Informationssökning

Som nämnts tidigare betonar samtliga dokument vikten av medie- och informationskunnighet, inte minst när det kommer till informationssökning och källkritik. Till följd av digitaliseringen överlappar informationssökning i flertalet fall även digital kompetens.

Som kan utläsas av tabell 5 så är antalet

förekomster av informationssökning i materialet övervägande störst i läroplanerna. Läroplanerna,

med sina ämnesspecifika skrivningar, har det högsta genomsnittliga antalet

förekomster av begreppen. Skolbiblioteksplanerna är av naturen mer generella i sitt utförande då de ska omfatta samtliga elever, oavsett ämnen eller program.

Informationssökning framhålls som en viktig förmåga i läroplanerna. Som särskilt kunskapsområde i grundskolans läroplan återfinns det främst inom ämnena svenska och samhällskunskap. I gymnasieskolans läroplan är det svårare att urskilja ett särskilt ämne som har informationssökning som kunskapsområde, bland de gymnasiegemensamma ämnena så är det bara engelska där sådana skrivningar förekommer. Bland de programgemensamma ämnena kan skrivningar bland annat återfinnas i samhällskunskap, men främst förekommer det i praktiska ämnen. Det kan indikera på att informationssökning till viss del förbises och, som Gärdén och Utter (2016, s. 15) påtalar, att den ses som en självklar och okomplicerad aktivitet. Carlsson och Sundin (2018, ss. 69-71) menar att källkritik prioriteras framför informationssökning, som snarast blir osynligt både som undervisningsinnehåll och bedömningsunderlag. Utifrån resultatet blir det tydligt att läroplanerna, i synnerhet på gymnasiet, har ett större fokus på ett källkritisk tänkande än på själva

informationssökningen. Att skrivningar om informationssökning mer eller mindre saknas på de mer teoretiska programmen kan bottna i att det förutsätts att eleverna lärt sig detta i grundskolan. Ett sådant resonemang skulle dock kunna leda till avstannad progression i elevernas informationsbeteende samtidigt som

kunskapskraven kopplat till sökning och värdering av information skärps ju högre upp i årskurserna eleverna kommer. Alexandersson och Limberg (2004, s. 114) menar att skolan i allt för hög grad fokuserar på enkla faktauppgifter när det kommer till informationssökning. Skolbiblioteksplanerna och handlingsplanerna antyder dock en positiv utveckling rörande progression inom informationssökning och MIK, vilket kan tyda på att det finns en större medvetenhet om detta på skolbiblioteken idag.

Spannet för omnämnanden av informationssökning i de kommunala biblioteks- och skolbiblioteksplanerna sträcker sig mellan fyra och nio förekomster. Kontexten för dessa är oftast i formen av citat från läroplaner eller ansvarsområden formulerade utifrån en grundsyn om skolbibliotekets kunskapsfrämjande uppdrag. I de

Informationssökning Läroplaner 16 Skolbiblioteksplaner (kommunala) ^~6 Skolbiblioteksplaner (lokala) ^~9 Handlingsplaner ~6

Tabell 5: Genomsnittliga antalet förekomster av informationssökning i de olika dokumenttyperna.

kommunala planerna finns även till viss del skrivningar som explicit syftar till synliggörandet av informationssökningsprocessen, något som går i linje med en av Skolverkets moduler för kollegialt lärande, Kritisk användning av nätet, där vikten av att belysa informationssökningsprocessen och dess komplexitet betonas (Gärdén & Utter, 2016, s. 16). Ett antal av det empiriska materialets skrivningar rörande sökning av information förutsätter även att skolbiblioteket bedriver en pedagogisk verksamhet.

De lokala skolbiblioteksplanerna har i jämförelse ett spann om sju till tolv omnämnanden. För informationssökning finns i regel en tydlig progression utskriven. Sällan för detaljerad, vilket ger utrymme för att hålla lektionsinnehåll uppdaterat och relevant. Liksom i fallet för de kommunala skolbiblioteksplanerna framhåller även enskilda skolor betydelsen av skolbibliotekets pedagogiska verksamhet i sina lokala skolbiblioteksplaner. Intressant är att dessa planer också ger utrymme för den enskilda skolbibliotekarien att skriva fram sina egna

kompetensutvecklingsbehov. Något som blir högst relevant med anledning av den snabba förändringstakt i samhället som digitaliseringen bidrar till.

