterial ... 55
10 Jacob Blake, Breonna Taylor och George Floyd. Alla amerikanska medborgare och offer. Floyd blev dödad genom kvävning på gatorna i Minneapolis i Minnesota enligt BBC (2020). Rukmini Callimachi på The New York Times (2020) rapporterade att Taylor blev skjuten i sitt hem när hon låg och sov efter en filmkväll med sin pojkvän i Louisville i Kentucky. Blake blev också skjuten utanför sin bil i Kenosha i Wisconsin när hans tre söner såg på enligt BBC (2020), vilket resulterade i att han blev förlamad.
Blake, Taylor och Floyd blev symboler för de protester som senare skulle återväcka USA:s samhällsdebatt kring den existerade rasismen i landet. Protesterna blev nationella och påverkade också andra länder som reflekterade över problematiken i deras länder. Mediabevakningen kring morden, protesterna och människorättsrörelsen Black Lives Matter blev global. Alla pratade om hur afroamerikaner fortfarande behandlas sämre en den genomsnittlige vita personen i USA, och att jämställdheten ännu inte uppdagats som en självklarhet.
Studien grundar sig i nyhetsmedias gestaltningar av afroamerikanska mordoffer. Genom att titta på sex olika nyhetsartiklar ska journalisters gestaltningar av de omtalade afroamerikanska mordoffren Trayvon Martin och George Floyd undersökas. Genom retorisk innehållsanalys ska studien försöka se skillnader och likheter i journalisternas gestaltningar. Studien ska också ta reda på de känslodrag som väcks utifrån dessa och om en förändring skett i gestaltningarna över åren.
I detta kapitel presenteras bakgrundsinformation för studiens ämne. Vi kommer ta upp begrepp och titlar som rasism, etnicitet, stereotyper, gestaltning, journalistik, mediebevakning, USA Today och The Wall Street Journal. Händelseförloppen kring fallen om Trayvon Martin och George Floyd skildras också.
1. Inledning
11 2.1 Polisbrutalitet
Termen polisbrutalitet används oftast enligt Amnesty (2020) för att beskriva mänskliga rättighetsöverträdelser av poliser. Detta kan inkludera våld, rasistiska påhopp, olagligt dödande, tortyr och diskriminering (Amnesty, 2020). Detta blivit en mänsklig rättighetsfråga enligt Amnesty (2020) då det finns strikta riktlinjer hur poliser i USA får agera under tjänstgöring, där överträdelse kan leda till att människors liv berövas. NAACP (2020) konstaterar att 900–1100 personer dödas av poliser varje år i USA. Landets population består av 61,27% vita personer, 17,79% latinamerikaner, 13,31% svarta personer eller afroamerikaner, 5,67% asiater, ungefär 4,11% andra etniciteter eller nationaliteter och 1,25% infödda amerikaner (Duffin, 2020), vilket spelar stor roll i mätningarna kring de årliga rapporterna. NAACP (2020) rapporterar också att under år 2020 har 40 vita personer och 31 svarta personer eller afroamerikaner dödats av polisskjutningar i USA. Det är en markant skillnad i skjutningar utförda av poliser, exkluderat annan typ av polisbrutalitet.
2.2 Black Lives Matter
Människorättsorganisationen Black Lives Matter grundades år 2013 av Alicia Garza, Patrisse Cullors och Opal Tometi i följderna av afroamerikanen Trayvon Martins död (Black Lives Matter 2020). Under de senaste åren har fler personer som Martin blivit symboler för orättvis behandling av afroamerikaner i USA, exempelvis George Floyd och Breonna Taylor (NFG 2020).
2.3 Trayvon Martin
Enligt Shaun L. Gabbidon & Kareem L. Jordan (2013 s. 284) var Trayvon Martin, en 17-årig afroamerikan, på väg till närbutiken 7/11 den 26 februari år 2012. Gabbidon och Jordan (2013 s. 284) menar att Martin träffade på George Zimmerman som befann sig i grannskapet i Sanford i Florida. Enligt Gabbidon & Jordan (2013 s. 284) kände Zimmerman oro över Martins närvaro och ringde polisen, där han förklarade att Martin betedde sig underligt och verkade vara påverkad av droger. Gabbidon & Jordan (2013 s. 284) berättar att Zimmerman rapporterade till polisen att Martin hade något i sin hand. Gabbidon & Jordan (2013 s. 284) citerar Zimmerman, ”These assholes, they always get away” (översättning: Dessa idioter, de kommer alltid undan). Följderna i efterhand menar på att Zimmerman blev ombedd att stanna kvar i sin bil tills polisen kom till platsen (Gabbidon och Jordan 2013 s. 284). Enligt Gabbidon och Jordan (2013 s. 284) bröt
12 Zimmerman mot polisens order och följde efter Martin där de konfronterades, och flera personer i grannskapet började höra skrik och pistolskott. När polisen kom till platsen berättade Zimmerman att han skjutit Martin till döds i självförsvar, skriver Gabbidon och Jordan (2013 s. 284). Han blev inte gripen på plats av polisen (Gabbidon och Jordan 2013 s. 284). Enligt Gabbidon och Jordan (2013 s. 284) skapades stor uppmärksamhet kring händelsen där debatten kring polisens agerande blev ifrågasatt och ifall detta var ett motiverat hatbrott av Zimmerman.
2.4 George Floyd
George Floyd blev dödad den 25 maj år 2020 utanför en butik när han skulle köpa cigaretter i Minneapolis i Minnesota skriver BBC (2020), och att det var en förfalskad tjugo-dollarsedel som ledde till Floyds gripande. Fallet blev uppmärksammat då vittnen på platsen fångade Floyds konfrontation med fyra polismän på film enligt BBC (2020). BBC (2020) menar att filmerna visar Floyd liggandes på marken med polismannen Derek Chauvins knä mot Floyds nacke. Transkriberingen av polisens kroppskamera visar enligt BBC (2020) att Floyd försökte förklara ett tjugo-tal gånger att han inte kunde andas medan polismännen höll fast honom. I en annan artikel från NBC skriven av Minyvonne Burke (2020) intervjuas ägaren av butiken där Floyd utförde sitt ärende. Ägaren säger att Floyd var en stamkund hos honom och han hade inte haft något problem med Floyd tidigare (Burke 2020). BBC (2020) skriver att den anställde som rapporterade händelsen om den förfalskade dollarsedeln följde butikens protokoll. BBC (2020) beskriver att under Floyds gripande drog polismannen Thomas Lane sin pistol mot Floyd, och när polismännen försökte få Floyd att sätta sig i polisbilen sa han att han var klaustrofobisk. Det var i den stunden som polismannen Chauvin kom till platsen och fick Floyd att ramla ner på marken enligt BBC (2020). Floyd drabbades av ångest, och Chauvin satte sitt knä mot hans nacke vilket varade i sju minuter och 46 sekunder, enligt BBC (2020). ”You’re gonna kill me, man” (översättning: Du kommer döda mig), ropade Floyd enligt BBC (2020). Efter sex minuter blev Floyd medvetslös och fördes till Hennepin County Medicial Center där han avled en timme senare (BBC, 2020).
2.5 Rasism
I en rapport av Amnesty (2001) nämns rasism som hat mot etniska grupper baserade på hudfärg, etnicitet, religion, härkomst och nationalitet. Rasism är ett hot mot mänskliga rättigheter men existerar fortfarande i hela världen enligt Amnesty (2001). Oftast
13 diskuteras rasism inom politik där begrepp som ras (engelskans race) diskuteras som en biologisk eller socio-politisk konstruktion (Amnesty 2001). Oftast har rasism använts av etniskt dominerade grupper för att uppnå makt och styre (Amnesty 2001). Termen rasprofilering innebär urvalskriterium av människor baserat på deras etnicitet, hudfärg eller härkomst enligt CRD (2020). Enligt CRD (2020) är rasprofilering olagligt och strider mot Europakonventionen.
