I följande kapitel diskuteras den analys som gjordes av det empiriska materialet från gymnasielärarnas svar med utgångspunkt i bakgrund, tidigare forskning och teoretiska perspektiv. Diskussionen utgår från studiens syfte och frågeställningar för att utveckla resonemangen som förs i forskning av friluftsliv.
Denna studie syftade till att undersöka hur gymnasielärare pratar om friluftsliv i undervisning inom skolämnet idrott och hälsa för att identifiera vilka kunskaper som förmedlas i friluftsliv.
Gymnasielärarnas arbete med friluftsliv i deras undervisning tyder på att ett enkelt friluftsliv som är simplifierat är det mest realistiskt genomförbara i skolan. Gymnasielärarna ser att platsen har stor betydelse för friluftslivsundervisningens utformning. Samtidigt framkommer att de flesta av gymnasielärarna vill att friluftslivet ska förhålla sig kravlöst till naturen. Både de teoretiska och praktiska kunskaperna prioriteras i undervisningen och vissa av gymnasielärarna ser även att andra värdefulla kunskaper framkommer i friluftslivet.
Däribland hör sociala relationer och värdegrundsfrågor för skolan. Gymnasielärarna tycker att friluftslivet är en viktig del i skolämnet idrott och hälsa och ser utvecklingspotential genom att lägga till nya koncept i friluftsliv.
8.1 Vad har gymnasielärare för syn på friluftsliv i skolundervisningen?
Friluftsliv framkommer som ett mångfacetterat fenomen för de gymnasielärare som medverkar i denna studie. Flera värdefulla berättelser påpekar att friluftslivets utformning bestäms av individen själv och har ett kravlöst förhållande till naturen. Tidigare forskning har likaså undersökt fenomenet friluftsliv och har konstaterat att friluftsliv och dess innebörd är svårt att definiera eftersom individer har olika uppfattning och relation till vad som innefattas i fenomenet friluftsliv (Backman, 2011a; Mikaels, 2018). I
undervisningspraktiken av friluftsliv i skolan lyfter gymnasielärarna fram både teoretiska och praktiska kunskaper som viktiga, men de lyfter även fram att friluftslivet är någonting mer. Gymnasielärarna i studien lyfter också fram att friluftsliv i skolundervisningen är en enkel form av friluftsliv eftersom det är den formen som är genomförbar och realistisk i en skolkontext. Det rimmar väl med vad Backman (2008) beskriver som det ordinära
31
friluftslivets dominans i skolundervisningen, och lärarna i studiens utsagor tyder på att det exklusiva och mer komplexa friluftslivet är för svårt att genomföra i skolan.
Gymnasielärarna nämner flera meningsfulla kunskaper som framkommer i friluftslivet som berör förnimmelser av naturen, hållbarhet samt sociala och kulturella aspekter. Friluftslivets sociala aspekter diskuteras även av Fägerstam (2014) och Sandell och Öhman (2011), vilka påpekar att demokratiska processer kan lysa igenom undervisningen i friluftsliv. De
förnimmelser av naturen som kan vara svåra att konkretisera skulle kunna beskrivas genom det som Annerstedts (2011) skriver om allmänt positiva hälsofördelar med naturmöten.
De kunskaper som framkommer av gymnasielärarnas utsagor kan således värdesättas som meningsfulla kunskaper för eleverna att tillägna sig i friluftslivet. Det framgår dock av flera gymnasielärare i denna studie att det finns en viss problematik med att säkerställa att eleverna har tillägnat sig kunskaperna i friluftsliv. Den problematiken skulle kunna vara en konsekvens av att friluftslivet är ett mångtydigt och mångfacetterat begrepp enligt lärarna i studien, vilket även framkommer i Backmans (2011a) och Mikaels (2018) studier där friluftsliv beskrivs som någonting subjektivt och individuellt och skulle därigenom kunna vara en av anledningarna till att friluftslivet i skolan blir problematiskt att genomföra.
Därigenom är gymnasielärares syn på friluftslivet som ett kravlöst förhållande till naturen enligt dem själva motsägelsefullt eftersom gymnasieskolan är uppbyggd av läroplaner som innehåller kunskapskrav (Skolverket, 2011).
8.2 Hur möter och skapar gymnasielärare undervisning i friluftsliv utifrån de förutsättningar de har?
För att närma sig genomförbar undervisning i friluftsliv strävar gymnasielärarna efter ett enkelt friluftsliv, samtidigt som detta kräver en hel del resurser. Tid, gruppstorlek, platsen och ekonomiska resurser är aspekter som påverkar friluftslivets karaktär i riktning mot den enklare utformningen som lärarna berättar om. Att det finns olika typer av friluftsliv har Backman (2008) tidigare kommit fram till, och han påpekar även att ett exklusivt friluftsliv är svårt att genomföra i skolan. Skolinspektionens (2018) kvalitetsgranskning påvisar att friluftslivet i skolan får lite utrymme, vilket kan ha att göra med lärarna i studiens uppfattningar om hur friluftsliv borde vara i förhållande till vad som är realistiskt att genomföra. Gymnasielärarna försöker göra undervisningen meningsfull för att få eleverna att se mervärdet av att vistas i naturen. Undervisningspraktiker som lärarna använder sig av
32
skapar därav meningsfullhet som är den avgörande faktorn för om eleverna lär sig för livet eller bara för stunden (Carlgren, 2020). Gymnasielärarna möter undervisning genom att försöka skapa en undervisning som ger en helhet till friluftsliv, genom att visa på såväl teoretiska som praktiska delar av ämnet. Denna helhetssyn har även Lyngstad och Saethers (2020) använt sig av när de i sin forskning arbetar med begreppet friluftsliv literacy. Genom att använda friluftsliv literacy för att förstå meningsfullheter av friluftslivet kan ett mer holistisk perspektiv av fenomenet definieras. På så sätt kan eleverna se mervärdet av det innehåll som undervisningen i friluftsliv kan bidra med.
