I detta avsnitt diskuteras resultatet av studien och dess analys utifrån egna tankar och reflektioner med en avslutande slutsats
Studiens syfte omfattar vad elitfotbollsspelare värdesätter vid val av arbetsgivare. Vad är det som egentligen har betydelse och vad kan spelarnas eget varumärke ha för betydelse? Resultatet pekar på att spelarna delvis reflekterar över sitt eget varumärke men det som har störst påverkan på spelarnas val av klubb handlar om något helt annat. Det är möjligheten till speltid och var spelarna kan och har möjlighet till att bli bättre spelare och lyckas med fotbollen. Det ska dock tilläggas att alla spelare är väl medvetna om sitt varumärke men arbetar inte aktivt med det.
Vi börjar inse att spelarna värdesätter en helhetsbild som elitfotbollsklubbarna arbetar mot. Det handlar om en välmående situation utanför planen, både för spelaren själv men också för dennes familj. Samtidigt som att föreningen i fråga ska vara väl fungerande med en vision att ständigt utvecklas för att skapa en vinnande kultur.
Vidare har vi också insett vikten av att spelarna få en inre harmoni. Det handlar om att kunna se glädje för det man gör, det vill säga SDT. Att hitta glädje i något man gör är en extremt viktig faktor för att kunna göra bra val för sin karriär. Glädje till fotbollen kan värdesättas på flertalet olika sätt, vilket också spelarna vi intervjuar bekräftar, glädjen är nyckeln till all framgång. Något som också Hrcek & Baglas (2018) diskuterar i sin artikel, att finna en ”morot”, alltså ett inre driv för att ha glädjen är något oerhört viktigt för att kunna lyckas åstadkomma de resultat som spelaren vill ha.
En annan intressant aspekt som spelarna värdesätter är just samhörigheten, kunskapen och livet utanför fotbollen. Med samhörigheten, som är en av de tre behoven inom SDT, behöver känslan för att tillhöra något mer än sig själv vara uppfylld för att spelarna ska kunna känna en samhörighet, vilket också blir bekräftat genom våra intervjuer.
Samtidigt är det spelare som också visar på förmågan att kunna bortse från
samhörigheten, då ska det dock till att något annat behov blir extra bra för att väga upp det spelarna tappar av samhörigheten. Något extra behov kan då vara kunskap, som en tränare kanske besitter. Med det menar vi att spelare har utryckt att de kan bortse från den samhörighet lag kan ha för att kunna utvecklas individuellt i ett lag med bra tränare som ser potentialen hos spelarna. En annan faktor som deltagarna i studien har framhävt
som viktig är ett liv utanför planen. Det vill säga att det sociala livet med vänner och familj är viktigt, vilket också visade sig på olika sätt bland dem och de olika valen som spelarna har gjort under sin karriär. Något som studien också pekar mot är vikten av att tillhöra en familj, det vill säga, det sociala i senare delar av livet där spelarnas egna beslut inte bara spelar roll längre utan man får tillgodose sin familjs intresse också.
Det vi också vill uppmärksamma är att alla spelare är unika i sina slag, alla har sina egna preferenser med vad de tycker om och inte tycker om. Med det sagt, vi kan hitta likheter om vad spelarna värdesätter, men också olikheter som i sin tur betyder att generaliseringar kring vad spelarna värdesätter när de byter lag, eller fortsätter med samma lag blir en begränsad möjlighet utöver det tidigare nämnda variablerna. Rekommendationer till vad spelarna värdesätter går att göra, dock kommer det krävas att spelarna eller klubbarna i sin tur framför vad de behöver när en spelare ska byta förening eller skriva ett nytt avtal med det exciterande.
Studiens resultat visar att det kommer kunna vara användbart för olika
elitfotbollsföreningar att använda i framtiden när de söker efter en spelare, då vi visar på att fotbollsspelare söker efter en viss arbetsgivare inom fotbollen men samtidigt kan föreningarna tillämpa vårt resultat för att göra sig själva attraktiva för fotbollsspelarna. Relevansen för vårt arbete har bekräftats där vi också har insett att det finns fortsatt utveckling inom ämnet för varumärkeskapital och SDT. Är det så enkelt att en klubb kan attrahera vilka spelare som helst för att de besitter ett starkt varumärke och tillämpar goda förutsättningar för att den enskilda individen ska lyckas? Vad kan mer krävas i framtiden och kan rivaliteten spela roll?
