Hälsa och samhälle
UNG OCH TANKLÖS
EN LITTERATURSTUDIE OM
PÅFÖLJDSSYSTEMET FÖR UNGA
LAGÖVETRÄDARE
LINN PERSDOTTER
DALIA MAHDI
YOUNG AND
THOUGTHLESS
A LITERATURE REVIEW OF THE PENALTY
SYSTEM FOR YOUNG OFFENDERS
LINN PERSDOTTER
DALIA MAHDI
Författare 1/Persdotter, LP Linn & Författare 2/Mahdi, DM Dalia. Ung och Tanklös. En litteraturstudie om påföljdssystemet för unga lagöverträdare.
Examensarbete i kriminologi 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och Samhälle,
enheten för hälsa och samhälle, 2010.
Ung och tanklös är en litteraturstudie som handlar om påföljdssystemet för unga lagöverträdare. Den ger en översikt över dagens påföljdssystem samt en historisk tillbakablick inom lagstiftningen och åtgärderna kring unga lagöverträdare i Sverige. Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hanterar unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Tyngdpunkten i arbetet ligger på utvecklingen av påföljderna samt att det har gått från straff till ett mer behandlingsinriktat samhälle. Uppsatsen tar även upp sluten ungdomsvård och hur straff och behandlig förenas på institutionerna.
De resultat som framkommer i uppsatsen är att de behandlingsmetoder som visat sig vara effektiva för gruppen unga lagöverträdare är Kognitiv beteendeterapi baserade program och familjebaserade insatser. De insatser som visats fungera bättre än andra utmärks genom att de inriktar sig på att påverka den unges sätt att tänka, känna och bete sig. Det innebär att det är mer effektivt att ge den unge någon typ av kvalificerad behandling utöver en juridisk påföljd. Uppsatsen visar även en utveckling av olika slags påföljder för unga lagöverträdare eftersom olika straffteorier har tillämpats genom tiden. Samt hur samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats.
Nyckelord: Institutioner, Sluten ungdomsvård, Straff och behandling,
FÖRKORTNINGAR ... 5
1 INLEDNING ... 7
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR ... 8
AVGRÄNSNINGAR ... 8
DISPOSITION ... 8
2 VIKTIGA BEGREPP ... 9
BEGREPPET UNGDOM ... 9
BEGREPPET BROTT ... 9
3 METOD OCH DATA ... 10
4 BAKGRUND ... 12
LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT ... 12
STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET ... 13
Typiska ungdomsbrott ... 13
Ålder och kön ... 13
Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare ... 13
Kriminalstatistik 2008 ... 14
5 TEORI ... 15
STÄMPLINGSTEORIN ... 15
MICHEL FOUCAULT – ÖVERVAKNING OCH STRAFF ... 15
STRAFFTEORI ... 18
Individual prevention ... 18
Allmänprevention ... 19
Vedergällning "Öga för öga, tand för tand" ... 19
6 LAGSTIFTNINGEN ... 21
SOCIALTJÄNSTEN ... 21
LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA – LVU ... 21
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE – LUL ... 21
LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD – LSU ... 21
7 FORSKNINGSRESULTAT ... 23
HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM AKUTA FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE ... 23
JERZY SARNECKI – UPPFÖLJNING AV § 12 VÅRDEN ... 24
INSATSER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE. EN SYSTEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV ÖVERSIKTER OM ÅTERFALL I KRIMINALITET ... 26
8 PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE ... 27
DE MODERNA PÅFÖLJDERNA ... 29
9 PÅFÖLJDER UTAN PLACERING ... 32
10 ANDELEN SOM DÖMS TILL VÅRD HAR ÖKAT ... 33
VÅRDPLANERNA HAR BLIVIT BÄTTRE ... 34
OM VÅRDPLANEN INTE FÖLJS ... 34
11 STATENS INSTITUTION ... 35
VÅRD OCH BEHANDLING ... 35
ADOLESCENT DRUG ABUSE DIAGNOSIS – ADAD ... 36
BEHANDLINGSMETODER... 36
12 FUNGERAR BEHANDLINGSMETODERNA? ... 38
13 STRAFF OCH BEHANDLING ... 40
STRAFFTID ... 40
FRÅN STRAFF TILL ETT MER BEHANDLINGSINRIKTAT SAMHÄLLE ... 40
UNGDOMARNAS SYN PÅ INSTITUTIONEN ... 41
PERSONALENS SYN PÅ INSTITUTIONEN ... 42
14 DISKUSSION OCH SLUTSATS ... 44
FÖRKORTNINGAR
BrB Brottsbalken (1962:700)
Brå Brottsförebyggande rådet
LUL Lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga
lagöverträdare
LSU Lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård
LUL Lagen (1964:167) om särskilda bestämmelser för unga
lagöverträdare
LVM Lagen om särskilda bestämmelser om vård av missbrukare
LVU Lagen (1990:52)med särskilda bestämmelser om vård av unga
Prop. Regeringens proposition
SoL Socialtjänstlagen (2001:453)
SOU Statens offentliga utredningar
SiS Statens institutionsstyrelse
Lag (1998:620) Om belastningsregister
Lag (1998:621) Om misstankeregister
”I samhällsdebatten finns en påfallande kluvenhet i synen på ungdom: den ses som både hot och löfte. Det som utmärker ungdomen i positiv bemärkelse, att det är den samhällsgrupp som befinner sig närmast den ständigt pågående
samhällsförändringen, har alltså ofta sin tydliga motpol i att den samtidigt får symbolisera det problematiska med samhällsomvandlingen. Den negativa bilden av ungdomens livsstil leder till en sammankoppling av ungdom, avvikande beteende och brottslighet. Ungdomsbrottslighet blir därmed ett begrepp som uttrycker mer än att det är brott som begås av unga individer (brott som begås av vuxna går i regel inte under beteckningen vuxenbrottslighet).”1
1 INLEDNING
Brott som begås av barn och ungdomar väcker oftast starka känslor. År 2007 misstänktes cirka 21 400 personer i åldern 15-20 år för brott mot brottsbalken. Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva åldersgruppen i samhället2. Ungdomsbrottslighet är idag ett väldigt omdiskuterat begrepp. Det förs med jämna mellanrum heta diskussioner i media om ungdomars
lagöverträdelse. Intrycket vi får är att det hela tiden expanderas och utvecklas till ett samhällshot. Man ser dessa ungdomar som ett ökande problem och som är i stort behov av åtgärder. En annan vinkel massmedia använder sig av är att de listar upp vilka brott ungdomarna gjort och sedan berättar vad straffet blev. Detta leder till de olika debatterna om ungdomsbrottslighet och att rättsystemet för unga lagöverträdare borde utvecklas. Det är många som tycker att påföljderna för unga lagöverträdare är för milda.
Antalet dömda ungdomar per år som får påföljden vård inom socialtjänsten har ökat sedan början av 1980-talet, från cirka 500 till 2657 stycken år 20043. Till och med de dömda som överlämnas till vård har ökat en del, från 45 procent år 1999 till 48 procent år 2004. Ungdomar i åldern 15-17 år avser den främsta ökningen, drygt 90 procent. Av de 15-17 åringar som dömdes för brott år 2004, var det närmare hälften som överlämnades till vård inom socialtjänsten4.
Ungdomar anses vara mer känsliga för påverkan än vad vuxna är, på grund av att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de har svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Psykologiskt är unga människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen är en inlärningsprocess där olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan störa denna inlärningsprocess. Därför ligger det i samhällets intresse att inte förhindra unga människors
mognadsprocess med en alltför repressiv straffrättspolitik5. Därför har man i lagen tagit hänsyn till detta i påföljderna för unga lagöverträdare.
Tanken med denna litteraturstudie är att försöka få kunskaper om hur rättssystemet resonerar kring unga lagöverträdare. Vad betyder egentligen ungdomsvård? Vilka påföljder finns det? Vilka behandlingsmetoder finns det för unga lagöverträdare? Vår mening med denna uppsats är att följa tidslinjen för åtgärderna kring unga lagöverträdare.
