Amanda Andersson
Digitalisering inom komplexa produktionsprocesser
En fallstudie hos ABB
Industriell ekonomi Examensarbete
30hp
Termin: VT 2020
Handledare: Alexandre Sukhov
3
Förord
Detta examensarbete är den avslutande delen av civilingenjörsprogrammet inom Industriell Ekonomi, med den tekniska profilen Maskinteknik, vid Karlstads Universitet. Jag vill rikta ett stort tack till fallstudieföretaget, ABB Power Grids i Ludvika, för er tillit och ert förtroende att få genomföra arbetet hos er. Jag vill framförallt rikta ett stort tack till mina handledare, Mikael Burlin och Linda Strandberg, som under arbetets gång givit ett stort praktiskt och administrativt stöd.
Jag vill också rikta ett stort tack till min handledare vid Karlstads Universitet, Alexandre Sukhov, som tillsammans med Samuel Petros Sebhatu, tillhandahållit konstruktiv kritik och vägledning genom hela arbetet.
Avslutningsvis vill jag också uttrycka min tacksamhet till personer i min närhet, vänner och familj, som utgjort ett otroligt stöd genom hela denna tid.
Amanda Andersson 2020-06-05
4
Sammanfattning
Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer. Trots detta kämpar tillverkande företag aktivt med förståelsen för hur digitalisering kan integreras inom produktionen för att ta del av dess fördelar. Den pågående utvecklingen medför dessutom allt högre krav på anpassning inom tillverkning för att möta konsumenters växande behov, vilket i många fall bidrar till en produktion karaktäriserad av komplexitet. Ett ökat fokus på anpassning i produktion påverkar framväxten av hur digitalisering bör bemötas och därför bör en större andel företag undersöka digitaliseringen i syfte att optimera nyttjandet av dess potential.
Studiens syfte är därför att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. En kvalitativ fallstudie genomfördes med semi- strukturerade intervjuer och observationer som angreppssätt för studiens datainsamling.
Resultaten från studien återspeglade behovet av kunskap för digitaliseringens integrering inom produktion och lyfter fram fallstudieföretagets dimensioner av möjligheter och utmaningar att beakta vid digitaliseringsprocessen. För att stödja digitaliseringsprocessen påvisade resultaten att företag med komplex produktion måste beakta digitalisering som förändringsprocess, förändringsledning med vikten av organisatorisk förankring, produktionskontroll, informationshantering, resurssäkring, komplexitet och tekniska överväganden. Slutligen motiverade resultaten digitaliseringens potential att förbättra och ge stöd för komplexa processer i produktion. Studien utökar befintlig forskning och för en resultatrik digitalisering närmare praktiken för tillverkande företag inom den studerade kontexten.
Nyckelord
Digitalisering, Implementering, Förändringsledning, Digital Transformering, Komplex Produktion
5
Abstract
The development of new communication technology, digital technology, has given rise to the growth of digitalization with the potential to advocate change within organizations. Despite this, manufacturing companies are actively struggling with the understanding of how digitization can be integrated into production to take advantage of its benefits. Furthermore, the ongoing development also imposes demands for customization in manufacturing to meet the growing needs of customers, which in many cases contributes to a production characterized by complexity. An increased focus on adaptation in production affects the emergence of how digitalization should be addressed and, therefore, a larger proportion of companies should investigate digitalization to optimize the utilization of its potential.
The purpose of the study is, therefore, to create an increased understanding of how digitization can change complex production processes within manufacturing companies, in order to provide support for digitization initiatives. A qualitative case study was conducted with semi-structured interviews and observations as the approach of collecting data.
The results of the study reflect the need for a deeper knowledge of the integration of digitalization within production and highlight the dimensions of the case study company’s central opportunities and challenges to take into account in the processes of digitalization. To support the digitalization process, the results showed that companies with complex production must consider digitalization as a process of change, change management with the importance of organizational abutment, production control, information management, resource assurance, complexity, and technical considerations. Finally, the results motivated the potential of digitalization to improve and support complex processes in production. The study extends existing research and brings successful digitization closer to the practice of manufacturing companies within the studied context.
Keywords
Digitalization, Implementation, Change Management, Digital Transformation, Complex Production
6
Innehållsförteckning
1. Introduktion ... 8
1.1. Bakgrund ... 8
1.2. Problematisering ... 9
1.3. Fallstudieföretaget ... 10
1.4. Syfte och forskningsfrågor ... 11
1.5. Avgränsningar ... 12
1.6. Disposition ... 12
2. Teoretisk bakgrund ... 13
2.1. Digitalisering ... 13
2.1.1. Digital transformering ... 13
2.2. Förändringsledning ... 15
2.2.1. Digital strategi ... 17
2.3. Komplex produktion ... 18
2.3.1. Digital teknik inom produktion ... 20
2.4. Ett hållbarhetsperspektiv ... 21
2.5. Teoretisk sammanfattning ... 22
3. Metod ... 24
3.1. Forskningsdesign ... 24
3.2. Datainsamling ... 25
3.2.1. Förstudie... 25
3.2.2. Litteraturstudie ... 25
3.2.3. Intervjuer ... 26
3.2.4. Observationer ... 27
3.3. Dataanalys ... 27
3.4. Trovärdighet ... 28
3.5. Etik ... 28
4. Empiriska data ... 30
4.1. Huvudteman i undersökningen ... 31
4.1.1. Digitaliseringens potential ... 31
4.1.2. Förändringsledning ... 33
4.1.3. Produktionskontroll ... 34
4.1.4. Informationshantering ... 35
4.1.5. Resurser ... 36
7
4.1.6. Komplexitet ... 37
4.1.7. Tekniska överväganden ... 37
5. Analys ... 39
5.1. Teoretiskt perspektiv i relation till empirins dimensioner ... 39
5.1.1. Förändringsprocess ... 40
5.1.2. Möjligheter ... 42
5.1.3. Utmaningar ... 44
5.2. Reviderad teoretisk modell ... 48
6. Slutsats och framtida forskning ... 49
6.1. Diskussion ... 49
6.2. Begränsningar och förslag till framtida forskning ... 52
Referenser ... 53 Bilaga I. Trestegsmodell mot digitalisering (Bouée & Schaible 2015) ... I Bilaga II. Intervjuguide ... II
8
1. Introduktion
Introduktionen presenterar en bakgrundsbeskrivning av området som studien avser att behandla tillsammans med dess tillhörande problembeskrivning, följt av studiens syfte och forskningsfrågor. Därefter presenteras uppsatsens avgränsningar och disposition.
