Kurser i ämnet
5.3 Lokala skolbiblioteksplaner
Informations-sökning Sökkritik Digital kompetens
Grundskola 1 9 1 6
Grundskola 2 7 1 8
Gymnasium 1 12 0 1
Gymnasium 2 9 0 0
Tabell 3: Sammanställning av begreppsförekomster i de lokala skolbiblioteksplanerna.
De lokala skolbiblioteksplanerna har generellt en lägre grad av abstraktion än vad motsvarande planer på kommunal nivå har. Det är tydligt att samtliga tar
utgångspunkt i kommunalt antagna styrdokument såväl som läroplaner och andra nationella, och även delvis, internationella styrdokument. Exempelvis citeras Gy11 i de två skolbiblioteksplaner som är upprättade på gymnasieskolor: ”Skolbibliotekets verksamhet används som en del i undervisningen och för att stärka elevernas språkliga och digitala kompetens” (Skolverket, 2011). Skolbibliotekets pedagogiska uppdrag lyfts dock fram i samtliga planer.
I samtliga planer lyfts informationssökning, kritiskt förhållningssätt och digital kompetens fram i olika skrivningar.
Bibliotekarien erbjuder pass i informationssökning och källkritiska
genomgångar och projekt, även i samarbete med skolans IT-pedagoger. Dessa anpassas efter ålder, ämne och tema, och tas fram i samarbete med
undervisande lärare (Grundskola 1).
Skolbiblioteket ska spela en central roll i att förvalta och utveckla [skolans] arbete med digital kompetens (Grundskola 2).
Tabell 3 visar på förekomsterna av begrepp eller skrivningar gällande
informationssökning, sökkritik och digital kompetens kontextuellt kopplat till skolbiblioteket. Informationssökning förkommer främst i sammanhang rörande främjandet av elevers kompetens, användarundervisning eller skolbibliotekets verksamhet. Men omnämns till viss del även när det gäller den fysiska miljön och tillgängliggörandet av resurser.
[Skolbiblioteket erbjuder] läsplatser, arbetsplatser, tillgång till digitala resurser för informationssökning […] (Grundskola 1).
Bibliotekarien har även tips på fria webbresurser och andra relevanta resurser för informationssökning (Grundskola 1).
Sökkritik omnämns endast explicit i en citering från en kommunal skolbiblioteks-plan. Dock tolkas även omnämnandet av källkritik i anslutning till sociala medier som att där finns en sökkritiskt ansats.
Skrivningar rörande digital kompetens är mer närvarande i grundskolornas dokument än i gymnasiernas, men även där är det kanske främst i relation till tillgängliggörandet av digitala resurser och verktyg för informationssökning. Vissa skrivningar rörande elevers informationsinhämtning skulle dock indirekt kunna kopplas till digital kompetens.
[Det] läggs också stor vikt på färdigheter i att självständigt inhämta, bearbeta, granska och tolka information från olika källor (Gymnasium 2).
Likt de kommunala biblioteks- och skolbiblioteksplanerna läggs ingen specifik betoning på de tekniska aspekter som är relevanta för navigering i moderna informationsflöden. Den förhärskande MIK-färdigheten i planerna är informations-kunnighet, och då särskilt informationssökning och källkritik. En av grundskolorna lyfter dock vetenskapligt förhållningssätt i anslutning till MIK och då båda
gymnasieskolorna tar med vetenskapliga källor och källhantering i aktiviteter knutna till elevernas gymnasiearbete.
Högre grad av konkretisering, inte bara vad gäller ansvar och arbetsuppgifter, utan även när det kommer till verksamhetens planering.
• Åk 1 HT
Biblioteksintroduktion för samtliga åk 1 under höstterminen. Fr o m ht18 schemaläggs detta på klassrådstid.
• Åk 1
Undervisning för samtliga åk 1 i informationssökning och källkritik. • Åk 2
Repetition och fördjupning i informationssökning på efterfrågan av lärare.
• Åk 3
Repetition och fördjupning i informationssökning inför gymnasiearbetet med introduktion av vetenskapliga källor. Källkritik och ev källhantering. (Gymnasium 2)
Skolbibliotekariens kompetensutveckling lyfts i två av planerna. Då i anslutning till såväl skollednings som bibliotekariens ansvarsområden.
[Bibliotekarien ska] för sin kompetensutveckling årligen delta i skolbibliotekskonferenser och litterära evenemang samt bevaka
forskningsfältet inom biblioteks- och informationsvetenskap (Gymnasium 1). [Rektor] säkerställer att personalen i skolbiblioteket har relevant kompetens för uppdraget och möjlighet till kompetensutveckling (Grundskola 2).