2
Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007
Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid. 351
3
Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport 2005:13 sid. 12
4 Brottsförebyggande rådet Vård för unga lagöverträdare Socialtjänstens insatser Rapport
2005:13 sid. 12 5
SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNINGAR
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur dagens samhälle hantera unga lagöverträdare. Varför ser vårt påföljdssystem ut som det gör? Vad säger det om vår syn på ungdomsbrottslighet och hur hanterar vi problemet? Tyngdpunkten i vårt arbete kommer att ligga på utvecklingen av påföljderna samt hur straff och behandling kombineras. Avsikten är även att undersöka vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. För att uppsatsen ska närma sig syftet har vi valt att arbeta med följande frågeställningar:
Har samhällets åtgärder för unga lagöverträdare förändrats?
Hur ser dagens påföljdssystem ut för unga lagöverträdare?
Hur förenar den slutna ungdomsvården straff och behandling?
AVGRÄNSNINGAR
Ungdomsbrott är en fråga som kan diskuteras länge och utan tvivel måste begränsningar göras. För att arbetet inte ska bli allför omfattande koncentreras arbetet på påföljderna, vilka behandlingsmetoder som finns på de olika
institutionerna och på gruppen unga lagöverträdare. Vårt arbete kommer främst att inriktas på de delar som har betydelse för unga lagöverträdare. Vi har därför inte tänkt fördjupa oss i varför ungdomar begår brott. Dessutom tänker vi inte gå djupare in på LVU eftersom denna lag tillämpas mest för miljöfall och missbruk. Med miljöfall menas att en ungdom har dåliga förhållanden hemma. När
begreppen ungdomar och unga lagöverträdare i fortsättningen används är det personer i åldern 15 till 21 år som åsyftas. Denna uppsats fokuserar på de unga lagöverträdarna som fyllt 15 år, som enligt svensk lag är straffmyndiga.
DISPOSITION
Uppsatsen inleds med att förklara vad begreppen ungdom och ungdomsbrott betyder. Efter detta kommer vår metod del. Här förklarar vi hur arbetet med uppsatsen har gått till väga. Fjärde delen i uppsatsen är en historisk tillbakablick där vi beskriver lagarna och deras uppkomst. Där kommer vi även att ta upp statistik över ungdomsbrottslighet. Därefter går vi över till vår teori del, där vi tar upp tre teorier som är relevanta för våra frågeställningar. I sjätte delen i uppsatsen redogör vi kortfattat för läsaren vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. I vår sjunde del av uppsatsen sammanfattar vi tre olika forskningsresultat.
Huvuddelen av vår uppsats ligger under åttonde till fjortonde delen. Åttonde och nionde delen innehåller en grundlig genomgång om vilka påföljder som fanns förr och vilka påföljder som finns idag för unga lagöverträdare. I tionde delen redogör vi bland annat för unga som får påföljden vård. I elfte delen redogör vi om Statens institutionsstyrelse och Adolescent drug abuse diagnosis, samt beskriver vi några av de behandlingsmetoder som används på institutionerna. Vi går sedan in på vad forskningsresultat kommit fram till angående behandlingsmetoderna som används. I trettonde delen redogör vi bland annat om hur institutionerna förenar straff och behandling. Uppsatsen avslutas med diskussion och egna reflektioner.
2 VIKTIGA BEGREPP
BEGREPPET UNGDOM
Ungdomsperioden är en livsfas mellan barndom och vuxenhet som inte avgränsas åldersmässigt. Den fysiologiska och biologiska avgränsningen menar att
ungdomsperioden är den tid då individen genomgår puberteten. Puberteten brukar inträffa vid 13-14 års ålder6. Psykosociala avgränsningen är perioden då individen utvecklar sin självbild och identitet. Oftast börjar det vid 11 års ålder och avslutas vid 20 års ålder. En avgränsning kan också göras utifrån sociala kriterier. När den unge frigör sig från sin familj och försörjer sig själv7. Rätten att hållas ansvarig för sina brottsliga handlingar är vid 15 års ålder i Sverige.
BEGREPPET BROTT
I BrB 1:1 om brott och brottspåföljder definieras brott på följande sätt:
"Brott är en gärning som är beskriven i denna balk eller i annan lag eller författning och för vilken straff som sägs nedan är föreskrivet."(BrB 1:1)8
Vad som är brott enligt lagen och vem som är brottsling avgörs av samhällets struktur och de värderingar som förknippas med denna och de lagstiftningar som tillkommit genom politiska beslut. ”Handlingar som av lagen belagts med
negativa straffåtgärder är dock den enda hållbara definitionen av brott9.”
Vad som anses med begreppet brott förändras genom olika århundrade och i olika kulturer. Förr i tiden var det till exempel inte brottsligt att slå barn för att
uppfostra dem. Det blev ett brott först år 1979. Under tidernas gång har nya lagar tillkommit och det har genomgått stora förändringar i brottsbalken. Handlingar som tidigare definierats som brott kan till en följd av reformering av lagen bli straffria, medan andra handlingar som tidigare inte varit brott kan beläggas med nya straff10. Förutom detta kan brottets straffvärde förändras med tiden. Brott som tidigare betraktades som grova kan med tiden börja betraktas som mindre grova och leda till lindrigare straff. Enligt Jerzy Sarnecki, professor i allmän kriminologi, kan dessa ständiga förändringar i lagstiftningen vara relaterade till samhällsförändringar11. Människors moraluppfattningar förändras och den tekniska utvecklingen i samhället går framåt.
6 http://www.ne.se/ungdomsbrottslighet
7
Estrada, F & Flyghed, J (2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 12
8 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19
9
Ekbom, T & Engström, G & Göransson, B (1999) Brott straff och kriminalvård sid 15
10 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19 11 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 19
3 METOD OCH DATA
Detta arbete är utfört som en litteraturstudie och den litteratur som vi funnit har använts för att få svar på våra frågeställningar. För läsarens och vår egen skull ville vi först och främst få en överblick över området unga lagöverträdare. Under vår första del av arbetet började vi med att använda oss av internet. Då vi använt oss av sökmotorer såsom Libris (nationella bibliotekssystemet), Google samt hemsidor som Statens institutionsstyrelse, Brottsförebyggande rådet,
Regeringskansliet och Socialstyrelsen. Vi använde oss då av sökord såsom:
Kriminal politik, ungdomsvård, ungdomsbrottslighet, unga lagöverträdare, behandling av ungdomar, sluten ungdomsvård, straff, behandling,
behandlingsmetoder, straffrätt, unga lagöverträdare och deras påföljder. Genom
sökandet på internet har vi funnit grundläggande litteratur och rapporter. De olika sökmotorerna som Campbell Collaboration, ASSIA och Cambridge journals har vi inte valt att använda oss av. Eftersom i våra frågeställningar ville vi få svar på hur den svenska lagstiftningen resonerar samt vilka påföljder det finns för unga lagöverträdare. Därför valde vi att fördjupa oss med hjälp av statens offentliga utredningar, propositioner, svensk lagstiftning och relevant litteratur. Eftersom tredje frågeställningar handlar om hur den slutna ungdomsvården förenar straff och behandling, valde vi i delen ”forskningsresultat” att använda oss av
forskningen ”Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning
av översikter om återfall i kriminalitet”. Eftersom i denna forskning gjorde de en
omfattande systematisk sammanställning av forskningsresultat kring unga lagöverträdare.
Nationella bibliotekssystemet, ”Libris”, har varit en bra sökmotor dels för att hitta relevant litteratur till ämnet. Därefter har vi vänt oss till Malmö högskolas
bibliotek, Malmösstadsbibliotek, samt Kristianstad högskolas bibliotek och stadsbibliotek.
När vi använt oss av sökmotorn Google har vi använt samtliga av sökorden. Vi valde att gå vidare med de träffar som var relevanta för ämnet. För att kunna besvara våra frågeställningar behövde vi information som handlade om historik, lagarnas uppkomst och vilka påföljder som finns för unga lagöverträdare. Att använda oss av Google har varit en bra startpunkt eftersom det gav oss en
överblick över vilken, myndighet, institution och hemsidor vi skulle fördjupa oss i. Genom sökmotorn Google fann vi hemsidan för Statens institutionsstyrelse. Deras hemsida har varit till stor hjälp för att få förstå hur sluten ungdomsvård fungerar och vilka behandlingsmetoder de använder sig av.