1.1. Bakgrund
Tillverkningsindustrin befinner sig på en dynamiskt föränderlig marknad med växande krav på företag att möta den globala konkurrensen (Schuh et al. 2011).
Sedan 1970-talet har den svenska marknaden för tillverkande företag genomgått stora förändringar som bidragit med ett steg från den produktionsorienterade tillverkningen till en mer kundanpassad tillverkning (SOU 2015). Den pågående samhällsutvecklingen mot det moderna informationssamhället medför allt högre krav på variation och anpassning i produktion för att möta konsumenters växande behov (Schuh et al. 2011). Skiftet mot individualisering i form av kundanpassning innebär därmed ett steg från massproduktion till massanpassning för tillverkningsindustrin. Varje bransch utsätts därmed för pressen att förändras, med allt högre krav på tillverkande företags produktion, för att behålla konkurrenskraft på marknaden (De Carolis et al. 2017).
Utvecklingen av ny kommunikationsteknik, digital teknik, har gett upphov till tillväxten av digitalisering med potential att förespråka förändring inom organisationer (Parviainen et al. 2017). Den digitala tekniken avser system för möjliggörandet av kommunikation genom visualisering, mobilitet och analys (Loonam et al. 2018). Initiativ som innefattar digital teknik kallas digitala transformationer och lovar organisationer allt fler möjligheter för ökad tillväxt (Loonam et al. 2018). Digitalisering tar skepnad på olika vis inom olika industrier men sammanstrålas genom den digitala tekniken som möjliggör utforskning av processer i nya kontexter (Bossen & Ingemansson 2016). Tillverkningsindustrin ställs därmed inför både tekniska och strukturella förändringar som, till följd av utvecklingsarbetet mot en smartare och mer hållbar industri, överbryggar gränsen mellan verkligheten och den virtuella motsvarigheten (SOU 2015).
Digitalisering främjar på så vis en ny infrastruktur som förändrar förutsättningarna för företag att genom nya möjligheter dra nytta av den information som tekniken tillgängliggör (SOU 2016). Fördelarna med den nya tekniken och dess möjligheter för uppkoppling av utrustning är en drivkraft för tillverkningsindustrin att ta sig an digitalisering (Bossen & Ingemansson 2016).
Trots detta verkar förändringsinitiativ ha en långsam framgång inom de flesta typer av organisationer, inte minst inom tillverkningsindustrin, då Loonam et al.
9 (2018) identifierar att upp till 90 % av digitala implementeringsinitiativ inom företag generellt misslyckas.
En utmaning gemensamt för högteknologiska tillverkande företag är digitalisering inom verksamheten för att framgångsrikt lösa olika manuella produktionsproblem. Då problem uppstår i produktionen finns risk för uppkomsten av kvalitetsbrister hos produkten som i sin tur riskerar orsaka stora felkostnader. Det finns därmed en stark ekonomisk drivkraft, gemensam hos tillverkande företag, som syftar till att minska dessa kostnader (Kasych et al.
2017). Inom tillverkningsindustrin, och främst inom tillverkning med karaktäristika av massanpassning, ställs organisationer inför utmaningar i deras ansats att digitalisera, detta främst till följd av interna förändringsinitiativ och intern kompetenstillförsel (MacCarthy et al. 2003; Bossen & Ingemansson 2016). En aspekt som blir av stort intresse är därmed högteknologiska företag verksamma inom nischsegment och deras befintliga avsaknad av standarder för digitaliseringens integration (Bossen & Ingemansson 2016). Den snabbväxande utvecklingen mot digitalisering innebär med andra ord inte bara möjligheter utan också utmaningar som utsätter företag för risken att bli utkonkurrerade (Ek 2017).
Den tekniska utvecklingen kräver långsiktiga åtaganden för att förändra kulturen för tillverkande företag. Detta gör att digitalisering tillsammans med ett ökat fokus på hållbarhet är de två främsta drivkrafterna för utformningen av framtidens produktionssystem. Digitalisering besitter därmed också potentialen att utgöra ett värdefullt verktyg som stöd för tillverkande företag i deras ansats mot en hållbar tillverkning (SOU 2016; Maffei et al. 2019).
1.2. Problematisering
Det finns en hel del forskning inom området för digitalisering när det kommer till dess utveckling och potential, men trots det kämpar företag aktivt med digitaliseringens applicerbarhet inom verksamhetens produktionsprocesser för att ta del av digitaliseringens fördelar (Parviainen et al. 2017). Inom den svenska marknaden förespråkas digitalisering i stor utsträckning för effektivisering, men på grund av ett för litet fokus på dess strukturella integration i företagens verksamhet riskerar företag att gå miste om digitaliseringens potential (De Carolis 2017; Nyström & Lindell 2018).
Enligt Bills och Klenow (2001) spelar ett ökat fokus på anpassning i produktion dessutom en väsentlig roll för framväxten av teoretiska modeller. Detta ger i sin tur antydan om ett befintligt behov i form av kunskapsbidrag till redan existerande digitaliseringsmodeller. Det finns med andra ord ett behov av en
10 ökad förståelse för vilka utmaningar företagen ställs inför vid digitaliseringsinitiativ (McKeown & Durkin 2017; Bredmar 2017).
Högteknologiska företag med ledande produktion skapar allt högre konkurrens inom tillverkningsbranschen, där digitaliseringen nu också skapar allt större möjligheter med förändrade förutsättningar för den globala marknadsintegrationen (Ek 2017).
Till följd av ett ökat produktionsfokus att tillverka utifrån specifik efterfrågan, kategoriseras tillverkande företag ofta som ett av två extremfall, en produktion med hög volym och låg komplexitet eller en produktion med låg volym och hög komplexitet. Det senare fallet definieras av en produktion med högt fokus på funktionalitet och kvalitet, berikat av kundanpassning, tillsammans med ett lågt antal produkttyper och låga tillverkningsvolymer med ofta tillhörande manuella komplexa produktionssteg (Jina et al. 1997). Komplexitet inom produktion motsvaras ofta av flera avancerade aktiviteter kritiska för produktens funktionalitet. Det krävs därmed omfattande planering för att möta förändringar i arbetet mot digitalisering och möjliggörandet av innovation som överbryggar den tidigare existerande klyftan mellan hög- och lågvolymproduktion (Synnes & Welo 2016). Enligt Nyström och Lindell (2018) bör därför en större andel av svenska företag undersöka implementeringen av digitalisering i syfte att optimera nyttjandet av digitaliseringens potential, vilket kan komma att bli en stor utmaning för industrisektorn. Denna ansats skapar uppfattningen om ett befintligt forskningsgap att ta vidare med behovet av en ökad förståelse kring digitaliseringens innebörd för tillverkande företag med komplexa produktioner.