Friluftsliv har en möjlighet att fylla ett behov som kan uppstå när samhället förändras i riktningen som det gör nu. Gymnasielärarna berättar oroande om en samhällsutveckling som blir allt mer stillasittande och digitalt influerad. De ser att friluftslivet skulle kunna fungera som en motpol mot detta för att människor kan komma att känna ett behov av att vistas ute i naturen. Även Quennerstedts (2008) och Annerstedts (2011) forskning förklarar att naturupplevelser är fördelaktiga för individers hälsa och välmående. Vissa av gymnasielärarna ser en möjlighet för friluftslivet att ta en roll som en hälsofrämjande aktivitet i samhället. Mot bakgrund av att ungdomar idag idkar mindre friluftsliv och har sämre kunskaper i friluftsliv kan det vara nödvändigt för undervisningen i friluftsliv att ta in nya influenser i form av andra aktiviteter än de traditionella. Detta skulle kunna vara ett sätt att skapa ett intresse även hos de nya generationerna som enligt Naturvårdsverket (2015) inte verkar ha samma intresse för friluftsliv. Denna form av utveckling av det traditionella friluftslivet är liknande det som Sibthorps, Funnells, Rileys, Chans och Meerts-Brandsmas (2018) kallar för outdoor- och adventure education som förutom att möjligen kunna utveckla ett större intresse för friluftsliv även kan utveckla sociala aspekter, vilket även Sandell och Öhman (2010) skriver är en del av vad som kan utvecklas under friluftsliv. De nyare koncepten som är influerade av adventure education skulle kunna krocka med friluftslivets kravlösa karaktär om prestationen har en central betydelse. Eftersom friluftslivet i skolan verkar få positiv respons från elever kan det tyda på att den nuvarande undervisningen ändå lyckas möta och skapa intresse. Om undervisningen även kan influeras av nyare koncept som adventure education kan intresset för friluftsaktiviteter öka. Om elevernas intresse för friluftsliv blir större kan merparten komma att aktivera sig i naturen även på fritiden, vilket kan innebära att lärandet har blivit större och att eleverna har tillägnat sig powerful knowings.
33
8.4 Metoddiskussion
I denna studie finns några begränsande faktorer som med ett kritiskt förhållningssätt bör påpekas. Till en början var fler än de fem genomförda kvalitativa semistrukturerade intervjuer tilltänkta, men uteblev eftersom vi inte lyckades knyta kontakt med fler lärare. Studiens ämnesinnehåll, tidpunkt eller genomförande kan ha påverkat och kanske inte passade in i de efterfrågade gymnasielärarnas planering. Valet att använda sig av ett bekvämlighetsurval gör att studiens resultat inte blir representativt för hela populationen av gymnasielärare i idrott och hälsa eftersom urvalet blir begränsat till de personerna i närheten av författarna.
Därigenom är det svårt att säga att studiens resultat går att överföra till andra sammanhang, vilket gör att generaliserbarheten av studien är lägre än vad som hade kunnat åstadkommits (Bryman, 2011). Om en annan form av urval hade använts skulle det kunna gjort att yrkesgruppen idrottslärare bättre speglades och därigenom hade generaliserbarheten blivit högre och mer intressant för andra sammanhang. Det ska därtill nämnas att urvalets storlek påverkar studiens tillförlitlighet. Eftersom studien är utformad med denna metod, urval och avgränsningar kan inte gymnasielärarna representera den stora delen av dem som arbetar med friluftsliv. Intervjuer via videosamtal förde med sig ett par problem som måste vara i åtanke när arbetet läses. Informanternas kroppsspråk och gester hade kunnat komplettera svaren på frågorna för att få erhålla en djupare förståelse av dess innebörd. Bryman (2011) påpekar att det kan vara bra att bekanta sig med miljön som informanterna arbetar och är aktiva i, vilket blev svårt eftersom allt genomfördes digitalt. Eftersom båda författarna av denna studie är oerfarna gällande genomförandet av kvalitativa intervjuer finns det risk att intervjuerna kanske inte utfördes på det mest optimala sättet. De första intervjuerna som genomfördes resulterade i mindre empiriskt material, vilket kan ha påverkats av intervjutekniken. Bryman (2011) skriver att det finns många saker som kan gå fel för en nybörjare som intervjuar. Detta gjorde även att det empiriska materialet kanske inte blev så bra som det hade kunnat bli om intervjuarna varit mer erfarna. Urvalsgruppens storlek av fem informanter innebar att allt empiriskt material transkriberades. När människor pratar är det dock sällan i kompletta meningar och i transkriberingen redigerades vissa utfyllnadsord som eh, öh och liksom bort för att inte riskera att intervjupersonen ska “te sig snudd på korkad för en läsare” (Bryman, 2011, s.431). Dock så ändrades inte innebörden av intervjusvaren, vilket enligt Bryman (2011) är en viktig del när man redigerar talspråk till skrift. Den tematiska analysen i studien genomfördes för att kunna koda materialet och skönja teman som passade till arbetet. Detta var en del av den inledande metodologiska processen, men landade ofta nära intervjuguidens frågor. De olika temana behövde därigenom specificeras för att ge en
34
tydligare analys av den empiriska datan. Genom noggrann läsning kunde andra teman utvecklas vilket synliggjorde gemensamheter och skillnader i gymnasielärarnas svar. Hade studiens författare varit mer erfarna hade möjligen fler intressanta teman hittats i det empiriska materialet.
35