Genom att använda molntjänster till att föra loggböcker inom projektgrupper har vi fått nya
möjligheter att enligt oss, driva kreativa möten genom gemensamma internetbaserade
plattformar. Vi vill detta som en metodbeskrivning av vårt arbetssätt och dess process och
hur detta har påverkat vår omgivning. Vi vill beskriva vår kreativa process.
Vi jämför här två grupper, en där loggbokens stöd saknas, samt en grupp där loggboken är
ett omfattande stöd för gruppen. vilka likheter - och skillnader upplever vi, vilka för- och
nackdelar?
Båda grupperna har haft samma möjligheter till att använda molntjänster som arbetsmetod
till att föra loggböcker med. Alla har haft tillgång till var sin dator som verktyg till detta
arbetssätt. Båda grupperna har varit väl förtrogna med att använda molntjänster i det egna
arbetet. Distansgruppens möten har alltid varit förlagda utanför den ordinarie arbetstiden,
jämfört med den lokala gruppens möten som alltid varit förlagda under ordinarie arbetstid.
För oss som arbetat enligt detta recept har det varit en omskakande resa, möjligheterna
genom att utnyttja molntjänster är mycket kraftfulla för att synliggöra skeenden i en dialog.
Flera har säkert redan provat delar av detta genom att diskutera via mail, antingen som en
vanlig maildialog, eller som deltagare i en mailgrupp. Problemet är att man oftast inte får
en lättläst loggbok i denna dialog, man är tvungen att redigera fram loggboken över
dialogen.
Att prata med kollegor i termer som "molntjänster" "kreativ dialog" etc. har upplevts som
mer "svårpratat" inom skolan än vad vi är vana vid från tidigare yrkeserfarenhet. Under
tiden vi arbetat och följt kollegor från olika skolor i utbildningar som SÄL, PIM med flera
känns det som om lärare som grupp valt att fjärma sig från IT-baserade tjänster och därmed
även fjärma sig från stora delar av samhällets normer för att förmedla information, detta
leder i många fall att nätverk är låsta, eller har stora begränsningar i åtkomlighet för just
skolpersonal.
36
I de fall vi kommit i kontakt med relativt nyanställda lärare upplever vi det som att det där
finns ett betydligt mer öppet synsätt på hur möjligheter med molntjänster kan påverka
utbildning och kontakter. Bara under denna höst (2009) har media flera gånger förmedlat
bilden av att lärare saknar datorer och IT-stöd i skolan. Vi tror helt enkelt att få lärare krävt
dessa möjligheter tidigare, och därför saknas helt följdaktligt den delen som en naturlig del
i skolans vardag både i tjänsterummet som vid lektionstillfället.
Vi anser att det bör finnas ett intresse att följa den utveckling där molntjänster är en del,
och hur detta kan leda till förändringar inom hur man distribuerar och tillhandahåller
information mellan lärare - elever - lärare. Detta beskrivs i ett parallellt arbete som heter
(Möjligheter och utmaningar med molntjänster i utbildningen.)
Under tiden som projektarbete och examensarbetet har löpt, och dessa tankar och
funderingar fått användning i vårt dagliga arbete på respektive skola, detta har för oss
redan lett till en oåterkallelig förändring av vårt sätt att finna stöd i vårt arbete, kollegor
emellan.
Vi har fått en väldigt positiv återkoppling från kollegor som provat vårt arbetssätt i egna
grupper, oftast är dessa kollegor tyvärr väldigt skeptiska och svåra/nästan omöjliga att
övertyga att våga prova. Ständigt hörs ursäkter som "jag kan inte datorer" och "jag har
aldrig provat". Här måste det finnas ett stort behov av en helt annan inriktning på att ge
kollegor stöd att våga prova för skolan ny teknik.
Att kollegor inom gymnasiet (och grundskolan) väljer ett ofta ointresserat perspektiv för
hur samhället utanför utvecklas inom kommunikation och samarbete känns tydligt när vi
diskuterar vårt sätt att arbeta. Det sätt vi kommunicerar med en stor del asynkron
kommunikation ingår som en naturlig informationskanal upplevs för oss som ett väldigt
tidseffektivt sätt att förmedla information och tankar. Även eleverna är till viss del
inblandade i denna asynkrona kommunikation, varför kanske en viss del av asynkront
lärande kan troligen utnyttjas.
