Malmö högskola
Lärarutbildningen,
Skolutveckling och ledarskap
(SOL)
Examensarbete
15 högskolepoäng
Möjligheter och utmaningar att nå en utökad
dialog med hjälp av molntjänster
Opportunities and challenges for reaching an
enhanced dialog using Cloud services
Leif Nilsson
Stefan Mellberg
Lärarexamen 90hp
Handledare: Ange handledare
Lärarutbildning 90hp
2009-12-17
Examinator: Kristian Lutz
Handledare: Björn Lundgren
3
Sammanfattning
Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad
dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced
dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen
på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Lärare och elever behöver stöd i sin undervisning och sitt lärande i skolan. En del av detta
stöd kan vara en utökad dialog kollegor emellan. Kan man få stöd genom olika
molntjänster, och i så fall hur? s.k. webb 2.0, i skolan? Vi vill visa tendenser i vår
undervisning efter ett förändringsarbete som kan ge stöd i form av mer strukturerad,
personlig och tillgänglig pedagogik.
Denna examensuppsats är en av två uppsatser med samma tema, molntjänster i
undervisningen. Själva forskningsarbetet är uppdelat i två grupper med två personer i
vardera. I denna uppsats undersöks lärarsamarbete. I den andra uppsatsen undersöks elev
-lärarperspektivet.
För att hitta tendenser till fördelar och möjligheter i vårt redan genomförda
förändringsarbete med pappersfri undervisning med hjälp av molntjänster, har vi
genomfört en sammanställning av tidigare publicerat material som vi anser pekar på att
kunskapen om detta borde finnas, samtidigt som vi ger vår syn på varför så inte är fallet
runt vår utbildningsmiljö. Exempel på loggböcker där dialogen kollegor emellan finns
nedtecknad finns som bilaga till detta arbete. Analysen av dessa loggböcker ligger till
grund för flera av våra slutsatser i detta arbete.
Nyckelord: molntjänster, kommunikationsplattform, yrkesämnen, flexibelt lärande,
gymnasieskola, Internet, dokumenthantering, samarbete, skolutveckling, webb 2.0,
cloudlearning.
Leif Nilsson
Stefan Mellberg
Värdhusvägen 2A
Ejnar Görans väg 5
Handledare: Björn Lundgren
4
Abstract
Nilsson, Leif & Mellberg, Stefan. (2009). Möjligheter och utmaningar att nå en utökad
dialog med hjälp av molntjänster. (Opportunities and challenges for reaching an enhanced
dialog using Cloud services.). SÄLIII:4B, Särskild Lärarutbildning för lärare i yrkesämnen
på gymnasiet, Lärarutbildningen, Malmö högskola.
Teachers and students need support in their teaching and learning in school. One way to
reach more support is to use an enhanced dialog between colleagues. Can you gain support
by various cloud services, so-called Web 2.0, in school, if so how? We want to show trends
in our teaching after a change made in our method that can provide assistance in the form
of a more structured, personal and accessible learning experience.
This work is a degree thesis in two parts. The scientific work is divided into two projects
with two persons in each. We are investigating the same tools but from two different
perspectives. This thesis examines teachers' cooperation. The other paper examines the
pupil-teacher perspective.
To find trends for opportunities and possibilities of our already implemented change with
paperless teaching using cloud services, we have conducted qualitative interviews with
randomly selected students, and analyzed and compared the results. The analyses of these
are presented together.
The trends for opportunities and possibilities for continued change we have found through
our investigation and the daily contact with students has strengthened us in our ambition to
continue to use cloud services in our teaching. The students' attitude towards the tools is
that they perceive them as more adapted to their everyday needs. The pedagogical change
experienced by our teachers as less dramatic than we expected, which was positive.
Keywords: cloud services, communications platform, vocational subjects, flexible learning,
secondary school, Internet, document management, collaboration, school development,
Web 2.0, cloud learning
5
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 7
2. Syfte och frågeställning ... 8
3. Bakgrund ... 9
3.1 Förändrat arbetssätt... 10
3.2 Pedagogisk forskning i framtidens IT samhälle ... 11
3.3 Internationella röster ... 13
3.4 Internet som plattform ... 13
3.5 IT i undervisning ... 14
3.6 IT som verktyg - verktyg i IT ... 16
3.7 OER (Open educational resources) ... 18
3.8 Tillgänglighet ... 18
3.9 Tekniska begränsningar ... 21
3.10 Utbud av material ... 22
3.11 IT – Användning i gymnasieskolan ... 23
4. Metod ... 26
5. Resultat ... 28
5.1 Resultat för distansgruppen ... 28
5.2 Resultat från den lokala gruppen ... 29
5.3 Resultat från användning i undervisningen ... 30
6. Diskussion och slutsats ... 35
6.1 Fortsättning och tillbakablick ... 38
7. Referenslista ... 39
7.1 Länkar till använd statistik ... 40
8. Bilagor ... 42
8.1 Bilaga 1, Loggbok från projektarbete. ... 42
7
1. Inledning
Hur kommer det sig att vi fortsätter med papper trots att vi har tillgång till IT-stöd i vår
undervisning? Kring denna fråga ville vi fundera vidare i ett projektarbete inom
SÄL-utbildningen. När vi skulle välja arbetsmetod valde vi att arbeta som ett distansprojekt där
dialogen fanns dokumenterad med molntjänster. Den loggbok som skapades under detta
arbete ligger som grund för en del av detta arbete. (”Det papperslösa klassrummet”. Mah –
lärarutbildningen – SÄL III:4B, Agenda 21,hållbar utveckling, posterpresentation av Lars
Berggren, Erik Bäckström, Leif Nilsson & Conny Olausson)
Den dialog som uppstod kring loggboken (bilaga1) blev så kreativ att den på ett
oåterkalleligt sätt kom att förändra vårt arbetssätt som pedagoger. Vi vill här presentera
detta arbetssätt i detta arbete. Vi försökt vid flera tillfällen att återskapa denna dialog på det
lokala planet med arbete kollegor emellan, resultatet från ett av dessa försök redovisas
även detta i detta arbete (bilaga 2)
Under de senare åren har det skett en enorm utveckling av nätbaserade tjänster som kan
användas direkt i undervisningen. För att få detta att fungera ställs det naturligtvis vissa
krav på IT-utrustning och anpassade lokaler som känns naturliga för detta ändamål. Vi vet
genom olika studier hur datorn används och hur den används av elever, skolledare och
lärare inom skolan och i hemmet. Med dessa resultat känns det naturligt att fortsätta att
utveckla undervisningen och kommunikationen med lärare och elever med en koppling till
IT som användningsmetod.
8
2. Syfte och frågeställning
Vi behöver som lärare såsom elev stöd i vår undervisning och inlärning i skolan.
Traditionella IT-verktyg har flyttats från det storskaliga näringslivet till att nu vara
tillgängliga rakt in i skolans vardag. Dessa verktyg som skall täcka alla behov är sällan det
bästa när det gäller anpassning till specifika behov. Vi har istället prövat att inte välja de
traditionella verktygen utan i stället valt alternativ som är mer anpassningsbara och
lättrörliga men ändå allmänt tillgängliga. De mest flexibla och anpassningsbara tjänsterna
har vi hittat i form av Internet-applikationer i det så kallade molnet (efter engelskans Cloud
Computing, se förklaring under bakgrund).
Målet har varit att tillgodose behovet av stöd mellan kollegor och elever; att öppna nya
kanaler som är bättre anpassade efter samhällets möjligheter att använda internet för att
kommunicera. Vi jämför här två grupper, en där loggbokens stöd saknas, samt en grupp
där loggboken är ett omfattande stöd för gruppen. Genom att använda molntjänster till att
föra loggböcker för att bära dialogen inom projektgrupper vill vi visa de möjligheter
kreativa möten genom gemensamma internetbaserade plattformar kan ha.