Vi valde att använda oss av Brottsförebyggande rådets hemsida för att hitta rapporter angående unga lagöverträdare samt tidigare forskning. Genom Brås hemsida ville vi även få reda på antalet intagna ungdomar. Eftersom
kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapportera om personer intagna i anstalt, personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer intagna i häkte.
Regeringskansliets hemsida använde vi oss av eftersom vi ville få en insikt över hur regeringen resonerar kring lagarna angående unga lagöverträdare.
Propositionerna från denna sida gav oss även en bra överblick över lagarnas uppkomst, samt påföljderna för unga lagöverträdare.
Genom att ha använt oss av socialstyrelsens hemsida har vi fått en inblick över hur socialtjänstens arbete fungerar med unga. Efter vår granskning av materialet som var ganska tidskrävande, samtidigt väldigt intressant, valde vi att granska närmare på de texter, rapporter, litteratur och propositioner från de hemsidor som vi nämnt ovan. Det har varit en viss begränsning eftersom många av träffarna har handlat om specifika ungdomsbrott, missbruk och media artiklar om begångna brott. Vi kände även att forskning inom effekterna av påföljderna för unga
lagöverträdarna har ett litet utbud. Detta kände vi även under teoridelen. Eftersom många teorier handlar om varför ungdomar begår brott.
4 BAKGRUND
I detta avsnitt kommer vi att ta upp de lagar som har betydelse för utvecklingen av dagens ungdomsanstalter. Vi kommer att ta upp viktiga årtionden som har haft stor betydelse. Dessutom kommer vi att ta upp en statistisk översikt över ungdomsbrottslighet. Eftersom vi vill ge läsaren en översikt över hur ungdomsbrottsligheten i Sverige ser ut.
LAGSTIFTNINGENS FRAMVÄXT
Mot slutet av 1800-talet hade den sociologiska straffrättskalan fått fäste i Europa. Därifrån kom idén om att straffet borde anpassas och utmätas efter
gärningsmannens individuella förhållanden12. Lagen om tvångsuppfostran år 1902 var en betydelsefull utveckling mot BrB behandlingsinriktade påföljdssystem13. Lagen var tillämplig för de ungdomar som begått brott innan de fyllt 18 år. Den unge kunde då dömas till uppfostringsanstalt, där brottet eller straffet saknade betydelse för anstaltsvistelsens varaktighet. Tvångsuppfostran skulle pågå tills den dömde ändrat sinnesinriktning och uppförande. Denna lag upphävdes dock år 1947. Genom lagen om tvångsuppfostran startades diskussioner om
tvångsuppfostran för ungdomar i åldersgruppen 18-20 år. Diskussionerna ledde till att ungdomsfängelse infördes genom lag år 1935. Det skulle innebära en individ preventivt inriktad anstaltsvård14.
Under 1930-talet vilade straffsystemet på en ideologi som hävdade att straffet motiverades av allmänna preventiva skäl. Med allmän preventiv ideologi menas att man inte straffar en människa för hennes skull utan för att även förhindra andra. Efter andra världskriget höjdes aktningen för det mänskliga värdet. Den svenska socialpolitiken tog in reformer som barnbidrag, socialförsäkringssystem och omsorgen om barn och ungdom. Eftersom människovärdet höjdes till en självklar princip kom inställningen till det avvikande i samhället att förändras15. I många fall betraktades brottslingen som sjuk och i behov av anstaltsvård. Man satte även in avvikelsen i samband med individens svårigheter för att anpassa sig i samhället16.
Det utmärkande med ungdomsfängelset var att påföljden var tidsobestämd. Den dömde skulle hållas kvar i fängelset minst ett år och max fyra år, tills fostrings- och utbildningssyftet kunde tillgodoses. Vilket var en av orsakerna till att man ville avskaffa ungdomsfängelset17. År 1999 infördes sluten ungdomsvård och lagen LSU trädde i kraft som ersättning för ungdomsfängelse (SFS 1998:603). Genom lagändringen 2006:110 bildades ett nytt kapitel i BrB, överlämnande till särskild vård för unga. Ungdomstjänst kom till, inte bara som en påföljd, utan även som en tilläggspåföljd. Överlämnande till vård inom socialtjänsten döptes om till ungdomsvård. Den slutna ungdomsvården (32:5) ändrades inte.
12
Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid 26
13 Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83 sid 63 14 Statens offentliga utredningar, SOU 1977:83 sid 63
15
Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid 25 16
Statens offentliga utredningar, SOU 1986:14 sid 26
Enligt BrB får de ungdomar som inte hunnit fylla 15 år, inte dömas för någon påföljd. Begås brottet av en person som inte fyllt 21 år, särbehandlas denna person. Dessutom är särbehandling särskild påtaglig om personen inte fyllt 18 år. Detta motiveras med att unga människor har en outvecklad ansvarsförmåga, de har svårare för att motstå grupptryck och kontrollera aggressiva impulser än vuxna. Psykologiskt är unga människor känsligare för bestraffning. Att bli vuxen är en inlärningsprocess där olika roller prövas. Bestraffa en ung människa kan störa denna inlärningsprocess. Därför ligger det i samhällets intresse att inte förhindra unga människors mognadsprocess med en alltför repressiv
straffrättspolitik18.
STATISTIK ÖVER UNGDOMSBROTTSLIGHET
”De flesta kriminologer håller med om att ungdomsbrottsligheten är utbredd, den är skevt fördelad och den utgör en kort period i de ungas liv”19 Typiska ungdomsbrott
År 2007 misstänktes cirka 21 400 personer i åldern 15-20 år för brott mot brottsbalken. Enligt kriminalstatistiken är ungdomar därmed den mest aktiva åldersgruppen i samhället20. Brottsförebyggande rådet har genomfört
skolundersökningar bland elever i årskurs 9 och i de senaste undersökningarna har det framkommit att över hälften av ungdomarna under det senaste året har begått någon brottslig handling. De vanligaste brotten som ungdomarna begår är
stöldrelaterade brott, såsom stöld i skolan eller butiksstölder. Det framkommer även att det är vanligt med skadegörelse, varav en betydande del är klotter21.
Ålder och kön
Majoriteten av de som lagförs i Sverige är mellan 16 och 17 år och cirka 10 000 ungdomar i åldern 15-17 år lagförs årligen. Övervägande delen av dessa är pojkar. Andelen lagförda flickor ökade dock under perioden 1980-199822. Framförallt har antalet flickor lagförda för snatteri ökat.
År 2003 var det endast en flicka som dömdes till sluten ungdomsvård, övriga var pojkar. Under år 2003 var det 4 ungdomar som var 15 år, 20 ungdomar som fyllt 16 år, 61 ungdomar som fyllt 17 år, 16 ungdomar som fyllt 18 år och 1 person var 19 år, som dömdes till sluten ungdomsvård23.
Ungdomar döms inte som vuxna lagöverträdare
I Sverige blir man straffmyndig när man är 15 år, vilket betyder att man från den åldern kan dömas för brott. Men man straffas inte lika hårt som om man vore vuxen, det vill säga 18 år. Begår man en brottslig handling innan man fyllt 21 år,
18
Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid 147
19
Estrada, F & Flyghed, J(2001) Den svenska ungdomsbrottsligheten sid 299 20
Brottsförebyggande rådet Brottsutvecklingen i Sverige fram till år 2007
Kapitel: Ungdomsbrottslighet Rapport 2008:23 sid. 351
21 Brottsförebyggande rådet Kort om ungdomsbrottslighet (2005) Robert Svensson sid. 1 22 Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 21
23
Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna,
uppmärksammas åldern vid straffmätningen och rätten får döma till lindrigare straff än vad som är förskrivet för brottet24. Om gärningsmannen begår brott innan man fyllt 18 år, får rätten döma till fängelse endast om det finns synnerliga skäl och om sådant finns, döms man i första hand till sluten ungdomsvård. För brott som begåtts när den unge fyllt 18 år men inte hunnit fylla 21 år, får rätten döma till fängelse endast om det med hänsyn till handlingens straffvärde eller om det finns särskilda skäl för det. Begår dessutom gärningsmannen brott innan denne fyllt 21 år, får man inte dömas till fängelse på livstid25.