1.3. Fallstudieföretaget
Arbetets fallstudieföretag är det högteknologiska företaget ABB Power Grids, världsledande inom kraft- och automationsteknik, lokaliserad i Ludvika, Sverige.
ABB Power Grids tillverkar produkter för kraftgenerering och överföring av elkraft. Produkterna tillverkas med stort fokus på att bemöta existerande behov för både en ökad komplexitet i elnäten samt en ökad integrering av förnybar energi. En nyckelkomponent för överföring av elkraft är en transformator som omvandlar elektrisk energi mellan olika ström- och spänningsnivåer. Till följd av utvecklingen av system för överföring av elkraft, har ABB möjliggjort distribuering av allt mer kraft över allt längre avstånd. Tillverkningen av en transformator med denna kapacitet karaktäriseras av hög komplexitet med flertalet ingående avancerade aktiviteter, som i samspel måste utföras korrekt för att uppfylla produktens höga tekniska krav.
11 Fokus för den här studien är därför att undersöka digitaliseringsarbetet på ABB Power Grids med avseende på förändringar inom produktionen. Företaget undersöker aktivt möjligheter att öka digitalisering och implementera digital teknik inom sin produktion för att följa den digitala tidsåldern och på så sätt öka sin effektivitet och sina konkurrensfördelar. Till följd av produktionens avancerade aktiviteter i form av hantverk, kan en sen upptäckt av fel, som uppstått under kedjan av manuellt arbete, vara kritisk. Följden av detta riskerar vara dyrbara förseningar i produktion med felkostnader förknippade till produktens kvalitet. En stor satsning vill därför göras på digitalisering inom kritiska aktiviteter, för att säkra upp processer som idag består av manuella hantverk, med syfte att upptäcka fel i ett tidigare skede. Fallstudieföretaget sammanfaller med den formulerade problematiken genom att ha en produktion karaktäriserad av hög komplexitet tillsammans med behovet att digitalisera en komplex produktionsprocess.
1.4. Syfte och forskningsfrågor
Tidigare forskning påvisar ett behov av att fördjupa förståelsen och svara till hur företag kan digitalisera komplexa produktioner, vilket ger grund för studiens syfte. Studiens syfte är att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser inom tillverkande företag, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ.
Studien avser att identifiera möjligheter och utmaningar som digitalisering medför, inom den definierade kontexten, med förväntan att utgöra ett ramverk viktigt att ta i beaktning för att mer effektivt kunna distribuera resurser på rätt sak och på så vis stödja digitaliseringsprocessen. Den första forskningsfrågan som uppsatsen syftar att svara till är därmed;
1. Vilka möjligheter och utmaningar finns att beakta vid digitaliseringsprocessen inom tillverkande företag med komplex produktion?
Studien avser i linje med detta att ta reda på hur en produktionsprocess påverkas av digitalisering, med förväntan att skapa en ökad förståelse över digitaliseringens bidragande faktorer samt hur de tar sig uttryck för företag med komplex produktion. För att utöka studiens praktiska bidrag och förstå hur en process inom den definierade kontexten förändras av digitalisering, är den andra forskningsfrågan som studien syftar att svara till därmed;
2. På vilket sätt kan digitalisering förändra en komplex produktionsprocess?
12 För att identifiera möjligheter och utmaningar som digitalisering medför kommer studien rikta sig åt att samla data utifrån interna uppfattningar om digitaliseringens implementation i det specifika studiesegmentet av verksamheten. För att vidare undersöka på vilket sätt en komplex produktionsprocess förändras vid digitalisering analyseras interna uppfattningar kring en aktuell digitaliseringsförändring inom fallstudieföretagets komplexa produktionsprocesser. Detta för att fånga övergripande förändringsfaktorer för att dels stärka studiens praktiska bidrag samt svara mot det överliggande syftet att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ.
1.5. Avgränsningar
Studien är bestämt avgränsad till digitalisering inom tillverkande företag som har en produktion karaktäriserad av hög komplexitet och låg volym med fokus på massanpassning. Studien avser undersöka implementationen av digitalisering på fallstudieföretaget som erhåller behovet att stödja komplexa produktionssteg genom integrering av digital teknik. Digitalisering som berör områden utanför studiens kontext kommer inte behandlas utan lämnas utanför detta sammanhang.
1.6. Disposition
Uppsatsen följer strukturen enligt tabell 1.
Tabell 1: Uppsatsens disposition.
Kapitel 2 Introducerar uppsatsens teoretiska bakgrund tillsammans med en teoretisk sammanfattning som grund för studien.
Kapitel 3 Redogör för studiens metodologi, för att bidra till en ökad förståelse för studiens datainsamling och dataanalys, tillsammans med studiens trovärdighet och etiska perspektiv.
Kapitel 4 Presenterar studiens empiriska data från datainsamlingen utifrån analysmetoden.
Kapitel 5 Analyserar data utifrån den empiriska redogörelsen och presenterar dess sammanhang till studiens teoretiska sammanställning.
Kapitel 6 Presenterar studiens slutsats och bidrag, tillsammans med begränsningar och förslag till framtida forskning.
13
2. Teoretisk bakgrund
Följande kapitel behandlar uppsatsens teoretiska perspektiv och introducerar konceptet för digitalisering och dess implementering tillsammans med förändringsledning och komplexitet inom tillverkning. Slutligen presenteras också en teoretisk sammanfattning.
2.1. Digitalisering
Det är av vikt för företag att fortsätta utvecklas för att behålla konkurrenskraft på marknaden och för att förstå digitaliseringens innebörd inom detta sammanhang bör begreppet digitalisering först redas ut. Begreppet digitalisering används idag som en bred representation för många utvecklingsområden och kan se olika ut mellan olika branscher och företag, då avsikten för dess implementering varierar beroende på ändamål. En del forskning porträtterar begreppet genom att framhålla digitaliseringens påverkan inom flertalet aspekter inom en organisation. Några av de största områdena för förändring och utveckling inom organisationer nämns vara affärsstrategier och affärsmodeller samt interna och externa processer (Parvianien et al. 2017). Andra definitioner beskriver digitalisering som förmågan att erbjuda en ökad värdeproposition till redan existerade produkter genom förmågan att omvandla dem till digitala varianter (Gassman et al. 2014). Ytterligare definitioner hänvisar till struktureringen av sättet att kommunicera och dela information, som förändras till följd av ny teknik (Brennen & Kreiss 2014). Inom mångfalden av definitioner för digitalisering finns en konkretisering av begreppet som motsvarar en omvandling från analog data till digital informationshantering (Stolterman &
Fors 2004; Brennen & Kreiss 2014; SOU 2016; Kasych et al. 2019). Den digitala transformationen av analog data utgör därmed en rigid tolkning för digitalisering som begrepp. Trots olika tolkningar av digitaliseringens innebörd, verkar tillverkande företag vara enade om att ignorering av denna utveckling kommer leda till en försvagad position på marknaden och att den digitala transformationen därmed är en nödvändighet att ta sig an för långsiktig tillväxt (Bechtold & Lauenstein 2014).