Vi ställer två frågor:
1, Vilka likheter - och skillnader upplever vi med att arbeta med detta stöd i distans- och
lokalt samarbete?
2, Vilka för- och nackdelar hittar vi med att föra loggbok över dialogen?
Vi vill med detta arbete synliggöra att grunden för en kreativ process kanske inte alltid
måste vara mellan kollegor som fysiskt finns på samma plats, ej heller arbetar inom samma
ämnesområde, snarare verkar det vara en fördel att det finns yttre faktorer som gör
loggboksskrivandet nödvändigt, och därmed säkerställer användningen av densamma som
en guide i den kreativa processen.
9
3. Bakgrund
Begreppet molntjänster som vi refererar till i vår titel kommer av begreppet cloud
computing. Cloud computing beskrivs på olika sätt i olika sammanhang. På Berkeley har
man gett cloud computing en teknisk definition. Den definitionen hänvisar till de program
som används som tjänster över internet men även den serverprogramvara och hårdvara som
tillhandahåller tjänsterna. (Armbrust, Michael m.fl., 2009).
O´Reiley vars företag myntade begreppet webb 2.0 beskriver cloud computing så som det
oftast uppfattas av användarna. Alla webbapplikationer är molnapplikationer(jfr eng. cloud
applikations) i den meningen att de har sin hemvist i molnet. Ur den här synvinkeln är
Google, Amazon, Facebook, twitter, flickr och i princip alla andra Webb 2.0 program
också molnapplikationer. (O´Reilly, 2005-09-30)
Det verkar emellertid så att man använder begreppet ”moln” om program som tidigare
distribuerades lokalt till en PC, t.ex. kalkylark, ordbehandling, databaser, till och med
e-post. Därför uppfattas gmail eller Google docs som ”moln” applikationer, men inte
sökmotorn google. (O'Reilly, 2008-10-26)
Genom litteraturstudier och genom att ta del av det rikhaltiga material som finns i olika
diskussionsforum om och kring hur IT används i skolan, framför allt under de senaste åren
hittar vi mycket intressanta kommentarer och sammanställningar som även knyter an till
vårt arbete om IT-stöd i undervisningen och som kommunikations hjälpmedel mellan
lärare - elev, och mellan lärare.
Dialogen i dessa forum är i regel inte statisk i den meningen att det går att hänvisa in till
dialogen. Därför har vi valt att representera de tankar som finns i dessa forum via ett
rikhaltigt citerande ur tillgänglig statistik.
Just den icke-formella och informella delen av utbildning är något som vi tror kan påverkas
av det sätt vi arbetar i det här presenterade arbetet. Genom att mycket av det material vi ger
eleverna och kollegor har strukturen av det material vi använt i detta arbete, det vill säga
att man ser ett intressant avsnitt som noteras som ett citat eller en länk, följt av en
10
kommentar. Därav att vi valt att ha kvar de ibland stora citaten i original, även om vi vet att
det lite bryter mot ett traditionellt brukande av citat i en akademisk skrift. Men vi anser
ändå att det kan vara motiverat här att ge läsaren en bild av hur dialogen kan se ut.
Efter inledande kommentar kan andra kollegor välja att föra in sina tankar och funderingar.
Även eleverna kan här använda sig av samma möjlighet till kommunikation.
3.1 Förändrat arbetssätt
Är det IT som förändrat arbetssättet eller är det förändrade arbetssätt som gjort IT användbart?
(Kunskapsbolaget, 2001, s. 1)
I vårt fall ser vi det som att IT har förändrat arbetssättet i och med att det blev möjligt att
arbeta i gemensamma dokument. Hela tanken på en gemensam loggbok kan utvecklas till
helt andra nivåer med möjligheten att elektroniskt dela dokument som kan arbetas med,
redigeras etc. Tankar kan sparas, för att senare fångas upp av en annan deltagare, och
därmed få ny bärkraft med kanske ett nytt synsätt än det ursprungligen var tänkt.
Alla vi fyra som arbetat gemensamt enligt den här beskrivna metoden/synsättet har det
gemensamma att vi inte varit lärare inom gymnasieskolan mer än några år. Vår bakgrund
kan (och har) påverkat vårt synsätt att värdera vår omvärld enligt normer även utanför
skolsystemet.
Det är därför vi noterar att det ofta är en mycket stor klyfta som skiljer mellan vår syn på år
vardag, och den syn som kollegor med mer traditionell skolbakgrund kanske har.
11
3.2 Pedagogisk forskning i framtidens IT samhälle
Bodil Jönsson, Lunds Universitet, ”Rehabiliteringsteknik – IT och lärande” våren 1998:
Tyvärr har pedagogisk forskning genom tiderna fokuserat på utbildning, undervisning, kursplaner, läroplaner, organisation, etc. snarare än på lärande. Mindre än 5 % av alla svenska doktorsavhandlingar i pedagogik under 1900-talet har t ex handlat om lärande. Märkvärdigt är det att inte hela världens pedagoger i skolor och forskning står på barrikaderna just nu. Det är ju deras kunskap det handlar om. Det är ju framför allt deras verksamhet som kommer att ändras. IT-utbredningen kommer att förorsaka utbildningen mer djupgående förändringar än vad någonsin tekniska genombrott gjort med den industriella sektorn.(Kunskapsbolaget, 2001, s. 7)
Detta har förundrat oss också, intresset från kollegor har varit minst sagt minimalt, däremot
har vi fått stort gensvar från kollegor i samma situation och med samma bakgrund som vi
har. En stor del av dagens ungdom hanterar kommunikationen helt asynkront, varför det
säkert känns mer nära för eleverna att förstå uppdelningen mellan asynkron/synkron.
Anders Ewerman och Bengt Wahlström, två svenska omvärldsanalytiker, intresserar sig för vilken roll skolan kan spela i framtidens informationssamhälle. De har, genom sitt breda kunnande, i föreläsningar och debattartiklar pekat på att skolan inte längre är ensam om att vara kunskapsbildare och därför måste anpassa sig till en ny tid där
12
informationsteknik blir ett viktigt verktyg. Gör man inte detta är risken stor attungdomarna vänder skolan ryggen. (Kunskapsbolaget, 2001, s. 9)
Ur lärarperspektiv är det i huvudsak tre förutsättningar man pekar på när det gäller att införa informationsteknik och en förändring av arbetssätt och lärarroll.
•Läraren måste själv få möjlighet att skaffa sig grundläggande
datorhanteringskunskaper. •Man bör arbeta i arbetslag.
•Lärarrollen måste förändras från förmedling till aktiv handledning.
Andra erfarenheter visar ofta att datoranvändningen efter nyfikenhetsperioden minskar om man fortsätter att undervisa på ett traditionellt förmedlande sätt (jfr Bodil Jönsson och megafonläraren). Det kan bli så att om inte lärarna förändrar sitt agerande mot en mera handledande roll kommer eleverna att delvis vända skolan ryggen och söka svar på sina egna frågor i det stora utbud som finns bland annat genom Internet. Konkurrensen om eleverna, bland annat på grund av det ökande friskoleutbudet, gör att eleverna och deras föräldrar har större möjligheter idag att välja en skola med det pedagogiska och informationstekniska utbud som de själva ser som mest lockande.” (Kunskapsbolaget, 2001, s. 17)
Att detta stämmer ser vi tydligt på vår skola, genom att öppet redovisa hur vi arbetar och
vilka krav vi ställer på elever och föräldramedverkan har vi fått stort stöd från föräldrar och
stort engagemang från eleverna. Flera föräldrar har också märkt att det material vi
presenterar för eleverna även är ett stöd för föräldramedverkan i t.ex. läxläsning.