Kriminalstatistik 2008
Kriminalvårdsstatistiken från Brå 2008 rapporterar om personer intagna på anstalt, personer övervakade av kriminalvårdens frivårdsorganisation och personer
intagna i häkte. Antalet intagna beskriver hur många personer som har börjat avtjäna sitt fängelsestraff, sin övervakning eller sin häktning under året. Antalet inskrivna den 1 oktober, beskriver hur många som faktiskt var inskrivna på anstalt eller hos frivårdsmyndigheterna26.
År 2008 togs det in cirka 540 ungdomar på kriminalvårdsanstalt i åldrarna 15–20 år och den 1 oktober 2008 var cirka 170 ungdomar inskriva. Både antalet intagna och inskrivna ungdomar ligger på samma nivå som året innan. Nivån är den lägsta på tio år27. Av de ungdomar som togs in på kriminalvårdsanstalt 2008, var cirka 6 procent ungdomar i åldrarna 15-20 år. Av dem var enbart en person under 18 år28. Vilket beror på att sedan år 1999 döms personer som är under 18 år till sluten ungdomsvård istället för fängelse, om det inte finns synnerliga skäl att döma till fängelse.
De ungdomar i åldern 15-20 år som togs in 2008 var tillgreppsbrott det vanligaste brottet, i synnerhet stöld och rån. Ungefär 36 procent av ungdomarna i åldern 15-20 år hade dömts för tillgreppsbrott som huvudbrott29. Den huvudbrottskategorin där den största andelen unga finns representerad är rån. Under 2008 togs det in 28 procent ungdomar i åldern 15-20 år, som dömdes för rån. Vilket skiljer sig tydligt från de äldre där endast 3 procent var intagna för rån30. Men i jämförelser mellan olika åldersgrupper måste man ta hänsyn till att unga personer mellan 15 -20 år löper mindre risk till att dömas till fängelse, speciellt vid lindrigare brott31.
24
Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård
inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 sid 9
25 Brottsförebyggande rådet; Vad händer med unga lagöverträdare? Om överlämnande till vård
inom socialtjänsten Rapprot 2002:19 sid 9
26
Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 219
27 Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 219 28 Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 223 29
Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 224
30 Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 224 31 Brottsförebyggande rådet; Kriminalstatistik 2008 Rapport 2009:17 sid 224
5 TEORI
De teorier som vi valt att använda oss av i detta avsnitt är stämplingsteorin, Michel Foucaults teori om övervakning/straff och straffteorin. Vi anser att dessa teorier knyter an till våra frågeställningar. Stämplingsteorin har vi valt för att teorin utgår från att ett avvikande beteende inte är en egenskap hos individen utan istället är beroende av omgivningens reaktioner. Michel Foucaults övervakning och straff ansåg vi vara relevant då han visar en framställning av straffens idéhistoria. Vi avslutar vår teoridel med straffteorin där vi tar upp tre olika straffteorier.
STÄMPLINGSTEORIN
Enligt stämplingsteorin är det etablerade samhället och dess krav på individen som är de bakomliggande orsakerna för att en individ ska begå en brottslig
handling. Det är inte bakgrund och orsak till problemet som är det viktigaste, utan det är samhällets reaktion på avvikande beteende. Stämplingsteorin fokuserar på betydelsen av omgivningens reaktioner på en avvikande handling32. Det vill säga tanken på brott finns först när en handling i samhället beläggs med straff. Enligt Frank Tannenbaum var det samhällets utpekande av en kriminell individ som ond, som kunde leda till att individen till slut accepterar denna syn på sig själv och uppfattar sig som ond. Vilket gör att individen beter sig därefter33. Det är då samhällets reaktion på brott och avvikande beteende som frambringar mera brott. Howard Becker är ännu en förespråkare för stämplingsteorin och han utgår ifrån att avvikande beteende i sig inte är en egenskap hos vissa individer, utan att det istället är beroende av omgivningens reaktioner på en individs beteende34. Howard menar att om en person begår ett brott kommer denna person inte att uppfattas som brottsling, så länge ingen upptäcker att man begått ett brott. Sen vise versa, en person kan uppfattas som kriminell, trots man inte har begått något brott. Eftersom omgivningen tror att personen är skyldig. När individen väl accepterar den stämpeln som satts, börjar han/hon uppfatta sig själv som kriminell. Med andra ord så genomgår individen en identitetsförändring och börjar handla så som andra förväntas.
Stämplingsteorins syn på brottslighet har mötts av mycket negativa reaktioner, speciellt från rättssystemet35. Dessutom har teorin fått kritik för att den accepterar en förvriden bild av den sociala verkligheten eftersom den godtar det avvikande beteendemönstret.
MICHEL FOUCAULT – ÖVERVAKNING OCH STRAFF
Genom denna teori vill vi ge läsaren en framställning av straffens ide historia och hur samhället skapade individen. Vilket Michel Foucault beskriver i sin bok
Övervakning och straff. Vi börjar med att beskriva hur straffsystemet har
utvecklats och hur det på senare tid utvecklats till mer behandlingsinriktat.
32 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 180 33
Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 181
34 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 181 35 Sarnecki, J (2007) Introduktion till kriminologi sid 182
Kroppen som ett mellanled
Straffsystemet använde sig av avrättning, stympning, symboliskt brännmärkt i ansiktet och död eller levande utställd för att allmänheten skulle kunna beskåda och skrämmas36. Det handlade först och främst om att en förbrytare skulle betala för sitt brott och oftast genom kroppslig bestraffning. Men de plågsamma straffen avskaffades och det kom fram nya tankesätt och lagar. De gamla straffen tyckte man var lika våldsamma som brottet. Man började även tycka att åskådarna kunde börja vänja sig vid en grymhet som man egentligen ville att de skulle ta avstånd ifrån. Istället inriktade man sig på att försöka ha ett straff som påverkade på djupet. Det skulle påverka tanken, sinnelaget och hjärtat, med andra ord själen37. Man började använda kroppen som ett mellanled. Genom att spärra in den och låta den arbeta berövade man individen hans största rättighet, att vara fri. Straffet blev mer och mer inriktat på att bota och uppfostra än att den skyldige bara skulle betala för sitt brott. Man befriade domarna från det påfrestande yrket att bestraffa och bödel ersattes med vakter, psykologer, fängelsepräster och läkare38.
Omvandlingen
Redan från början var fängelsestraffet ett frihetsberövande och en teknisk
omvandling av individen. Fängelset var ett straff men det var också ett redskap39. Ett redskap för att göra individerna “nyttiga” och lagliga medborgare. Individen bearbetades oavbrutet från början av fängelsestraffet till slutet. Det kunde vara dagar, månader och år. Fängelset skulle fungera som en disciplinär apparat. Den tog sig an individernas olika aspekter som t.ex. det dagliga uppförandet,
arbetsförmågan och den moraliska inställningen. Fängelset fungerade som tvångsuppfostran eftersom den bestämde vilken mat fångarna skulle äta, när de skulle vila, arbeta och när man fick tala eller inte. Fängelset disciplinerade
individerna först genom isolering40. En förlust av frihet har samma värde för alla. Den dömde isolerades först från yttervärlden. Fångarna isolerades även från varandra eftersom de inte skulle skapa kontakter eller bilda en allt för omfattande gemenskap. Ensamheten inom ett fängelse var menat som ett positivt
omvandlingsätt. Isoleringen skulle göra att ångesten skulle nå den dömde. Ju mer den dömde tänkte desto mer skuld och ånger skulle han komma att känna. Detta skulle få den dömde att hata sitt brott. Ju mer han ångrade och hatade sitt brott desto plågsammare skulle ensamheten kännas. Det var inte förrän den dömde hade ångrat sig djupt och underkastat sig som ensamheten skulle lättas ifrån honom41. Auborn modellen eller Cherry Hill Philadelphia?