2.5.1 Rasism i USA
År 1933 publicerades The Miseducation of the Negro av Carter Woodson (Davis 2020 s. 129). Hans arbete tryckte på behovet av fördjupning kring afroamerikansk historia för att höja utbildningen kring afroamerikaners liv och utmaningar i USA (Davis 2020 s. 129). Slaveriet av afrikaner i USA pågick i flera sekler och i modern tid påverkas fortfarande afroamerikaner av landets slaverihistoria (Davis 2020 s. 138). Enligt Davis (2020 s. 133) är uppfattningen att slaveriet och diskriminering av afroamerikaner utförd av vita amerikaner kommit att skapa den afroamerikanska kultur som upplevs idag. Trots den markanta utveckling för ett friare Amerika utgör rasismen mot afroamerikaner idag orättvisa i sakfrågor gällande utbildning, politik, arbete och leverne, vilket presenteras i olika studier i en artikel av BBC (2020). Enligt BBC (2020) är afroamerikaner underrepresenterade i hög-lönade arbeten i jämförelse med vita amerikaner. I samma studie av BBC (2020) framgår det att afroamerikanska medlemmar i kongressen är 57 av möjliga 535 medlemmar. Den genomsnittlige afroamerikanen tjänade 62% av vad den genomsnittlige vita amerikanen tjänade år 2018 enligt BBC (2020). Dessa exempel på samhällsnivå tyder på ojämlikhet i modern tid där det fortfarande råder klassificering av människor beroende på etnicitet, hudfärg och härkomst.
2.5.2. Afroamerikanska stereotyper
Afroamerikaner har enligt Rajesh Gaur (2020 s. 711) gestaltats, representerats och karaktäriserats genom oftast negativa stereotyper, främst i media. Dessa enligt Gaur (2020 s. 711) är exempelvis kännetecken som anknyter till kriminalitet, lathet, våld och okunskap. Roten av stereotyper kommer enligt Gaur (2020 s. 711) från människors associationer kring en, oftast utsatt, minoritetsgrupp. Dessa repeteras sedan, ofta i media, som negativa porträtteringar enligt Gaur (2020 s. 711). Detta skapar en förvrängd bild som sedan anses som giltig kunskap i samhället (Gaur 2020 s. 711).
14 2.6 USA Today
USA Today grundades 1982 och är, som namnet också intygar, en amerikansk nyhetstidning och ägs av företaget Gannett (USA Today 2020). Enligt deras hemsida (USA Today 2020) är tidningens uppdrag att fungera som ett forum för att bättre förstå och göra nyheter enhetliga för att göra USA till ett starkare land. Tidningen har flera olika parallelltidningar, bland annat sport, resor och utbildning (USA Today 2020).
2.7 The Wall Street Journal
The Wall Street Journal är en amerikansk tidning som grundades redan 1889 (The Wall Street Journal 2020). Tidningen ägs av Dow Jones & Co (The Wall Street Journal 2020). Tidningen beskrivs som den slutgiltiga källan gällande nyheter och information inom företagande, ekonomi och de globala krafter som formar världen (The Wall Steet Journal 2020). Det är ingen opinion-baserad tidning, utan de bygger sina nyhetsartiklar på fakta och statistik enligt deras hemsida (The Wall Street Journal 2020). De menar på att separera nyheter och opinion, vilket är en stor grund i företaget (The Wall Street Journal 2020).
Det är enligt Nicole Maurantonio (2017 s. 1132) relativt nytt att rapportera kring afroamerikanska offer inom media. Det finns dock studier på stereotyper och gestaltningar av svarta personer i olika sammanhang som nämns i tidigare forskning. Eftersom Black Lives Matter-rörelsen har blivit alltmer uppmärksammad sedan organisationen grundades år 2013, vill vi se om det finns en skillnad i gestaltningsramarna kring afroamerikanska offer och om detta har ett samband till rörelsens agenda. Trayvon Martin och George Floyd har blivit symboler för afroamerikaners kamp mot diskriminering, polisbrutalitet och rasism. Då båda fallen fick stor uppmärksamhet med hjälp av Black Lives Matter-rörelsen vill vi jämföra dessa för att se en eventuell utveckling i amerikanska journalistikens gestaltningar av afroamerikanska offer. Eftersom studien vänder sig till journalistiska texter ska analysarbetet stödjas av texttolkningar. Detta utförs genom en retorisk kvalitativ innehållsanalys. Genom den retoriska vinkeln ska känslomässiga reaktioner som väcks ur gestaltningsramarna tolkas och diskuteras.
Syftet är att se en jämförelse mellan Martins och Floyds gestaltningar i fyra olika nyhetsartiklar som är publicerade av två olika amerikanska nyhetstidningar. Studien ska
15 undersöka journalisternas gestaltningar av Martin och Floyd, och se om en förändring skett över tid. För att se en förändring undersöks likheter, skillnader och känslomässiga reaktioner som väcks ur gestaltningsramarna. De känslomässiga reaktionerna är menade att definiera den emotionella påverkan hos Martins och Floyds gestaltningar hos läsare. Problemområdet är afroamerikaners gestaltningar i nyhetsmedier. Detta motiveras ur den tidigare forskning hur nyhetsmedia porträtterar offer och förövare baserat på etnicitet och hudfärg.
3.1 Frågeställningar
För att uppfylla syftet ska dessa frågeställningar besvaras:
- Hur gestaltas Trayvon Martin i de äldre nyhetsartiklarna i jämförelse med George Floyd i de senast publicerade nyhetsartiklarna?
- Hur väcker dessa gestaltningsramar känslomässiga reaktioner utifrån det retoriska perspektivet i analysen?
Detta kapitel behandlar tidigare forskning kring gestaltningsteorin och dess applicering i nyhetsmedia. Artiklar och rapporter av den sort som undersöks i denna studie är mest främjande.
4.1 Gestaltningspåverkan
Gestaltningsteorin har använts flitigt i studier som berör främst sociala medier och nyhetsmedier. Lindsey Meeks (2020 s. 2011) använder gestaltningsteorin i en studie av Donald Trumps uttalanden genom sociala plattformen Twitter, där han enligt Meeks (2020 s. 228) prisar konservativa nyhetsmedier och negativt kritiserar liberala nyhetsmedier. Resultatet visar att han fick mer uppmärksamhet i sina uttalanden som uppfattades som partiska (Meeks 2020 s. 221). Meeks metod var att analysera Donald Trumps officiella Twitter-konto. Genom att gå igenom Twitter-uttalanden med en begränsad tidsperiod på under ett år, använde sig Meeks av en kodningsprocess som stöds av Entmans definitioner av framing med fokusering på nyckelord, fraser och meningar som påvisade tematiska gestaltningar av fördomar i nyhetsmedia (Meeks 2020 s. 218). Resultatet visade på att de partiska speglingarna tydde på hans egen och republikaners gestaltning, exempelvis att
16 nyhetsmedier försöker sätta republikanska framgångar i dålig dager (Meeks 2020 s. 221). Jesper Strömbäcks (2014 s. 118) resonemang kring journalistikens gestaltningsmakt visar sig tydligt i Meeks studie. Studien visar tydligt det inflytande som Trump har över medborgarnas gestaltningar, vilket Strömbäck (2014 s. 117) förklarar genom att sociala medier har gjort det möjligt för politiska aktörer att påverka medborgarnas gestaltningar. Förr brukade nyhetsmedier, enligt Strömbäck (2014 s. 117), vara mer betydande då informationen endast gick mellan medborgarna och nyhetsmedier. Således kan alltså medborgarnas attityder, åsikter och beteenden enligt Strömbäck (2014 s. 117) påverka de politiska aktörernas gestaltningar. Strömbäck (2014 s. 117) lägger till att medborgarna oftast påverkas mer än påverkar. Studien av Trumps Twitter-uttalanden kan alltså påverka medborgarnas gestaltningar, främst de som röstat fram honom som president.