Under 1900-talet har olika tekniska hjälpmedel införts i skolan utan att man på allvar kan säga att undervisningen förändrats. Där informationsteknik används verkar mediet medföra en maktförskjutning från läraren till eleven. Antalet källor, som eleven får eller väljer att få tillgång till, ökar enormt. Detta gör att lärarens handledande roll förstärks och arbetet med att ge eleven förståelse för kritiskt tänkande och etiska värderingar ökar. Den enskilde eleven får möjlighet att lära efter sina egna förutsättningar och intressen samtidigt som han/hon blir synligare, framför allt för läraren."
(Kunskapsbolaget, 2001, s. 21)
Vår handledande roll har även i detta projekt varit tydlig då den har flyttats utanför
klassrummet, genom att även elevens dialog med läraren finns kvar som en loggbok om
dialogen förs till exempel via en chatt så kan man enkelt hänvisa bakåt hur eleven tänkte
tidigare för att lösa ett liknande problem.
13
Flera kollegor har visat stort intresse för att diskutera vår mera handledande roll, men är
inte beredda att förändra sin egen lärarroll.
3.3 Internationella röster
Samtidigt börjar röster göra sig hörda, framför allt internationellt, för att skolan/myndigheterna skall omöjliggöra att man i skolan, via Internet, kan nå vissa adresser eller sidor innehållande vissa ord eller bilder. Man tar därmed bort möjligheten för eleven att lära sig ta ansvar för de källor han eller hon väljer att bruka. Det finns exempel på att program, som begränsar möjligheten att söka vissa internetsidor, gör det omöjligt att ta del av vad exempelvis Amnesty International informerar om. Detta leder än en gång till att det inte är elevens etiska kompass och förmåga att kritiskt granska som skall tränas och att det igen blir så att eleven matas med källor som någon annan bestämt att de är de ända användbara. Samtidigt översköljs eleven utanför skolan av osorterad ”information”, som han/hon inte har fått lära sig kritiskt granska och värdera. Samma effekt kan det bli när man av tekniska skäl låser datorer i nätverk till en påbjuden standard som begränsar datorns användningsområden.
(Kunskapsbolaget, 2001, s. 26)
Genom att utforma förmedling av kunskaper så att eleven fokuserar på att aktivt hantera
trovärdigheten i olika källor når man en mognad i hantering av IT-media. Detta ställer krav
på att lärare som kollektiv själva är aktiva i samhällets utveckling i att förmedla
information mellan medborgarna/eleverna
Genom att som lärare förmedla tydliga krav till elever hur information hanteras i dagens
samhälle, och att genom egen kunskap samt insikt vara en tydlig förebild skapar men en
bred och flexibel bas där läraren är en resurs att se upp till. Samtidigt ökar möjligheten att
därmed förmedla den ovan eftersökte "etiska kompassen" i förhållningssättet till eleverna.
3.4 Internet som plattform
Internet går på högvarv och är plattformen för allt fler av samhällets aktiviteter. Trådlöst bredband byggs ut i snabb takt och snart har vi tillgång till nätet överallt. De senaste
14
årens teknikutveckling har möjliggjort en hög grad av interaktivitet och användarna harblivit viktiga aktörer i skapandet av nätets innehåll. Allt mer information blir öppen och fritt tillgänglig och vi är ständigt uppkopplade mot nätet och varandra. Utvecklingen skapar även nya förutsättningar för att producera digitala resurser för vårt lärande och allt mer digitalt utbildningsmaterial av hög kvalitet görs tillgängligt på nätet. Kostnaderna för produktion och distribution har sjunkit dramatiskt och helt nya affärsmodeller för att producera dessa resurser börjar växa fram.
(KK-stiftelsen 2007, s. 5)
Vi anser att de molntjänster vi använder oss av i detta arbete väl följer detta, alla våra
elever har tillgång till internet och använder detta minst 5 timmar om dagen efter skoltid,
och en ökad del i deras användande av molntjänster känns som en naturlig del i skolans
utveckling.
Att molntjänsterna är allmänt tillgängliga under våra lektioner gör att det är enkelt att
avsluta lektionen med att införa en anteckning i den gemensamma planeringen vi har
mellan de lärare i programmet hur långt man kommit i olika moment. Vår idé om
loggboken som bärare av information mellan kollegor. Vi har därmed möjlighet att efter
kursen sammanfatta och värdera de lärdomar vi som pedagoger gjort under kursen. Det
finns därmed även möjlighet att jämföra med kollegors värdering av deras erfarenheter av
deras kurser.
3.5 IT i undervisning
Vi har under ett antal år sett en stadigt ökande användning av e-lärande, men där IT i stor utsträckning bara varit ett verktyg i den traditionella undervisningen. Nu står vi inför ett nytt skede i utvecklingen, som kommer att påverka både hur läraren arbetar och hur undervisningen är organiserad. Den nya generationen ungdomar kommer att ha andra krav på flexibilitet och interaktivitet. De kommer i långt större utsträckning vara kunniga och aktiva i att producera sitt studiematerial själva. Studenterna kommer att jämföra sina utbildningar på hemmaplan med dem på de internationella prestigeuniversiteten, t.ex. arbetar Massachussets Institute of Technology med att göra kursmaterial tillgängligt på webben. Konkurrens om studenterna kommer att öka och i denna dragkamp kommer tillgänglighet, kursupplägg och lärresurser att bli avgörande
konkurrensmedel.
15
En del av de scenarier som uppmålas här ses kanske inte som relevant för dagens
gymnasieskola, men då lärarna normalt har en ådra av akademisk utbildning bör detta
synsätt förr eller senare sprida sig bland nyutexaminerade lärare. Rimligtvis kommer nya
värderingar och synsätt på hur IT-teknik används i såväl samhället som i högre
utbildningar att leda till en migration av praktisk IT-kunskap bland gymnasieskolans lärare.
Att kostnaderna sjunker för flera IT-lösningar är uppenbart, flertalet av de portaler vi
använt oss av är helt "gratis". Gratis i den meningen att det inte kostar pengar att använda
tjänsten, däremot kanske ägaren av tjänsten säljer riktad reklam till användaren, flera
lösningar på detta finns idag.
Att eleverna producerar sitt egna studiematerial kanske inte är den primära ingången i vårt
arbetssätt, mer att eleverna har tillgång till att aktivt hantera strukturen på det material som
används i kurserna. Här tror vi att den utbildning och faktiska IT-kunskap den enskilde
läraren besitter spelar en avgörande roll för hur flexibelt informationen hanteras och med
vilken interaktivitet som informationen presenteras och görs tillgänglig för eleven.
Traditionellt har varit att man belönar läraren med tid till godo för de tillfällen något utöver
tjänsten utförs. Vårt synsätt är istället att man bör uppmuntra de lärare som driver en
framsynt och pedagogiskt kopplad kompetenshöjning inom olika IT-system. Denna
uppmuntran bör vara riktad mot att ekonomiskt uppmuntra aktiva lärare.
Självklart skall aktiva lärare uppmuntras att lägga sin arbetstid inom skolan, för att där med
entusiasm få fler kollegor att se nya möjligheter med modern samhällsteknik. Att ge dessa
lärare ledigt leder endast till att allt mindre tid finns för att sprida goda tankar inom det ofta
konservativa lärarkollegiet. Här gäller det att tydligt se över skolledarnas roll, och hur
utformning av olika belöningssystem kan uppmuntra en större acceptans av etablerad
samhällsteknik inom IT-baserade informationssystem.