2.1.1.Digital transformering
Den digitala transformationen är en långsiktig process av förändringar som förutsätter planering och identifiering av utmaningar för att uppnå ett specifikt utfall (Hitt 2015; McKeown & Durkin 2017), vilket inom tillverkningsindustrin blivit en prioritering att ta sig an (Loonam et al. 2018). Markovitch och Willmott (2014) menar dock att samtidigt som behovet av digitalisering både existerar och
14 erkänns inom tillverkningsbranschen så fastnar den digitala implementationen fortfarande i ett väldigt tidigt skede.
Digitalisering av en produktionsprocess har visat sig orsakas av två identifierade samband där det första är implementationen av ny teknologi som inducerar en fortsatt förändring av processer i värdekedjan på grund av ett nytt sätt att arbeta (Berman 2012; Henriette 2015). Det andra identifierade sambandet innebär en satsning på ny digital teknik för att medvetet och fullständigt digitalisera en utvald process i produktionsflödet som bland annat förändrar arbetssätt och informationshantering (Henriette 2015). Kagermann et al. (2013) och Mittal et al. (2017) urskiljer dessutom två dimensioner av integrering där det finns utmaningar i digitaliseringen, vilka är horisontell och vertikal integration.
Horisontell integration refererar till integrering av system som avser informationshanteringen längs den interna värdekedjan i form av produkternas flöde både inom företaget och mellan externa nätverk. Vertikal integration är kopplad till företagets organisatoriska nivåer och avser integration av system över tekniska hinder för att ersätta det med en decentraliserad struktur. Detta med målet att expandera företagets verksamhet för att lönsamt kunna tillverka kundunika produkter. Stoffels och Ziemer (2017) menar också att dessa dimensioner av integrering skapar ett behov, bland tillverkande företag, att inkludera digitalisering i sin affärsstrategi, för att strukturerat kunna hantera ny digital teknik.
Det finns en mängd fördelar som digitalisering medför men Melin (2018) menar att det finns anledning att kolla på digitalisering ur ett mer kritiskt perspektiv.
Däribland att tron på digitalisering grundas i orealistiska förväntningar av vad förändringen kommer resultera i på grund av risken att tekniken inte tas tillvara på. Det krävs att teknikens tillvaratagande motsvaras av dels monetära resurser men också av kompetensmässiga samt tekniska resurser och Melin (2018) menar att det finns en överliggande risk att dessa är otillräckliga på grund av en underskattad styrning. I linje med detta påtalas också behovet av stöd från ledning för att genomföra en fulländad förändring där kritik riktas mot kunskapen som bör stärkas tillsammans med ett långsiktig ledarskap. Ytterligare en nackdel förknippad med digital informationshantering är den skörhet som tekniken orsakar, då det finns risk för förlust av den information som hålls digitalt vid uppkomst av tekniska fel (Melin 2018).
Som komplement till den digitala transformeringen och organisationers ansats att ta sig an digitalisering för förändring, samt till följd av förändringsinitiativs långsamma framgång (Loonam et al. 2018; Markovitch & Willmott 2014), följer ett kapitel om förändringsledning.
15 2.2. Förändringsledning
Digital teknik har utmanat och förändrat konsumenters beteende på många sätt, bland annat i form av hur tjänster utförs och hur man socialiserar. Trots detta är det fortfarande en lång väg kvar av digitaliseringen för att utmana företag till ett förändrat sätt att arbeta (Isaksson et al. 2018). Det är inte ovanligt att förändringar ofta möts av ett visst motstånd, speciellt inom organisationer som funnits under en längre tid, men för att driva ett hållbart företagande är anpassning en nödvändighet (Rogers 1962). Rogers (1962) menar att en förändring måste förstås i samband med tre faktorer, vilka är tid, kommunikation och inverkan på berörda aktörer. Dessa faktorer gav tillsammans grund för det erkända begreppet förändringsledning, Change Management (CM). Ur termen CM har sedan flertalet tillvägagångssätt för att möta och leda förändring vuxit fram i form av olika modeller relevanta för digitaliseringens framväxt. En modell, som syftar till att stödja utförandet av en förändringsprocess och skapa en tydlig struktur att följa för traditionella hierarkiska organisationer, är Kotters förändringsmodell (Kotter 1996). Kotter (1996) bryter ned förändringsprocessen i åtta steg, vilka illustreras i figur 1.
Figur 1: Modell för förändringsledning med inspiration från Kotter (1996).
Förändringen som ett företag ställs inför bör porträtteras som nödvändig för en framgångsrik initiering och för att skapa en miljö med individer medvetna om förändringens betydelse, då troligen stödet för förändringen kommer att öka.
8. Förankra de nya rutinerna i företagskulturen 7. Befäst framgångarna och genomför ytterligare förändringar
6. Planera och skapa snabba resultat
5. Ge medarbetarna förutsättningar att realisera visionen 4. Kommunicera visionen
3. Skapa en vision
2. Skapa ett team som leder förändringen 1. Skapa en känsla av behov
16 Kotters förändringsmodell har, utifrån den presenterade 8-stegsmodellen, utvecklats och uppdaterats för att arbeta mot ständiga förbättringar och fortsatt utgöra en bestående referens för förändringsledning (Appelbaum et al. 2012;
Kotter 2014). Ett team som samarbetar och kompletterar varandra skapar möjligheten att driva varandra till ett hårdare arbete som i sin tur ger stöd för förändringen. Därav är det av vikt att bygga upp en stabil grund av personer med erfarenheter inför detta (Senge 1990; Kotter 2014). Vidare betonas också vikten av att skapa en tydlig vision för förändringen då dess initiativ kan mötas av motstånd. Visionen måste reflekteras i dess ledarskap men också vara både förståelig och inspirerande i dess kommunikation för att ha maximal effekt (Nelissen & Selm 2008; Kotter 2014). När förändringsinitiativet byggts upp starkt är det följaktligen av vikt att också identifiera utmaningar, som potentiellt hindrar förändringens väg framåt, för att kunna övervinna dem.