Störst variation i antalet omnämnanden av informationssökning återfinns i

handlingsplanerna, där spannet sträcker sig från tre till fjorton förekomster. Studiens material visar dock på att skrivningar kopplade till MIK och informationssökning utgör omfattande aktiviteter där fler stadier står omnämnda och fler olika MIK-aspekter lyfts. Dessa aktiviteter innefattar bland annat sökning på internet och i olika databaser. I det förstnämnda räknas exempelvis olika sökmotorer och öppna resurser så som Wikipedia in. Även sökteknik och sökstrategier förekommer bland aktiviteterna, liksom informationssökningsprocessen i stort. I gymnasieskolorna finns också hantering av vetenskapliga källor framskriven i koppling till

gymnasiearbetet, vilket i förlängningen förbereder eleverna för högre studier. Således matchar de planerade aktiviteter som redogörs för i handlings-planerna i hög grad med de skrivningar som finns i MIK-ramverket. Resultatet visar på att det inom verksamheterna råder en medvetenhet om vikten av att synliggöra

informationssökningen, inte minst den digitala. Samtidigt kan formuleringarna bli för koncisa så att vad och hur som ska genomföras blir otydligt. Att lära elever söka information via internet säger exempelvis inte särskilt mycket om vad som åsyftas. En sådan formulering är kanske medvetet öppen för att vara anpassningsbar, likväl som det kan handla om en kunskapsbrist hos personalen när det kommer till sökning på webben.

Utifrån studiens resultat kan skolbibliotekariens roll sålunda beskrivas som expert på informationskunnighet i skolan. Som sådan är det viktigt att etablera samarbete med lärarkollegorna när det kommer till främjandet av elevernas kompetens i informationssökning. Schultz Nybacka (2019, s. 181) påtalar att det finns stort stöd inom forskning för hur effekterna av goda samarbeten inom skola kan minska stress och psykisk ohälsa, vilket i förlängningen stärker elevernas lärande. Ur ett

skolbiblioteksperspektiv är integreringen av skolbiblioteket i skolans övriga verksamhet en kritisk framgångsfaktor (Schultz Nybacka, 2019, s. 181).

Både informationssökning och källkritik påverkas i stor uträckning av individens ämneskunskaper, vilket innebär att allt för generella genomgångar av

informationssökningsprocessens olika moment lätt kan bli för abstrakt. Nygren (2019, s. 20) menar på att krav på elevers tänkande skiljer sig åt mellan olika ämnen. Ofta behövs därför en kombination av lärarens ämneskunskaper och skolbibliotekariens expertis i informationshantering. Samarbetet med lärarna är också grundläggande för att etablera läranderutiner i skolans klassrum. Det kollegiala lärande som omnämns i empirin blir av stor vikt i detta, då Sundin och Carlsson (2016, s. 1002) påpekar att lärare ofta finner det svårt att konceptualisera ”sökning” i undervisningssammanhang.

Värt att notera är att MIK och informationssökning överlag hanteras helt separat ifrån läs- och skrivutvecklingen i styrdokumenten, detta trots att de i hög grad överlappar varandra. Läsförståelse kan sägas vara grundläggande för lyckad

informationssökning, inte minst när det kommer till förmågan att tolka texter i syfte att kunna söka vidare.

6.2 Sökkritik

Informationssökning och digital kompetens är väletablerade begrepp. Sökkritik överlappar båda dessa områden men är troligen inte lika vedertaget som begrepp i verksamheterna. Detta synliggörs också i studien genom antalet omnämningar eller skrivningar som kan appliceras på just detta begrepp (se tabell 6). Tekniska perspektiv på informationssökning, en grundläggande förståelse för hur information kan sökas fram digitalt, hur algoritmer påverkar och förstärker

konfirmeringsbias omnämns inte i någon större

utsträckning. Undantaget är Lunds kommun som faktiskt lyfter dessa aspekter i sin biblioteksplan.

