SAMHÄLLETS ÅTGÄRDER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE
Förr i tiden var synen på brott annorlunda och brottslingar dömdes ofta till dödstraff, kroppsstraff eller landsförvisning. Barn dömdes precis som vuxna och man tog ingen hänsyn till barnets ålder. Det spelade ingen roll om man var 10 år eller 40 år, man fick ändå samma straff. Vilket vi tog upp under en historisk tillbaka blick och även i Foucaults teori i avsnittet kroppen som mellanled, nämner vi detta. Straffteorin som gällde då var vedergällning, straffet skulle komma som en hämnd för den brottsliga handlingen. Med tidens gång införde man så kallade tukthus och barnhus. Syftet med samhällets åtgärder var att man ville kontrollera tiggarna, brottslingarna och lösdrivarna. Samhället ville få bort dem från gatan eftersom de representerade ett avvikande beteende. I och med den strafflag som infördes år 1902 för ungdomar under 18 år, kunde de ungdomar som begått en brottsling handling dömas till allmän uppfostringsanstalt istället.
Ungdomsfängelset infördes för ungdomar som var mellan 18-20 år. Här börjar man se att samhället börjar använda sig av inkapacitering, som vi nämnde i teori avsnittet under individualpreventionen. Efter detta började man förstå att livsvillkoren satte ramarna för hur människor utvecklas. Man ville lösa de olika samhällsproblemen med hjälp av behandling istället för
inkapacitering/oskadligörande. Tankar som till exempel ”människan kan alltid påverkas till något bättre”, började dyka upp.
Denna nya situation ledde till nya typer av åtgärder. Ordet straff försvann mer och mer och ersätts istället med påföljd, som vi förklarade under behandlingsinriktad fångvård. Foucault nämner även detta i Övervakning och straff. Domstolbeslut utformades som en läkarbehandling istället för som en betalning. När sjukvården blev mer framgångsrik överfördes erfarenheterna till psykiatrin. Från och med sekelskiftet började detta medicinska perspektiv föras över till brottslighet. I och med framgången inom sjukvården förändrades åtgärderna för unga lagöverträdare. Samhället och lagstiftningen ansåg numera att brottslingen var sjuk och var i behov av anstaltsvård. Slutna avdelningar inrättades på flera institutioner. Det blev vanligare att man anställde läkare som chefer, psykologer, fritidsledare och andra experter som assisterade. Samhället började nu lägga fokus på att bota och inte straffa den unge. Detta kan vi se genom att straffsystemet använt sig av kroppsbestraffning, avrättning och stympning till att unga lagöverträdare döms till allmän uppfostringsanstalt och fängelse.
Genom behandlingstanken kom en social politisk behandlingstanke fram. Vilket innebar att socialreformer användes för att bygga bort brott och andra sociala problem. Behandling blir en politisk ideologi vilket visar att samhället och lagstiftningen har en mer positiv människosyn. Nu är inte straffet baserat på individuell skuld, utan efter hur stort hot brottsligheten är mot samhället.
Samhällets åtgärder börjar följa en allmänprevention. Allmänprevention handlar om allmänavskräckning och moralbildning för att förebygga sociala problem. Idag tycker vi att samhällets åtgärder för unga lagöverträdare behandlas som ett socialt problem. Det vanligaste brottet år 2008 bland ungdomar var tillgrepsbrott, som vi nämnde under statistik över ungdomsbrottslighet. Detta visar sig även i Jerzy Sarneckis undersökning. Av de undersökta ungdomarna visar det sig att hela 40 procent tillhör brottsprofilgruppen, det vill säga stöld, rån, skadegörelse och
misshandel. Under de moderna påföljderna i vårt arbete visar vi hur omfattande påföljdssystemet ser ut. Nya lagar och åtgärder för unga lagöverträdare utvecklas hela tiden. Rättsväsendet och samhället följer en allmän prevention som straffteori idag. Om tillgreppsbrott var det vanligaste brottet år 2008 bland unga, behövs det då så många olika lagar och insatser? Eller tillkommer de olika lagarna för att avskräcka andra, eftersom samhället anser att unga lagöverträdare är ett stort samhällshot?