Det fanns två olika modeller om hur länge isoleringen skulle gå till. Auburn modellen förordade en ensam cell över natten, gemensamt arbete och
gemensamma måltider. Det skulle vara absolut tystnad, fångarna hade bara rätt att tala till vakterna efter att ha frågat om tillstånd och även då skulle de tala med låg röst. Auborn modellen menade istället för att bara låsa in de dömda lät man de vara tillsammans och delta i nyttiga aktiviteter. Man tvingade dem att göra goda vanor samtidigt som man övervakade dem. Eftersom tystnadsregeln hela tiden tillämpades menade man att modellen skulle lära de dömda att lagen är en helig
36
Foucault, M(2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 13
37 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 21 38 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 16 39
Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 236
40 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 238 41 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 239
skrift. Skulle den överträdas ledde det till konsekvenser. Genom isoleringen, en gemenskap utan kommunikation och lagen skulle omvandla individen till en social laglydig person42. En annan modell som tillämpades var Philadelphia vilket innebar att det inte var någon gemensam lag som skulle omvandla individen. Det rådde absolut isolering och den dömdes återanpassning skulle komma inifrån. Det egna samvetet skulle spela störst roll hos individen. Detta ledde till att de dömda skulle vilja arbeta självmant för att söka tröst. Vilket gjorde att övervakarna slipper tvinga fångarna att arbeta. Det ledde även till att fångarna respekterade vakternas auktoritet mer43.
Arbetets uppkomst i fängelserna
Den andra åtgärden för att disciplinera och omvandla individen var arbetet i fängelset. Det var viktigt för fången att bryta den sysslolösheten som kanske satt honom i fängelset. Arbetet i fängelserna fanns för det skulle ge goda verkningar för fångarna. Den lilla lönen de fick väckte kärlek till arbetet. Detta skulle leda till en vana för fången att arbeta. Arbetet förändrade den våldsamme och orolige till en lugn fungerande individ. När fångarna arbetade hade de inte tid för att komma på besvärande idéer. De fokuserade på arbetet de skulle göra. Arbetet i fängelset gav inte en ekonomisk vinst. Det var viktigt eftersom det skapade ett upprättande av ett maktförhållande44. Det lärde även fången att anpassa sig till ett schema och följa det.
Behandling istället för betalning
Att bli dömd till fängelse förr var inte bara ett frihetsberövande. Fängelset var en plats där beslut, som fångar hade fått på sig, skulle verkställas. Fängelse
förvaltningar konstaterade ganska tidigt ifall fängelset skulle fungera effektivt, skulle inte straffet bestämmas en gång för alla i första domslutet. Det skulle istället utformas som en läkarbehandling än som en betalning. Därför finns det idag öppna anstalter, permission och villkorlig frigivning45.
Övervakning leder till kunskap
Fängelset var inte bara en plats för att avtjäna ett straff på. Genom övervakning kunde man studera fångarna. Detta ledde till att man fick en kunskap om varje fånge. Man kunde hålla koll på hans uppförande, läggning och hans förbättring46. Genom dessa observationer kunde man inrikta behandlingen på vart det “onda” satt hos fången. För att minska våld och tvång inom fängelset behövdes två viktiga åtgärder. 1) Panoptikonsystemet: fången iakttas på en gång, föra
anteckningar som sedan ska registreras och bokföras. Samtidigt som övervakning, observation, isolering och individualisering skedde. 2) Skapa perfekt övervakning där de nya humanistiska lagarna och de nya straffteorierna tillämpades. Detta genom att skapa ett fängelse med synliga celler där övervakningen skedde från en central punkt. Övervakningen var fullständig om vaktchefen från ett centralt rum, utan att själv synas, kunde se insidan av alla celler. På detta sätt kunde han även följa personalen och de andra vakterna som var på de olika avdelningarna. Fängelserna byggdes alltifrån halvcirkel, kryss till att likna en stjärna.
42 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 240 43 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 241 44
Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 245
45 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 246 46 Foucault, M (2004) Övervakning och straff: fängelsets sid 250
STRAFFTEORI
Straffteori handlar om utdömandet av själva straffet eller legitimerandet av straff. Det finns tre olika straffteorier: individual prevention, allmänprevention och vedergällning. Individual prevention och allmän prevention bygger på en framåtblickande logik. Påförandet av ett straff eller ett straffhot är endast riktigt om dessa åtgärder minskar brottsligheten. Bestraffningen bygger på en pliktetik. Själva handlingen utgör grunden för åtgärderna där ansvarsförmåga, avsikt och skuld är de centrala frågorna.
Individual prevention
Denna straffteori kommer från kriminologins klassiska skola där Cesare Beccaria och Ceccare Lombroso var förespråkare. Cesare Beccaria menade att
straffsatserna skulle sättas efter brottets grovhet. Lombrosos vetenskap var biologin och antropologin där han försökte kategorisera brottslingar47. Dessa uppfattningar ersattes senare av sociologiska och psykologiska
förklaringsmodeller som vi tänker förklara längre fram under behandlingsdelen. Individual prevention handlar om att hitta ett straff till individens behov. Det finns tre olika individual preventiva åtgärder: 1) Inkapacitering/oskadliggörande, 2) Behandling, 3) Avskräckning.
Inkapacitering/oskadliggörande
Den mest inkapaciterande åtgärden är dödstraffet. Det finns Kollektiv och selektiv inkapacitering. Kollektiv inkapacitering är den brottsminskade effekt som
fängelse medför. Alltså de som sitter i fängelse begår inte fler brott. Selektiv inkapacitering handlar om de brottsminskade effekterna av att ge längre straff till de individer som anses vara mer brottsbenägna än andra48.
Behandling
Grundtanken var nu att försöka finna kriminalitetens orsaker för att kunna förebygga den bl.a. genom lagstiftning. Straffet skulle relateras till lagbrytarens personliga egenskaper och inte till lagöverträdelsens brott. Idag använder man termen påföljd istället för straff. Fokus ligger på att bota och inte straffa
brottslingen. Denna tanke har sina rötter i 1700-talets upplysningstid. Tanken var då att livsvillkoren satte ramarna för hur människorna utvecklades. Behandling var moralisk uppfostran som lösning på olika samhällsproblem49. Människan kan alltid påverkas till något bättre. Genom denna tanke kom de första
sinnessjukhusen fram. De första som blev föremål för denna "uppfostran" var de fattiga, sinnesjuka, arbetslösa, utvecklingsstörda och kriminella. Det vi idag kallar medikalisering av sociala problem härstammar härifrån. När läkarna började göra ett urval av sjuklingar som ansågs botbara. När kroppssjukvården blev mer framgångsrik överfördes erfarenheterna till psykiatrin. Från och med sekelskiftet började detta medicinska perspektiv föras över till andra områden som till exempel brottslighet, lösdriveri och barn med dåligt uppförande. Det gavs
47
Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and
consequences Sid. 19
48
Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 10 49
medicinska orsaker och behandling började byggas på medicinsk sakkunskap50.
Från upplysningstidens pedagogiska behandlingstanke kom en socialpolitisk behandlingstanke fram. Den innebar att sociala reformer används för att gradvis få bort brott och andra sociala problem. Behandling blir en politisk ideologi.
Uttrycket behandling visar en positiv människosyn, istället för mänskliga egenskaper som bestäms av biologi och arv51.
Avskräckning
Straffet ska få personer att avstå från fortsatt brottslighet. Tanken kommer från kriminologins Cesare Beccaria som förespråkade om att människan styrs av lust över lidande kalkyler. Konsekvensen av ett brottsligt handlande ska finnas för ett avskräckande syfte samt för att påverka brottsligheten52. Detta tankesätt finns med även i vår tid mot ungdomsbrottslighet där tidiga insatser sätts in.
Allmänprevention
Den sociologiska skolan växte fram från Tyskland runt år 1888. Deras företrädare menade att straffets främsta syfte var att bekämpa brottsligheten som ett socialt fenomen. Straffet skulle inte baseras på grund av kollektiv avskräckning eller individuell skuld, utan efter hur stort hot brottsligheten är mot samhället. Under 1900 talet tog staten större ansvar för att öka välståndet och upprätthålla social stabilitet i samhället. Följden blev att kriminalpolitikens område expanderades väsentligt. Kriminalpolitiken som hittills hade haft hand om lagstiftning och rättsväsende kom nu i kontakt med ett medvetande samband mellan kriminalitet och sociala problem53. Allmänprevention idag handlar om vilken effekt straffhotet har på allmänheten. Bestraffning av brottslingar ska avhålla andra människor att begå brott54. Man delar in allmänprevention i allmänavskräckning och
moralbildning.
