Friluftslivets undervisningspraktiker

7.2.1 Friluftslivets aktiviteter

Informanterna ger sin syn på vad undervisningen i friluftsliv innehåller. Efter att ha pratat med gymnasielärare framkommer det att olika lärare har liknande friluftsaktiviteter i undervisningen av friluftsliv. Informanterna berättar att det krävs en hel del förberedelse innan de ger sig ut i naturen:

Jag brukar visa någon bra film när de förklarar vad friluftsliv är och de får diskutera vad de tycker. Sen så går jag igenom de här olika delarna då, med vilken utrustning som är bra och hur man kan packa en väska på ett bra sätt, och hur man använder till exempel stormkök och eld.

(Lärare B, 6/5-2021)

Vi tittar på film om vandring, film om paddling, vi förbereder oss för resan. De får göra egna packlistor och så vidare. Så eleverna planerar hela turen gemensamt. Då får man alla bitar där, allemansrätten och de bitarna såklart, klädsel och sånt, då får man den helheten.

(Lärare E, 10/5-2021)

Informanterna berättar att en vanligt förekommande aktivitet som sker i den förberedande undervisningspraktiken med eleverna är filmvisning av friluftslivets olika delar. En annan poängterar allemansrättens viktighet:

Man pratar ju såklart om allemansrätten innan man ger sig ut i naturen.

(Lärare C, 6/5-2021)

Informanten fortsätter att förklara varför allemansrätten är väsentlig för eleverna att vara medvetna om innan vistelsen i naturen börjar:

Det är hela miljötänket idag, att vi behöver vara rädda om våra resurser, att vi överutnyttjar jordens resurser så att det kan ju vara just att få en förståelse för naturen och sådana aspekter. Man vill lära folk att leva på ett mindre slit- och slängsätt. Att man tar vara på och tar hand om naturen på ett bra sätt och man lär sig värdesätta det.

(Lärare C, 6/5-2021)

23

Informanterna påtalar att det förberedande arbetet med de teoretiska delarna av friluftsliv är viktiga. Det kan tolkas utifrån ovanstående att packning och utrustning samt allemansrätten är nödvändigheter innan eleverna ger sig ut i naturmiljöer. I undervisningen får eleverna även möjlighet att lära sig mer praktiska kunskaper:

Ja, jag tänker att det vi gör i skolan alltså de får ju lära sig att bygga en bår och bygga vindskydd. Ja och lära sig att göra upp eld.

(Lärare A, 5/5-2021)

Det vi har gjort när det gäller friluftslivet, vi hade en friluftsdag där jag var behjälpt av de andra lärarna. I det ingick stormkök, att sätta upp vindskydd, det ingick orientering och lite liknande saker. Göra upp eld och lite allt möjligt.

(Lärare D, 10/5-2021)

Vad som kan utläsas av informanternas påståenden är att undervisningens praktiska delar fokuserar till att bygga bår, sätta upp vindskydd, göra upp eld och laga mat på stormkök. En av informanterna påtalar även att eleverna fick lära sig att orientera, vilket ingick i en friluftsdag.

7.2.2 Det enkla friluftslivet

De flesta av informanterna var övertygade om att elevgruppens storlek påverkar hur friluftsliv kan genomföras eftersom mindre grupper anses ge större möjlighet för att kunna genomföra friluftsliv på det sättet som informanterna önskar. En av informanterna beskriver gruppstorlek och kostnader för friluftsliv som möjliga hinder i undervisningen:

Jag personligen älskar friluftsliv, men jag tycker inte man har förutsättningar för det i skolorna. Det är så helt enkelt. Just de här gruppstorlekarna med 30 stycken elever i grupperna och kostnaderna och de bitarna, det är svårt att genomföra.

(Lärare E, 10/5-2021)

Informanten ger uttryck för att mindre elevgrupper på ett enklare sätt kan etablera naturmöte och påpekar att förutsättningarna är svårare med större elevgrupper. Nedanstående utsaga tyder på att friluftslivets utformning kan styras av ekonomiska förutsättningar. En av

24

informanterna förklarar att elevernas socioekonomiska förutsättningar inte får vara ett hinder för att eleverna ska kunna delta i undervisningen:

Och sen så har jag ju såklart inga krav på vilken slags utrustning man har, jag kan ju inte begära att dom ska köpa GoreTex regnställ och så vidare. Det är inte alla som har det, och det är ju dyrt liksom, men då har jag ju redan innan pratat mycket om det så att ingen känner att att det ska bli någon sådan fråga klassfråga liksom, det ska vara likvärdigt här. Så det får ju inte kosta någonting att delta i såna här grejer utan man tar det man har.