De flesta av de lokala skolbiblioteksplanerna skriver fram en tydlig ansvars-fördelning i anknytning till skolbibliotekets uppdrag inom den egna skolans
organisation. Det kan röra sig om skolledningens ansvar att fördela resurser, lärares och skolbibliotekariers ansvar för samverkan samt lärares kompetensutveckling.
Att (tillsammans med lärare) stärka elevernas informationskompetens […] (Gymnasium 2).
Skolbiblioteket ska bedriva ett utvecklingsarbete för en ökad digital kompetens samt medie-och informationskunnighet, för både elever och personal
(Grundskola 2).
Sammantaget lyfter även de lokala skolbiblioteksplanerna fram samarbete med lärare och den pedagogiska verksamheten i skolbiblioteken. Informationskunnighet tar visserligen större utrymme än uttalad digital kompetens, men båda aspekterna finns tydligt framskrivna. Vilket även dess vikt för ett lärande i tiden och en kunskapsprogression genom skolstadierna gör. Dessa dokument redogör också för skolbibliotekariens egen kompetensutvecklingsbehov, dennes roll för lärarnas kompetensutveckling. Vissa av dem gör dessutom en ansats till att upprätta en lokal ansvarsfördelning i frågor rörande MIK och skolbibliotek.
5.4 Handlingsplaner
Informations-sökning Sökkritik Digital kompetens
Grundskola 3 3 0 2 Grundskola 4 6 0 2 Grundskola 5 3 2 0 Gymnasium 3 14 1 0 Gymnasium 4 4 0 2 Gymnasium 5 3 0 0
Tabell 4: Sammanställning av begreppsförekomster i de lokala handlingsplanerna.
Handlingsplanerna är i hög grad konkreta och strukturerade efter målsättningar, aktiviteter, ansvar och uppföljning. Samarbete mellan skolbibliotekarie och lärare synliggörs på ett konkret och pragmatiskt sätt i de planerade aktiviteterna. I handlingsplanerna synliggörs progressionen i användarundervisningen genom aktiviteter som syftar till att gradvis fördjupa elevernas kunskaper över tid.
• Åk 1 – FAKTA
Steg 1 HT Biblioteksintroduktion genom visning av biblioteket, katalogen samt de digitala resurserna.
• Steg 2 VT En fördjupning av bibliotekets medieresurser i syfte att eleverna ska kunna hitta och använda dessa. Detta ska göras i samarbete med lärarna, kopplat till lämpligt ämnesområde.
• Åk 2 – FÖRTROGENHET
VT Strategisk informationssökning; källanvändning, citering, upphovsrätt. Eleverna ska kunna kritiskt värdera och förhålla sig till
informationskällor. Genomförs i samarbete med lärarna inom lämpligt karaktärsämne.
• Åk 3 - FÄRDIGHET, FÖRSTÅELSE
HT Genomgång inför gymnasiearbetet; repetition av tidigare kunskaper i källkritik och upphovsrätt/plagiering, fördjupade sökstrategier och källanvändning.
(Gymnasium 4)
Till viss mån förtydligas interna bibliotekssysslor så som upprättande av
handlingsplaner och arbete med statistik i syfte att skapa förståelse för vad, hur och när elever lånar eller söker information.
Tabell 4 visar på förekomsterna av begrepp eller skrivningar gällande informationssökning, sökkritik och digital kompetens. Kontexten för dessa skrivningar rör uteslutande främjandet av elevers kompetens och användar-undervisning då handlingsplanernas utformning fokuserar på konkreta och uppföljningsbara aktiviteter. Exempel på lektionsinnehåll, presenterat i handlingsplanen för grundskola 4 och gymnasium 3:
Introduktion i källkritik och informationssökning med Källspanarna på vårterminen kopplat till ämne de arbetar med i skolan (åk 1-3, Grundskola 4).
• Informationssökningsprocessen. • Att välja ämne och hitta sökord.
• Att välja relevanta källor och göra effektiva sökningar.
• Att läsa och värdera den information som sökts fram och bedöma dess användbarhet samt vilka faktorer som påverkar dess trovärdighet. • Hur man hittar i det fysiska biblioteket och på bibliotekets hemsida. • Hur man hittar information på internet och var man kan leta.
• Upphovsrätten och dess påverkan på användandet av bilder från internet samt var fria bilder kan hittas.
• Källförteckning. (Gymnasium 3)
Informationskompetenser får relativt stort utrymme i planerna. Digital kompetens kan läsas in som en förutsättning för många aktiviteter i planerna, e.g. lektioner i näthat/nätkärlek och netikett, delakultur, filmskapande, podcast, digitalt skapande. Däremot skrivs det sällan ut i text. Det är också sällan mer tekniska aspekter i relation till informationssökningsprocessen kan läsas ut i aktiviteterna.