Sökkritik förekommer dock i ett fåtal skrivningar på såväl kommunal som lokal nivå. Dessa rör planering av och reflektion kring sökning, sökteknik och ett kritiskt förhållningssätt till sociala medier. Det tyder på att det finns en viss medvetenhet om dessa frågor bland de kommuner som undersökts. Kontexten för skrivningarna är kopplade till främjandet av elevers kompetens och läraktiviteter kring

informationssökning. I läroplanerna återfinns begreppet inte alls, det går dock potentiellt att läsa in i vissa skrivningar, exempelvis ”en tidsenlig utbildning, bland annat skolbibliotek och digitala verktyg” (Skolverket, 2011, 2019a, s. 17) som lämnar utrymme för samtida tolkning av undervisningsinnehåll.

Sundin (2020, s. 158) menar på att många skolor finner det svårt att förhålla sig till informationssökning online och att applicera källkritiskt tänkande i en digital miljö. Det innebär också att sökkritik är en aspekt som inte prioriteras i skolan. Resultatet tyder på att så kan vara fallet, även om de allmänna formuleringarna som angränsar sökkritiken är svårtolkade. Samtidigt påtalas det i Kritisk användning av nätet att informationssökning omfattar en förståelse för hur sökresultat beräknas (Gärdén & Utter, 2016, s. 16). Haider och Sundin (2016, ss. 27-29) påtalar att

MIK-undervisning bör belysa algoritmers påverkan och bidra till en kritisk förståelse av

Tabell 6: Genomsnittliga antalet förekomster av sökkritik i de olika dokumenttyperna. Sökritik Läroplaner 0 Skolbiblioteksplaner (kommunala) ^~0,3 Skolbiblioteksplaner (lokala) ^0,5 Handlingsplaner 0,5

sökmotorer och sociala medier. Även om aspekter av detta står att finna i studiens empiriska material så är de inte nog detaljerade för att ge en bild av läraktiviteternas faktiska innehåll. Haider och Sundin (2016, s. 30) påtalar dock även att relationen mellan algoritmer och exempelvis sökresultat kan te sig abstrakt. En allmän förståelse leder inte per definition till praktiskt handlande. Överföringen av medie- och informationskunnighet från det specifika till det mer generella är således en nödvändighet för elevernas livslånga lärande. Där i ligger en utmaning för skolan, både i förhållande till undervisningen och till de egna beteendemönstren.

Att använda sökmotorer i skolan utan att reflektera över vad som påverkar sökresultatet är enligt Sundin och Carlsson (2016, s. 1002) att nonchalera informationssökning som undervisningsinnehåll. De hävdar att den kritiska granskningen av källor överlåts åt sökmotorernas algoritmer. Haider och Sundin (2019, s. 90) påtalar även att sökmotorer styrs av strukturella bias. Att

skolbiblioteken i studien lyfter in internet, söktjänster och reflektion i informations-sökningsaktiviteter innebär naturligtvis inte att de med självklarhet har ett

sökkritiskt perspektiv. Det medför dock att eleverna inte lämnas ensamma när det kommer till kunskapsinhämtning via onlinetjänster. Haider och Sundin (2019, s. 90) menar också att sökmotorer i hög grad används på ett strategiskt sätt för att bekräfta befintlig bias. I handlingsplanerna återfinns aktiviteter rörande sökteknik,

sökmotorers tekniska funktionalitet samt den digitala medieekologin. Det kan således tänkas att eleverna ges några av de verktyg de behöver för att utveckla ett sökkritiskt förhållningssätt, på egen hand eller genom skolbibliotekariens

handledning.

6.3 Digital kompetens

Digital kompetens framhålls starkt på

läroplansnivå, men i relation till skolbiblioteket minskas fokuset drastiskt i övriga styrdokument som är föremål för denna studie (se tabell 7). Både Läroplan för grundskolan, förskoleklassen

och fritidshemmet och Läroplan för gymnasie-skolan har ett stort fokus på digital kompetens, så

väl på användandet av teknik och olika digitala verktyg som på mer abstrakta aspekter bland annat rörande digitaliseringens påverkan på samhället. Utifrån resultatet skulle digital

kompetens i läroplanerna kunna beskrivas som antingen väldigt praktisk eller som abstrakt samhällelig förståelse, två ytterligheter mellan vilka interaktionen mellan människa och teknik riskerar att bli osynliggjord. Samtidigt kan inte läroplanerna vara för specifika då de behöver vara relevanta över tid (Skolverket, 2017, s. 9). Även de kommunala biblioteks- och skolbiblioteksplanerna framhåller vikten av digital kompetens. Spannet för omnämnanden av digital kompetens sträcker sig från inga alls och upp till nio förekomster. Dessa är, precis som i läroplanerna, också generella. De skiljer sig dock i det att de har ett skolbiblioteksperspektiv och således nästintill uteslutande fokuserar på digital kompetens i anslutning till

