Framtida forskning - En kvalitativ intervjustudie om hur gymnasielärare i idrott och hälsa ar

I den här studien och i tidigare forskning inom friluftsliv framkommer friluftslivets mångtydighet. Det medför att fenomenet friluftsliv i skolsammanhang ytterligare kan begripliggöras för att skapa meningsfulla undervisningspraktiker. Därav kan Lyngstads och Saethers (2020) friluftsliv literacy bidra med en tydlighet för att relevantgöra förståelsen av de viktiga och aspekterna som kan framkomma i friluftsliv. Det har visat sig i undersökningar att de som idkar minst friluftsliv är dem mellan 16–24 år. Det kan därför vara intressant att försöka förstå varför den åldersgruppen påvisas utföra en mindre mängd friluftsliv. Där kan Sibthorps, Funnells, Rileys, Chans och Meerts-Brandsmas (2018) outdoor- och adventure education vara koncept för att försöka motivera och engagera ett större intresse i friluftsaktiviteter. På så sätt hade aktionsforskning, för att närmare granska forskningsområdet, på en skola med en grupp elever kunnat vara givande för att göra en jämförelse av traditionellt friluftsliv och friluftsliv inspirerat av adventure education. En sådan metod skulle kunna användas för att ta reda på vilken av infallsvinklarna som bidrar till att elever tar med sig kunskaper även utanför skolan. Genom att använda sig av aktionsforskning som kvalitativ metod kan forskningsområdet påverka och förändra undervisningen mer direkt. Det skulle kunna leda till att koncepten kan prövas även på andra skolor för att se vilka konsekvenser en sådan studie kan innefatta och på så vis kan generaliserbarheten bli större. Aktionsforskning är en metod som uppmanar, i detta fall lärare, att reflektera över sin undervisning och som syftar till att förbättra undervisningspraktiken. Forskaren kan därmed ge sig in i skolan för att belysa forskningens objekt (Christoffersen & Johannessen, 2015). Således kan både en större förståelse av vilka kunskaper som förmedlas i undervisningen skapas samtidigt som nyare koncept och inslag kan förändra undervisningens innehåll. På så sätt kan möjligen ett ökat intresse för friluftsliv synliggöras genom små förändringar i undervisningen. Det skulle således kunna ge ett perspektiv av vilket friluftsliv som tydligast kan ge ett intresse för att idka friluftsliv på fritiden. På så sätt kan det vara intressant att undersöka om det finns kausalitet mellan den undervisning som gymnasielärare bedriver har inflytande på elevers fortsatta intresse av friluftsliv på deras fritid.

Referenslista

Litteratur

Alvehus, J. (2013). Skriva uppsats med kvalitativ metod: en handbok. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Boman, M., Lindhagen, A., Sandberg, M., & Henningsson, S. (2014). Tätortsnära friluftsliv.

I Fredman, P., Stenseke, M. & Sandell, K. (red.) (2014). Friluftsliv i förändring: studier från svenska upplevelselandskap. ([Ny], bearb. [utg.]). Stockholm: Carlsson.

Bryman, A. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. (2., [rev.] uppl.) Malmö: Liber.

Carlgren, I. (2015). Kunskapskulturer och undervisningspraktiker. Göteborg: Daidalos.

Christoffersen, L. & Johannessen, A. (2015). Forskningsmetoder för lärarstudenter. (1. uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Eskilsson, L. (2008) Fritid och demokratisering. I Sandell, K & Sörlin, S (red) (2008) Friluftshistoria: från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Carlsson.

Fredman, P., Sandell, K., Stenseke, M., & Emmelin, L. (2014). Inledning. I Fredman, P., Stenseke, M. & Sandell, K. (red.) (2014). Friluftsliv i förändring: studier från svenska

upplevelselandskap. ([Ny], bearb. [utg.]). Stockholm: Carlsson.

Nilsson, J. (2007) Friluftsliv - en begreppsproblematisering. I Larsson, H. & Meckbach, J.

(red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Nilsson, J., Kraepelien-Strid, E. & Seger, J. (2007) Friluftsliv och naturmiljöaktivitet i skolan. I Larsson, H. & Meckbach, J. (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. (1. uppl.) Stockholm: Liber.

Sandell, K. & Sörlin, S. (2008) Inledning. I Sandell, K & Sörlin, S (red) (2008) Friluftshistoria:

från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Carlsson.

Sundberg, M, & Öhman, J (2008) Hälsa och livskvalitet. I Sandell, K & Sörlin, S (red) (2008) Friluftshistoria: från "härdande friluftslif" till ekoturism och miljöpedagogik: teman i det svenska friluftslivets historia. (2., omarb. uppl.) Stockholm: Carlsson.

Young, M. (2014) Powerful knowledge as a curriculum principle. I Young, M.F.D. &

Lambert, D. (2014). Knowledge and the future school: curriculum and social justice. New York:

Bloomsbury Academic.