DAGENS PÅFÖLJDSYSTEM
Inom påföljdssystemet för unga lagöverträdare idag har vi påföljder med placering och påföljder utan placering. Vi har även en rad olika lagar som tillämpas för unga lagöverträdare, som vi tog upp under lagstiftningen och de moderna påföljderna i vårt arbete.
Idag finns en straffnedsättning för unga lagöverträdare på grund av att de har en outvecklad ansvarsförmåga, svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Därför särbehandlas personer som inte hunnit fylla 21 år, som vi nämner i lagstiftningens framväxt. Detta tankesätt finns i grunden i påföljderna för unga lagöverträdare, förutom i gallringen för unga lagöverträdare eftersom de registreras i belastningsregistret. Påföljderna ungdomstjänst och ungdomsvård gallras 10 år efter domen. Vi är kritiska mot detta eftersom idag frågar många arbetsgivare om utdrag från belastningsregistret. Rätten att få ut uppgifter från belastningsregistret är strikt reglerat men det hindrar inte
arbetsgivaren att låta den arbetssökande friviligt gå med på ett utdrag. För vissa ungdomar kan detta orsaka problem då det finns risk för att de stämplas en lång tid efter en oansvarig handling. Regeringen poängterade att man ska minska användningen av böter för unga lagöverträdare eftersom det finns risk för att de hamnar hos kronofogdmyndigheten. En prick hos kronofogdmyndigheten varar i tre år men domen ungdomstjänst varar i 10 år. Vi tycker att denna tanke kan ge fel effekt för den unge lagöverträdaren. Det kan bli svårt för den unge att på senare tid bli självförsörjande på grund av belastningsregistret.
Lagen om medling är en lag vi anser gynnar både offer och den unge
lagöverträdaren. Offret får ett avslut samt den unge lagöverträdaren får en ökad insikt över vilka konsekvenser brottet medfört. Vi är positivt inställda mot denna lag eftersom vi känner att den inte präglas av en allmän prevention utan den är riktad direkt till de inblandade parterna.
Påföljden ungdomstjänst som består av 20-150 timmars oavlönat arbete, tycker vi följer samma idé som när man placerade unga på barnhus eller tukthus för att de skulle hellre arbeta än att falla in i kriminalitet. Skillnaden idag är att den unge är på fri fot men har en strikt reglerad arbetsplan att följa. Den unge har en
skyldighet att rapportera till socialnämnden. Detta för att kolla så att arbetsplanen följs.
Idag är sluten ungdomsvård ett alternativ istället för fängelse för unga
lagöverträdare. Förr i tiden var ungdomsfängelse det enda alternativet för de unga med avvikande beteende. I vår tids påföljdssystem finns det många fler alternativ, som vi tog upp under påföljder för unga lagöverträdare. Frågan är om denna utveckling är positivt eller negativ? Det positiva med utvecklingen av
lagstiftningen är att du som ung lagöverträdare inte döms till fängelse för minsta lilla förseelse. Fast att ungdomsfängelset avskaffades på grund av dess
tidsobestämda form kan vi ändå se likheter i dagens slutna ungdomsvård. Den längsta tiden för en ung lagöverträdare som dömts till sluten ungdomsvård är fyra år. I dagens slutna ungdomsvård är socialtjänsten delaktig under hela
verkställighetstiden samt efter. Långa vårdplaner och kontrakt ställs upp för den unge att följa.
De barn och ungdomar som begår brott idag, bli i stort sett föremål för insatser av de sociala myndigheterna. För ungdomar mellan 15-21 års ålder delas detta ansvar mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Under arbetets gång har vi fått intrycket av att Sveriges påföljdssystem för unga lagöverträdare är ett väldigt komplicerat område. Det pendlar mellan individual prevention och allmän prevention. Lupita Svenssons undersökning poängterar även detta. Hennes undersökning visade att hanteringen av unga lagöverträdare i det inledande skedet är ganska repressivt. Detta kan vi se i rättssystemets olika påföljder, tilläggspåföljder och påföljder utan placering, emedan hanteringen av de unga i ett långsiktigt perspektiv är mer behandlingsinriktat. Detta tycker vi speglar socialtjänstens roll då de är mer inne på att vårda och behandla de unga för att motverka återfall i kriminalitet.