Förändringsprocesser är ofta långa och av den anledningen är det inte ovanligt att tron på förändringen fallerar hos individer. Det är därmed av vikt att visualisera fördelar med förändringen även genom kortsiktiga delmål för att upprätthålla motivationen att stödja förändringen även långsiktigt (Kotter 2014). En kritisk del för förändring och även en anledning till att många förändringsprocesser misslyckas, är en grad av självlåtenhet som i slutet infinner sig innan projektet är slutfört. Kotter (2012) identifierar att 70% av de förändringsinitiativ som misslyckas, gör det på grund av att organisationerna inte säkerställt en tillräcklig förberedelse för förändringens fullföljande. Därför är det inte bara viktigt att förankra förändringen till en stark initieringsfas utan dessutom av vikt att fortsätta upprätthålla den genom kontinuerliga förbättringar (Kotter 2014). Förändring av aktiviteter och processer inom företag är inte alltid tillräckligt för att skapa en beständig förändring genom organisationen, utan den bör utgöra en del av företagskulturen för att bestå en varaktig effekt. Genom att förankra förändringen i företaget och uppmuntra att ta efter förändringen kommer långsiktighet främjas (Kotter 2014).
Kotters förändringsmodell understryker komplexiteten bakom en förändring och vikten av att planera för en långsiktig framgång. Föränderlighet hos organisationer är dock något som förekommer kontinuerligt och inte minst vid implementeringen av ny digital teknik (Burns & Stalker 1961). Trots detta är det inte förrän nyligen som forskningen också inkluderat förslag till företags tillvägagångssätt för digitaliseringens övergång i form av digitala strategier.
17 2.2.1.Digital strategi
Som bidrag till Kotters åtta steg av förändringsledning identifierar Kang et al.
(2016) att en digital strategi är nödvändig för en framgångsrik förändring med stöd från ledare, och menar att utan en tydlig strategi spelar tekniken ingen roll.
I linje med detta menar Loonam et al. (2018) dessutom att den digitala omvandlingen ofta underskattas tillsammans med dess organisatoriska förankring. Bouée och Schaible (2015) introducerar bland annat en trestegsmodell för den digitala övergången för företag att följa under förändringsprocessen och inkluderar tillhörande frågeställningar för dem att överväga vid den digitala övergången. Modellen presenteras nedan i figur 2 och dess komplement, i form av frågeställningar för företag att överväga inför en kommande digitalisering, återfinns i bilaga I.
Figur 2: Modell för digitaliseringsprocessen med inspiration från Bouée och Schaible (2015).
Det första steget syftar till att identifiera förändringar och förutsättningar inom den verksamma industrin för att fastställa påverkan av en digital implementering. Det andra steget avser att fylla gapet mellan den aktuella situationen och implementeringen av digital teknik genom att identifiera aktuella färdigheter som underlättar övergången. Det sista steget motsvaras av en handlingsplan för företaget att följa för att genomföra den digitala implementationen.
Den digitala övergången definieras enligt tidigare som förändringarna i sättet att arbeta, roller i arbetet eller affärserbjudanden som implementeringen av digital teknik orsakar inom en organisation eller dess produktion. Tidigare studier inom tillverkande företag visar att en av de största utmaningar med digitaliseringen är bristen på digital kultur inom organisationen tillsammans med ovisshet om den ekonomiska nyttan är tillräcklig (Merluzzi & Brunetti 2017). I linje med detta finner Loonam et al. (2018) vikten av att främja kulturen för den digitala förändringsprocessen, då en mängd företag upplever svårigheter relaterade till en något otydlig vision förankrad i dess ledarskap. Loonam et al. (2018) granskade i sin forskning ledningsåtgärder för digitala förändringsinitiativ och fastställer där vikten av att identifiera vilka hinder som kan finnas och vilka
1. Analys av den digitala teknikens
påverkan inom industrin
2. Analys av företagets befintliga digitala
mognad
3. Utveckling av en genomförbar handlingsplan
18 organisatoriska förändringar som krävs, med internt fokus på teknikverksamhet och organisationsstrategi.
Parviainen et al. (2017) kategoriserar i sitt arbete digital implementering inom olika nivåer där han benämner en av dem som processnivå. Processnivå menar han syftar till implementeringen av nya digitala verktyg och effektivisering av processer genom att minska manuellt arbete. I samband med den tidigare presenterade trestegsmodellen och den digitala övergången identifierar Bouée och Schaible (2015) också fyra drivkrafter för förändringsprocessen inom tillverkande organisationer. Dessa drivkrafter är digital data, digital anslutning, automatisering och digital kundtillgång. Det finns olika sätt att digitalisera data för att stödja den digitala övergången vilka medförs av två olika steg. Det ena innebär en konvertering av redan existerande fysiska dokument till digitala format och det andra ett direkt skapande av digitala dokument vid insamling av data. Den nya digitala tekniken svarar därmed till nödvändig information på ett nytt sätt för att hantera industriella produktionsprocesser (Porter &
Heppelmann 2014; Parvianien 2017). I linje med detta identifierar också Matt et al. (2015) gemensamma dimensioner vid digitala förändringsstrategier där den första grundpelaren är användningen av ny teknik och handlar om företagets inställning och kompetens. Ett högt teknikkunnande krävs för att besluta vilken roll tekniken ska anta i företaget och vilka förutsättningar som finns.
Isaksson et al. (2018) identifierar också en utmaning i form av effektivitet på så vis att digitalisering, oavsett nivå, måste vara en kontinuerlig förbättring i den tid det tar att konfigurera och driftsätta nya lösningar och produkter. Bechtold och Lauenstein (2014) understryker dessutom vikten av att ett företag prioriterar den digitala implementeringen där den har möjlighet att bidra till störst nytta eftersom möjligheten inte med säkerhet innebär lönsamhet.
Till följd av kontexten som uppsatsen syftar att utforska, följer ett kapitel om produktionsperspektivet vad gäller komplex produktion.
2.3. Komplex produktion
Tidigare berörs definitionen av lågvolym- och högkomplexitetproduktion som en produktion med högt fokus på funktionalitet och kundanpassade produkter tillsammans med lågt antal produkttyper. Tillhörande dessa är också komplexitet i produktionsprocesser, som nämns flertalet gånger under uppsatsen.