Vetenskapliga artiklar

Annerstedt, M. (2011). Nature and public health [Elektronisk resurs] : aspects of promotion, prevention, and intervention. Diss. (sammanfattning) Alnarp: Sveriges lantbruksuniv. https://pub.epsilon.slu.se/8424/2/annerstedt_m_111109.pdf

Backman, E. (2008). What Is Valued in “Friluftsliv” within PE Teacher Education?--Swedish PE Teacher Educators’ Thoughts about “Friluftsliv” Analysed through the Perspective of Pierre Bourdieu. Sport, Education and Society, 13(1), 61–76. https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/13573320701780522

Backman, E. (2011a). What Controls the Teaching of “Friluftsliv”? Analysing a Pedagogic Discourse within Swedish Physical Education. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 11(1), 51–65.

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/14729679.2010.532988

Backman, E. (2011b). “Friluftsliv”: A Contribution to Equity and Democracy in Swedish Physical Education? An Analysis of Codes in Swedish Physical Education Curricula. Journal of Curriculum Studies, 43(2), 269–288.

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/00220272.2010.500680

Bernstein, B.. (1999). Vertical and Horizontal Discourse: An Essay. British Journal of Sociology of Education, 20(2), 157–173. https://doi-org.proxy.mau.se/10.1080/01425699995380

Braun, V. & Clarke, V. (2006). Using thematic analysis in psychology. Qualitative research in psychology, 3(2). 77-101.

Carlgren, I. (2020). Powerful knowns and powerful knowings. Journal of Curriculum Studies, 52(3), 323–336. https://www.tandfonline.com/doi/full/10.1080/00220272.2020.1717634

Fägerstam, E. (2014). High school teachers’ experience of the educational potential of outdoor teaching and learning. Journal of Adventure Education & Outdoor Learning, 14(1), 56–

81. https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/14729679.2013.769887

Mikaels, J., Backman, E., & Lundvall, S. (2016). In and out of place: exploring the discursive effects of teachers’ talk about outdoor education in secondary schools in New Zealand. Journal of Adventure Education and Outdoor Learning, 16(2), 91-104. https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/14729679.2015.1086660

Mikaels, J. (2017). Becoming-place: (Re)conceptualising friluftsliv in the Swedish physical education and health curriculum [Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH]. In Avhandlingsserie för

Gymnastik- och idrottshögskolan. http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:1144172/FULLTEXT01.pdf

Mikaels, J. (2018). Becoming a Place-Responsive Practitioner: Exploration of an Alternative Conception of Friluftsliv in the Swedish Physical Education and Health Curriculum. Journal of Outdoor Recreation, Education & Leadership, 10(1), 3–19.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db

=edsswe&AN=edsswe.oai.DiVA.org.gih.5030&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Quennerstedt, M. (2008). Exploring the Relation between Physical Activity and Health--A Salutogenic Approach to Physical Education. Sport, Education and Society, 13(3), 267–283.

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/13573320802200594

Sandell, K., & Öhman, J. (2010). Educational potentials of encounters with nature:

reflections from a Swedish outdoor perspective. Environmental Education Research, 16(1), 113–132.

https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/13504620903504065

Sibthorp, J., Funnell, A., Riley, M., Chan, M. & Meerts-Bransma, L. (2018). Outdoor Adventure Education in East Asia: Interpreting Data From Outward Bound Hong Kong.

Journal of Outdoor Recreation, Education, and Leadership. 10(1), ss. 67–78.

https://proxy.mau.se/login?url=https://search.ebscohost.com/login.aspx?direct=true&db

=s3h&AN=127994374&lang=sv&site=eds-live&scope=site

Young, M. (2013). Overcoming the crisis in curriculum theory: a knowledge-based approach. Journal of Curriculum Studies, 45(2), 101–118. https://www-tandfonline-com.proxy.mau.se/doi/full/10.1080/00220272.2013.764505

Bäckman, L-Å,. (2020). Friluftslivet i skolan - hur går det med regeringens mål? Centrum för naturvägledning (CNV). Sveriges lantbruksuniversitet. Hämtad 2021-05-16:

https://www.slu.se/centrumbildningar-och-projekt/centrum-for- naturvagledning/naturvagledning/malgrupper/naturvagledning-for-barn-och-unga/nyhetsbrev-naturvagledning-for-barn-och-unga/skolverket/

Webbsidor

Förordning om statsbidrag till friluftsorganisationer. (2010:2008). (2010). Miljödepartementet.

Hämtad 2021-05-23: https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/forordning-20102008-om-statsbidrag-till_sfs-2010-2008

Integritetsskyddsmyndigheten. (2021). Dataskyddsförordningen. Dataskydd. Hämtad 2021-05-13: https://www.imy.se/verksamhet/dataskydd/

Naturvårdsverket. (2021) Allemansrätten. Hämtad 2021-05-16:

https://www.naturvardsverket.se/Var-natur/Allemansratten/

Naturvårdsverket (2015) Friluftsliv för alla. Hämtad 2021-05-23:

https://www.naturvardsverket.se/Documents/publikationer6400/978-91-620-6700-7.pdf?pid=16863

Naturvårdsverket (2020). Vad är friluftsliv? Hämtad 2020-05-12:

http://www.naturvardsverket.se/Stod-i-miljoarbetet/Vagledningar/Friluftsliv/Kommunal-

40 friluftslivsplanering/Vad-ar-friluftsliv/

Quennerstedt, M., Öhman, M. & Eriksson, C. (2008). Physical education in Sweden [Elektronisk resurs] a national evaluation. Education-line. (1-17). Hämtad 2021-05-13:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:oru:diva-3633

Skolinspektionen. (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet idrott och hälsa i årskurs 7-9.