STRAFF OCH BEHANLDING
Antalet ungdomar per år som får påföljden ”vård inom socialtjänsten” har ökat sedan början av 1980-talet. Kan detta bero på att ungdomsfängelset avskaffades runt den period eller beror det på att samhället har blivit mer behandlingsinriktat? Som vi tog upp i avsnittet straff och behandling skulle olika behandlingsmetoder hjälpa brottslingen att återanpassa sig till samhället. Den nya behandlingstankens syfte var att påföljderna skulle anpassas till brottslingen och hans/hennes
individuella förutsättningar och behov. Alla individer är olika och därför var det viktigt att påföljderna och behandlingarna skulle anpassas efter individen och inte utifrån brottet.
Redan från början var fängelsestraffet ett frihetsberövande. Fängelset var ett straff men också ett redskap för att göra individerna till lagliga medborgare, enligt Foucault. Denna omvandling sker först genom att den dömde först isoleras från yttervärden och också från varandra. Inom institutionerna är straffet för den intagna att vara frihetsberövad, vara ifrån familj och leva under ständig uppsikt. Under vistelsens gång försöker personal att inge hopp till de unga. Straffet kan även vara den strikta kontrollen och reglerna som finns på institutionerna. De unga som kommer dit är kanske inte vana vid sådana hårda regler från sitt eget hem och ser detta som en stor omställning. Ungdomarna befinner sig på något av SiS institutioner eftersom de har begått en brottslig handling, som de dömts för. Straffet för den brottsliga handlingen är både att bli placerad på en institution och att följa den vårdplan som skrivs.
Statens institutionsstyrelse ansvarar för vård och behandling av ungdomar. Myndighetens syfte är att hjälpa ungdomarna till en mognad och att skapa förutsättningar till ett liv utan kriminalitet. Deras uppgift är även att vårda ungdomar med tung psykosocial problematik. Behandlingen på samtliga SiS institutioner är individanpassad och dels uppdelad efter kön, ålder, typ av
akut- och utredning, behandling och utslussning. Som nämnts innan i arbetet erbjuder institutionerna olika behandlingsmetoder. De behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är KBT baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Därmed minska återfallen i brott hos den unge. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Den stora frågan är om det verkligen går att rehabilitera unga lagöverträdare? Vi har i arbetet redovisat om de behandlingsmetoder som visat sig minska risken för fortsatt kriminalitet hos unga lagöverträdare. Men det finns även de insatser som inte har någon bevisad effekt. Även om många ungdomar blir hjälpta av behandlingsmetoderna som SiS använder sig av, är det ändå många av unga som deltar i behandlingarna som återfaller i kriminaliteten. Dessutom finns det inget stöd för att behandlingsmetodernas effekter påverkas om det ges på institution eller inte. Men däremot har gruppsammansättningen av ungdomarna en betydelse för återfall. Risken för negativa behandlingseffekter ökar om gruppen består av många ungdomar med kriminellt förflutet. Har inte de flesta unga, som är intagna på något av SiS intuitioner, ett kriminellt förflutet?
I avsnittet straff och behandling tar vi upp att samhället vill ha bort de unga från sin kommun och får istället stanna kvar på ungdomshemmet. Eftersom
socialsekreteraren anser att det är bättre. Den unge får då leva sitt liv i anstalts- miljö, med de rutiner, regler och kamratumgänge som erbjuds på anstalten. Den unges nya identitet ändras till ”en intagen”. Det här dilemmat tog vi upp i
stämplingsteorin i vår teoridel. Då det är det etablerade samhället och dess krav på individen som är de bakomliggande orsakerna för att en individ ska begå en brottslig handling. Avvikande beteende i sig är inte en egenskap hos vissa individer, utan att det istället är beroende av omgivningens reaktioner på en individs beteende. När individen väl accepterar den stämpeln som satts, börjar han/hon uppfatta sig själv som kriminell. Med andra ord så genomgår individen en identitetsförändring och börjar handla så som andra förväntar.
Dessutom har strafftiderna för de unga som vårdas enligt LSU ökat. Strafftiden är i genomsnitt 10,2 månader, vilket var en ökning från 8,5 månader år 1999.