Dennis Chong och James N. Druckman (2007 s. 103) har gått igenom gestaltningsteorins koncept, användande och dess effekter. Chong och Druckman (2007 s. 103) framställer sedan en metod för att identifiera speglingar (frames) och en psykologisk modell för hur dessa påverkar människors värderingar och åsikter. Enligt Chong och Druckman (2007 s. 104–105) kan ett problem orientera människors sätt att tänka och se olika perspektiv, och skapar gestaltningar genom de attityder och värderingar som värdesätts av allmänheten. Det viktiga att komma ihåg är att effekter från gestaltningar skapas genom minnen och erfarenheter (Chong och Druckman 2007 s. 110) och skulle en individ inte ha kunskap inom ett visst område kan denne inte bli påverkad av den gestaltningstypen. Dessa effekters påverkan har delats in i flera studier där variabler som rör värderingar, kunskap och en gestaltningsbilds trovärdighet är utlösande betydande faktorer (Chong och Druckman s. 112). Chong och Druckman (2007 s. 109) nämner det politiska nyttjandet av gestaltningspåverkan. Gestaltningar spelar roll, säger Chong och Druckman (2007 s. 109), om de lyckas påverka lyssnare. Chong och Druckman (2007 s. 109) nämner också att politiker och medier härmar eller använder andra politiska aktörers, aktivisters, mediers eller medborgares sätt att påverka genom speglingar (frames). Exempelvis kan en politiker använda sig av speglingar för att stärka sina argument i olika sakfrågor som berör medborgare. Dessa speglingar kan sedan spridas genom att medborgare diskuterar och argumenterar med varandra, enligt Chong och Druckman (2007 s. 109).
17 4.2 Gestaltning i medier
År 2011 utförde Jillian Geiger en studie kring gestaltningar av afroamerikaner i amerikanska medicinska dramaserier. Dramerna utspelades i en medicinsk miljö (Geiger 2011 s. 2) och skulle skildra jämförelser och skillnader mellan fyra olika dramer från olika tv-bolag. Karaktärerna kodades för en grundlig demografisk profil och analyserades senare genom kodning av sina visuella framställningar, personligheter, samspel mellan karaktärer och hur ofta de syntes i dramerna (Geiger 2011 s. 24). Geiger (2011 s. 41) kom fram till slutsatsen att afroamerikaner gestaltas mer positivt än för flera år sedan, men att de porträtteras olika beroende på tv-bolagen (Geiger 2011 s. 2). De faktorer som analyserades var afroamerikanernas karaktär och agerande i serierna, sin fysik och personlighet. Geiger (2011 s. 41) kom fram till att afroamerikaner är överrepresenterade i dramaserierna, vilket stöds av att det är betydligt färre afroamerikaner (73 av 100 000) som arbetar inom medicinsk vård. Det visade sig också att de afroamerikanska karaktärerna oftast är underlydande de vita karaktärer (Geiger 2011 s. 41).
En annan studie av Sung-Yeon Park, Kyle J. Holody och Xiaoqun Zhang (2012 s. 475) utforskar gestaltningar av skolskjutare, främst nyhetsmedias beskrivningar av förövare som rör etnicitet. De valde olika rättsfall av skolskjutare med asiatiskt ursprung och utförde analysen genom agendasättning och gestaltningsmetod (Park, Holody, Zhang 2012 s. 481). Genom gestaltningsmetoden analyserades nyhetsartiklar där Park, Holody och Zhang (2012 s. 481) konstaterade ifall förövarens hudfärg, etnicitet och nationalitet eller härkomst nämns. Sedan analyserades i vilken utsträckning som nyhetsartiklarna förde ett samband mellan förövarnas etnicitet och hudfärg med brotten de begått (Park, Holody, Zhang 2012 s. 481). Andra analyseringsområden var också i vilken grad nyhetsartiklarna skrev om hudfärg, etnicitet eller härkomst, hur dessa framträdde i artiklarna och asiatiska stereotyper (Park, Holody, Zhang 2012 s. 482). Resultatet kom fram till att nyhetsmedia beskrev delvis skolskjutare genom att karaktärisera en av dem som asiat, men frågan uppkom ifall de dessa typer av adjektiv är rent av stereotypiska eller grundliga beskrivelser (Park, Holody, Shang 2012 s. 487). De fall det rörde sig om var Virigina-Tech attentatet och skjutningen vid Bard College at Simon’s Rock i Massachusetts i USA (Park, Holody, Zhang 2012 s. 476).
18 Dana E. Mastro, Erin Blecha och Anita Atwell Seate undersöker rapporteringen kring kriminalitet och atleter inom sport. Mastro, Blecha och Seate (2011 s. 527) nämner porträtteringar av minoriteter i nyhetsmedia där de anger flera karaktäriseringar av svarta amerikaner gentemot vita, där de beskrivs som våldsamma och farliga. Detta enligt Mastro, Blecha och Seate (2011 s. 527) är en överrepresentation som inte tillämpar verkligheten och visar en falsk gestaltning av afroamerikaner som minoritetsgrupp. Mastro, Blecha och Seate visar att detta också är synligt i sport-världen där afroamerikaner eller svarta personer är underrepresenterade, och en markant skillnad syns beroende på etnicitet och hudfärg, hur atleter är omtalade i media (2011 s. 527). Undersökningen demonstrerar att gestaltningen av atleter är varierande beroende på deras etnicitet eller hudfärg (Mastro, Blecha och Seate 2011 s. 539).
I en annan studie av Gregory A. Cranmer, Nicholas D. Bowman, Rebecca M. Chory, och Keith D. Weber (2014 s. 173) nämner att det också finns två olika beskrivelser av atleter, brainy and brawny. Brainy brukar användas för att hänvisa till vita atleter och brawny för svarta atleter, där de vita atleterna brukar beskrivas efter sitt intellekt och de svarta atleterna efter sin fysik (Cranmer, Bowman, Chory och Weber 2014 s. 173). Cranmer, Bowman, Chory och Weber (2014 s. 171) undersöker dessa termer som används för att uttrycka atleters förmågor inom sport och hur dessa väljs beroende på atleters hudfärg eller etnicitet.
4.3 Polisbrutalitet i nyhetsmedia
I en artikel om Walter Scott, ett afroamerikanskt offer för polisbrutalitet utövat av polismannen Michael Slager, resonerar författaren Nicole Maurantonio (2017 s. 1132) att polisbrutalitet mot afroamerikaner näppeligen är en ny företeelse i mediebevakning. Maurantino (2017 s. 1131) skriver att dessa traumatiska händelseförlopp ofta förvrider journalisters gestaltning av polismän som ”The White Saviors”, alltså att vita polismän ses som heroiska och överlägsna rättvisebekämpare. Dessa typer av nyhetsartiklar transformerar en samhällssyn som vanställer de omständigheter som tyder på ett ojämnställt USA. Detta syns i Maurantinos artikel (2017 s. 1132) där borgmästaren av North Charleston, Keith Summey, och polischefen Eddie Driggers blev uppmärksammade som heroiska vita tjänstemän som tillkännagav Slagers gripande. Alltså, enligt Maurantino (2017 s. 1132) förvandlades Scotts död till en upphöjelse av de tjänstemän som sände förövaren till fängelse.
19 Detta nämns också i en studie om nyhetsrapporteringars påverkan hos människors varseblivning i ett specifikt fall kring polisbrutalitet mot en afroamerikansk kvinna (Fridkin, Wintersieck, Courey och Thompson 2017 s. 3394–3395). Här kommer författarna fram till att speglingar (framings) har en stor betydelse i hur människor upplever ett problem (Fridkin, Wintersieck, Courey och Thompson 2017 s. 3396). Friedkin, Wintersieck, Courey och Thompson (2017 s. 3310) menar att video-material som nyhetsrapporteringar visar får personer att se bestämda vinklar av ett händelseförlopp och undermedvetet påverkas deras syn på samhällsproblem, vilket är ett exempel som demonstrerar den kraftfulla påverkan hos framing.