Inom ramen för allmänavskräckning finns det omedelbar och medelbar
avskräckning. Omedelbar avskräckning: Den effekt som kan nås exempelvis om man använder sig av offentliga avrättningar. Medelbar avskräckning: När man kriminaliserar en handling och straffhotet fungerar som en avskräckande effekt55. Moralbildningssyfte är att genom förbjuda en handling, så ska den över tid få statusen som moralisk dålig. Ett exempel på detta är rattfylleri56.
Vedergällning "Öga för öga, tand för tand"
Straffet ska komma som en hämnd för den brottsliga handlingen. Vedergällning
50
Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid. 81 51
Levin, C (1998) Uppfostringsanstalten, om tvång i föräldrars ställe sid. 81
52 Lilly, J. R., Cullen, F. T. & Ball, R. A. (2007) Criminological Theory, Context and
consequences Sid. 16
53 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 44
54
Jareborg, N & Zila, J (2007) Straffrättens påföljdslära sid. 73
55 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 12 56 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 13
brukar kopplas ihop med hämnd57. I och med upplysningstankarna och det
moderna samhällets intåg i västvärlden ansågs vedergällning som något primitivt. Det var något som styrdes av känslor och inte förnuftet. Immanuel Kant ansåg att det var moraliskt fel att använda människor som medel för något gott. Han var emot individual- och allmänprevention. Straffet skulle vara riktat mot människan och inte för att avskräcka andra från brott. Kant förespråkade om proportionerlig vedergällning58. Straffet ska vara avpassat till vad som är moraliskt försvarligt. Cesare Beccaria tyckte man skulle använda straffet som medel för att avskräcka, som nämnts tidigare, fast man ska inte använda sig av för oproportionerliga straff, för det finns risk för att det försvagar förtroendet för rättsordningen och lagarna. I Sveriges straffmätningsprincip använder man sig av relativ proportionalitet. Man lyfter fram de faktorer som kan anses vara relevanta för att bedöma vad en handling förtjänar i straff. Det är detta som skiljer vedergällning åt individual prevention och allmänprevention åt. Proportionerlig vedergällning blir
handlingen, avsikt och ansvarsförmåga som avgör straffet. Man blickar då bakåt istället för framåt som de första två preventionen innebär59.
57
Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 14
58 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 14 59 Andersson, R & Nilsson, R (2009) Svensk kriminalpolitik sid. 16
6 LAGSTIFTNINGEN
I detta avsnitt kommer vi att ta upp grundläggande information om socialtjänstens roll och vilka lagar som tillämpas för unga lagöverträdare. För att ge läsaren en bättre insikt i lagarna.
SOCIALTJÄNSTEN
Kommunernas arbete gällande ungdomar bestäms först och främst av
socialtjänstlagen, SoL, lagen med särskilda bestämmelser av vård av unga, LVU och föräldrabalken60. De barn och ungdomar som begår brott, blir i stort sett föremål för insatser av de sociala myndigheterna. För de barn och ungdomar som inte uppnått straffmyndighetsåldern, det vill säga 15 år, ligger i stort sett hela ansvaret på socialtjänsten. För ungdomar mellan 15- 21 års ålder delas detta ansvar mellan socialtjänsten och rättsväsendet. Socialtjänsten fokuserar främst på åldersgruppen 15-17 år. Vilket innebär, att när ungdomarna väl blivit myndiga, tar kriminalvården över en större del av socialtjänstens uppgifter.
LAGEN MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM VÅRD AV UNGA – LVU
För att lagstiftningen ska kunna användas krävs det att den unge utsätter sin hälsa eller utveckling för fara, genom till exempel missbruk av beroendeframkallande medel, brottslighet eller annat social nedbrytande beteende61. Det krävs även att den vård som behövs inte kan ges på frivillig väg, det vill säga att den unge eller föräldrarna inte samtycker till vård. Länsrätten fattar då ett beslut efter ansökan från socialtjänsten. I akuta fall kan socialtjänsten besluta om ett omedelbart omhändertagande.
LAG MED SÄRSKILDA BESTÄMMELSER OM UNGA LAGÖVERTRÄDARE – LUL
Påföljdssystemet ser något annorlunda ut för unga lagöverträdare än för vuxna. Sedan år 1965 finns det en särskild lag som gäller för unga som misstänkts för brott, lagen med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare, LUL62. I den lagen finns det bestämmelser som uppger bland annat hur åklagarens och polisens förundersökning ska handläggas, när ungdomar får häktas och vad som gäller vid rättegång. LUL gäller först och främst för ungdomar i åldrarna 15-17 år.
Dessutom gäller även vissa bestämmelser för ungdomar i åldrarna 18-20 år.
LAG OM VERKSTÄLLIGHET AV SLUTEN UNGDOMSVÅRD – LSU
Den 1 januari 1999 infördes det en ny lag i Sveriges; lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Den nya påföljden innebär sluten ungdomsvård för ungdomar som begått brott i åldrarna 15-17 år. Påföljden medför intagning för vård och behandling på något av Statens institutionsstyrelses särskilda
ungdomshem under en viss bestämd tid som domstolen bestämt utifrån
60
http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf sid 5
61 http://www.stat-inst.se/document/2005_1.pdf sid 5
brottslighetens straffvärde63. Den nya påföljden är avsedd att ersätta fängelse för de unga lagöverträdarna.
SKILLNADEN MELLAN VÅRDA AV LVU OCH LSU
Med vård av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU, är det socialtjänsten som ansöker hos länsrätten och rätten beslutar om vården64. Man upprättar en vårdplan utifrån den unges behov av vård, målet med de särskilda insatserna, umgänget med föräldrarna och vårdnadshavarens syn på den planerade vården65. Även en behandlingsplan upprättas tillsammans med den unge på institutionen. Inom sex månader ska socialnämnden pröva om vården ska upphöra för den unge. Den upphör när det inte längre finns behov av vård.
Men med vård av lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU, får man en tidsbestämd påföljd. Det är rätten som bestämmer påföljden och tiden, som kan variera från 14 dagar till 4 år66. Denna påföljd kan endast genomföras på någon av Statens institutionsstyrelses, SiS, institutioner. Alla ungdomar börjar med att sitta på en låst avdelning och under tiden blir det så småningom öppnare förhållanden, beroende på den unges skötsamhet och verkställighetstidens längd67.
63
Allmän SiS rapport; Sluten ungdomsvård år 2003 Redovisning av domarna,
överklagade beslut under verkställigheten SiS rapport 2004:5 sid 2
64 Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr 2009-101-3 sid 144 65
Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr 2009-101-3 sid 144
66 Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr 2009-101-3 sid 145 67 Socialstyrelsen Barn och unga som begår brott Artikel nr 2009-101-3 sid 145
7 FORSKNINGSRESULTAT
HÄKTAD ELLER OMEDELBART OMHÄNDERTAGEN? EN STUDIE OM AKUTA FRIHETSBERÖVANDEN AV UNGA LAGÖVETRÄDARE
Lupita Svensson har skrivit en doktorsavhandling som består av en nationell totalundersökning av unga lagöverträdare som varit akut frihetsberövade, antingen via häktning eller omedelbart omhändertagande eller båda delarna. Studien
omfattar totalt 526 unga lagöverträdare som blivit akut frihetsberövade, fördelade över tre undersökningsår68. De undersökningsår som valts är 1992, 1998 och 2003. De undersökta lagöverträdarna är i åldern 15-17 år. Studien har både analyserats utifrån ett kvantitativ och kvalitativ perspektiv.