Dessutom finns en tilltalande möjlighet att flera kollegor tillsammans hanterar
handledning, kommunikation och resultatbevakning med hjälp av molntjänster. Fördelen
av att flera personer kan arbeta i realtid i samma dokument bör vara klart utmanande för
oss pedagoger.
16
3.6 IT som verktyg - verktyg i IT
De lärare som ser IT som ett verktyg för lärande, har förtroende för tekniken och som tror att eleverna är kapabla att arbeta självständigt har visat sig vara mer benägna att använda sig av bärbara datorer. 22 Studier visar också att det är viktigt att lärarna är övertygade om att det finns tillräckligt med användbart material på Internet och att det finns lämplig mjukvara för att de ska använda bärbara datorer i undervisningen. De lärare som inte använder sig av bärbara datorer är de som misstänker att eleverna kommer att använda datorerna till att nöjessurfa på Internet eller spela spel.
(Sociology of law Lunds universitet, 2008, s. 26)
Vi anser att det är lärarna som ofta gjort ett aktivt val att inte intressera sig för ny
IT-teknik. Detta leder till att stora grupper har för låg kompetens, därmed frågar man inte efter
fler datorer. Detta skapar en negativ spiral, där ett digitalt utanförskap är en stor risk.
17
Vi har inte fokuserat så mycket på informationssökning, (av någon anledning har det blivit
ett signum för vad som är ”pedagogiskt använd IT-teknik, vilket vi ställer oss mycket
frågande inför). Vi väljer mer på möjligheten att kommunicera ut den vanliga lektionen till
eleven.
I en forskningsrapport från en treårig IT-satsning i Sandvikens kommun redovisas ett antal fallstudier som visar att IT har goda möjligheter att stödja elevers lärande. Som avgörande faktorer pekas på betydelsen av att lärarna har en hög IT-kompetens, att rektorerna är drivande och arbetar strategiskt samt att tekniken fungerar. Bristen på tillgängliga datorer ses som en hämmande faktor i en möjlig utveckling i skolorna i Sandviken.
(Sociology of law Lunds universitet, 2008, s. 27)
Vår erfarenhet ansluter väl till ovan slutsatser, det är i regel enkelt att se i en skola om det
finns stukturer som leder till ett kreativt utnyttjande av IT, eller om det finns en fasa/rädsla
för att bruka IT.
Det finns även ett stort statustänkande bland stora grupper om vad en bärbar dator
representerar, även detta är i regel liktydigt med att gruppen inte använder den bärbara
datorn som ett aktivt verktyg i den egna, såväl som gruppens pedagogiska utveckling. Att
skolledarna här har ett stort ansvar ser vi som ytterst tydligt. Att byta gamla strukturer mot
mer samhällsanpassade strukturer anser vi är en stor uppgift för framtidens skolledare.
18
3.7 OER (Open educational resources)
Den definition på OER som för närvarande oftast används är ”digitaliserat material som tillhandahålls kostnadsfritt och öppet för lärare, studerande och självstuderande att använda och återanvända vid undervisning, studier och forskning”. I OER ingår lärostoff, programverktyg för att utveckla, använda och sprida studiematerial samt resurser för genomförande, t.ex. öppna licenser. I rapporten föreslås att med ”öppna lärresurser” avses ackumulerade digitala tillgångar som kan anpassas och som erbjuder fördelar utan att begränsa andras möjligheter att använda dem.
(KK-stiftelsen 2007, s. 9)
Genom att arbeta i nätverk enligt denna beskrivning skapar man egna OER-lösningar, som
dessutom ofta är direkt anpassade för situationen. Det finns tre argument för att
organisationer ska stödja OER-projekt:
•De ökar möjligheterna för alla att studera, men mest av allt för icketraditionella studerandegrupper. Därigenom breddas deltagandet i högre utbildning.
•De kan vara ett effektivt sätt att främja livslångt lärande, både för individer och för regeringar.
•De kan överbrygga klyftan mellan icke-formella, informella och formella studier.” (KK-stiftelsen 2007, s.11)
Vi anser att klyftan mellan formella - icke formella studier är viktiga att överbrygga.
Saknas klyftan kanske eleverna får en fördel?
3.8 Tillgänglighet
I takt med att IT blivit mer lättillgängligt, har de som ägnar sig åt undervisning upptäckt att ett stort antal digitala resurser från många källor står till förfogande. Många lärare använder internet i sina kurser. Det innebär att mängden kursinnehåll som finns tillgänglig i digitalt format ökar. Ända tills nyligen skyddades mycket av detta material av lösenord inom ramen för kommersiella lärplattformar. OER-rörelsen har som mål att övervinna sådana hinder och att uppmuntra och möjliggöra fri spridning av innehåll. (KK-stiftelsen 2007, s. 24)
Att vi använder internet i undervisningen innebär inte att vi är knutna till den information
som finns att nå via internet. Vi använder i första hand internet och dess teknik för att nå de
molntjänster vi här beskriver arbetet omkring för att där tillgängliggöra materialet från våra
19
mer traditionellt hållna lektioner. Dessutom ger det eleverna och kollegor en stor möjlighet
att se hur informationen kan förmedlas i professionella yrkessituationer.
Inom vår profession på elprogrammet har mycket av den tekniska felsökningen flyttat till
olika forum på internet, dessa forum har inom flera områden övertagit den roll som
callcenter hade tidigare. Tillgängligheten på information och frågor är därför 24/7, man
behöver inte boka tid passa telefontider etc.
IT förändrar elev - lärarrelationen och kan göra den både mer nära och mer individuell. Alla kan komma till källan, ’Ad fontes!’.
(Kunskapsbolaget, 2001, s. 7)
Idag när IT-samhället har byggts ut och internet finns tillgängligt i stort sätt alla skolor och
hem hos både elever, skolledare och lärare känns det som en naturlig arbetsmetod att
utnyttja till det dagliga arbetet både i lektionssammanhang och kommunikationssätt. Tittar
man på tillgången till IT i skolan ser man att alla lärare, skolledare och elever har tillgång
till dator i skolan och i stort sätt alla har tillgång till internet och e-post.
Tillgången till IT i hemmet är också stort, vilket följande citat beskriver.
20
Praktiskt taget samtliga gymnasieelever, lärare och skolledare har tillgång till dator ihemmet och nästan lika många har tillgång till internet hemma. Tillgången till internet i hemmet har ökat stadigt under 2000- talet, numera är bredband den vanligaste typen av internetuppkoppling.(KK-stiftelsen, 2006, s. 8)
I de klasser vi undervisar i är det 100 % av eleverna som har dator med bredband, och
flertalet har telefon med internetanslutning. Däremot är det ganska få elever som dagligen
använder e-post, utan de använder chatt - funktioner i olika program. Utanför vår grupp på
vår skola är det ett mycket litet antal lärare man kan nå via chatt.
Vi vet också att användningen av datorn i hemmet hos lärarna är upp till 20h i veckan och
borde då rimligen vara en bra metod eller arbetsätt för att knyta upp för att bedriva en
kreativ process med. Utav dessa 20h i veckan skulle man kunna ägna åtminstone en timme
till att bedriva den pågående kreativa processen med utan att försaka något annat.
21
Här är det intressant hur lärare och elever använder datorn i hemmet relaterat till
skoluppgifter. Lärare har alltså möjlighet att förlägga en del av sitt arbete i hemmet liksom
eleverna, kanske därför som profilerna är så lika. Om vi ser hur mycket tid vi lagt på det
arbete som är knutet till bilaga 9.1 så är det typiskt 1 – 1.5 timmar/vecka som är nedlagd
tid. Vi hade i regel endast ett möte/vecka. En kontroll på vår mötestid över en längre tid
ger i stort sätt samma profil som den som redovisas för ”Gymnasieelever”.