Slutsatsen av arbetet blir att spelarnas högst prioriterade värdering var det vi valde att kalla utveckling, att alltid söka sig efter vart spelarna kan ta nästa steg och till ett lag där de anser att de får bäst förutsättningar att utveckla sina färdigheter. Glädjen till
utövandet av fotboll och att känna en frihet under sin tränare och dela samma fotbolls vision spelar en betydande roll. Samtidigt krävs det att spelarna besitter bra sociala möjligheter för de själva och eventuellt deras familj om de har en. Vi har också insett att spelarna är medvetna om vikten av att använda sociala medier för att stärka sitt eget varumärke. Att arbeta på sitt varumärke kan spela en roll i de ekonomiska aspekterna för spelarna under och efter karriären. Längre in i karriären blev medvetenheten om löner mer påtaglig då en elitfotbollsspelarens karriär är kortare än för en person i det normala yrkeslivet. Av våra deltagare var det två som var väl medvetna om vad ett
41
aktivt arbete kring sitt varumärke kunde göra för deras ekonomiska situation under och efter karriären men trots detta valde de att inte arbeta med sitt varumärke. Istället valde de att utbilda sig om att finna andra vägar efter fotbollskarriären. Vi har i vår studie funnit att varumärket inte är en avgöra faktor och att spelarna använder sitt varumärke vid val av klubb. Relevansen av arbetet har påvisat att varumärke, SDT och
motivationen hos spelarna är alla sammankopplade mer eller minder – allt beror på vad spelaren värdesätter och prioriterar. Avslutningsvis, tror vi att det finns en stor potential för framtida forskning inom detta ämne. Genom det vi har åstadkommit, har vi valt att utveckla något som vi inte har funnit tidigare, ett helt nytt begrepp och eventuellt en utveckling av en teori.
9.1 BTL – Blind Team Loyalty
Det vi nu kommer presentera är ett förslag till ett nytt begrepp och en utvecklig på de resultat vi har åstadkommit.
Något som vi har erfaret när vi har haft intervjuerna är att spelare finner någon form av lojalitet till sina tidigare lag som de eventuellt har fått starka känslor för. Vår tidigare forskning och litteratur visar på att lojalitet och känslor är en grund för att människor ska känna samhörighet och tillförlitlighet för ett varumärke.
Sportvärlden är väldigt speciell, sport baseras oftast på mycket känslor för människor och det kan skapa en ”vi mot dom” känsla mellan lag där lojalitet finns för sitt lag. Fotbollsspelare som har spelat för ett visst lag vill oftast inte representera ett annat lag där det föreligger rivalitet.
”Jag behövde lämna klubben så var rådgivaren jag hade då som styrde mig mot ….. Jag var på läkarundersökning och var mitt enda alternativ just då. Det säger sig självt att jag blev av med den rådgivaren sen. Jag kände starkt att nej det här kommer jag aldrig göra. För jag ville inte. Rent emotionellt det lever fortfarande kvar idag och även med en annan klubb idag.” spelare 1
Att spelare väljer bort klubbalternativ som möjligtvis besitter bättre sportsliga
möjligheter än andra alternativ för att man anser sig inte kunna göra detta val efter sin historia med ett annat varumärke, i detta fal en klubb. Spelaren kan må bra av detta val och anse att det är rätt men kanske blir sämre för sin karriär. Vi som forskare vill inte säga att ett val är rätt eller fel, det är upp till varje personer att säga vad som känns rätt för oss som individer och även som fotbollsspelare. Vi skulle kalla det Blind Team
Loyalty. Vilket på svenska står för blind klubblojalitet. Lojaliteten baseras på hur en person har ett visst tycke för ett varumärke och omedvetet (blint) alltid stödjer eller ställer sig bakom det varumärke oavsett vad. Tanken med Blind Team Loyalty är för fortsatt forskning till framtida författare. Vi anser att det är ett ämne som ska kunna utvecklas och finna ett framtida forskningsämne för att utveckla detta till en eventuell teori. Vidare utvecklat, tror vi att detta begrepp kan komma att skapa förståelse kring varför spelare känner sådan rivalitet mellan olika lag och varför de har en lojalitet till en speciell förening.
Vår rekommendation om framtida forskning är att fortsätta med en undersökning om begreppet vi kallar ”Blind Team Loyalty” (Blind klubblojalitet). Som vi nämner tidigare i avsnittet ser vi ett fenomen inom fotbollsyrket som kan fortsätta att utvecklas och generera en framtida teori.
Vi ser även en framtida forskning där man jämför de svenska värderingarna kring val av klubb mellan kön men även med andra länder och hur man ser på värderingarna i en ekonomisk starkare liga. En vidare forskning kan vara med samma ramar som denna studie men en fortsättning med fler deltagare för att ytterligare stärka en generalisering av fenomenet.
43