I detta avsnitt kommer vi att beskriva vad Statens institutionsstyrelse är, vad de gör och vilka behandlingsmetoder de använder sig av. Vi kommer även kortfattat förklara vad Adolescent drug abuse diagnos är och vilket syfte intervjun har. Statens institutions styrelse, SiS, är en myndighet som ansvarar för vård och behandling av vuxna missbrukare och ungdomar. Myndigheten bildades den 1 juli 1993, efter en debatt om hur samhället tar eller inte tar hand om de unga lagöverträdarna. Staten beslutade då att staten via SiS skulle ta över ansvaret för de särskilda ungdomshemmen från kommuner och landsting. Men inte förrän den 1 april 1994 tog SIS över de institutioner som skulle ingå i myndigheten. I SiS ingår forskning och metodutveckling inom ungdomsvården. SIS har år 2009, 13 institutioner för missbrukare med sammanlagt 348 platser och 30 institutioner för ungdomar med cirka 679 platser. Det totala antalet ungdomar som togs in på behandlingshem under 2008 var 1145 stycken, varav 701 pojkar och 444
flickor125.
Myndighetens syfte är att hjälpa ungdomarna till en utveckling, mognad och att skapa förutsättningar för ett liv utan kriminalitet.126 SiS uppgift är att vårda ungdomar med tung psykosocial problematik. Även frivilligt placerade ungdomar kan också vårdas, med stöd av socialtjänstelagen, SoL. Dessutom vårdas även ungdomar som av allmän domstol dömts till sluten ungdomsvård. Vården sker då enligt lagen om verkställighet av sluten ungdomsvård, LSU. Vården vid SiS institutioner anpassas efter lagen om vård av missbrukare, LVM, och i vissa fall lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, LVU127. Lagarna medför att vuxna missbrukare och ungdomar i vissa fall kan omhändertas mot deras vilja för vård och behandling.
På Statens institutionsstyrelses hemsida beskriver de en ”typisk” SiS klient; ”En "typisk" SiS-klient har ofta haft en svår uppväxt, ofta med kriminalitet och
missbruk i hemmet. Många har varit fosterhemsplacerade. En stor andel av SiS kvinnliga klienter uppger att de blivit sexuellt utnyttjade som barn.”128
VÅRD OCH BEHANDLING
Som nämnts tidigare finns det 30 ungdomshem för vård av ungdomar. På dess institutioner finns det tre typer av avdelningar; akut och utredning, behandling och utslussning. Dessutom vårdas pojkar och flickor oftast på separata avdelningar eller institutioner. Behandlingen på samtliga SiS institutioner är individanpassat och dels uppdelad efter kön, ålder, typ av missbruk och våldsbenägenhet129. Med stöd av lagen om vård av missbrukare, LVM får man vård och behandling som varar i maximalt sex månader. De flesta lämnar SiS institutioner efter tre månader. Vård med stöd av lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga, 125 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 126 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 127 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 128 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 129 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133
LVU, kan variera från ett par veckor till flera år på behandlingsavdelning. Ett LVU beslut omprövas var sjätte månad130.
ADOLESCENT DRUG ABUSE DIAGNOSIS – ADAD
Adolescent drug abuse diagnos är ett strukturerat intervjuformulär som omfattar cirka 150 frågor131. Det har används inom Statens institutionsstyrelse särskilda ungdomshem sedan 1997. Metoden/intervjun är till för att klienten ska kunna vara delaktig i sin planering för framtida åtgärder. Intervjuformulären utgår från ett helhetsperspektiv på ungdomars situation och utveckling.
ADAD är en intervju som varje intagen kan göra frivilligt. Intervjuns frågor är uppbyggt för att kunna belysa den unges situation. Frågorna täcker nio
livsområden hos den unge. Några exempel på dessa livsområden är skolgång, fritid, vänner, brottslighet och familjeförhållande132. Placeringsuppgifter,
bakgrund och behandlingshistoria täcks också inom intervjun. Intervjuns syfte är att den ska fungera som en utrednings- och bedömningsmönster. För varje område används tre centrala mått: ”a) Den unges skattning av sina problem; b) Den unges
skattning av sitt behov av hjälp; c) Intervjuarens skattning av den unges behandlingsbehov.”133
Intervjun utförs av utbildad institutionspersonal. Det behövs en tvådagars-
utbildning för att genomföra intervju och bedömningar av ungdomarnas problem. Efter avslutad tid på institutionen intervjuas den intagne igen med frågor från inskrivningsintervjun för att kunna jämföra problemen vid inskrivningstillfället och efter avslutad behandling. Målet är att efter ett år efter utskrivning följa upp de ungdomar som genomgått behandling på en SiS institution.