3.9 Tekniska begränsningar
Vi ser tydliga tekniska begränsningar i att vi bland annat har blivit nekade att köpa
läroböcker i digital form, enär förlagens avtal med författarna icke sades möjliggöra en
försäljning av boken i digital form. Vår förhoppning är att i takt med att läroböcker skrivs
om, så kommer fler och fler läromedelsförlag att korrigera sig och tillhandahålla sin
litteratur via flera medier.
Slutsatsen är att tekniska begränsningar, t.ex. brist på interoperabilitet och avsaknad av tekniska specifikationer (Tuomi, 2006), kan begränsa öppenheten. Ett annat exempel är lärresurser som skulle kunna användas, men som finns bakom lösenord i lärplattformar och som inte är tillgängliga för utomstående användare. Begränsningar kan också vara
22
av social karaktär. De kan vara institutionella eller ekonomiska. Exempelvis kanupphovsrätt begränsa åtkomsten till resurser liksom priset för åtkomst. Etiska standarder som rör forskning och studier kan också begränsa tillgänglighet, t.ex. respekt för privatlivet. Sociala restriktioner bildar ett komplicerat system med motstridiga spänningar. Man kan t.ex. köpa mer åtkomst och politisk makt kan användas för att ändra de institutionella begränsningarna.
(KK-stiftelsen 2007, s. 24)
3.10 Utbud av material
Ordbokens definition av ”resurs” är att det är ett förråd eller utbud av material som kan utnyttjas för att fungera på ett effektivt sätt. Digitala resurser, som kan kopieras eller användas utan att förrådet förstörs, är icke-rivaliserande eller förnyelsebara resurser. I Tuomi (2006) hävdas att ur en studerandes synvinkel fungerar ordbokens standarddefinition bra. Det är välkänt från utbildnings- och etnografiska studier att studerande använder sig av många olika typer av ”tillgångar” för inlärning. Studerande lär sig också genom på ett kreativt sätt använda resurser som inte är avsedda för inlärning. En liknande ståndpunkt kan intas av lärare, nämligen att en lärresurs är ”allt som kan användas för att organisera och stödja inlärningssituationen.
(KK-stiftelsen 2007, s. 30)
Vi har här valt att ange vårt material som ”molntjänster”, medvetet lite odefinierat och
suddigt. Vi har under detta arbete främst använt tjänster från google och skype, men det
finns en stor skara med aktörer som erbjuder liknande tjänster och portaler. Huvuddelen av
dessa är ”gratis” i den meningen att man inte betalar direkt för tjänsten, utan betalningen är
indirekt då den som erbjuder tjänsten säljer riktade reklamplatser.
Då dessa tjänster är beroende av att många finner det intressant att använda deras tjänster
ingår en stor del av självhjälp där man får en ofta mycket professionell hjälp att komma
igång. Flera portaler bevakar varandra och drar nytta av hur hjälpen erbjuds, varför det ofta
upplevs som enkelt att prova nya portaler då insteget är likt andra portaler, för att därmed
lättare kunna locka användare.
Vårt material har i huvudsak varit text med lite bilder och kommentarer, men andra lärare
använder naturligtvis för sig passande material.
23
Den metod som användes till detta eller det verktyg som användes var google docs ett
webbaserat skrivprogram typ Microsoft Word där det är möjligt för flera personer att
arbeta samtidigt i samma dokument. Därmed finns möjligheten att under gruppsamtal
arbeta i dokumentet helt synligt för övriga deltagare i dialogen.
Meningen med att använda denna portal eller arbetsredskap vilket man nu föredrar att kalla
det var att föra en loggbok (Se bilaga) över internet som alla inblandade i processen fick
skrivrätt till och lägga till sina egna kommentarer eller förslag med en datumnotering eller
bara för att föra en dialog som alltid finns för att gå tillbaka i. Fördelen med detta är att när
som helst oavsett tid på dygnet, veckodag eller plats så kan man föra in sina tankar eller
kommentarer till övriga deltagare. Man kan då hela tiden arbeta i realtid eller blicka bakåt
för att ta reda på när, varför eller hur man kom på en viss tanke, idé eller lösning på ett
eventuellt problem.
3.11 IT – Användning i gymnasieskolan
24
Här syns tydligt skillnaden mellan elever och lärare att använda diskussionsgrupper och
chatt, båda dessa kommunikationsmedel erbjuder automatiskt att det skapas en loggbok
över den förda diskussionen. Notera att de flesta e-postklienter behövs redigeras för att det
skall skapas en loggbok över dialogen. Denna redigering är sällan något man sätter sig och
utför automatiskt, ofta försvinner därmed en stor del av den nytta man skulle kunna ha av
e-posten.
I praktisk användning har eleverna mer och mer valt att använda det material vi
tillhandahåller via molntjänster i det att materialet laddas ned till deras mobiler och är
därmed tillgängligt under bussresan till och från skolan, som i klassrummet.
Detta gäller dock att man som både lärare och elev lär sig att skilja på vad som är
datorinterface och vad som är telefon.
Med detta intresse borde det finnas mer IT-användning i pedagogiska situationer, vi har
dock ingen aning varför vi inte ser en direkt överensstämmelse mellan diagram och vår
vardag.
25
Vi upplever att man kan göra en ny tolkning av detta diagram, i dag (december 2009) har
nästan alla elever som går på första året i elprogrammet en mobiltelefon där de kan utnyttja
molntjänster, antingen via skolans nätverk, eller direkt via egen anslutning till internet.
26
4. Metod
Vi har studerat och analyserat två loggböcker från två specifika projekt där en av oss
ingick i båda projekten. Projekten skiljer sig åt på så sätt att det ena projektet är ett
distansarbete där deltagarna mycket sällan träffas fysiskt utan där nästan all
kommunikation sker via loggboken i realtid vid bokade möten. Den andra loggboken är
förd i ett projekt där medlemmarna hade möjlighet att träffas fysiskt i nästan alla möten,
formella som informella, dock var planeringen så att även dessa möten skulle hållas så som
om projektet var ett distansarbete.
Under samtalen fördes som tidigare nämnts loggböcker, och det första projektarbetet där
denna grupp provade att arbeta så var vårt posterarbete. I och med att deltagarna i detta
posterarbete var tämligen vana med olika molntjänster var det väldigt enkelt att komma
igång och arbeta enligt konceptet.
När vi skall utvärdera hur dessa loggböcker använts spelar naturligtvis vår egen upplevelse
av den hjälp vi haft av att bakåtstudera loggböckerna stor roll. Att göra en öppen värdering
av den nytta vi haft inser vi är svårt, men när vi ett år senare följer upp loggboken i bilaga
1 ser vi flera återkopplingsloopar som påverkat vår tolkning och användning av andra
deltagares funderingar och resultat.
Ett problem med vårt val av metod för utvärdering är att det kan vara svårt för andra att
värdera vår nytta av loggboken. Vi har funderat en del till detta, hur vi skulle kunna
tydliggöra de fördelar vi upplevt knutet till loggboken på ett sätt som blir tydligt även för
utomstående. Men mest tydligt blir det om man noterar med vilken intensitet vi skriver, det
är nästan alltid så att det är två personer som driver idéerna framåt, och dessa personer
växlar framåt med hur arbetet framskrider.