(Lärare B, 6/5-2021)

Ett påstående från en annan informant ger en antydan till att denne gärna låter sina elever testa olika friluftsaktiviteter, men att de ekonomiska förutsättningarna kan vara ett hinder för sådant:

Nej, hade man haft obegränsat med pengar så hade det varit kul liksom att alla eleverna fick testa på långfärdsskridskor och åka skidor och vara ute. Numera så är det lite ekonomiskt också som sätter stopp för vissa grejer.

(Lärare A, 5/5-2021)

Ett annat återkommande tema under intervjuerna är att det enkla friluftslivet ibland kan kräva ordentligt med tidsresurser för att kunna genomföras. En av informanterna uttrycker tidsaspekten på följande sätt:

Det är också en tidsaspekt i de här grejerna, om man ska gå iväg nånstans och så, man har sina minuter, in med en klass, sen har man en ny klass, där är inte alltid så mycket tid som man skulle vilja.

(Lärare C, 6/5-2021)

Även om man inte ägnar hur mycket tid som helst åt det under läsåret alltså för det är ju inte rent praktiskt möjligt kanske att man genomför flera vandringar och grejer, det går inte riktigt. Det blir schemabrytande också, man blir av med andra lektioner och så ju, men någon gång så är det ju härligt och man försöker vara ute och göra andra saker också.

(Lärare B, 6/5-2021)

En av informanterna förklarar att längre undervisningstillfällen eller friluftsdagar kan bli schemabrytande och andra lektioner drabbas av att eleverna kan behöva vara iväg under längre perioder än bara under idrottslektionen. Det kan innebära att lärarna känner att de inte

25

hinner undervisa i friluftsliv som de hade velat göra. Dessa möjliga hinder för friluftsliv skulle kunna vara faktorer som gör att gymnasielärare i idrott och hälsa känner att deras undervisningspraktik i friluftsliv måste simplifieras för att kunna bedrivas och därigenom skapas en enklare utformning av friluftslivet.

7.2.3 Kunskaper som syns i undervisningen

Informanterna förklarar vilka förväntningar de har på sina elever och vad som krävs för att anses ha klarat av momenten i friluftslivet:

Deltar man så är det godkänt och om man då dessutom är aktiv och engagerad och visar att man har koll på sakerna och man har tänkt till kring packningen och utrustningen, och man är aktiv när det är matlagning och visar att man kan hantera ett stormkök och så vidare så kan man ju nå lite högre betyg.

(Lärare B, 6/5-2021)

Att dom kan sätta ihop ett kök, starta igång, vet vad man behöver tänka på. Att man vet hur man ska föra sig i naturen, vad man behöver tänka på liksom för att vara förberedd.

(Lärare C, 6/5-2021)

Det står ju med då i målen att man ska både planera och genomföra friluftsaktiviteter så planeringsdelen är att de får förbereda under en lektion och testa så att de kan öva i en grupp och klara av de här momenten.

Sen att dom visar att dom kan det när vi är ute i skogen, och samarbeta och genomföra de här stationerna, och då blir man godkänd i det liksom målet eller kursmålet.

(Lärare A, 5/5-2021)

Det som kan utläsas av informanternas berättelser är att eleverna behöver uppvisa sina kunskaper i friluftsliv i såväl den bakomliggande teorin som att utföra momenten praktiskt.

Det förväntas av eleverna att de är förberedda och har tagit del av den förståelse som krävs för att vara behjälplig och fungerande i det givna sammanhanget som sker i friluftslivet. En av informanterna nämner att det är viktigt att man kan “föra sig i naturen”. Det skulle kunna innebära att eleverna både förstår allemansrätten teoretiskt och vet hur den ska appliceras väl ute i naturen. De flesta av informanternas svar har vi tolkat som att kunskaper inom friluftslivet finns i både vetandet och görandet. Det framkommer även att kunskaper om

26

oförutsägbara händelser och överlevnad i naturen är delar som undervisningen inom friluftslivet innehåller:

Ja, du ska ju på något sätt vara förberedd på oförutsedda händelser, det är det som är viktigt om du ska röra dig ute i naturen.