En annan vinkel som presenteras i Holly Fulton-Babickes artikel (2018 s. 436) är gestaltningen av Eric Garner, en annan afroamerikan mördad av polismän. Fulton-Babickes (2018 s. 437) menar att journalister, precis som historie- och sagoberättare, brukar porträttera relationerna mellan karaktärerna som finns med i nyhetsartiklarna. Fulton-Babickes (2018 s. 437) nämner Wayne Booth som utforskar den sympatiska bilden för att ha med en protagonist och en antagonist vilket Booth menar, enligt Fulton-Babicke (2018 s. 437), också används i journalistiken. Detta menar Fulton-Babicke (2018 s. 437) är tydligt i målet kring Garner som målas upp som den onde och polismannen som dödade honom som den gode.
I detta kapitel kommer begrepp kring det teoretiska ramverket och analysmetoden förklaras och motiveras.
5.1 Gestaltningsteorin
Gestaltningsteorin ses enligt Strömbäck (2014 s. 113) som ett nytt paradigm inom medieforskning och en av de mesta använda teorierna de senaste årtionden. Teorin grundar sig på studier kring medias gestaltningar och hur dessa påverkar människors uppfattningar av verkligheten (Strömbäck 2014 s. 113). Enligt Strömbäck (2014 s. 113) kan teorin också ses som ett verktyg för medier att gestalta vissa verklighetsaspekter men låter andra aspekter vara, vilket utgör en spridning av ideologiers betraktning av verkligheten.
20 Begreppet kommer ifrån engelskans framing, vilket översätts till inramning eller gestaltning (Strömbäck 2014 s. 113).
5.1.1 Vad är framing?
Framing består mestadels av urval och framträdande, enligt Entman (1993 s. 52). Entman (1993 s. 52) menar att rama in något i en kommunikativ text är att välja vissa delar av verkligheten och göra dem mer betydande genom att främja vissa definitioner av ett problem, tolkningar, moraliska utvärderingar för den text som berör. Att gestalta, eller att rama in något, i en kommunikativ text görs genom ett urval av olika egenskaper så som ord och värderingar, och lyfta fram dem, i detta fall nyhetsartiklar (Entman 1993 s. 52– 53).
Entman (2009 s. 5–6) skriver att inramningar i nyhetsmedia består av en process med tre objekt; politiska event, problem och spelare (som kan vara individuella ledare, grupper eller till och med nationer). Författaren menar att det oftast inte bara sker en sorts inramning i nyhetsmedia, utan att alla tre objekt som berörs får en egen gestaltning i nyhetsartiklarna. Strömbäck (2014 s. 114) menar att mottagarna ska betrakta nyhetsmedia som en rekonstruktion, eller i detta fall gestaltning, av verkligheten, istället för en spegling. Strömbäck (2014 s. 114) skriver även att kommunicera är att gestalta.
5.2. Retorik
Kjeldsen (2006 s. 13) säger att ett retoriskt yttrande är menat för människor av människor. Det är otroligt viktigt att skilja på retorik i praktik och teori enligt (Kjeldsen 2006 s.14). Kjeldsen (2006 s. 13) menar att retorik i praktiken anses användas för övertalning, och den teoretiska meningen studerar bruket, alltså hur människor övertygar varandra. Då retorik från början handlade om talekonst har forskare försökt avgränsa retoriska yttranden till tal (Kjeldsen 2006 s. 14). Det finns forskare som också inkluderar skrift, exempelvis kan banderoller och planscher vara typer av retoriska skrifter och symboler (Kjeldsen 2006 s.14). Kjeldsen (2006 s. 15) nämner att det kan vara svårt att komma fram till vad ett retoriskt yttrande specifikt är och att det oftast råder oenighet. Det finns många olika definitioner men dessa speglar också olika sidor av retoriken, där verbalspråk och generell symbolisk kommunikation är bland två av retorikens begreppsuppfattningar (Kjeldsen 2006 s. 15).
21 I diskussionen kring hantverken inom retorik behövs retoriska bevismedel nämnas. Kjeldsen (2006 s. 33) nämner att Aristoteles har själv delat in dessa i icke-konstmässiga (atechnoi) och konstmässiga (entechnoi) bevismedel. De icke-konstmässiga bevismedlen är olika omständigheter som talaren inte kan styra med sin talekonst Kjeldsen (2006 s.92). Konstmässiga är saker som talaren kan påverka i sin fördel. De konstmässiga är exempelvis etos, logos och patos (Kjeldsen 2006 s. 92). Dessa tre medel kommer presenteras djupare.
5.2.1 De tre konstmässiga bevismedlen
Inom retoriken brukar man tala om de tre konstmässiga bevismedlen etos, logos och patos, också kallade appellformerna (Kjeldsen 2006 s. 33). Appellformerna används för att stärka talarens auktoritet och trovärdighet, talarens argumentation och emotionella påverkan hos publiken (Kjeldsen 2006 s. 33–34).
5.2.2 Etos
Etos utgör talarens auktoritet och trovärdighet och kan enligt Kjeldsen (2006 s. 33–34) användas för att stärka övertygelsen hos åhörarna. Exempelvis kan en psykolog argumentera att diskriminering av afroamerikaner kan påverka personer negativt, och kan utveckla depression och ge ångest. Detta för att professorn är påläst inom området, har gått igenom undersökningar och till och med har haft patienter som bevarar ha utvecklat depression i samband med förtryck av deras hudfärg. Det kan också vara så att psykologen själv är afroamerikan och har upplevt diskriminering som kan stärka hens auktoritet och trovärdighet.
5.2.3 Logos
I logos vill talaren övertyga genom klara och tydliga argument baserade på konkreta fakta (Kjeldsen 2006 s. 34). Psykologen kan här ta fram rapporter som visar att exempelvis ungdomar har svårare att studera hemifrån, fler personer känner sig ensamma och barn som har det svårt hemma genomgår en högre risk för misshandel i hemmet. Talaren kan enligt Kjeldsen (2006 s. 34) alltså stärka sina argument genom statistik och siffror och övertygande resonemang kring problemets olika lösningar.
5.2.4 Patos
I detta stadie vill talaren väcka känslor hos åhörarna (Kjeldsen 2006 s. 34). Psykologen i etos-exemplet kan det handla om att hen börjar sitt tal genom att berätta händelseförloppet där Trayvon Martin blev skjuten av George Zimmerman och hur detta påverkat offrets
22 familj. Genast börjar hjärtat bli tyngre och medkänsla väcks, vilket lockar sympati hos åhörarna (Kjeldsen 2006 s. 33–34).
5.2.5 De icke-konstmässiga bevismedlen
Det finns också icke-konstmässiga bevismedel enligt Kjeldsen (2006 s. 33 och 92) där beskrivningen är olika företeelser, objekt, händelser, publik, lagar, principer, statistik, personer, föremål, relationer, känslor, intressen och konventioner. Alltså ting som talaren inte kan påverka och som kan påverka och ge möjligheter eller begränsningar. Kjeldsen (2011 s. 92) menar alltså att en talare alltså kan använda icke-konstmässiga bevismedel för att stärka sina konstmässiga bevismedel. Ett exempel från Patricia Harris-Jenkinsons, professor i kommunikation vid Sacramento City College (Sacramento City College, 2020) som i en Youtube-presentation (Patricia Jenkinson, 2016) är att en av två äktenskap slutar i skilsmässa. Detta är ett icke konstmässigt bevismedel (en fakta) som kan stärka de konstmässiga bevismedlen.
