Diskussion och slutsats

I detta kapitel presenteras och diskuteras studiens slutsats. Inledningsvis presenteras den slutsats som dragits med utgångspunkt i syfte och frågeställningar. Detta följs upp av en fortsatt diskussion och kapitlet avslutas med förslag på fortsatt forskning.

7.1 Slutsats

Syftet med denna studie har varit att undersöka hur det digitala medielandskapets krav på informationsfärdigheter speglas i de styrdokument som reglerar

skolbibliotekens verksamhet. De frågeställningar studien utgick ifrån löd:

• Hur och i vilken utsträckning förekommer digitala informationsfärdigheter i läroplanerna för grund- och gymnasieskola, biblioteks- och

skolbiblioteksplaner samt skolbibliotekens handlingsplaner? • Vilka betydelser ges informationskunnighet i dokumenten? • Vilka olika roller tillskrivs skolbiblioteket i förhållande till MIK?

Studiens material är inte entydigt, men såväl digital informationssökning som digital kompetens i anslutning till informationssökningsprocessen ges stor vikt i

styrdokumenten. Sökkritik som undervisningsinnehåll tycks inte förekomma i någon större utsträckning. Till viss del kan dock ett sökkritiskt förhållningssätt skönjas i intersektionen mellan digital kompetens och informationssökning.

Digital kompetens har en starkare betoning i läroplanerna medan skolbiblioteks-planer, kommunala som lokala, och handlingsplaner i högre grad har tonvikten på informationssökningen. Läroplanerna fokuserar sina skrivningar på elevernas kunskapsutveckling, vilket även skolbiblioteksplanerna gör samtidigt som de också lyfter kompetensen kring dessa färdigheter i anslutning till skolbibliotekets

verksamhet. Handlingsplanerna har ett indirekt fokus på främjandet av elevernas kompetens, de inriktas främst på olika former av läraktiviteter och lektionsteman. Informationskunnighet ges generellt en stor betydelse. Inte bara i relation till elevers skolresultat, utan kanske främst som en demokratifråga. Det är en kompetens och ett kunskapsområde som framhålls i egenskap av en grundläggande förutsättning för att vara en aktiv och delaktig medborgare i det moderna informationssamhället. Skolbibliotekets roll i förhållande till medie- och informationskunnighet ska samsas med dess roll för läsfrämjande och språkutveckling. I studien blir det tydligt att skolbibliotekarien behöver, och delvis redan, betraktas som en del av skolans pedagogiska personal och som skolans informationsexpert. Det ligger också på denne att aktivt hålla sin kunskap uppdaterad samt, att i rollen som kompetens-utvecklare inom MIK, ombesörja för att lärarkollegiet har relevant och aktuell fortbildning på området.

7.2 Diskussion

Styrdokument reglerar skolans verksamhet och har en viktig uppgift när det kommer till att uppfylla likvärdighetsprincipen. De dokument som varit föremål för denna studie lägger stor vikt vid en “tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg” (Skolverket, 2011, 2019a, s. 17) och att elever ska kunna

”orientera sig och agera i en komplex verklighet, med stort informationsflöde, ökad digitalisering och snabb förändringstakt” (Skolverket, 2011, 2019a, s. 7) samt kunna ”använda såväl digitala som andra verktyg och medier för kunskapssökande” (Skolverket, 2011, 2019a, s. 12). Notera att skolbibliotek ingår i synen på en utbildning som ligger i tiden. Skrivningen står dock i relation till läromedel och lärverktyg vilket förstärker bilden av skolbiblioteket som en resurs underordnad skolans kärnverksamhet, snarare än att det är en del av den. Citaten ger också en bild av ett samhälle som förutsätter att skolan håller jämna steg med teknisk och samhällelig utveckling. Elever förväntas ha relevanta kunskaper och förmågor inom informations- och digital kompetens efter avklarad gymnasial utbildning. Detta ställer sålunda krav på kompetens inom skolans organisation. När det kommer till medie- och informationskunnighet så läggs oftast ansvaret på skolbiblioteket. Vikten av skolbibliotekets pedagogiska verksamhet understryks i och med detta. Det är dock svårt att utröna om de förutsättningar som behövs i form av resurser,

kompetensutveckling och intern legitimitet tillhandahålls. Uppgiften att formulera och förankra skolbiblioteks- och handlingsplan på den enskilda skolan tillhör också skolbibliotekariens arbetsuppgifter, vilket förutsätter en förmåga att applicera de offentliga skrivningarna till den egna verksamheten.