Årskurs 1-3, viss gemensam informationssökning och källkritik under vanliga bibliotekslektioner.
Årskurs 3 några lektioner om Internet och söktjänster.
Årskurs 5 projekt om informationssökning, källkritik och webbpublicering. Högstadiet, lektioner om wikipedia, söktjänster och källor.
Sökkritik är också ett begrepp som används sparsamt i handlingsplanerna, även om det förekommer till viss del. Precis som med digital kompetens kan det snarare anas i de aktiviteter som skrivs ut.
Känna till olika sätt att använda söktekniker för att förbättra sina sökningar (Gymnasium 3).
Reflektera över sin informationsinhämtning (Grundskola 5). Att planera sin sökning (Grundskola 5).
Handlingsplanerna tolkas i relation till kommunala, nationella och internationella styrdokument. Texterna förankrar dock denna koppling väldigt lite vad gäller referenser och hänvisningar, även om sådana förekommer. Detta är heller inte att betrakta som förvånande då det i regel rör interna dokument, en form av
arbetsplanering. De hänvisningar som görs förekommer i dokumentens inledningar och refererar främst till läroplaner men även skolbiblioteksplaner, lagstiftning, IFLA och UNESCO som.
Det är avsevärda skillnader i struktur mellan handlingsplanerna och övriga dokument i studien. Sammantaget fokuserar handlingsplanerna främst på pedagogiska aktiviteter och det läsfrämjande arbetet, löpande
biblioteks-administration lyfts sällan i dessa dokument, med undantag för viss verksamhets-uppföljning. Skrivningar om informationssökning, sökkritik och digital kompetens är ofta en tolkningsfråga utifrån aktivitetsbeskrivningar. Precis som i de lokala skolbiblioteksplanerna framkommer här en tydlig kunskapsprogression när det gäller MIK, och det går även att skönja en viss samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare.
6 Analys
Ansatsen i analysen av studiens empiriska material tar avstamp i UNESCOS:s ramverk för medie- och informationskunnighet samt de begrepp som redogjorts för i teorikapitlet: informationssökning, sökkritik och digital kompetens.
Styrdokumentens hierarkiska ordning, från nationella och ned till verksamhetsnära, får dock utgöra en struktur, då det finns en tydlig anpassning och konkretisering av skrivningarna från läroplaner och kommunala planer ned på verksamhetsnivå i handlingsplan. Detta trots att resultatet visar på att det föreligger en starkare betoning på digital kompetens i läroplanerna, och biblioteksplanerna snarare emfaserar informationssökning. Även om de sistnämnda ofta refererar till läroplanerna så kan dokumenten även ses som kompletterande till varandra. I resultatet framgår det tydligt att informationskunnighet och digital kompetens anses vara viktiga och grundläggande färdigheter i den svenska skolan. Samtliga typer av dokument lägger stor vikt vid dessa. I synnerhet läroplanerna innehåller ett stort antal skrivningar om informationssökning och digital kompetens. De särskiljer sig dock från övriga planer i studien genom att vara generella styrdokument för undervisning, medan resterande dokument är specifikt inriktade på skolbiblioteks-verksamheten. Att antalet skrivningar blir avsevärt fler i dessa dokument beror också på att de täcker in såväl skolans uppdrag och värdegrund som alla kurs- och ämnesplaner med skrivningar särskilt formulerade för specifika ämnen.
Skrivningarna i de politiskt antagna biblioteks- och skolbiblioteksplanerna ger i mångt och mycket ett stort utrymme för tolkning av vad som ingår i
skolbiblioteksuppdraget utifrån den enskilda skolans behov och förutsättningar. Både dessa planer och de lokala skolbiblioteksplanerna etablerar emellertid en ansvarsfördelning vad gäller MIK och skolbiblioteksfrågor på respektive nivå. De lyfter även kompetensutvecklingen hos skolbibliotekarier, och deras vidare ansvar att ombesörja den samma för skolans lärare när det kommer till medie- och informationskunnighet. Dessa dokument såväl som handlingsplanerna betonar också, med olika grad av konkretisering, den pedagogiska verksamheten,
kunskapsprogression, sökkritik samt samverkan med lärare. Lokala skolbiblioteks-planer upprättade av den enskilda skolan kan dock uppfattas som redundanta i en kommun där en skolbiblioteksplan, eller biblioteksplan som omfattar
skolbiblioteken, antagits av kommunfullmäktige. De skolor som upprättat egna skolbiblioteksplaner tycks dock ofta sakna handlingsplaner, istället planerar de sin verksamhet utifrån skolbiblioteksplanen. Abstraktionsnivån kan då lätt bli aningen för hög för att dokumentet effektivt ska göra annat än att redogöra för skolans skolbiblioteksvision. För detaljplanering av verksamheten lämpar sig handlings-planerna bättre då de av sin natur är högst konkreta och strukturen som många av dem har ger en tydlig bild av ansvarsfördelning mellan skolbibliotekarie och lärare. För att eleverna ska få bästa möjliga förutsättningar att tillgodogöra sig de förmågor det moderna informationssamhället kräver behöver skolbiblioteket uppnått nivåerna nio och tio inom skolbibliotekstaxonomin (Loertscher, 1988, s. 10). Studiens material visar på att det finns en ambition i såväl kommuner som skolor. Men även om många skolor verkar ha möjlighet att förverkliga denna så indikerar också
materialet på att det fortfarande finns ett antal skolor som saknar de förutsättningar som krävs för denna typ av verksamhet, vare sig det är en intern legitimitetsfråga, kompetensfråga eller resursfördelningsfråga.