5.2.6 Dispositio
Dispositio är en av de fem retoriska förarbetsfaser i De Inventiones beskrivning av rhetorices partes (Kjeldsen 2006 s. 38–39). Kjeldsen (2006 s. 39) beskriver dispositio som steget där talaren ordnar talets stoff på ett ändamålsenligt och övertygande sätt, alltså textens disposition. Det finns sex underkategorier enligt Kjørup (2009 s. 189) som är indelade i tre delar: talets inledning, talets huvuddel (också kallad ”kroppen”, corpus), och dess avslutning (Kjørup 2009 s. 189). Kjørup (2009 s. 189) beskriver den första huvuddelen som består av exordium, paritito och narratio. Exordium handlar om att talaren ska fånga åhörarnas uppmärksamhet och sympati som sedan leder till narratio. Här fastställer talaren vad talet ska röra sig om. Det tredje steget är partitio som handlar om att skissera talets uppbyggnad (Kjørup 2009 s. 189). Den andra delen som kallas huvuddelen, alltså talets kropp enligt Kjørup (2009 s. 189), innehåller confirmatio och refutatio. Confirmatio handlar om förargumenten hos talaren, och refutatio handlar om motargumenten. I avslutningen finns underkategorin, conclusio som också kan innehålla en sjätte steg, recapitulatio. Conclusio brukar avslutas med en känsloappell för att talet ska träffa åhörarna emotionellt. Recapitulatio är en sammanfattning där talaren kort går igenom talet innehåll för åhörarna igen (Kjørup 2009 s. 189).
23 5.3 Motivering av teorival
Användandet av retorik, och därmed också dispositio, kan leda till en grundlig analys av texterna då teorin går in på djupet av att tolka texternas mening och betydelse. Genom att sedan lägga till gestaltningsteorin i analysen går det att få fram de olika dessa tolkningar som appliceras på Martin och Floyd. Eftersom det är nyhetsartiklar som kommer att analyseras så kan användandet av etos, logos och patos i retoriken förstärka de olika gestaltningarna som finns i artiklarna. Dispositio kan utforskas för att få en fördjupad och strukturell förklaring av de retoriska bevismedlen som tolkas för att besvara
gestaltningsramarna.
Detta kapitel handlar om den retoriska metodanvändningen. Då retoriska begrepp i teori-kapitlet tagits upp ska dessa användas i praktiken för att analysera materialet. Observera att begreppet tal i detta kapitel används som helhet för materialet som ska undersökas.
6.1 Kvalitativ innehållsanalys
En kvalitativ innehållsanalys används för att studera de teman som finns i ett visst material. Detta görs genom att en noggrann läsning av textens delar, helhet och kontext för att ta fram det som är väsentligt till vad som ska undersökas. Det vill säga, den informationen som kan anses vara viktigare än det andra, eller att det kan finnas gömd information som endast kan tas fram efter en grundlig genomläsning av materialet (Esaiasson et al. 2017 s. 211). Denna studie kommer att använda konceptet systematiserade undersökningar, vilket går ut på att gå igenom den grundliga genomläsningen av materialet, och sedan ta fram de idéer, teman och koncept som finns i texten, med hjälp av de metoder och teorier vi har valt att använda (Esaiasson et al. 2017 s. 213).
6.1.2 Retorisk analysmetod
Den retoriska analysmetoden ska bestå av de konstmässiga retoriska bevismedlen och de icke-konstmässiga retoriska bevismedlen som presenteras av Kjeldsen (2006 s. 92). Etos, logos och patos kommer analyseras först och sedan de omständigheter och faktorer som talaren inte kan påverka, så som plats, personer, relationer, statistik, lagar, fakta med mer. Exempelvis har artiklarnas författare en betydande mening i den tolkning som kommer påverka dennes etos beroende på artikeln innehåll. Samma sak gäller de omständigheter
24 såsom personer och relationer som kan påverka de konstmässiga bevismedlen. För att få en fördjupning av innehållet ska nyhetsartiklarnas dispositioner analyseras. Detta utförs genom att analysera det retoriska begreppet dispositio som innehåller flera steg som utgör ifall författaren har gått igenom klara bevis och argument, sakframställning, tesbehandling och en tydlig sammanfattning. Valet av retorisk analysmetod motiveras ur den kvalitativa innehållsanalysen där vi studerar nyhetsartiklarnas teman för att sedan resonera kring dess tolkningar.
6.2 Analysschema
Analysschemat består av fem steg. Steg ett i analysschemat utgår från den retoriska analysmetoden där vi analyserar de tre övertygande konstmässiga bevismedlen (atechnoi) etos, logos och patos för att undersöka hur nyhetsartiklarna går till väga för att argumentera och övertyga. Steg två är att analysera de icke-konstmässiga bevismedlen i nyhetsartiklarna då de omständigheter som journalisterna till nyhetsartiklarna måste ta hänsyn till också spelar roll i deras texter. Också om dessa påverkar appellformerna. Det finns olika rubriker som tydligt visar vad som räknas som konstmässiga och icke-konstmässiga bevismedel. Steg tre utgår ifrån nyhetsartiklarnas dispositioner där vi använder oss av det retoriska begreppet dispositio för att analysera texternas stoff. Steg fyra och fem är att tolka de analysresultat som hittats och fördjupa dessa utifrån nyhetsartiklarnas dispositioner.
1 Analysera de konstmässiga bevismedlen i nyhetsartiklarna:
- Etos, logos och patos.
2 Analysera de icke-konstmässiga bevismedlen i nyhetsartiklarna:
- Omständigheter författarna måste ta hänsyn till som antingen stärker eller försvagar deras konstmässiga bevismedel.
3 Analysera nyhetsartiklarnas dispositioner genom dispositios underkategorier:
• Exordium • Narratio • Partitio
25 • Confirmatio
• Refutatio • Conclusio • Recapitulatio
4 Utgöra gestaltningsramar utifrån tolkningar av de konstmässiga och icke-konstmässiga bevismedel som finns.
5 Utgöra en fördjupad tolkning av nyhetsartiklarnas dispositioner som påverkar gestaltningsramarna.
6.3 Urval
Urvalet består av fyra nyhetsartiklar från två olika tidningar, USA Today, The Wall Street Journal och Los Angeles Times. Alla artiklar är grundade i USA. Alla artiklar är valda utifrån en tidsplan på ungefär en månad. Detta för att nyhetsinnehållet ska hållas uppdaterat för tidshändelsen. Varför vi har valt att använda oss av amerikanska
nyhetstidningar är för att få en nationell inblick av den amerikanska journalistikens gestaltningsmakt. Varför vi valt specifikt nyhetsmedier är för att vi vill analysera hur denna typ av media gestaltar afroamerikaner. De fyra artiklarna står alla som
nyhetsartiklar i tidningarna. Artiklarna gällande George Floyd är även publicerade på samma datum. Det finns en medvetenhet om att dessa artiklar inte är lika varandra. Detta är avsiktligt då vi ville hitta artiklar som inte bara i huvudsak skulle fokusera på patos. Alla artiklar innehåller uttalande från inblandade i de två fallen som på olika sätt kan stärka bevismedlen. De fyra nyhetsartiklarna har namngivna författare.
Tidning titel:
Författare: Artikelrubrik: Publicerad: Antal ord:
USA Today
Yamiche Alcindor.
Trayvon Martin: Typical teen or troublemaker? 11.12.2012. 2030. USA Today Tyler Davis och Ryan W. Miller
George Floyd's death another wound for Minneapolis' black community: 'Why can't I just
26 be black in the state of
Minnesota?' The Wall Street Journal Arian Campo-Flores
Teen's Killer Says 'Sorry,' Gets Bail
20.04.2012 628.
The Wall Street Journal
Ben Kesling Minneapolis Police Clash With Protesters Angered by George Floyd’s Death.
27.05.2020 713.
6.4 Metodanvändning och kritik
Idén att använda kvalitativinnehålls analys med retorisk inriktning uppkom under tiden då det teoretiska ramverket var klart och studiens ämne var etablerat. Det resulterade i att först utföra en retorisk och semiotisk analys där semiotiska teckenbegrepp skulle utredas. I efterhand blev det klarare att dessa begrepp inte skulle bidra med kunskap som redan kunde analyseras med retorisk analysmetod. Beslutet att fördjupa retoriken blev en mer självklar väg att gå genom att titta på nyhetsartiklarnas dispositioner.