Det är viktigt att komma ihåg att bibliotekarier är utbildade inom både

biblioteksvetenskap och informationsvetenskap. Däremot är det långt ifrån alla fackutbildade bibliotekarier som har pedagogisk kompetens, varför också

samarbetet med lärare blir extra viktigt. I studien lyfts skolbibliotekariens roll som informationsexpert fram väldigt tydligt i och med ett framskrivet kompetens-utvecklingsuppdrag för såväl lärare som elever.

Samverkan mellan professionerna är ytterligare en framgångsfaktor för

skolbibliotekets verksamhet som vi ser spår av i handlingsplanerna. Där finns flera skrivningar som betonar närvaron av skolbiblioteket i form av aktiviteter och samarbete med kollegor. Framförallt finns en tydlig ansvarsfördelning som kan följas upp i dessa dokument. Huruvida verksamheten är integrerad i

ämnesundervisningen eller inte är däremot svårare att dra några slutsatser kring utifrån empirin även om skrivningarna indikerar att så ofta kan vara fallet. Samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare kan röra flera olika aspekter av verksamheten, från planeringsstadiet till lektionsaktiviteter. Det kan gälla huruvida skolbibliotekarier medverkar under en lärarledd ämneslektion i klassrummet till en av skolbibliotekarien ledd föreläsning där läraren deltar, i klassrummet eller skolbiblioteket.

Carlsson och Sundin (2018, ss. 69-71) hävdar att informationssökning ofta

prioriteras bort till fördel för källkritik. Undersökningen av styrdokumenten i denna studie indikerar på samma sak. Även om det läggs stor vikt vid informationssökning så är det svårt att identifiera det som mycket mer än den enkla och okomplicerade

aktivitet Gärdén och Utter (2016, s. 15) menar att den ses som. Ett stort fokus när det kommer till informationskunnighet i skolan idag tycks ligga på källkritiken och Carlsson och Sundin (2018, s. 72) påtalar att sökkritik behöver tillfogas till de traditionella källkritiska kriterierna. Tar man den tanken ett steg längre skulle sökkritiken även behöva synliggöras i själva sökningen, så att det kritiska förhållningssättet finns närvarande genom hela processen och inte bara som en avslutande eftertanke. Reflektionen kring varför man hittar det man hittar, och vad det är man inte hittar. För detta krävs den algoritmiska medvetenhet Haider och Sundin (2016, s. 27) önskar se som en del av undervisning i MIK, vilket innebär att eleverna ges de förutsättningar som krävs för att de ska få insikt i hur mänsklig bias blir en del av algoritmiska processer.

Formuleringarna i läroplaner och biblioteksplaner ger utrymme för resurskonflikt mellan läs- och språkutveckling och MIK. Det finns också en viss betoning av källkritik inom MIK-aktiviteterna vilket stärker en bild av att de reducerats till sin mest bekanta del. Det bidrar till en separation mellan områdena trots att läsförståelse är en grundläggande förmåga inom informationskunnigheten. Det kan potentiellt även understödja en godtycklighet där skolan eller skolbiblioteket kan välja vilken del av uppdraget de önskar genomföra. Gärdén (2017, s. 63) menar på att

skolbibliotekariens utbildning är avgörande för verksamheten, att de skolor som saknar en fackutbildad bibliotekarie tenderar att enbart fokusera på läsfrämjande och därmed aldrig tar sig förbi de lägre nivåerna i Loertschers skolbibliotekstaxonomi.

7.3 Förslag på vidare forskning

Det finns fler perspektiv som skulle kunna lyftas i vidare forskning utifrån denna studie. Hur påverkar fackutbildad personal styrdokumenten och närvaron av digitala informationskompetenser? I analys och slutsats lyfts fackutbildade bibliotekarier fram, det är dock inget som går att styrka med empirin då dokumenten inte omfattar personal.

Ett annat perspektiv som skulle vara intressant är balansen mellan skolbibliotekets läs- och språkutvecklande uppdrag och MIK-uppdraget. Det skulle vara intressant med en jämförande undersökning som belyser i hur stor omfattning

skolbibliotekarier ägnar sig åt det läsfrämjande uppdraget i relation till MIK-uppdraget.

Slutligen skulle det vara intressant att utforska styrdokumentspåret och hur

tillvägagångssättet kring författandet av lokala och kommunala biblioteksplaner ser ut. Vilka är delaktiga och varför? Finns en verksamhetsbaserad kompetens