Resultatet visar att akuta frihetsberövande är relativt sällsynt och berör få unga lagöverträdare. Det framkommer även tydligt att förhållandet mellan andelen omedelbart omhändertagande och häktade inte är i överensstämmelse med vad lagstiftningen har förespråkat genom att i de rättsliga förutsättningarna ange att unga lagöverträdare endast ska häktas när det föreligger synnerliga skäl. Gruppen unga lagöverträdare som blir akut frihetsberövande är ungdomar, oftast pojkar, som är tidigare kända av socialtjänsten. Dessa ungdomar har begått grova våldsbrott riktade mot andra personer, oftast med någon form av redskap eller vapen. Även faktorer som etnisk bakgrund har ett direkt samband med akut frihetsberövande. Det finns skillnad mellan invandrare (första generationen) och svenska ungdomar. Invandrare blir oftare föremål för en häktning än svenska ungdomar. Det finns även skillnad i ålder. De som blir omedelbart omhändertagna är yngre än de som blir häktade. Medelåldern för den unga lagöverträdaren är 16 år och 10 månader69. Ytterligare vad som framkommer i arbetet är att det skett en kraftig ökning av akuta frihetsberövande mellan åren 1998 och 200370. Det rör sig framförallt om häktningarna.
Åldern visar sig vara en faktor som används vid bedömningen av vårdbehovet. Eftersom det är vanligare att en 15-åring blir omedelbart omhändertagen än en 17-åring71. Enligt Lupita framkommer det inte i lagstiftningens utformning att det föreligger en skillnad i åldern, när det gäller den straffrättsliga eller socialrättsliga särbehandlingen72. Lagstiftningen säger att häktning ska vara ett undantagsfall för den unge och att socialtjänsten är ett bättre alternativ. För att det ska bli aktuellt med behandling i stället för repression krävs först och främst ett vårdbehov hos den unge lagöverträdaren73. Försvårande omständigheter uppstår i samband med de resonemang om den unga lagöverträdarens utveckling, eftersom de ses som
68
Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 82
69 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 115
70 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 151
71 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 151
72
Svensson, L(2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 151
73 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
omogna och under utveckling. Lupita undrar då om grunden för en
vårdbehovsbedömning av den unge ska vara graden av mognad och utveckling? Hon bygger då vidare på att en konsekvens av det resonemanget skulle vara att alla unga lagöverträdare har ett vårdbehov och ska därför omedelbart
omhändertas, med andra ord behandlas och därmed är häktningsalternativet överflödigt. Hon anser även, att bedömningen av hur vårdbehovet hos unga lagöverträdare ska göras inte framkommer genom lagstiftningen74.
”Sammanfattningsvis blir ett av de tydligaste resultaten från studien att
myndigheternas hantering av unga lagöverträdare präglas av ett repressivt och normrationellt handlande i det akuta inledande skedet, medan hanteringen av unga lagöverträdare i ett mer långsiktigt perspektiv är mer behandlingsinriktat och målrationellt oavsett praktik.”75
JERZY SARNECKI – UPPFÖLJNING AV § 12 VÅRDEN
Projektet ”uppföljning av § 12 – vården” bedrevs från januari 1990 till år 1994, vid ett antal ungdomsinstitutioner. Undersökningen omfattar alla ungdomar som under åren 1990-1994 har varit inskrivna och vistats mer än en vecka på särskilda ungdomshem i Stockholms län76. Från projektets början ingick det fem särskilda ungdomshem i undersökningen: Bärby, Hammargården, Lövest, Stall frossarbo och 5 gruppen. Men efterhand har även institutionen Högantorp tillkommit. Totalt omfattar undersökningen 814 ungdomar. Antalet undersökta ungdomar var lägst år 1991, med 146 stycken individer och högst år 1992, med 177 stycken
individer77. De undersökta ungdomarna har sedan följts upp vid tre olika tillfällen, sex, tolv och tjugofyra månader efter utskrivningen. Undersökningens syfte var bland annat att:
Studera i vilken mån huvudmännen kunde ge dessa ungdomar den vård
som efterfrågades.
Kartlägga om ungdomar som av olika skäl inte fick den vård de behövde på institutionerna, fick några andra vårdformer.
Beskriva problembilden hos de ungdomar som blir föremål för denna vård.
Följa upp behandlingsarbetet med ungdomarna under vistelsen.
Studera i vilken mån samhället har lyckats fullfölja de behandlingsplaner som har formulerats i samband med ungdomars vistelse på
institutionerna.
På de undersökta institutionerna har andelen flickor varierat under undersöknings- åren 1990-1994. Det lägsta antalet flickor var år 1990, med cirka 20 procent och högst år 1991 och 1994 med cirka 35 procent. Antalet intagna flickor var även
74 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 145
75 Svensson, L (2006) Häktad eller omedelbart omhändertagen?: en studie om akuta
frihetsberövanden av unga lagöverträdare sid 154
76
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 111
77
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 112
lägst år 1990, 32 stycken. Men året därpå var antalet flickor högst, 63 stycken78. De undersökta barnen och ungdomarnas ålder varierar mellan 8-20 år. Ungdomar i åldern 15-17 år var den dominerande åldern bland de intagna under
undersökningsperioden79. Andelen invandrarungdomar (där ena eller båda föräldrarna är eller har varit utländsk medborgare) är hög bland de intagna. Andelen invandrare har ökar med 11 procent under undersökningsperioden. År 1990 var andelen invandrare bland de intagna 53 procent, medan år 1994 var andelen 64 procent.80
För att analysera de ungas problembild delade de upp det i fyra olika profiler:
Profil 1 – Brottsprofilen, är uppbyggd kring de undersöktas ungdomars
brottslighet. Det vill säga stöld, rån, skadegörelse och misshandel.
Profil 2 – Missbruksprofilen, är uppbyggd kring missbruk. Det vill säga
alkoholmissbruk, narkotikamissbruk, läkemedelmissbruk och sniffning.
Profil 3 – Psykiska problemprofilen, är uppbyggd kring de ungas psykiska
problem. Det vill säga psykos, hjärnskada och emotionell störning.
Profil 4 – Sexuella problemprofilen, är uppbyggd kring prostitution/promiskuitet
och sexuellt utnyttjande.
Profil 0 – I denna profil ingår de individer som inte tillhör någon av de ovan-
nämnda profilgrupperna.
Totalt omfattar undersökningen, i denna del, 749 stycken ungdomar. Av alla dessa undersökta ungdomar visar det sig att 40 procent tillhör brottsprofilgruppen, 28 procent tillhör missbrukarprofilgruppen, 16 procent profilgruppen psykiska problem, 10 procent profilgruppen sexuella problem och 33 procent profilgruppen 081. Brottslighet tycks vara det största problemet bland de intagna ungdomarna. Det framgår även när man tittar på orsakerna till att platsen sökts, på den unges egna uppgifter och på resultatet på utredningar som gjorts efter intagningen82. Det vanligaste psykiska problemet bland de undersökta ungdomarna är så kallad emotionell störning, 40 procent har indikatorer på sådan störning. Tecken på psykos och/eller psykosliknande tillstånd är mer sällsynt, 8 procent83. Missbruk tycks även utgöra ett allvarligt problem hos många av ungdomarna.
Som nämnts innan har de undersökta ungdomarna följts upp vid tre olika
tillfällen. Resultaten tyder på att situationen hos de undersökta ungdomarna tycks ha förbättrats något, trots att många fortfarande har allvarliga problem.
Brottslighet tycks vara det vanligaste problemet hos ungdomarna, både då de placerades på institutionerna och vid uppföljningstillfället, cirka två år senare. Brottslighet vid det första undersökningstillfället var 65 procent och vid
uppföljning 39 procent. Såsom vid det första undersökningstillfället är missbruk det näst vanligaste problemet vid uppföljning. Det tycks ha minskat, men inte så
78
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 114-115
79 Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i
Stockholmslän åren 1990-1994” sid 115 80
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 116
81
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 121
82 Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i
Stockholmslän åren 1990-1994” sid 122-123
83 Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i
mycket. Vid det första undersökningstillfället uppgavs 39 procent av de
undersökta ungdomarna ha missbruksproblem. Vid uppföljningen var andelen 30 procent84.
INSATSER FÖR UNGA LAGÖVETRÄDARE. EN SYSTEMATISK SAMMANSTÄLLNING AV ÖVERSIKTER OM ÅTERFALL I KRIMINALITET
Vi har valt att använda oss av denna forskning eftersom det är en systematisk sammanställning av olika forskningsresultat som handlar om effekten av återfall i kriminalitet. Den del av forskningen vi har valt att ta upp visar vilken effekt behandlingsmetoderna har på unga lagöverträdare.