Chu, Tse och Chow (2011, s. 140) menar dessutom att såväl informationskunnighet som digital kompetens främjas bäst om eleverna är aktivt deltagande i sitt eget lärande. Det innebär att skolbibliotekarierna behöver samarbeta med sina lärarkollegor kring lektionsupplägg och undervisning. Men också att de själva bedriver en pedagogisk verksamhet i skolbiblioteket och hittar arbetssätt som synliggör lärandet. I detta kan processmodellerna för informationssökning utgöra ett verktyg. Det förutsätter dock att skolbibliotekarien har relevant kompetens inom såväl didaktik som pedagogik, alternativt möjligheten att utveckla detta inom ramen för sin tjänst. Gärdén (2017, s. 61) menar att skolbibliotekariens utbildning är avgörande för utformningen av verksamheten i skolbiblioteket. Hon påtalar att skolor utan fackutbildade bibliotekarier generellt tenderar att jobba mindre med elevernas informationskunnighet. De tenderar att fastna i de lägre nivåerna av Loertschers skolbibliotekstaxonomi och endast fokuserar på litteraturförmedling och läsning.
I biblioteks- och skolbiblioteksplanerna för Stockholms stad och Lunds kommun finns tydliga formuleringar om målsättningen med ökad bemanning av
fackutbildade bibliotekarier i skolbiblioteken. Vaggeryds biblioteksplan ger också bemanning och kompetens en framträdande roll då man beskriver den pedagogiska verksamheten som en grundläggande förutsättning för skolbibliotekets uppdrag. Dessutom skrivs betydelsen av MIK fram med samma vikt och parallellt med det läsfrämjande arbetet. Detta visar på en medvetenhet om de faktorer som kan anses bidra till en framgångsrik skolbiblioteksverksamhet: fackutbildade bibliotekarier, pedagogisk kompetens, och balansen mellan läsfrämjande och MIK. Jämförelsen mellan Stockholms stads olika versioner av skolbiblioteksplaner visar också på ett medvetet utvärderings- och utvecklingsarbete i anslutning till planen. Det antyder en önskan om att hålla skrivningar aktuella och relevanta för verksamheten och dess förutsättningar.
I de handlingsplaner som studien omfattat är lektionspass med inriktning på MIK i skolbiblioteket en återkommande aktivitet. Ändå menar kommittén ”Nationell satsning på medie- och informationskunnighet och det demokratiska samtalet” att skolbiblioteken långt ifrån alltid uppfyller sitt uppdrag när det kommer till digital kompetens och ett källkritiskt förhållningssätt (Regeringskansliet, 2020, s. 119). Detta kan potentiellt bero på att lektionstillfällena är för traditionella i sitt innehåll. Ett primärt fokus på den klassiska källkritiken och informationssökningen utan hänsynstagande till den moderna digitala kontexten förbereder inte eleverna för den omvärld de ska vara en del av. Diskrepansen mellan kommitténs påstående och handlingsplanerna i den här studien skulle även kunna härledas till att
skolbibliotekarier som engagerar sig i den typen av verksamhetsplanering också aktivt jobbar för att säkerställa främjandet av elevernas kompetenser inom ramen för skolbiblioteksuppdraget. Det är ett arbete som tangerar till delaktighet i det
pedagogiska utvecklingsarbetet på skolan, den högsta nivån inom skolbiblioteks-taxonomin (Loertscher, 1988, s. 10). Således utgör denna grupp på intet sätt ett
genomsnitt av landets skolbibliotekarier, men kan ändå ge en bild av hur generellt välfungerande skolbibliotek anpassat sin undervisning och verksamhet utifrån dagens digitala medielandskaps krav på nya informationsfärdigheter.