Då loggboken är förd av en observatör (som växlar hela tiden under mötet) har
loggböckerna blivit en god spegling av hur dialogen utvecklats under projekttiden. I de
delar där strömningarna med nya idéer är stora är också loggboken rikt illustrerad av
observatörens anteckningar. Att då göra kvantitativa observationer som: Frekvensen av
27
interaktionen mellan deltagarna, antal inlägg samt kopplingar till övriga deltagares
erfarenheter, (Esiasson m.fl 2003 sid 339) ger detta oss en god bild som har nöjaktig
överensstämmelse med vår upplevda nytta av loggboken
.(Bergström, 2000 sid. 45)
En (stor) del av utbildningen ägnas åt att förmedla processer, hur vi söker efter
information, hur vi värderar information och hur vi kvalitetssäkrar den information som
läggs till grund för våra beslut. Genom att studera de förda loggböckerna har vi velat visa
att det finns möjlighet att identifiera processer och processteg under den tid som projektets
loggbok omfattar.
Syftet med denna identifiering är alltså att göra projektdeltagarna medvetna om passerade
processteg och att göra utvecklingen i gruppen synlig, gruppmedlemmarna emellan. Syftet
är inte att synliggöra detta utanför projektgruppen, även om det är möjligt.
Genom att strukturerat välja öppet tillgängliga molntjänster har vi med vårt val av metod
pekat på att ny användning av redan etablerad teknik för distansarbete kan vara en
28
5. Resultat
5.1 Resultat för distansgruppen
Vid uppstarten av ett Agenda 21-arbete (MAH - lärarutbildningen - SÄL III:4B Agenda
21, hållbar utveckling, Lars Berggren, Erik Bäckström, Leif Nilsson & Conny Olausson)
bestämde tre deltagare i arbetet att föra kommunikationen via olika portaler. Sedan tidigare
hade en del av oss arbetat med gemensamma dokument i samband med framställning av
presentationer av akademiskt material samt utbildning inom industriell mätteknik och
mätprocesser. Det val vi tre här gjorde kom att prägla resten av vår yrkesutövning på ett för
oss dramatiskt sätt.
Då den geografiska placeringen av deltagarna ej tillät att vi träffades personligen i den
utsträckning vi önskade kom vi att använda gruppsamtal via Skype som talkanal. Samtidigt
valde vi att skriva dokumenten i en portal som tillåter flera personer att hantera samma
dokument i realtid, här valde vi att arbeta med Google docs. Det finns flera portaler som
mot reklamtid eller liknande tillåter ett fritt användande, vi har ingen värdering att vårt val
är "bäst".
Då kommunikationen på ett tidigt stadium var en blandning av fri diskussion samtidigt
som det var möjligt att skriva anteckningar som alla deltagare ser, organiserades dessa
möten över Skype så att två pratade och en av övriga deltagare hade rollen av sekreterare
("observer").
Genom denna organisation blev det väldigt tydligt att i efterhand se den kreativa processen
i grupparbetet. Genom att alla deltagare kan backa i protokollen, samt det faktum att
samtliga idéer är protokollförda, skapades flera länkar mellan var för sig ointressanta idéer,
som tillsammans visade sig bli avgörande långt fram i processen. Vad som också tydligt
framgick var hur deltagarna växelverkade i att förvalta olika idéer som kom fram under
processen. Inte ovanligt var att två deltagare fann en väg att prova nya
lösningar/programvaror etc. Efter en tid på ibland ett par månader fann, som exempel, en
annan person i gruppen en annan tillämpning av samma idé, men för ett kanske annat syfte.
29
Denna växelverkan förekommer så klart även i andra grupper, men här blir den så tydlig
för deltagarna. Denna tydlighet leder till att man vågar kasta ur sig även tämligen
fritänkande idéer, som kanske inte ser ut att ha någon verklighet inför dagens
frågeställning, men som kan få radikala återverkningar längre fram.
Att på detta sätt synliggöra gruppens arbete, dynamik och skaparkraft är som vi ser det en
enorm drivkraft för gruppens möjlighet att stärka sig själv och belyser tydligt
grupprocessen. Refererat till den lokala gruppen där det kontinuerliga protokollet försvann
och blev en diskussion mellan delar av gruppen, (utan "observer"), utan att övriga kan
backa och se vilka idéer som bollats inom gruppen.
I tidigare forskningsarbeten har vi noterat att processen inom grupper om en deltagare ges
rollen av en "observer" för att samla processens framåtskridande. En "observer" bör som
roll växlas mellan deltagarna, under vissa betingelser kan en "observer" även delvis vara av
teknisk art, t.ex. en portal inom molntjänster.
5.2 Resultat från den lokala gruppen
Att förklara det kreativa samarbetet i ett arbetslag och eller ämneslag är inte en lätt uppgift.
Synpunkter på hur ett kreativt samarbete ska se ut och fungera skiljer sig stort beroende på
vem man frågar, beroende på tidigare erfarenheter och arbetssätt som personen ifråga
använt sig av eller vant sig vid.
Samma arbetsmetod som användes i distansgruppen testades även som arbetsmetod för den
loka arbetsgruppen. Initialt funkade allt mycket bra alla var nyfikna på det nya arbetssättet
det var något nytt och spännande, men vår bedömning av vad som händer när man jobbar
tätt ihop eller till och med i samma hus eller rum är det lätt att man pratar med varandra
istället, utan att använda en observer. Det är inget fel med att prata med varandra, men det
blir inget skrivet i det gemensamma dokumentet och värdefull information kan då gå
förlorad. Istället överförs informationen muntligen mellan varandra och kan på detta sätt
förvrängas eller försvinna. Man har då ingen möjlighet att reparera skadan genom att gå
bakåt i tiden för att ta reda på när, var eller hur något uppstått eller sagts, skadan är och
förblir permanent, och loggboken kan inte återskapas.
30
Att då istället för att låta värdefull information gå till spillo måste man anstränga sig mer
för att skriva i dokumentet istället för att välja den lätta vägen med att söka upp och prata
med varandra, vilket isig inte är fel men man får inte glömma att föra in informationen i
dokumentet för att inte förspilla någon värdefull information för framtiden.
5.3 Resultat från användning i undervisningen
Genom att skapa nätverk av liknade det här beskrivna öppnas möjligheten att bolla idéer
och konsekvenser med andra pedagoger på andra orter, genom att protokollföra alla
diskussioner är det även möjligt att i efterhand belysa de situationer som har initierat ett
skeende.
Den "goda skolan" är beroende av "goda lärare" som kan sina ämnen och som ser hur olika typer av nätverk influerar och influeras av den pedagogiska verksamheten. Den "goda läraren" tar den lokala utmaningen seriöst och anpassar sig till elevernas syn på lärande i kända miljöer i förhållande till ålder och förmåga att lära. De vill ha frihet och utrymme i sitt arbete och vill själva jobba hårt för att uppnå bästa möjliga kvalitet. Tänkande skolor behöver lärare och ledare som förhåller sig forskande till sin vardag. En god lärare skall både lära andra och sig själv.
(Tiller, 1999, s. 134)
Liksom en lärare skall lära sig att kontinuerligt utvecklas och lära sig nya saker ska även skolan lära. När vi talar om en lärande eller tänkande skola innebär det att skolan skall kunna utvecklas.
(Tiller, 1999, s. 159)
Shulmans modell av pedagogisk verksamhet innehåller en viktig återkopplingsloop, i den
modellen är "utvärdering", "reflektion" och "nyförståelse". Denna loop finns naturligt i och
med att processen är tydligt synliggjord genom det för alla inblandade synliga och ständigt
uppdaterade protokollet.
31
Figur: Mikael Uljens (2007), Didaktik. sid 231 figur 11.1 "Lee Shulmans modell av "Pedagogiskt förnuft och pedagogisk verksamhet". Studentlitteratur.Uljens (2007) skriver ”Trots att lärare arbetar som individer i undervisningssituationen och
trots att de ibland behandlar väsensskilda innehåll är likheten mellan dem påfallande i den
undervisande handlingen.” (s. 91.)