År 2007 fick Institutet för utveckling av metoder i socialt arbete, IMS, ett uppdrag av socialdepartementet. De skulle sammanställa kunskap om verkningsfulla behandlingsmetoder som skulle kunna användas i socialtjänstens arbete med unga lagöverträdare. För att i första hand motverka fortsatt brottslighet bland ungdomar i åldern 12–18 år som begått brott85. Uppdraget avsedde insatser som ryms inom ramen för påföljderna ungdomsvård, ungdomstjänst, särskilt kvalificerad
kontaktperson och även effekterna av medling vid brott. Arbetet har utförts av en grupp personer som kombinerar sakkunskap inom området samt metodkunskap när det gäller översiktarbete.
Rapporten som heter ”Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk
sammanställning av översikter om effekter på återfall i kriminalitet”, bygger på
en systematisk sammanställning av forskningsöversikter. Metoden går ut på att finna, samla in, välja ut och sammanfatta forskningsöversikter86. De har även använt sig av en metaanalys. Metaanalys innebär att man väger enskilda effekter till en genomsnittlig effekt. Detta gjordes för att få en överblick hur
generaliserbara resultaten är och hur väl fungerar insatsen för olika undergrupper. Denna sort av analys kan man även analysera om effekterna varierar beroende på insatsens längd/intensitet, programtrohet, uppföljningstid och studiedesign. Vi kommer att under avsnittet ”behandlingsmetoder som fungerar” bland annat beskriva de resultat som studien kom fram till.
84
Sarnecki, J (1996) ” Problemprofiler hos ungdomar inskrivna på särskilda ungdomshem i Stockholmslän åren 1990-1994” sid 144-146
85 Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter
om effekter på återfall i kriminalitet (2008) Artikel nr 2008-126-58 sid 7
86 Socialstyrelsen Insatser för unga lagöverträdare. En systematisk sammanställning av översikter
8 PÅFÖLJDER FÖR UNGA LAGÖVERTRÄDARE
Inom ramen för påföljden ungdomsvård ryms en rad olika insatser och
kombinationer av insatser. Det rör sig om insatser i både öppna och slutna former och de kan vara riktade både till den unge själv eller till dennes familj. Insatser i slutna former innebär placeringar på familjehem eller institution. Placeringar kan ske frivilligt enligt SoL eller med tvång enligt LVU. Ett syfte med påföljden är att lägga större fokus på den unges behov av vård eller andra åtgärder enligt
socialtjänstlagen eller LVU. Dessutom ska vården och åtgärderna syfta till att motverka en negativ utveckling hos den unge87. De vanligaste påföljderna för de ungdomar som åtalas och lagförs genom dom är dagsböter och överlämnande till vård inom socialtjänsten. Antalet domstolsbeslut angående överlämnande till vård inom socialtjänsten har ökat under 1900-talet. Detta kan vara en följd av den minskade användningen av institutet åtalsunderlåtelse och därför leder fler ungdomsmål till domstol88.
HISTORISK TILLBAKABLICK
Mycket har förändrats under tidens gång, när det gäller synen på straff och hur man behandlat unga lagöverträdare. Vi kommer i detta avsnitt fokusera oss på vad som hände med de unga lagöverträdarna förr och vad som händer nu.
KROPPSLIG BESTRAFFNING OCH AVSKRÄCKNING
När man begick en brottslig handling på 1500-talet tog man ingen hänsyn till åldern, barn bestraffades precis som vuxna. Straffen var oftast offentliga med syfte att avskräcka de andra ungdomarna. Men trots detta tycktes
ungdomsbrottsligheten öka, troligen på grund av fattigdom.
Under 1800- talet började man i större utsträckning använda sig av fängelse. Inspärrningen skulle då inte längre bara vara en form av häktning eller ett hårt och avskräckande straff, utan fångarna skulle även förbättras under den tiden som de satt inspärrade89. Självklart fanns fängelser innan 1800–talet, men man hade en annan syn på det. Under t.ex. medeltiden låg fängelsehålorna under jord och fångarna satt fastbundna i kraftiga stockar eller kedjor. Synen på brott var annorlunda och brottslingar dömdes oftast till dödstraff, kroppsstraff eller landsförvisning90.
BARNHUS OCH TUKTHUS
Sveriges första fängelse byggdes år 1624 på Gråmunkeholm i Stockholm och på den tiden kallades anstalter för barnhus och tukthus91. Där tog man hand om brottslingar och lösdrivare. Även barn förekom på tukthus trots att det inte var så från början. Tukthusen var till för arbetsföra tiggare och lösdrivare. Det arbete som fångarna utförde var väveri, repslageri, spinneri, klädmakeri och
87
Proposition 2005/06:165 sid 57 88
Brottsförebyggande rådet; Påföljdssystemet för unga lagöverträdare Rapport 2000:7 sid 35-37
89
http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12
90 http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/ 91 http://www.kriminalvarden.se/sv/Startsida-skolportal1/Brott-och-straff/En-fangslande-historia/
smidesarbete. På barnhuset fanns där föräldralösa barn och unga brottslingar som skulle tas om hand i förebyggande syfte. Man placerade alla barn på samma ställe och skiljde de inte åt. Barnen skulle lära sig att arbeta för att inte falla in i
kriminaliteten.
UPPFOSTRINGSANSTALT
I och med den strafflag som infördes år 1864 ändrades straffmyndighetsåldern till 15 år och dödstraff försvann som påföljd för 15-17 åringar. Ungdomar som begick brott kunde nu dömas till allmän uppfostringsanstalt istället för fängelse92.
Antingen var de unga dömda för brott eller omhändertagna på grund av dåligt uppförande. Man skulle då försöka rädda och kontrollera ungdomarna, antingen genom att flytta dem till en familj på landet eller genom att staten tog på sig uppfostringsrollen med att placera barnet på en anstalt som erbjöd
jordbruksarbete, disciplin och uppfostran93.
I och med år 1902 lagstiftning skulle barn mellan 15 och 18 år få sina straff utbytta mot obestämd tvångsvård på uppfostringsanstalt. Man började dessutom separera olika grupper och ungdomar och det gavs olika omhändertagande. Med barnhem för de föräldralösa, skyddshem för de som uppfört sig dåligt och uppfostringsanstalter för de som begått brott, tänkte man sig kunna få ett heltäckande system av åtgärder och anstalter. Man hade i baktanken att olika grupper skulle hållas åtskilda på grund av att man ville undvika att de äldre skulle ge ett dåligt inflytande över de yngre och mindre belastade. Rätten att ingripa med tvång emot föräldrarna motiverades med att barnen hade rätt till en god
uppfostran. Kunde inte föräldrarna ge den, var det statens skyldighet att gå in i föräldrarnas ställe. Tanken bakom detta var att man började tro att brott berodde på dålig uppfostran94.
BEHANLINGSINRIKTAD FÅNGVÅRD
1930–talet framställs som genombrottsperioden för en mer behandlingsinriktad fångvård95. Under denna period inrättades öppna anstalter, permission och de första försöken med lov för studier. Även kriminalpsykiatrin fick sitt stora genombrott och antalet brottslingar som dömdes till vård ökade kraftigt. År 1934 lade justitieministern Karl Schylter fram ett betydande program som innefattade att ungdomar inte skulle dömas till fängelse utan skulle uppfostras och utbildas96. Han tyckte inte heller att psykopater, sinnessjuka och alkoholister hörde hemma i fängelserna, utan han ville inrikta straffen på vård i frihet, såsom villkorlig dom och villkorlig frigivning med övervakning. Enligt Karl Schylter skulle tyngdpunkten i fängelsestraffet bestå av vård. Fångarna skulle under anstaltsvistelsen anpassas till livet utanför murarna. Målsättningen var inte att stänga människor ute, utan att genom rehabilitering och utbildning återintegrera dem som hamnat utanför i samhället.
92
Qvarsell, R (1996) ” Ungdomars brottslighet och samhällets vård” sid 36 93
Levin, C (1996) ” Barnen mellan straff och behandling” sid 53 94
Levin, C (1996) ” Barnen mellan straff och behandling” sid 58-59
95 http://www.bra.se/extra/pod/?action=pod_show&id=312&module_instance=12