Komplexitet definieras enligt Novak och Eppinger (2001) huvudsakligen av tre ingående faktorer, vilka är ett högt antal komponenter som produkten utgörs av och som behöver ingå i produktion, ett högt antal processer och interaktioner som krävs mellan de ingående komponenterna samt graden av innovation hos
19 produkten. Komplexitet hänvisas här till ett högt antal processer som ingår i produktionsflödet för att tillverka produkten och för att ytterligare förstå dess definition förtydligas begreppen process och produktkvalitet. En process definieras som en serie av aktiviteter och kan vara en del av ett komplicerat flöde av flera nödvändiga aktiviteter som tillsammans syftar till att uppfylla kundens behov (Larsson & Ljungberg 2001). För att kartlägga en process är det viktigt att förstå dess innebörd där Larsson och Ljungberg (2001) identifierar tre olika typer av processer: huvudprocess, stödprocess och ledningsprocess. En huvudprocess beskriver övergripande processer som tillsammans utgör organisationens kärnverksamhet, där det också ingår flera delprocesser. En stödprocess är en aktivitet som är nödvändig för huvudprocessen och en ledningsprocess definieras som en process med uppgiften att styra och förbättra verksamheten. Produktkvalitet definieras av egenskaper som kan mätas hos produkten och syftar till att intyga att produkten fungerar som den ska med uppfyllnad av tekniska krav och dimensioner (Bergman & Klefsjö 2007).
Kvalitet är en viktigt aspekt för konkurrenskraft på marknaden, där en förbättrad kvalitet också har potential att minska kvalitetsbristkostnader och på så vis öka både lönsamhet och uppfyllandet av kundtillfredsställelse.
Komplicerade aktiviteter tillsammans med en hög kundanpassning skapar svårigheter med att standardisera tillverkningssteg, då tillverkningen ofta kräver manuella arbetsmoment som dessutom anpassas utifrån kundens krav. I linje med svårigheterna som komplexa och manuella aktiviteter medför är det också komplicerat att kvalitetssäkra aktiviteterna med införandet av olika typer av system då varje operatör analogt ansvarar för sin egen del (Edsö 1999). Kundens krav spelar en tydlig roll vid massanpassning och måste tillfredsställas, vilket enligt Edsö (1999) kan genomföras med formella system. Dessa system inkluderar tydliga instruktioner och uppföljningar i produktionen för att minska risken att fel uppstår. Ytterligare en utmaning för företag med en produktion av låg volym och hög komplexitet, är investeringen i digital utrustning som måste fungera bra tillsammans med den befintliga produktionen. Komplex funktionalitet och strikta krav för processerna gör att produktionsutrymmet är begränsat och att arbetsmiljön måste vara konfigurerbar, till skillnad från en produktion karaktäriserad av masstillverkning. Genom användning av ny teknikutveckling och omstrukturering av produktion, menar Synnes och Welo (2016) dock att en investering i digital teknik kan motiveras även i lågvolymproduktion.
20 Inom en komplex produktion besitter dessutom operatörerna hög kunskap, vilket stärker vikten av att ta det i beaktning vid digitalisering av manuella produktionsprocesser. Rollen för en operatör, när en process digitaliseras, påverkas och måste förebyggas genom kompetensförsörjning (Isaksson 2018).
Utbildning och lärande är därför ett omfattande område som också diskuteras inom många forskningsbidrag.
2.3.1.Digital teknik inom produktion
För att anta ett teknologiskt perspektiv som fortsättning till produktionsperspektivet, identifierar Loonam et al. (2018) tre metoder av vikt för att integrera digital teknik. Där den första är integreringen av kundkrav och preferenser i system för produktionen, den andra metoden är förknippad till digital data och vikten att erhålla insikt för att möjliggöra bättre analyser av information. Följt av den tredje strategin som syftar till att skapa plattformar för kommunikation. En tydlig drivkraft inom tillverkande företag och deras produktion, samt en av de viktigaste aspekterna för den digitala övergången med ny teknik, är just tillgängliggörandet av kontroll under tillverkning och styrning av fysiska produkter, som kan tillgängliggöras direkt med hjälp av digitala verktyg (Berman 2012).
En av drivkrafterna som identifierats för förändring, av Bouée och Schaible (2015), är just digital data som drivs av Internet of Things (IoT), som med datapunkter samlar in information med syfte att optimera bland annat processflöden i produktion. Insamlingen av den mängd data som IoT tillgängliggör tillåter större möjligheter för analys av den digitala informationen, vilket i sin tur har potential att främja effektivitet i processutförande och minska behovet av mänskligt engagemang. I produktion kan denna typ av teknologi medföra möjligheter att förbättra effektiviseringen av processer vid rätt nyttjande för att förändra funktionalitet genom kombination av traditionella tekniker med nya digitala. Detta för att minimera kvalitetsfel, påskynda ledtider eller eliminera operativa kostnader. För tillgängliggörandet av IoTs fulla potential är kompabiliteten mellan system en avgörande faktor och därmed också en begränsade faktor bland dagens industrier (Lu et al. 2016).
Många aktuella publikationer med tidigare forskning inom området för digital teknik, som syftar till att säkerställa produktionssystem och eliminera felkällor, berör, precis som Synnes och Welo (2016), tekniken för virtuell avbildning med möjligheten att skapa virtuella representationer av verkligheten. Ett skanningsverktyg är ett exempel på ett sådant och möjliggör avbildningen
21 genom avståndsmätning för att skapa en digital tvilling av en verklig produkt, med dess fysiska egenskaper, i ett digitalt format för att möjliggöra förbättrade analyser i produktionsmiljöer (Zhang et al. 2019). Enligt Kasych et al. (2019) bidrar användningen av digitala verktyg på lång sikt till en förstärkt konkurrenskraft för företag med potential att öka arbetskraftproduktiviteten i framtiden men inte utan att medföra ett antal risker och hot. Risker som identifieras kategoriseras utifrån investeringsrisk, risk för oförenlighet och cyberrisk. Investeringsrisken åsyftar bristen på snabb återbetalning tillsammans övervärderade utvecklingskostnader till följd av att ny teknik ofta är väldigt kostsamt och därmed riskerar utgöra en ineffektivitet för företagens ekonomiska perspektiv (Parviainen et al. 2017; Kasych et al. 2019). Risken för oförenlighet speglar anpassningen av digital teknik mot befintliga system som i och med omställningen kan innebära en virtuell avvikelse från den fysiska produktionen. Cyberrisken innefattar fel som kan medföra att den tekniska utrustningen inte fungerar som den ska (Kasych et al. 2019). På lång sikt bör detta tas hänsyn till för att digitalisera verksamhetsprocesser och öka effektiviteten.