Det faktum att vi som samarbetade hade helt olika kompetens skapade en spännande
samhörighet då det blev synliggjort att de problem vi brottades med var av likalydande art.
Detta faktum skapade en väldigt stark gruppsamhörighet som stärkte oss betydligt i
respektive utbildningssituation.
Att på detta sätt skapa en grupp som finns på distans men som ändå upplevs som närmare
än det dagliga samtalet är sannerligen en remarkabel känsla, just det faktum att idéer kan
32
bollas så pass fritt har varit överraskande, men också utmanande.
Enligt Tiller (1999) "Det didaktiska mötet kräver välutvecklade och klokt flätade
didaktiska nätverk", vidare "Även om de konkreta didaktiska näten ser olika ut i olika
skolor kan de dock byggas utifrån vissa huvudmodeller som garanterar att skolans
överordnade mål tillgodoses" (s. 65)
Det nätverk vi flätade under den synliga processen var/är, hävdar vi, av en annan karaktär
då det sammanflätar i framtiden. Genom att det är så tydligt att det historiska innehållet
finns sparat i protokollen så leder detta till en identifiering av tillfällen där processen leder
till nya idéer, samtidigt som detta ger deltagarna i nätverket en god inblick hur övriga
deltagare utvecklas och finner nya idéer. Jag vill här lyfta den absoluta fördelen i att vi inte
var organiserade i ett arbetslag på samma skola.
I redovisning av det lokala arbetet syns tydligt hur det lokala nätverket fallerade att visa
deltagarna hur den kreativa pedagogiska processen framskred, helt enkelt för att processen
blev osynlig. Vi vill alltså här hävda att det kan vara en fördel att låta nätverksbyggandet
sträcka sig utanför den dagliga arbetsgemenskapen.
Tiller (1999) skriver vidare:
När man gör avvikelser från etablerade rutiner får man samtidigt lättare syn på traditionerna och systemets underliggande stöttor. Systemet testas eller sätts på prov i mötet med det nya. Att samla erfarenheter av arbete med tonvikt på lokal kunskap representerar ett sådant systemtest. Det har visat sig att det inte är bara ramfaktorerna som sätter käppar i hjulen på förnyelsearbetet. Den konventionella pedagogiken eller vanetänkandet sitter i ryggmärgen hos både elever, lärare och föräldrar. Därför är det viktigt att lärare och skolledare riktar blicken mot sig själva och sin egen kompetens, samtidigt som man håller ett öga på hur strukturerna balanserar mot idéerna." (Tiller, 1999 s. 124)
Här anser vi att vanetänkandet är just ett hinder för att våga prova nya samarbetsstrukturer,
skoldokumenten talar tydligt om hur vi skall organisera oss i arbetslag etc. Samtidigt gör
vanetänkandet att få lärare arbetar utanför det föreskrivna mönstret.
33
5.4 Sammanfattning av resultat
Genom att studera den loggbok som låg till grund för ett uppdrag att införa ett nytt
arbetssätt med de nya eleverna i årskurs ett på Elprogrammet på Lars Kaggskolan i
Kalmar. I den loggbok som fördes kan man tydligt se att den gemensamma loggboken
(bilaga 2) över den lokala dialogen rent av halshöggs kort efter att vi påbörjande arbetet.
Till skillnad mot hur den andra loggboken från distansarbetet ser ut (bilaga 1) där
personerna i fråga befann sig på olika orter i Sverige där detta arbetssätt blev mer eller
mindre ett måste att använda sig av, då alla inte alltid kunde träffas samtidigt. I denna
loggbok där allas information eller tyckande kunde läsas av alla alltid och oberoende av
tidpunkt på dagen, dag i veckan eller den fysiska platsen.
Som deltagare i den så kallade distansgruppen är resultatet att tillgängligheten av
loggboken har varit en ofta avgörande del i att indikera vägval i olika frågeställningar.
Flera tidigare frågeställningar har fått en helt ny belysning längre fram i projektarbetet.
Gruppen har på ett helt nytt sätt vågat öppna sig för varandra, då det för alla numer är
uppenbart att nya idéer och tankar noterade i dagboken för lång tid tillbaka ger ett stort
stöd i att hantera den dialog kollegor emellan som är så viktig i ett kreativt arbetssätt.
Loggboken har därmed blivit en naturlig del i den kontinuerliga återkopplingen inom
gruppen.
Som deltagare i den så kallade lokala arbetsgruppen där möjligheten av att kunna träffas
fysiskt har avsaknaden av hjälpen att studera loggboken till hjälp att fatta viktiga beslut
eller processer vid olika vägval eller frågeställningar. Vi kan därmed kanske inte fatta ett
enhetligt beslut i en viss fråga eller frågeställning till följd av att det saknas information,
tankar eller idéer från alla deltagare i arbetsgruppen. Loggboken har därmed saknat den
kontinuerliga återkopplingen inom gruppen.
Traditionellt har man alltid hyllat det direkta mötet mellan människor/kollegor/elever, men
med rätt vald metodik har vi visat att det finns klara fördelar i att utnyttja den kraft som
finns i användningen av flera medier samtidigt för att förstärka mötets resultat. Det har
flera gånger slagit oss att den verkningsgrad vi haft på dessa "fjärrmöten" känns helt
omöjlig att uppnå på de dagliga möten som hela tiden omger oss i vår så kallade
34
pedagogiska vardag. Kanske är det så att rollen som "observer" finns naturligt inbyggd i
fjärrmötet, men saknas i det direkta mötet?
Vi upplevde arbetssättet så kraftfullt att vi valde att arbeta på liknande sätt även vid
planerade möten på samma plats. Rent praktiskt så satt alla med var sin bärbar dator och
arbetade i samma stil som när vi var skilda åt och endast använde kommunikation över
internet för att komma åt de molntjänster vi använde.
De nackdelar vi upplevt har för oss mest varit att övertyga kollegor att våga prova nya
arbetssätt med mer IT-stöd. De flesta molntjänster kräver att man skapar och registrerar
personliga konton med identiteter och lösenord. Flera kollegor har uttryckt stor tveksamhet
att genomföra denna registrering. De som dock provat har snabbt blivit våra ambassadörer.
Vi har även mött nackdelar med att den, enligt vår åsikt föråldrade IT-struktur skolan
använder inte alltid accepterar användandet av molntjänster. Vår skola har ett IT-system
främst avsett för förvaltning och administration, och har inte fokus på att vara en
pedagogisk plattform. Vi har därför i helhet arbetat utanför den av skolan förvaltade
IT-strukturen vilket medfört att vi fått utbilda våra elever att vara IT-tekniker.
I praktisk användning har eleverna mer och mer valt att använda det material vi
tillhandahåller via molntjänster i det att materialet laddas ned till deras mobiler och är
därmed tillgängligt under bussresan till och från skolan, som i klassrummet.
Detta gäller dock att man som både lärare och elev lär sig att skilja på vad som är
datorinterface och vad som är telefon.
35
6. Diskussion och slutsats
Genom att använda molntjänster till att föra loggböcker inom projektgrupper har vi fått nya
möjligheter att enligt oss, driva kreativa möten genom gemensamma internetbaserade
plattformar. Vi vill detta som en metodbeskrivning av vårt arbetssätt och dess process och
hur detta har påverkat vår omgivning. Vi vill beskriva vår kreativa process.
Vi jämför här två grupper, en där loggbokens stöd saknas, samt en grupp där loggboken är
ett omfattande stöd för gruppen. vilka likheter - och skillnader upplever vi, vilka för- och
nackdelar?