37
Utbildning som PIM eller liknande där det inte finns direkta ingångar som får en
pedagogisk intresserad person att känna sig lockad att prova nya vägar att utveckla sig som
pedagog, kan därför ha en motsatt effekt än vad som ursprungligen var tänkt.
Det som också slagit oss är att det varit lätt att finna frön i tankar som leder oss till att
arbeta med molntjänster, även om just den termen inte används, vi har valt att ta med ett
högst begränsat urval av dessa frön i detta arbete, här representerade av div. diagram och
statistik.
Citatet nedan från "Lärandet i vuxenlivet" där Wenestam, Claes-Göran & Lendahls
Rosendahl, Birgit skriver följande...
Man kan utläsa att de pedagogiska verktygen som dagboksskrivande/loggbok har fått en specifik betydelse för arbetet. Genom att pedagogerna kontinuerligt observerat händelser och gjort anteckningar i dagboken/loggboken har det funnits underlag för diskussion vid arbetslagsmöten då man kunnat relatera till tidigare händelser eller tidpunkter, och kunnat bestämma sig för hur man vill gå vidare. De pedagogiska verktygen tycks alltså ha varit betydelsefulla för synliggörandet av vardagen, den kunskapen ger också en grund för hur verksamheten ska förändras."
(Wenestam, & Lendahl Rosendahl, 2005, s. 112)
I sin avhandling "Modeling and Validation of Industrial Measurement Systems - Aspects
of Quality and Human Factors", skriver Jenny Wirandi:
The observer in a measurement process could be a human or a combination of a technical system and a human, but is never exclusively technical, as pointed out in: On the importance of a good workplace environment for industrial measurement quality. (Wirandi 2007, s. 18)
Att på detta sätt skapa mindre nätverk mellan olika yrkesgrupper som på gemensam grund
strävar att nå nya mål upplever vi som tämligen nyskapande inom skolans verksamhet.
Dock är det ofta en känd kunskap inom stora delar vid t.ex. industriella tillämpningar inom
området mätteknik och mätprocesser. Ofta arbetar man i olika skiftlag (jämför med skolans
arbetslag), och det gäller att hantera utbyte av information som dels måste kvalitetssäkras
samt föras i en kontinuerlig progression där det ständigt tillåts till bakåtblickar för att dra
lärdom av fattade beslut. Dessa återblickar finns i hela tidsskalan från den absoluta
närtiden, till kanske flera år bakåt i tiden.
38
I föredraget: Den välutbildade mätteknikern en lönsam investering som "river murar",
redovisades:
Att samla berörda personalgrupper för att diskutera fram en för processen bra lösning är ofta väldigt svårt på grund av att det har byggts osynliga ”murar” mellan olika personalkategorier. Dessa ”murar” kan vara svåra att rasera, då de kan vara resta på mångårig grund." vidare: "De personalkategorier som måste fungera tillsammans, måste kunna ”prata samma språk”. Därför bör fokus hamna på att ge alla en utbildning som säkerställer att samarbetet kan fungera tillfredsställande
(Nilsson & Carlsson, 1998)
Det konstaterades även:
Kombineras utbildning inom mätteknik, processkunskap och presentationsteknik kommer personalen att stå väl rustad att hantera vardagens mätproblem i processindustrin, och insignalerna till styrsystemen blir bättre.
(Nilsson & Carlsson, 1998)
I detta kan man se "presentationsteknik" nämnt, det var så långt molntjänster kunde
hanteras -95 till -97. För att få en fungerande kommunikation inom gruppen var vi tvungna
att utbilda gruppmedlemmarna i presentationsteknik så att problemframställningen kunde
hanteras via mail, såväl som direkta möten. Hela tiden med det som vi kallar "observer"
närvarande
Ovan stämmer väl med det som kallas "Kollektiv kompetens" enligt Svedberg (2007):
I en lärande grupp är tanken att det individuella kunnandet och kompetensen ska samverka så att också en kollektiv kompetens kan utvecklas"(Svedberg, 2007, s. 308)