• No results found

6. Slutsats och framtida forskning

6.1. Diskussion

Syftet med studien var att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. Det befintliga forskningsgapet identifierades vara ett behov i form av kunskap för att ta hänsyn till ett ökat produktionsfokus av massanpassning. För att svara till detta, och för att sammanställa kontexten som studien utspelade sig inom, genomfördes datainsamling genom semi-strukturerade intervjuer och observationer. Resultaten från datainsamlingen analyserades för att skapa en ökad förståelse för digitalisering och för att försöka fylla det befintliga kunskapsbehovet. Intervjuerna, tillsammans med observationerna, försedde studien med interna uppfattningar som kunde länkas samman genom aggregerade dimensioner för digitalisering. För att fastställa vilka utmaningar och möjligheter som företag med komplexa produktionsprocesser ställs inför vid digitalisering, åsyftar uppsatsen att svara till den första forskningsfrågan.

1. Vilka möjligheter och utmaningar finns att beakta vid digitaliseringsprocessen inom tillverkande företag med komplex produktion?

En ökad kontroll av produktionen utgör en av de främsta möjligheterna att beakta inom den studerade kontexten. Det är idag en svårighet att upptäcka fel tidigt, vilket gör att kontroll av dimensioner i realtid speglar ett stort värde för produktionen. En förbättrad produktionskontroll förväntas bidra till minskade kvalitetsbristkostnader då en tidigare upptäckt av avvikelser i produktionskedjan också förebygger förseningar. Digitalisering förväntas också skapa möjligheter för en ökad informationshantering med förbättrad kommunikation över organisationens avsnitt. Det digitala sättet att samla och dela information förväntas dessutom stödja förändringsledning i form av att stärka den organisatoriska förankringen av digitalisering. Långsiktigt förväntas möjligheter att beakta i form av en ökad effektivitet över produktionen samt en utveckling med potential att också främja den hållbara riktningen för företag att följa. Det framkom tydligt att den gemensamma drivkraften att ta sig an digitalisering är att utvecklas i samspel med den digitala tidsåldern och stärka sina konkurrensfördelar på marknaden.

50 Utmaningar centrala att beakta identifierades vara starkt korrelerade till digitaliseringens möjligheter på så vis att möjligheterna förutsätter att utmaningarna bemästras. Ett hinder förknippat med engagemanget att satsa på digitalisering framkom vara en begränsning i form av erfarenhet vad gäller digitaliseringsinitiativ inom organisationen. Denna begränsning uppfattats som ett potentiellt motstånd inför förändringar vilket skapar vikten av att engagera samtliga medarbetare i förändringen. Resultaten påvisar dessutom vikten av en förändrings förankring i organisationen tillsammans med ett tydligt ledarskap för att öka chansen för förändringsinitiativets framgång. Den tidigare avsaknaden av en digitaliseringsorganisation har varit ett hinder och utgör därför en utmaning att bemästra inför framtida visioner. Tydligt var också vikten av att förse digitaliseringsinitiativ med tillräckliga resurser för en framgångsrik förändring. Den främsta utmaningen vad gäller detta verkar vara svårigheter att bedöma och budgetera en tillräcklig resursförsörjning vilket leder till ogynnsamma förutsättningar inför digitaliseringsinitiativets start. Resurser som verkar vara en utmaning att uppskatta, framförallt med avseende på långsiktighet, framkom vara i form av kunskap, tid och pengar. Tekniska barriärer porträtteras också som en utmaning i form av nödvändigheten av nya systems kompabilitet med befintliga sätt att arbeta och tillgängliggörandet av data på ett säkert sätt. Produktionens karaktäristika av komplexitet utgör dessutom en svårighet för identifiering av hur olika tekniska lösningar bäst stödjer produktionens olika avsnitt.

För att vidare undersöka på vilket sätt digitalisering kan förändra en komplex produktionsprocess, förväntades den andra forskningsfrågan bidra till att skapa en ökad förståelse över hur digitaliseringen praktiskt tar sig uttryck inom den studerade kontexten.