Betyder detta att straffen för unga lagöverträdare har blivit hårdare eller är de i behov av längre vårdtider?
Eftersom vi inte haft möjligheten att besöka någon institution har denna
frågeställning varit svår för oss att fördjupa oss i. Därför kan vi bara uttrycka oss om vad SiS, lagstiftningen och socialtjänstens mål med den slutna
ungdomsvården är. Vi hade gärna velat besöka Råbys ungdomshem samt några andra SiS institutioner för att se hur arbetet med unga lagöverträdare går till i praktiken.
REFERENSER
Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna,
överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5
Allmän SiS rapport Sluten ungdomsvård år 2000. Intagna och frigivna ungdomar
mm SiS rapport 2001:5
Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik Liber AB Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007
Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 Edita Norstedts Västerås 2008
Brottsförebyggande rådet Kort om medling vid brott (2005)
Brottsförebyggande rådet Kort om ungdomsbrottslighet (2005) Robert
Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 Edita Västerås 2009
Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 Tierps tryckeri, Tierp 2000
Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå Sluten ungdomsvård – istället för
fängelse Artikel nr 3/2004
Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om
överlämnande till vård inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 Edita Norstedts
Tryckeri 2002
Brottsförebyggande rådet; Vård för unga lagöverträdare. Socialtjänstens insatser Rapport 005:13 Edita Norstedt 2005
Brottsförebyggande rådets tidskrift Apropå 18 miljoner till medling Artikel nr 2/3003
Ekbom, T & Engström, G & Göransson, B (1999) Brott straff och kriminalvård Centraltryckeriet AB, Borås
Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten Studentlitteratur AB
Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets födelse Arkiv förlag
Hansson, K (1996) ”Familjebehandling vid ungdomsasocialitet” I Armelius, B-Å., Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996) Vård
av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan
Gummessons tryckeri AB, Falköping
Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära, 2 uppl. Norstedts Juridik, Stockholm
Levin, C (1996) ”Barnen mellan straff och behandling” I Armelius, B-Å., Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K(1996) Vård
av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan
Gummessons tryckeri AB, Falköping
Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe Arkiv förlag Lund
Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context
and consequences Sage publications Inc 4th edition, California
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” I Armelius, B-Å., Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996) Vård av ungdomar
med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan Gummessons
tryckeri AB, Falköping
Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi Studentlitteratur Lund Socialstyrelsen Barn och unga – insatser år 2008. Vissa insatser enligt
socialtjänstlagen (SoL) och lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU) (2009) Artikel nr 2009 – 125 – 20
Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott. Handbok för socialstyrelsen (2009) Artikel nr 2009-101-3 Edita västra aros AB, Västerås
Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning
av översikter om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58
Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83
Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare Institutionen för socialt arbete –
Socialhögskolan Stockholm
Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” I Armelius, B- Å., Bengtzon, S., Rydelius, P-A., Sarnecki, J & Söderholm Carpelan, K (1996)
Vård av ungdomar med sociala problem – en forskningsöversikt Första upplagan
Gummessons tryckeri AB, Falköping
Vainik, A (2008) Ungdomar och brott: i juridiken och praktiken. Fri förlag. Stockholm
ELEKTRONISKA KÄLLOR Brottsoffermyndigheten http://www.brottsoffermyndigheten.se/default.asp?id=1194&refid=1291&parentI d=1290 Brottsförebyggande rådet http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12 http://www.bra.se/extra/news/?id=47&module_instance=3 http://www.bra.se/extra/link/?module_instance=7&action_link_show.17.0.=1 Kriminalvården http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En- fangslande-historia/ Kronofogden http://www.kronofogden.se/vanligafragor/fragorochsvar/skadestand/skadestand/h urbetalarjagmittskadestand.5.2132aba31199fa6713e80008815.html Nationalencyklopedin http://www.ne.se/ungdomsbrottslighet Statens institutionsstyrelse http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=221 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=8168 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=228 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=222 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=8169 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6465 http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=8206 PROPOSITIONER Proposition 1997/98:96 sid158 Proposition 1997/98:96 sid168 Proposition 2001/02:126 sid 35 Proposition 2005/06:165 sid 48 Proposition 2005/06:165 sid 57 Proposition 2005/06:165 sid.75 Proposition 2006/06:165 sid 43