2.4. Ett hållbarhetsperspektiv
Som tidigare omnämnts, identifieras digitalisering ha potential att utgöra ett stöd för tillverkande företag i deras ansats för hållbar tillverkning (SOU 2016).
Hållbarhet och digitalisering diskuteras som koncept exponentiellt växande i relation till varandra, med ett ökat fokus på marknaden och huvuddrivkrafter för förändring av framtida produktionssystem. Dock tyder forskning på att dessa perspektiv inte är gemensamt undersökta inom tillverkningsindustrin (Maffei et al. 2019). Kasych et al. (2019) menar att förändringarna medförda av industriell digitalisering möjliggör hantering av digitala förändringar på så vis att hållbar utveckling kan skapas grund för, både på kort och på lång sikt. Synnes och Welo (2016) antyder i linje med detta att hållbar tillväxt, precis som värdeskapande och ökad konkurrenskraft, blir alltmer beroende av den digitala teknikens utveckling och integrering. Hållbarhet diskuteras i relation till den digitala transformeringen ur tre perspektiv, vilka är miljömässig, social och ekonomisk (SOU 2016; Melin 2018). Litteratur föreslår digitaliseringens relevans för en hållbar tillverkning, men med en uppenbar brist av rigorösa studier för att kvalificera omfattningen av dess bidrag (Jayal et al. 2010; Haapala et al. 2013).
22 2.5. Teoretisk sammanfattning
Digitalisering är idag ett aktuellt ämne som förändrar förutsättningar för företag och ställer tillverkningsindustrin inför både tekniska och strukturella förändringar (SOU 2015; Parvianien et al. 2017; Ek 2017). Förändringar som digitaliseringen medför inom organisationer, tillsammans med implementeringen av ny digital teknik, utmanar och förändrar möjligheter för tillverkande företag att dra nytta av den information som tekniken tillgängliggör (Henriette 2015; SOU 2016; Parviainen et al. 2017; Isaksson et al. 2018). Ett ökat fokus på produktionsanpassning påverkar dessutom framväxten av hur digitalisering bör bemötas för att optimera nyttjandet av dess potential (Bills &
Klenow 2001; Nyström & Lindell 2018).
Den digitala tekniken förändrar sättet att arbeta (Porter & Heppelmann 2014;
Parviainen et al. 2017), och för att identifiera förändringens utformning identifieras den första grundpelaren som användningen av ny teknik med avseende på företagets inställning och kompetens (Matt et a. 2015; Isaksson 2018). En drivkraft för tillgängliggörandet av information med integrerade digitala verktyg är bland annat kontroll under produktion (Berman 2012; Bouée
& Schaible 2015). Till följd av att förändringsinitiativ har en tendens av att bemötas av motstånd är det av vikt att förändringen återspeglas i dess ledarskap, där Kotters förändringsmodell ofta avses som stöd (Nelissen & Selm 2008;
Kotter 2014). Det är därför av vikt att identifiera utmaningar och möjligheter med digitalisering inom denna kontext då aktuell forskningen är fortsatt relativt oviss vad gäller området för digitaliseringens förändring inom produktion. I figur 3 nedan återfinns en sammanställning av berörda teoretiska utgångspunkter för studien.
Digitalisering utgör också ett värdefullt verktyg som stöd för tillverkande företag i deras ansats för hållbar tillverkning (SOU 2016; Maffei et al. 2019) vilket verkar bli alltmer beroende av teknikens utveckling och integrering (Kasych et al.
2019). Dock verkar detta samband fortfarande vara relativt outforskad inom tillverkningsindustrin vad gäller dess faktiska bidrag (Jayal et al. 2010; Haapala et al. 2013).
23 Figur 3: Teoretiska utgångspunkter.
Digitalisering är en del av förändringsstrategi på så vis att det är en utveckling som kräver både tekniska och strukturella förändringar inom en organisation och därför bör bemötas med förutsättningar utifrån det. Digitaliseringsinitiativ verkar dessutom vara karaktäriserade av en långsam framgång. Det finns därmed ett behov av att stödja förändringarnas fullföljande till ett framgångsrikt resultat vilket motiverar behovet av att hantera digitalisering ur ett förändringsstrategiskt perspektiv. Förändringsledning utgör därmed en roll i ansatsen att framgångsrikt genomföra en förändring till följd av digitalisering, inte minst för den integrerade komplexiteten inom tillverkningsindustrin, utan också för att förstå hur digitalisering bör bemötas. Ytterligare en aspekt är organisationers vision att anta en mer hållbar riktning och därför måste ta sig an den pågående digitala utvecklingen, som verkar utgöra ett verktyg.
Problematiken som infinner sig med detta är i ett sammanhang av komplex produktion då förändringsinitiativ verkar sakna stöd och digitaliseringen fortfarande befinner sig i sin uppstart utan större framgång. Genom att koppla samman dessa koncept skapas den teoretiska bakgrund som utgör utgångsläget för arbetets fortsatta utformning med syfte att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ.
Konkurrenskraft
• Ökat mervärde Kommunikation
• Ökad informationsdelning
• Förbättrad struktur Förändringsledning
• Främjad långsiktighet
• Organisatorisk förankring Produktion
• Ökad kontroll
• Utvecklingspotential
Resurser
• Monetära resurser
• Kompetensförsörjning Förändringsprocess
• Motstånd
• Organisatorisk förankring Produktion
• Komplicerade tillverkningssteg
• Manuella arbetsmoment Digital kultur
• Tydligt ledarskap
• Ekonomisk nytta
Möjligheter
U tm aning ar
24
3. Metod
Följande kapitel presenterar uppsatsens forskningsdesign tillsammans med dess datainsamling och tillhörande dataanalys. Datainsamlingens metoder förklaras utarbetat för varje ingående moment. Sedan presenteras dataanalysens steg för att skapa en fullständig förståelse för utförandet av analysen.