Båda grupperna har haft samma möjligheter till att använda molntjänster som arbetsmetod
till att föra loggböcker med. Alla har haft tillgång till var sin dator som verktyg till detta
arbetssätt. Båda grupperna har varit väl förtrogna med att använda molntjänster i det egna
arbetet. Distansgruppens möten har alltid varit förlagda utanför den ordinarie arbetstiden,
jämfört med den lokala gruppens möten som alltid varit förlagda under ordinarie arbetstid.
För oss som arbetat enligt detta recept har det varit en omskakande resa, möjligheterna
genom att utnyttja molntjänster är mycket kraftfulla för att synliggöra skeenden i en dialog.
Flera har säkert redan provat delar av detta genom att diskutera via mail, antingen som en
vanlig maildialog, eller som deltagare i en mailgrupp. Problemet är att man oftast inte får
en lättläst loggbok i denna dialog, man är tvungen att redigera fram loggboken över
dialogen.
Att prata med kollegor i termer som "molntjänster" "kreativ dialog" etc. har upplevts som
mer "svårpratat" inom skolan än vad vi är vana vid från tidigare yrkeserfarenhet. Under
tiden vi arbetat och följt kollegor från olika skolor i utbildningar som SÄL, PIM med flera
känns det som om lärare som grupp valt att fjärma sig från IT-baserade tjänster och därmed
även fjärma sig från stora delar av samhällets normer för att förmedla information, detta
leder i många fall att nätverk är låsta, eller har stora begränsningar i åtkomlighet för just
skolpersonal.
36
I de fall vi kommit i kontakt med relativt nyanställda lärare upplever vi det som att det där
finns ett betydligt mer öppet synsätt på hur möjligheter med molntjänster kan påverka
utbildning och kontakter. Bara under denna höst (2009) har media flera gånger förmedlat
bilden av att lärare saknar datorer och IT-stöd i skolan. Vi tror helt enkelt att få lärare krävt
dessa möjligheter tidigare, och därför saknas helt följdaktligt den delen som en naturlig del
i skolans vardag både i tjänsterummet som vid lektionstillfället.
Vi anser att det bör finnas ett intresse att följa den utveckling där molntjänster är en del,
och hur detta kan leda till förändringar inom hur man distribuerar och tillhandahåller
information mellan lärare - elever - lärare. Detta beskrivs i ett parallellt arbete som heter
(Möjligheter och utmaningar med molntjänster i utbildningen.)
Under tiden som projektarbete och examensarbetet har löpt, och dessa tankar och
funderingar fått användning i vårt dagliga arbete på respektive skola, detta har för oss
redan lett till en oåterkallelig förändring av vårt sätt att finna stöd i vårt arbete, kollegor
emellan.
Vi har fått en väldigt positiv återkoppling från kollegor som provat vårt arbetssätt i egna
grupper, oftast är dessa kollegor tyvärr väldigt skeptiska och svåra/nästan omöjliga att
övertyga att våga prova. Ständigt hörs ursäkter som "jag kan inte datorer" och "jag har
aldrig provat". Här måste det finnas ett stort behov av en helt annan inriktning på att ge
kollegor stöd att våga prova för skolan ny teknik.
Att kollegor inom gymnasiet (och grundskolan) väljer ett ofta ointresserat perspektiv för
hur samhället utanför utvecklas inom kommunikation och samarbete känns tydligt när vi
diskuterar vårt sätt att arbeta. Det sätt vi kommunicerar med en stor del asynkron
kommunikation ingår som en naturlig informationskanal upplevs för oss som ett väldigt
tidseffektivt sätt att förmedla information och tankar. Även eleverna är till viss del
inblandade i denna asynkrona kommunikation, varför kanske en viss del av asynkront
lärande kan troligen utnyttjas.
37
Utbildning som PIM eller liknande där det inte finns direkta ingångar som får en
pedagogisk intresserad person att känna sig lockad att prova nya vägar att utveckla sig som
pedagog, kan därför ha en motsatt effekt än vad som ursprungligen var tänkt.
Det som också slagit oss är att det varit lätt att finna frön i tankar som leder oss till att
arbeta med molntjänster, även om just den termen inte används, vi har valt att ta med ett
högst begränsat urval av dessa frön i detta arbete, här representerade av div. diagram och
statistik.
Citatet nedan från "Lärandet i vuxenlivet" där Wenestam, Claes-Göran & Lendahls
Rosendahl, Birgit skriver följande...
Man kan utläsa att de pedagogiska verktygen som dagboksskrivande/loggbok har fått en specifik betydelse för arbetet. Genom att pedagogerna kontinuerligt observerat händelser och gjort anteckningar i dagboken/loggboken har det funnits underlag för diskussion vid arbetslagsmöten då man kunnat relatera till tidigare händelser eller tidpunkter, och kunnat bestämma sig för hur man vill gå vidare. De pedagogiska verktygen tycks alltså ha varit betydelsefulla för synliggörandet av vardagen, den kunskapen ger också en grund för hur verksamheten ska förändras."
(Wenestam, & Lendahl Rosendahl, 2005, s. 112)
I sin avhandling "Modeling and Validation of Industrial Measurement Systems - Aspects
of Quality and Human Factors", skriver Jenny Wirandi:
The observer in a measurement process could be a human or a combination of a technical system and a human, but is never exclusively technical, as pointed out in: On the importance of a good workplace environment for industrial measurement quality. (Wirandi 2007, s. 18)
Att på detta sätt skapa mindre nätverk mellan olika yrkesgrupper som på gemensam grund
strävar att nå nya mål upplever vi som tämligen nyskapande inom skolans verksamhet.
Dock är det ofta en känd kunskap inom stora delar vid t.ex. industriella tillämpningar inom
området mätteknik och mätprocesser. Ofta arbetar man i olika skiftlag (jämför med skolans
arbetslag), och det gäller att hantera utbyte av information som dels måste kvalitetssäkras
samt föras i en kontinuerlig progression där det ständigt tillåts till bakåtblickar för att dra
lärdom av fattade beslut. Dessa återblickar finns i hela tidsskalan från den absoluta
närtiden, till kanske flera år bakåt i tiden.
38
I föredraget: Den välutbildade mätteknikern en lönsam investering som "river murar",
redovisades:
Att samla berörda personalgrupper för att diskutera fram en för processen bra lösning är ofta väldigt svårt på grund av att det har byggts osynliga ”murar” mellan olika personalkategorier. Dessa ”murar” kan vara svåra att rasera, då de kan vara resta på mångårig grund." vidare: "De personalkategorier som måste fungera tillsammans, måste kunna ”prata samma språk”. Därför bör fokus hamna på att ge alla en utbildning som säkerställer att samarbetet kan fungera tillfredsställande
(Nilsson & Carlsson, 1998)
Det konstaterades även:
Kombineras utbildning inom mätteknik, processkunskap och presentationsteknik kommer personalen att stå väl rustad att hantera vardagens mätproblem i processindustrin, och insignalerna till styrsystemen blir bättre.
(Nilsson & Carlsson, 1998)
I detta kan man se "presentationsteknik" nämnt, det var så långt molntjänster kunde
hanteras -95 till -97. För att få en fungerande kommunikation inom gruppen var vi tvungna
att utbilda gruppmedlemmarna i presentationsteknik så att problemframställningen kunde
hanteras via mail, såväl som direkta möten. Hela tiden med det som vi kallar "observer"
närvarande
Ovan stämmer väl med det som kallas "Kollektiv kompetens" enligt Svedberg (2007):
I en lärande grupp är tanken att det individuella kunnandet och kompetensen ska samverka så att också en kollektiv kompetens kan utvecklas"(Svedberg, 2007, s. 308)