(Lärare E, 10/5-2021)

Ja, vi har ju valt dom här grejerna, lite mer fokus på överlevnad och att lära sig hur man kan överleva i naturen, vi har lite genomgångar kopplat till detta.

(Lärare A, 5/5-2021)

En annan beskrivning av vad eleverna ska kunna förklaras genom ett relativt raljant uttryck:

Det är lite basic, där tittar vi lite basic… De har inte den bakgrunden, så där kan man ju börja ganska basic, till exempel att du inte går på en vandring i högklackat. Det är ju inte alls ovanligt att man tror att man ska ut på vandring i högklackat.

(Lärare E, 10/5-2021) Informanten menar att eleverna kan ha relativt begränsade förkunskaper och erfarenheter av friluftsliv, vilket gör att undervisningen måste ske på en nivå som informanten benämner som “basic”. Vi har tolkat informantens utsaga som att det i lärarens kunskapspraktik läggs fokus på hur man klär sig och vilken utrustning som är lämplig för specifika friluftsaktiviteter.

I informantens undervisningspraktik tenderar denne att även hamna i diskussioner om hållbarhet med sina elever:

I en önskevärld har vi nu fått upp ögonen för att friluftsliv är fantastiskt. Det här måste vi vara rädda om och vi måste börja fundera på miljön. Är det rimligt att även om vi har råd att flyga 4-5 gånger om året och åker utomlands. Det kanske är rimligt att vi åker en gång. Någonstans att man börjar titta på dessa diskussionerna, för det är dessa diskussioner jag hamnar i när man pratar friluftsliv. Om flyget nu är så miljöfarligt, är det rimligt att vi har råd att åka utomlands fem gånger? Kan det va rimligt att man åker en gång om året?

(Lärare E, 10/5-2021)

En av informanterna berättar att friluftsliv i skolan kan bidra med att eleverna lär sig att vara rädda om miljön och börja fundera på konsekvenserna över våra vardagliga beteenden.

Undervisningspraktiken i friluftsliv kan därav tydas innefatta en miljömedvetenhet som kan

27

påverka elevernas beslutsfattande i livet. På så vis kan eleverna tillägna sig meningsfulla kunskaper som gör att de kan möta naturen på egen hand och fatta hållbart medvetna beslut.

Därigenom kan undervisningspraktiken innebära att eleverna tillägnar sig powerful knowings eftersom kunskaperna även kan komma att ha en inverkan på det vardagliga beteendet och beslutsfattandet. På så sätt kan undervisningspraktiken bidra med att eleverna tar del av viktiga kunskaper som de annars kanske inte hade lärt sig. Det enkla friluftslivet som gymnasielärarna anser är genomförbart i skolans verksamhet visar sig ändå vara en krävande undervisningspraktik med många möjliga hinder som inte helt överensstämmer med hur lärarna helst hade genomfört friluftslivet. Av gymnasielärarnas utsagor kring olika friluftslivsaktiviteter som utförs i skolans kontext synliggörs genomförbarheten av aktiviteten som en av de viktigaste aspekterna. Det är dock tydligt att gymnasielärarna är medvetna om vad som framkommer av läroplanerna och att de mest betydelsefulla delarna därigenom är det som görs i friluftslivsaktiviteterna. I informanternas berättelser hänvisas till läroplanen i idrott och hälsa där det framkommer att eleverna ska planera, genomföra och delta i undervisningspraktiken som utförs i skolan (Skolverket, 2011). I det enkla friluftslivet kan det därav utläsas att eleverna får möjlighet att planera, genomföra och delta i friluftsliv för att kunna lära sig de kunskaper gymnasielärarna förmedlar och fokuserar i den didaktiska praktiken. Det kan därigenom synas att gymnasielärarna ser på friluftsliv i skolan som ett sätt för att lära eleverna att kunna genomföra friluftsliv på egen hand genom att de får planera, genomföra och delta i undervisningen. Således får eleverna möjlighet att tillägna sig powerful knowings som kan innebära att eleverna får intresse för och värderar friluftsliv i större grad än tidigare.