2. På vilket sätt kan digitaliseringen förändra en komplex produktionsprocess?

En tydlig utmaning när det kommer till komplexitet inom tillverkning är svårigheterna att standardisera tillverkningssteg och försöka ersätta manuella hantverk med digital utrustning. Den främsta drivkraften att ta sig an digitalisering verkar därför vara stödet som den digitala utrustningen erbjuder produktionen. Resultaten från studien motiverar digitaliseringens potential med just förmågan att ge stöd för produktionen och underlätta ingående processer.

En konkret återspegling av en komplex produktionsprocess motsvaras av fallstudieföretagets kritiska moment av manuella inställningssekvenser. Den digitala teknikens praktiska bidrag för denna process är bland annat att tid

51 tillgängliggörs vid möjligheten att kontrollera dimensioner mot toleranser i realtid. Detta kan leda till en allokering av arbetsmoment på så vis att tid ges åt att åtgärda ett identifierat fel med den tid som annars skulle gått åt för att upptäcka det. Tiden som effektiviseras i arbetsmomentet kan därmed också motivera en eventuell förkortad ledtid per enhet. Det manuellt erfarna kunskapens förändring till en datadriven kontroll förmodas dessutom understödja beslutsfattande förknippat med produktionsprocesserna. Detta betyder att med rätt förutsättningar har digitalisering inom en komplex produktionsprocess potentialen att bidra till att en lokal effektivisering med det stöd som tekniken ger, vilket i sin tur skapar möjligheter för en gemensam effektivisering av produktionskedjan som helhet.

Identifiering av behov över produktionens olika avsnitt för att hitta lämpliga lösningar som stöd för individuella processer, förutspås ytterligare stödja engagemanget att ta sig an den digitala implementationen på bästa sätt. En tydlig kartläggning av resurser förmodas skapa förutsättningar för att kunna bemöta utmaningarna på bästa sätt. Svårigheter uppkom i samband med att fastställa kostnader förknippad med kvalitetssäkring framkom vara en orsak av att vara en komplex produktionsprocess. Felrapporteringar riskerar inom denna typ av produktion därmed avspegla endast en del av verkligheten förknippad med besparingar som den digitala tekniken skulle kunna inkludera. Resultaten motiverar trots detta den ekonomiska fördelen att avsätta tillräckliga resurser också långsiktigt, för att se resultat av den digitala tekniken också med ytterligare potential för framtida användningsområden. En ökad informationsmängd från befintliga processer för analys förmodas förbättra angreppssätt vid tidig upptäckt av fel för att dra nytta av den för kvalitetssäkring av produkten också med möjlighet att på långsikt kunna arbeta förebyggande. Vilket påvisar potentialen av att införa digital teknik inom manuella processteg till följd av strävan att kvalitetssäkra produktionen och kunna åtgärda eventuella fel i ett tidigare skede. Sammantaget innehar digitalisering stödjande funktioner med potential att förändra en komplex produktionsprocessen positivt både utifrån kvalitetsmässiga perspektiv och produktionsmässiga perspektiv i form av ökad noggrannhet och effektivitet.

En digital transformering kan dock med begränsad erfarenhet vara överväldigande och utmanande att genomföra, men med studiens bidrag kan det föras praktiskt närmare för företag med komplexa produktionsprocesser att tillämpa. Studien belyser vikten av både förändringsledning och kunskap i relation till motivet att digitalisera. Detta skapar en utvidgad syn på den digitala

52 teknikens möjliggörande och innebörd som, tillsammans med vikten av att identifiera möjligheter och utmaningar, kan avspeglas i termer av resurser att tillförse. Det är därmed av stor vikt att företag tar tillvara på redan befintlig potential inom organisationen och förbereder inför en långsiktighet i den digitala övergången, utan att ha för bråttom. Studien utgör därigenom också ett underlag för framtida forskning och vad som bör undersökas vidare med några aspekter att ta i beaktning för den digitala förändringen inom komplex produktion.

Related documents