Digital kompetens Läroplaner 23 Skolbiblioteksplaner (kommunala) ^~3 Skolbiblioteksplaner (lokala) ^~4 Handlingsplaner 1

Tabell 7: Genomsnittliga antalet förekomster av digital kompetens i de olika dokumenttyperna.

informationshantering. Den stora variationen i antalet skrivningar kan tyda på att det råder viss osäkerhet när det kommer till digitaliseringens inverkan på

skolbibliotekets roll. Det kan naturligtvis också vara en återspegling av de förutsättningar som råder på kommunens skolbibliotek.

De lokala skolbiblioteksplanerna har ett snarlikt spann som de kommunala planerna, från inga till åtta omnämnanden. Digital kompetens är dock mer uttalad i

grundskolor än på gymnasiet, även om den i hög grad är närvarande även där. En högre grad av konkretion för vad skrivningarna innebär i praktiken saknas dock. Bland grundskoledokumenten i studien var det ett som separerade MIK och digital kompetens till två separata kunskapsområden, detta trots att digital kompetens ingår i MIK-begreppet. Det kan tänkas bero på att skolan önskat betona de skrivningar i grundskolans läroplan som så tydligt framhåller digital kompetens. En annan förklaring skulle vara att det beror på hur synen på MIK i allmänhet kommit att präglas av källkritiken, och att en djupare förståelse för medie- och

informationskompetens sålunda saknas.

När det kommer till handlingsplanerna förekommer endast skrivningar som kan relateras till digital kompetens i tre, det vill säga hälften av dokumenten i studien. I dessa kan den snarast ses som underförstådd och anas mellan raderna i MIK-aktiviteterna. Det är dock svårt att avgöra i vilken grad det i sådant fall skulle röra sig om. Detta förvirras ytterligare av att Skolverket inte använder sig av

nyckelbegrepp så som MIK och digital kompetens i läroplanerna, istället beskrivs det i termer om kunskapsmål och förmågor.

Digitala verktyg har en avgörande roll för elevers informationskunnighet under förutsättning att den integreras och används i undervisningen (Isfandyari‐ Moghaddam & Kashi‐Nahanji, 2011, s. 628; Schultz Nybacka, 2019, s. 195). I materialet är det fler skrivningar som åsyftar användningen av digitala verktyg och tjänster i lektioner och läraktiviteter.

6.4 Sammanfattning

Skolbibliotekens styrdokument emfaserar såväl vikten av informationssökning som digital kompetens. Att skolbiblioteken bedriver en pedagogisk verksamhet förutsätts och denna domineras av MIK. I många fall överlappar digital kompetens och informationskunnighet varandra i det att digitala verktyg och tjänster ska användas för att söka, hitta, välja, värdera och använda information. Sundin (2020, s. 158) menar på att skolan varit dålig på att beakta ett sökkritiskt tänkande och studiens resultat kan indikera att så är fallet. Det är dock svårtolkat då sökkritik potentiellt kan anses vara för specifikt för att få utrymme i planernas generella skrivningar. Ett sådant perspektiv skulle även kunna tillämpas på källkritik, det är däremot ett väletablerat begrepp inom skolan vilket inte sökkritik kan anses vara ännu. Både sök- och källkritik kan däremot tolkas in i ett kritiskt förhållningssätt, om än med visst beroende av skrivningarnas kontext.

Med undantag från läroplanerna framhåller studiens material vikten av såväl skolbibliotekets pedagogiska verksamhet som samverkan mellan skolbibliotekarier och lärare. Den omfattning i vilken för studien relevanta skrivningar förekommer i

läroplanerna är det dock tydligt att skolbiblioteken inte kan lyckas med sitt MIK-uppdrag utan kollegial samverkan. Då skrivningar återfinns i kurs- och

ämnesplanernas kunskapsmål behövs även betygssättande personal vara involverad i arbetet med elevernas medie- och informationskunnighet. Styrdokumenten kan således tolkas som att det är skolbibliotekariers informationsexpertis i kombination med lärares ämneskunskaper som ger eleverna de förutsättningar de behöver för att utveckla nödvändig informationskunnighet.