Hämtad 2021-05-24:

https://www.skolinspektionen.se/globalassets/publikationssok/granskningsrapporter/kva litetsgranskningar/2018/idrott-och-halsa/kvalitetsgranskning-av-amnet-idrott-och-halsa-i- arskurs-79.pdf

Skolverket. (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Stockholm: Skolverket.

Skr. 2012/13:51. (2012). Regeringsförslag. Hämtad 2021-05-23:

https://data.riksdagen.se/fil/CBAD1962-6F3C-47CB-A26B-CF3DFD241297

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad 2021-05-24: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God-forskningssed_VR_2017.pdf

Bilagor

Bilaga 1

Samtyckesblankett (muntlig överenskommelse)

Vi är två lärarstudenter med inriktning idrott och hälsa från Malmö Universitet som skriver ett examensarbete om friluftsliv inom skolämnet idrott och hälsa. Vi kommer genomföra intervjuer med lärare på ett antal skolor i södra Sverige. Det insamlade materialet kommer sedan att ligga till grund för vårt examensarbete. Informanter, skola samt annan känslig information kommer att hållas anonymt.

Tack för din medverkan!

● Jag godkänner att bli intervjuad och vill bidra med information till det här examensarbetet.

● Jag kan välja att avbryta intervjun när som helst och därmed ångra mitt bidrag till examensarbetet.

● John Eriksson och Fredrik Carlsson har tillåtelse att använda sig av intervjun i sitt examensarbete.

● Jag godkänner att intervjun spelas in och raderas efter examensarbetets slut.

● Du som informant kommer att hållas anonym.

Godkänns (ja) Godkänns inte (nej)

Bilaga 2

Intervjuguide Lärarens bakgrund

Du kan väl berätta lite om dig själv?

● När och var gick du din idrottslärarutbildning?

● Hur länge har du arbetat som idrottslärare?

Du kan väl berätta lite om ditt arbete här på skolan?

● Finns det något som särskiljer din skola från andra?

● Vilka program och kurser undervisar du?

Friluftsliv inom idrott och hälsa

I vår utbildning har vi fått intryck av att vandring och övernattning är viktiga delar av friluftslivet. Vad skulle du säga är viktigt med friluftsliv?

● Hur hade du beskrivit fenomenet friluftsliv?

● Är det skillnad på friluftsliv på fritiden och friluftsliv i skolan?

● Friluftsliv är en stor del av ämnet idrott och hälsa, varför tror du att friluftsliv har en så stor del i läroplanen?

● Hur ofta undervisar du i friluftsliv på ett läsår?

Undervisningen i friluftsliv

Hur ser ett moment i friluftsliv ut i din undervisning?

● Berätta lite mer om undervisningen i friluftsliv, vad gör eleverna på lektionerna?

● Vad ska eleverna lära sig inom friluftsliv?

● Hur säkerställer du att eleverna har lärt sig saker i friluftsliv?

● Vad anser du att utomhuspedagogik bidrar med för elevernas lärande?

● Ser du några fördelar med att vara utomhus och undervisa?

● Tycker du att friluftsliv ska vara spänningsfyllt och äventyrligt?

Inställning till friluftsliv

Hur upplever du friluftsliv i förhållande till andra moment i ämnet idrott och hälsa?

Hur upplever eleverna friluftsliv i förhållande till andra moment i ämnet idrott och hälsa?

● Hur är elevernas inställning till friluftsliv?

● Har elevernas inställning eller intresse i friluftsliv förändrats under ditt yrkesliv?

● Vilka förväntningar har du på eleverna i momentet friluftsliv?

● Anpassar du innehållet till den elevgruppen som du undervisar? Isåfall, hur?

Framtidens friluftsliv

Coronapandemin kan möjligen ha gett ett ökat intresse för friluftsliv och utomhusvistelse.

Vilken betydelse tror du att friluftsliv kommer ha för samhället i framtiden?

● Hur tror du att undervisning i friluftsliv kommer se ut i framtiden?

● Hur påverkar samhällsutvecklingen och en digitaliserad tillvaro friluftslivet i skolan?

Övrigt

Skulle du vilja lägga till något till intervjun?

Förresten, skulle du vilja utveckla det här?

Är det okej att vi mailar dig om någon mer fråga skulle dyka upp?

Bilaga 3

Intervjuguide Lärarens bakgrund

Du kan väl berätta lite om dig själv?