Värdet att överväga användning av en kvalitativ innehållsanalys där materialet plockades isär för att hitta gestaltningar på ett annorlunda sätt fanns också. Exempel är semiotisk analysmetod som inkluderar denotation och konnotation, agendasättning eller gestaltningsmetod som Park, Holody och Zhang (2012) använder sig av. Dock var frågeställningarna i överens med materialets emotionella innehåll och retoriken skulle tolka innehållet för att besvara frågorna på ett mindre begränsat sätt. Genom bland annat de konstmässiga bevismedlen kan analysen förstå texternas uppbyggnad och tolka innehållet genom författarnas talekonst, men också deras icke-konstmässiga bevismedel som kan begränsa eller stärka dem. Genom att tolka materialet genom kvalitativ innehållsanalys med retorisk inriktning i samband med gestaltningsteorin anses trovärdigheten vara starkt. Studiens tolkande analys kan med stor möjlighet få svar på frågeställningarna på ett trovärdigt sätt. I samband med analysen kan samma resultat påverkas annorlunda, men detta behöver inte förändra synpunkten på studiens trovärdighet. Detta kan handla om att studiens reliabilitet ändras med tiden då journalistiken gestaltar afroamerikaner annorlunda.
27 I detta kapitel analyseras de fyra nyhetsartiklarna vi valt med hjälp av retorisk innehållsanalys. Vi börjar med att kort beskriva artiklarnas innehåll och sedan gå igenom de konstmässiga bevismedlen etos, logos och patos och de omständigheter som skildrar de icke-konstmässiga bevismedlen. Sedan analyserar vi dispositio och underkategorierna exordium, narratio, partatio, confirmatio, refutatio, conclusio och recapitulatio för att fördjupa de retoriska bevismedlen.
7.1 USA Today: Trayvon Martin: Typical teen or troublemaker? Publicerad 11 december 2012 av Yamiche Alcindor.
Denna nyhetsartikel skildrar Trayvon Martins karaktärsbeskrivning och hur hans familj och allmänheten ser på Martin som person. Familjen beskriver Martin som en god ung man, blyg men rolig och hade drömmar om att bli pilot. Dock skriver nyhetsartikelns författare Yamiche Alcindor att det fanns negativa kännetecken i Martins porträttering, och åsikter kring hans karaktär varierar beroende på vem som talar om honom.
7.1.1 Etos
Alcindor utövar sitt etos på flera sätt. Eftersom etos utgör talarens auktoritet och trovärdighet kan vi utgå från hennes bakgrund och utgå från ett starkt etos. Alcindor är en afroamerikansk hyllad journalist som skrivit bland annat enligt Fred Anklam Jr (2013), erkänd journalistik kring Trayvon Martin-fallet. Som afroamerikan och erkänd journalist är Alcindors etos väl uppbyggt från början, speciellt då hon främst blev hyllad av NABJ, the National Association of Black Journalists (Anklam Jr 2013). Alcindor har alltså upplevt den afroamerikanska kulturen och utövat prestigefyllt journalistiskt arbete. Detta är dock information som inte framgår i nyhetsartikeln. Alcindors etos utövas i artikeln genom hennes sätt att skriva om Martin i samband med hennes bakgrund, vilket texten behandlar innehållet på ett emotionellt och berörande sätt. Detta diskuteras mer i patos-avsnittet.
7.1.2 Logos
Alcindor skriver att information kring Martins karaktär har dykt upp från nära och bekanta, domstolshandlingar och uppgifter från Martins skola. Detta tyder på att Alcindor använt sig av källor med registrerade uppgifter kring Martins fall och vem han var. Mycket av de
28 motsägande parterna från Zimmermans håll menar att de fått tillgång till Martins sociala medier för att ta fram underlag för hans aggressiva beteende. Alcindors sätt att skildra de två sidorna kring fallet påvisar en tolkningsuppfattning på Zimmermans sida, medan Martins sida tyder på relationer till Martin. Det vi också kan utgå ifrån är kritiken kring Zimmermans handlande och därav Alcindors val att skildra hans sida av fallet. Skillnaden mellan Martins och Zimmermans skildringar är de källor som stödjer deras orsaksförhållanden. Martins fall stödjs genom hans emotionella stöd från allmänheten, hans familj och bekanta. Zimmermans fall stödjs juridiskt där bilder av hans blåslagna och blodiga ansikte tyder på att Martin möjligen attackerat Zimmerman. Samtidigt använder Zimmerman Martins negativa porträttering som ett argument för hans handlingar. Ett exempel är den hoodie som Martin ska ha burit under sin död, vilket Zimmerman ska ha argumenterat fick Martin att se misstänkt ut. Enligt Alcindor har hoodien senare blivit en symbol för Martins rättvisa.
7.1.3 Patos
Alcindor börjar med att nämna den nära relationen mellan Martin och hans pappa, Tracy Martin. Pappan och sonen hade en stark och kärleksfull relation, skriver Alcindor. Martins familj nämns också genom artikeln på flera ställen och berättar om Martins liv innan hans död. Dessa uttalanden väcker emotionella appeller vilket väcker sympati hos läsaren. Martins tränare i amerikansk fotboll, Jerome Horton, nämner att han var den bästa spelaren i laget The Wolverines. Djupare känslor väcks när tränare Horton nämner Martins pappa och hur han förbjöd sin son att spela eftersom han missköts sig i skolan.
Martin beskrivs som lugn, rolig och ansvarsfull från familjens sida. De nämner hans dröm om att bli pilot. Han var mycket älskad av familjen och trots Martins tatueringar och guldtänder speglade inte den kriminella stereotypen honom, säger familjen. Här har alltså Alcindor använt sig av beskrivningar som ska spegla Martin som en vanlig, ung man. Detta påvisar patos då läsaren ska bli emotionellt berörd att en ung man blivit mördad. Dock nämns det också att Martin blivit avstängd från sin skola för marijuanainnehav och att han ska ha haft intresse för kampsport. Drogdebatten kan påverka läsares patos på olika sätt då det kan anses vara bevis för våldsamt beteende. De andra beskrivningarna av honom kan också väcka känslor och diskussioner då exempelvis tatueringar fortfarande ses som stereotypiska kriminella symboler. Alcindor avslutar nyhetsartikeln med en känslomässig appell. Detta kan vi se tydligt i citatet av Martins faster, Miriam Martin,”Tracy was just
29 crying, saying, 'My baby gone. My baby gone.” (översättning: Tracy grät bara och sa ‘Mitt barn är borta, mitt barn är borta’).
7.1.4 Icke-konstmässiga bevismedlen
Eftersom nyhetsartikeln är skriven utifrån en tragisk händelse väcker Alcindor uppmärksamhet genom emotionella appeller. Därav stärker händelsen hennes emotionella skrivande som också stärker hennes patos. Andra exempel är att Alcindor skriver om Martin och aggressionen från den afroamerikanska gemenskapen. Hon stärker sitt etos när hon väljer att utgå från de personer som blivit mest påverkade, Martins familj. Detta är också ett val Alcindor gör i referens till Martins bakgrund då hon intervjuar personer som stod honom närmast. Eftersom Alcindor är journalist är det också viktigt att hon formulerar sig kring den information hon samlat ihop. Detta genom att inte uttala sig negativt om Zimmerman på ett personligt sätt men att trycka på domstolsbeslut, exempelvis att hans advokat fått tillgång till Martins sociala medier och hans argument kring Martins hoodie. Genom att göra detta byggs hennes förtroende för de som stödjer Martins sida genom logos. Andra icke-konstmässiga bevismedel som stärker Alcindors konstmässiga bevismedel är att nämna allmänhetens protester. Detta stärker hennes patos genom att visa det nationella uppror som berört landet emotionellt.
7.1.5 Dispositio Exordium
Uppmärksamheten dras direkt till nyhetsartikelns rubrik. Rubriken är formulerad Trayvon Martin: Typical teen or troublemaker?, en frågeställning som berör offret vilket kan påverka läsares ståndpunkt innan de hunnit läsa innehållet. Inledningen börjar med att berätta om relationen mellan Martin och hans pappa, vilket Alcindor har gjort valet att börja med en känsloappell. Detta kan väcka läsares uppmärksamhet på ett emotionellt plan.