3.1. Forskningsdesign
Problematiseringen som denna uppsats syftar att svara till är att skapa förståelse för digitaliseringen av processer inom tillverkande företag med komplex tillverkning. För att genomföra detta används en kvalitativ forskningsansats baserat på motivet att utforska ett specifikt fenomen för ett begränsat system, med syfte att generera rik och insiktsfull analys av data (Gray 2017). Studiens avsikt är att analysera den identifierade problematiken utifrån människors erfarenheter och handlingar i ett lokalt sammanhang med det huvudsakliga målet att skapa en förståelse för digitaliseringens möjligheter och utmaningar samt dess förändring inom en komplex produktion. Det befintliga kunskapsbehovet motiverar användandet av en explorativ ansats för att studera industriell digitalisering av komplexa produktionsprocesser. Målet att erhålla kvalitativa data, ger dessutom motivering för användandet av en fallstudie som metod för dess förmåga att tillhandahålla djupare insikter inom ett studerat sammanhang (Saunders et al. 2009; Gray 2017). Värdet av fallstudiemetodiken är att den behandlar det enskilda fallet i dess faktiska sammanhang och därmed kommer så nära ämnet av intresse som möjligt. Vilket i detta fall motiverar datainsamling genom både intervjuer och observationer för dess möjlighet att fånga interna uppfattningar och bidra till nya insikter och idéer (Yin 2016). Den kvalitativa studien kommer därmed följa en induktiv ansats genom att låta insamlingen av data leda vägen och bidra med nya insikter för digitalisering inom den studerade kontexten (Yin 2016). För att expandera resonemang baserat på samlad empiri och placera studiens potential inom ett teoretiskt perspektiv genomfördes en litteraturstudie som komplement (Yin 2016).
Fallstudiemetodiken svarar till syftet att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser, genom att identifiera vilka faktorer som är viktiga att ta i beaktning, för att ge stöd åt digitaliseringsinitiativ. Förståelsen för denna typ av digitaliseringsprocess inkluderar företagets interna uppfattningar bakom den digitala implementeringens svårigheter och dess betydelse, för att brytas ned i principer
25 applicerbara för industriella motsvarigheter och företag med motsvarande produktionsfokus. Fallstudiens metodik, tillsammans med kombinationen av intervjuer och observationer, möjliggör insamling av data med hög pålitlighet (Yin 2016).
3.2. Datainsamling
Datainsamlingen har iterativt kombinerats i form av intervjuer och observationer för att uppfylla uppsatsens syfte och svara till att skapa en ökad förståelse för hur digitalisering kan förändra komplexa produktionsprocesser.
Nedan följer beskrivning om datainsamlingens metodik följt av metod för dataanalys.
3.2.1.Förstudie
En förstudie hjälper att stödja en eller fler aspekter inom en studie genom att bland annat bidra med praktiska bidrag till att förbättra dess forskningsfrågor (Yin 2016). En förstudie gjordes på fallstudieföretaget, innan uppstarten av studiens datainsamling, för att förstå sammanhanget av kontexten för vilken företaget befinner sig inom. Förstudien bestod av rundvandring i produktion för att bli bekant med tillverkningen och för att förstå processflödet av manuellt arbete i relation till tillverkningen. Under förstudien utfördes dessutom tre ostrukturerade intervjuer med operatörer i produktion på fallstudieföretaget, för att skapa en ökad förståelse över den aktuella situationen samt för att stödja utvecklingen av forskningsdesignen (Gray 2017). Anteckningar fördes över påtalade områden av vikt för arbetets fortsatta fokus.
3.2.2. Litteraturstudie
I samband med förstudien genomfördes en litteraturstudie med syfte att samla relevant teori över området av intresse (Gray 2016). Litteraturstudien bidrog med aktuella vetenskapliga artiklar för uppsatsens teoretiska utgångspunkter och bildade en grund för datainsamlingen. I linje med att ny information uppkom under arbetet reviderades litteraturstudien som komplement för att bidra med relevanta teorier. Sökverktyget Onesearch användes tillsammans med Google Scholar för att göra en så omfattande sökning som möjligt, där sökningarna efter forskning inom den aktuella referensramen genomfördes med hjälp av uppsatsens nyckelord. För att säkerställa trovärdigheten i artiklarnas upptäckter genomfördes sökningarna endast bland artiklar som blivit peer- reviewed tillsammans med efterföljande kontroll av författarnas tillförlitlighet i form av referenssammanhang och utgivare.
26 3.2.3. Intervjuer
För att erhålla information med nyanserade perspektiv utfördes intervjuer med semi-strukturerad metodik, för att möjliggöra en explorativ undersökning och svara till studiens båda forskningsfrågor (Bryman & Bell 2011; Gray 2017). En intervjuguide utformades innan utförandet av intervjuerna med avsikt att stödja intervjun med tidigare fastställda ämnen och frågeställningar. Intervjuguiden utformades för att representera en uppsättning samtalspunkter att beröra, samt för att säkerställa att frågorna verbaliserades på ett icke partiskt sätt till intervjudeltagaren. Intervjuguiden presenteras i bilaga II tillsammans med dess övergripande teman.
För att generera en holistisk insamling av data från de semi-strukturerade intervjuerna, samt för att eliminera potentiella influerande faktorer, utvaldes intervjudeltagare från olika avdelningar, olika hierarkiska organisationsnivåer och olika arbetsområden. Utvalda deltagare kontaktades i ett första steg via mejl där studien presenterades tillsammans med syftet av intervjun, följt av en förfrågan om att delta i studien. Tillfälle för utförande av intervjuerna bokades vid bekräftat deltagande för att utföras via Skype. Intervjuerna genomfördes med intervjuguiden som stöd. Samtliga intervjuer genomfördes på drygt en timme och spelades in. Inspelning av intervjuer är enligt Gray (2017) avgörande för att registrera samtlig information och samtidigt ge möjlighet för intervjuaren att ägna koncentration åt processen att lyssna och tolka vad som sägs, för att resultatrikt leda intervjun. Vid förfrågan om godkännande för inspelning informerades också intervjudeltagaren om konfidentiell behandling av personuppgifter, tillsammans med sin rätt att avbryta inspelning. Till följd av sekretess behandlas därav inte information förknippad med befattningsposition eller anställningstid i rapporten. Efter varje utförd intervju gjordes anteckningar över medföljande uppfattningar, vilket är en fördel för att ytterligare stödja och utveckla intervjuguiden inför den fortsatta processen (Yin 2016). I tabell 2 redovisas sammanställning över samtliga intervjuer.
Tabell 2: Lista över samtliga utförda intervjuer.
Respondent # Arbetsområde Utförande
1 Produktion Skypemöte
2 Utveckling Skypemöte
3 Produktion Skypemöte
4 Projektplanering Skypemöte
5 Projektplanering Skypemöte
6 Utveckling Skypemöte
7 Utveckling Skypemöte
8 Produktion Skypemöte