Narratio
Nyhetsartikeln är tydlig med vad den rör sig om redan i inledningen, med undantaget om läsaren vet vem Martin var. Dock skriver Alcindor på ett känslomässigt sätt där familj där hon grävt i de nära relationer som Trayvon Martin hade för att få en tydligare och mer trovärdig bild av honom. Detta får läsaren se från nyhetsartikelns början till slut. Sakfrågan är Trayvon Martins karaktär och vem han egentligen var och debatteras genom hela nyhetsartikeln.
30 Partitio
Nyhetsartikeln är uppbyggd genom ett narrativ av Martins liv. Detta ser vi också i Alcindors sätt att skriva. Det används många känsloappeller i texten, exempelvis när Martins faster nämner hennes mest minnesvärda stunder med honom. Dessa återkommer genom hela nyhetsartikeln och får texten att genomgå ett ständigt tema av sympati för unga Martin och hans familj.
Confirmatio
Förargumentationen i nyhetsartikeln syns i familjemedlemmarnas narrativ. Många citat och berättelser påvisar hur nära relation Martin hade med personerna som Alcindor intervjuar. Förargumentationerna tyder på att Martin var en typisk tonåring med drömmar om att bli pilot, atletisk, rolig och lugn. Martin beskrivs som normal och det är dessa argument som utlöser frågan kring Zimmermans motiv för att skjuta Martin. Alcindor presenterar argumentation kring negativa kännetecken hos Martin, vilket ifrågasätter Zimmermans attityd till rasprofilering.
Refutatio
Motargumentationen i nyhetsartikeln tyder mycket på Zimmermans sida när det kommer till Martins rättsfall. Dock nämns Zimmerman ytterst få gånger i artikeln, exempelvis när Alcindor nämner Zimmerman och hans advokats tillgång till Martins sociala medier för att få underlag för våldsamt beteende. Detta och beskrivelserna av Martins livsstil, exempelvis hans guldtänder, hoodie, tatueringar, hans intresse för martial arts och hans skolgång, kan ses som motargument.
Conclusio
Alcindor avslutar artikeln med ett citat av Miriam Martin som slår hårt. "Tracy was just crying, saying, 'My baby gone. My baby gone,'" she said (översättning: Tracy grät bara och sa ‘Mitt barn är borta, mitt barn är borta’). Som nämnt innan är nyhetsartikeln full av känsloappeller som ska beröra läsaren, och detta syns tydligt i nyhetsartikelns slut. Det är efter narrativet kring Martins liv som Alcindor avslutar med Martin död och familjens sorg.
31 För att gå tillbaka till händelsen som gjorde Martin till en symbol, går Alcindor tillbaka till hans död som sammanfattas. Alcindor berättar om Martins död under inledningen och tar upp händelsen som avslutning.
7.2 USA Today: George Floyd's death another wound for Minneapolis' black community: 'Why can't I just be black in the state of Minnesota?'
Publicerad 27 maj 2020 av Tyler Davis och Ryan W. Miller.
Nyhetsartikeln handlar om George Floyds dödsfall i Minnesota och hur afroamerikaner fortfarande är offer för polisbrutalitet i USA. Journalisterna Tyler Davis och Ryan W. Miller intervjuar afroamerikaner som berättar om deras rädsla för polisbrutalitet, presenterar fall kring afroamerikanska offer för polisen och den afroamerikanska gemenskapen i Minnesota.
7.2.1 Etos
Davis och Millers etos syns i större utsträck i deras journalistik. Genom att försöka hitta bakgrundinformation gjordes ett försök till att få en tydligare bild av Davis och Miller, men informationen är för begränsad för att kunna göra ett större antagande. Davis och Miller har tillsammans skrivit kring Floyd-fallet förut enligt nyhetsartiklar av Ryan W. Miller, Jordan Culver, Tyler J. Davis, Grace Hauck och Joel Shannon (2020:2020). Eftersom de har arbetat med liknande nyhetsartiklar med samma ämne har de ett starkt etos i fältet de arbetar med och har ökat förtroende till sina läsare. Davis och Millers etos syns också i det väl genomtänka innehållet, exempelvis genom att endast intervjua afroamerikaner. Det får Davis och Miller att anses trovärdiga efter som de valt att inkludera de som berörts mest av rasprofilering och Floyds död.
7.2.2 Logos
Davis och Miller intervjuar endast afroamerikaner som berättar om den rådande situationen i Minnesota. Davis och Miller refererar också till olika polismord av afroamerikaner i Minneapolis. Dessa stärker intervjupersonernas uttalanden kring polisbrutalitet som ett faktum. Fall som nämns refererar också till olika uttalanden från polisen, där exempelvis chefen för Minneapolis polisförbund Bob Kroll kallar Black Lives Matter-rörelsen för en terroristorganisation. Dessa referat baseras på artiklar från Minnesota nyhetskälla
32 StarTribune. Här använder alltså journalister fler exempel för att stödja faktumet att afroamerikaner fortfarande utsätts för våld och diskriminering i specifikt Minneapolis.
Andra typer av källor är Minnesota Historical Society som berättar om den växande grannskapet av afroamerikaner mellan 1930 och 1970-talet. Carmen Means är verkställande direktör för Central Area Neighborhood Development Organization. Hon berättar att platsen där Floyd dog delade grannskapet där diskriminering genom rasprofilering är vanligt, speciellt när det handlar om tjänster. Minnesota Historical Society nämner också att mellan 1980–2000-talet höjdes kriminaliteten i området och refererar också till crack-epidemin. Carmen Means håller med att Minneapolis inte har tillit till polisen och nämner att gemenskapen i Minneapolis är ett exempel på många afroamerikaners erfarenheter gentemot polisen, som också spridits nationellt.
7.2.3 Patos
I början av artikeln intervjuas Bernard Miles där han beskriver sin rädsla för polisens trakasserier och aggressioner. Redan i början av artikeln är patos relevant. Detta när artikeln öppnar upp artikeln innehåll med Bernard Miles citat, “If I had my knee on somebody's neck, I'd already be in prison.” (översättning: Om jag hade mitt knä över någons hals, hade jag redan suttit inne) Därefter väljer Davis och Miller att uttrycka sig i samband med händelseförloppet, exempelvis ”Floyds sista stunder” och ”nationellt uppror” i USA. Carmen Means uttalande är också viktigt att ta med då hon själv är afroamerikan och uttalar att afroamerikaner inte har tilltro för polisen i Minneapolis. Detta ger en känslostämning som rör hennes egna erfarenheter som afroamerikan, vilket gör hennes känslor berättigande och personliga. Davis och Miller sätter också, som vi nämnt tidigare, de som berörts mest i fokus, afroamerikaner. Detta påvisar sympati för den afroamerikanska gemenskapen.
7.2.4 Icke-konstmässiga bevismedlen
En omständighet som Davis och Miller måste ta hänsyn till i denna artikel är händelserna som präglat afroamerikaners bristande tillit till poliser i Minnesota. Exempelvis innehåller nyhetsartikeln information om händelser där afroamerikaner har blivit utsatta för polisbrutalitet som också kostat de livet. Samtidigt har journalisterna valt att skriva om det livfulla afroamerikanska samhället i Minnesota där protester mot polisbrutalitet och
33 dödandet av afroamerikaner är en del av vardagen. Dock skrivs det om den negativa förändringen i samhället där kriminaliteten har stigit, och detta är omständigheter Davis och Miller måste ha i åtanke. De har också behövt ta hänsyn till de personer som berörts mest av Floyds död, afroamerikaner. Därför intervjuas flera afroamerikaner där de kommenterar den rådande diskrimineringen från polisen.
7.2.5 Dispositio Exordium
Nyhetsartikeln väcker uppmärksamhet genom en av de intervjupersoner som uttrycker sorg över Floyds död. Detta ser vi genom citatet "If I had my knee on somebody's neck, I'd already be in prison," (översättning: Om jag hade mitt knä över någons nacke hade jag redan suttit inne) som tyder på händelseförloppet kring Floyds dödsfall som nyhetsartikeln sedan motiverar i ett längre stycke.
Narratio
Nyhetsartikeln är tydlig med vad den rör sig om då rubriken och innehållet har ett samband, speciellt då journalisterna valt att visa ett av intervjupersonernas citat i rubriken. Journalisten går igenom olika fall av polisbrutalitet och sedan historien kring Minnesotas afroamerikanska gemenskap och samhälle.
Partitio
Texten är uppbyggt genom en inledning som presenterar sakfrågan i nyhetsartikeln på ett sympatiskt sätt. Sedan återberättar artikeln händelseförloppet då Floyd blev dödad, vilket är en del av inledningen. Genom att sedan intervjua personer som själva varit med om polisbrutalitet och diskriminering fortsätter artikeln under ny rubrik att berätta om afroamerikanska möten med polisen i Minnesota där de blivit diskriminerade och sedan mist sina liv. Sedan under ny rubrik fortsätter artikeln att berätta om den afroamerikanska gemenskapen i Minnesota, och den utsatthet som på senare år präglat Minnesotas invånare. Artikeln är sedan slut.
Confirmatio
Förargumentationen i nyhetsartikeln tyder på de intervjupersoner från Minnesota som uttalar sig om den diskriminering de upplevt. En stark förargumentation är från den afroamerikanske verkställande direktören för The Central Area Neighborhood
34 Development Organization, Carmen Means, som säger att de (afroamerikaner) i Minnesota inte har tillit till polisen. Förargumentationen att dödandet av afroamerikaner i Minnesota är ett problem är just de fall av offer för polisbrutalitet som artikeln tar upp. Ett annat exempel är de afroamerikaner som intervjuas och berättar om deras erfarenheter av diskriminering och rasprofilering som stärker faktumet kring den rådande rasismen.
Refutatio
Motargumentationen i artikeln är nästintill obefintlig då artikeln är partisk till afroamerikanerna i Minnesota. Det skrivs i slutet på artikeln att Carmen Means understryker diskrimineringen och polisbrutaliteten som ett nationellt problem, vilket också stödjer artikelns ståndpunkt.
Conclusio
Artikeln avslutas med citatet "We don't have a trust for the police in this neighborhood. Period," (översättning: Vi litar inte på poliser i det här området) av Carmen Means och att hennes samhälle i Minnesota inte är ett isolerat problem men också ett exempel på den diskriminering som sker över hela landet.
Recapitulatio
Läsaren får aldrig en riktig sammanfattning utan ett större budskap i avslutningen. Detta refereras till Carmen Means som understryker problematiken.
7.3 The Wall Street Journal: Teen's Killer Says 'Sorry,' Gets Bail Publicerad 20 april 2012 av Arian Campo-Flores.
Nyhetsartikeln beskriver kortfattat om händelsen som ledde till Trayvon Martins död och om uttalanden under George Zimmermans borgensförbindelse (engelskans bondhearing), och påföljden av förhandlingen. Artikeln inleds med händelseförloppet som resulterade i Martins död. Samtidigt beskrivs George Zimmerman, en frivillig grannskapsvakt för området, anklagad för andra gradens mord på Martin.
7.3.1 Etos
Arian Campo-Flores är författare på Wall Steet Journal, och enligt WSJs (2020) hemsida täcker Flores rapporteringsområden som Florida, Sydöstra och Karibien.
Campo-35 Flores har arbetat på tidningen sedan 2010 enligt Wall Street Journal (2020). Han har, enligt sin LinkedIn-profil (2020), haft erfarenhet inom journalistyrket sedan 1997 där han började sin karriär på The American Lawyer. Där arbetade Campo-Flores i ungefär tre år innan han övergick till Newsweek, där han jobbade i ungefär elva år (LinkedIn 2020). Att Campo-Flores har en lång erfarenhet av journalism visas i texten. Trots att artikeln är relativt kort så går det att få en klar bild av vad Campo-Flores skrivit om. I nyhetsartikeln går det även att läsa om båda sidorna i fallet, vilket gör författaren mer trovärdig.
7.3.2 Logos
Nyhetsartikeln beskriver förloppet under förhandlingen. Strukturen är formad genom att mer eller mindre endast hänvisa till vad olika personer sa under och efter borgensförhandlingen gällande George Zimmerman. Däremot finns det inga direkta källor som Campo-Flores använder sig angående förhandlingen. Dock finns det ett videoklipp till artikeln som visar på att förhandlingen filmades, vilket kan antyda hur Campo-Flores har format sitt material. Om så är fallet behöver möjligtvis inte Campo-Flores några fler källor, eftersom det kommer direkt från intervjupersonerna.
7.3.3 Patos
Campo-Flores använder sig av patos på flera ställen i texten. I första stycket nämns Zimmerman vara en frivillig grannskapsvakt, och fortsätter med att Zimmerman är anklagad för mord på en 17-årig kille. Campo-Flores nämner också i samma stycke att Zimmerman ber om förlåtelse till Trayvon Martins föräldrar, och att domaren beslutar om en borgenssumma på $150 000, vilket motsvarar cirka 1 260 000 svenska kronor. Ursäkten till Martins föräldrar beskrivs i referens till Zimmermans narrativ. Exempelvis ska Zimmerman inte vetat hur gammal Martin var och att han trodde att Martin var ungefär lika gammal som han själv. Zimmerman ska också berättat att han inte visste om Martin bar vapen eller inte. Detta upprepas igen några stycken senare och även i ett videoklipp till artikeln där man kan se och höra Zimmerman be om förlåtelse. Campo-Flores nämner även att Martin-familjens advokat, Benjamin Crump, svarar på den här ursäkten och menar på att den utfördes endast för Zimmermans egen vinning och därmed inte kändes äkta. Campo-Flores citerar även Crump när han säger att det var jobbigt för familjen att vara i samma rum som Zimmerman.
36 7.3.4 Icke-konstmässiga bevismedlen
Campo-Flores lägger stort fokus på George Zimmermans förlåtelse under förhandlingen, och kallar det för ett överraskande drag (engelskans surprise move), vilket kan tolkas som positivt laddade ord. Campo-Flores har valt att skriva mycket om Zimmerman, vad han tidigare gjort samt vad hans fru och föräldrar tycker om honom. Det nämns också att hans pappa vittnat om att Zimmerman såg ut som att han hade varit i ett slagsmål dagen efter skjutningen.
7.3.5 Dispositio Exordium
Artikelns rubrik är rubricerad följande för att tidningens läsare direkt ska fatta intresse för artikeln. ”Teen’s Killer Says ’Sorry,’ Gets Bail” kan tolkas på flera olika sätt, och därefter också är något intresseväckande. I första anblick kan rubriken tolkas av läsare som att allt mördaren behövde säga för att bli ostraffad var ett ”förlåt”, utan att veta vilka personer som artikeln handlar om. Denna metod för att väcka intresse eller uppmärksamhet framhävs i artikelns ingress där Campo-Flores börjar berätta om händelsen.
Narratio
Nyhetsartikeln håller sig till ämnet rörande George Zimmermans borgensförhandling och refererar till rubriken två gånger i texten. Campo-Flores tar upp båda sidorna i fallet och lägger inte vid första anblick mer vikt på den ena parten än den andra. Nyhetsartikeln tar inte heller upp något som hände utanför förhandlingen, vilket gör att den är väldigt centrerad i vad den handlar om.
Partitio
Nyhetsartikeln börjar med att ge en kortfattad genomgång om förhandlingen och dess påföljd. Campo-Flores tar sedan upp åklagarens version för att sedan återigen ta upp Zimmermans förlåtelse till Martin-familjen. Överlag varierar informationen mellan de två parterna i förhandlingen, deras berättelser och argument. Den nämner också domarens krav av Zimmerman efter förhandlingen, det vill säga en monitor för att kunna avgöra var Zimmerman befinner sig och utegångsförbud under kvällar och nätter. Domaren menar även att Zimmerman ska förbjudas ha vapen och konsumera alkohol och olagliga droger.