Klientuppgifterna från intervjuerna lagras i ett centralt forskningsregister, med godkännande från ungdomarna och i vissa fall föräldrarna. I forskningsregistret från år 1997 fanns det cirka 8000 inskrivningsintervjuer, 7000
utskrivningsintervjuer och cirka 1300 uppföljningsintervjuer, från 1999 och framåt134. Det tillkommer cirka 700 ungdomar varje år i forskningsregistret. Eftersom intervjun är frivillig finns det ett betydande bortfall.
BEHANDLINGSMETODER
På SiS institutioner riktas varje metod eller program mot enskilda klienter, mot klienter i grupp eller mot klienters familjer. Nedan beskrivs ett fåtal av de behandlingsmetoder och behandlingsmodeller som används inom SiS. KOGNITIV BETEENDETERAPI - KBT
Kognitiv beteendeterapi är den vanligaste förekommande behandlingsinriktningen inom SiS135. Man arbetar med metoder baserade på hur individen tänker och på beteendemetoder. Man vill förändra människors beteenden genom att hjälpa dem 130 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=7133 131 http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf sid 113 132 http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf sid 112 133 http://www.stat-inst.se/document/Artikel%20om%20ADAD.pdf sid 112 134 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=8206 135 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=221
att se konsekvenserna av ett beteende och att utveckla nya sätt att kontrollera beteendet. Behandlingen inleds med en beteendeanalys som inriktar sig på att förstå vilken funktion klientens handlingar spelat för hur problemet uppstod och bevarats. Behandlingsmetoder anpassas sen efter klientens problem. Under behandlingen lägger man dessutom stor tyngdpunkt på att lära klienterna hantera och stå emot svårigheter i livet och påverkan från antisociala vänner136. Kognitiv beteendeterapi ligger till grund för flertalet av metoderna nedan.
AGGRESSION REPLACEMENT TRAINING - ART
Syftet med metoden är att få bort klientens negativa beteenden genom träning av ilskekontroll och sociala färdigheter och genom moralutveckling137. Social färdighetsträning innebär att ge klienten bättre social träning inför möte med andra människor. Ilskekontrollträning innebär att lära klienten känna igen tidiga tecken som brukar leda till utbrott och att hitta alternativa metoder att ersätta med. Moralutbildning innebär att man genom strukturerade diskussioner utmanar
kognitiva förvrängningar och utvecklar moraltänkande på en mer mogen nivå138. MOTIVERANDE SAMTAL - MI
Vid behandling av alkohol- och drogberoende/missbrukande vuxna och
ungdomar, används motiverande samtal. De motiverande samtalen används vid strukturerade behandlingssamtal och som ett allmänt förhållningssätt vid den dagliga samvaron med klienterna på institutionen139. Syftet med behandlingen är att hjälpa klienterna att komma vidare i en förändringsprocess.
MULTIFUNKTIONELL BEHANDLING PÅ INSTITUTION OCH I NÄRMILJÖ – MULTIFUNC
Multifunktionell behandling på institution och i närmiljö är en ny
behandlingsmetod för pojkar och flickori åldrarna 14-18 år med allvarliga beteendeproblem som kriminalitet, missbruk och aggressivitet140. I denna
behandling ingår; Aggression Replacement Training (ART), Motiverande samtal (MI), Komet och Kognitivbeteendeterapi (KBT). Behandlingen inriktar sig på att förändra problembeteenden och utveckla färdigheter. MultifunC inleds med att ett speciellt utredningsteam gör omfattande kartläggningar av problem och behov. Tillsammans med klienterna, deras anhöriga och socialtjänsten kommer utredarna fram till speciella mål, som sedan helt kommer att styra arbetet på institutionen. När klienterna sedan lämnar institutionen fortsätter arbetet med klienterna och deras föräldrar på hemmaplan. Behandling med MultifunC tar cirka ett år. Av den tiden består 6-7 månader av vistelse på institution141.
136 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=8168
137
Statens institutionsstyrelse; ART nyttig metod för både ungdomar och personal SiStone Artikel nr 1/2004 138 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=228 139 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=222 140 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6465 141 http://www.stat-inst.se/zino.aspx?articleID=6465
FUNTIONELL FAMILJETERAPI - FFT
Funktionell familjeterapi är en familjeterapimetod som vars syfte är att förändra de presenterade problemen för klienten och dennes familj samt utveckla
skyddsfaktorer. Behandlingsmetoden bygger på att hitta styrka och resurser. Funktionell familjeterapi delas in i tre skeden; motivationsfas,
beteendeförändringsfas och generaliseringsfas. I motivationsfasen skapas en samhörighet mellan familjemedlemmarna. I beteendeförändringsfasen fokuserar man på att familjen ska få nya färdigheter för att hantera situationer. I
generaliseringsfasen stärks förändringen och styrs till tänkbara framtida situationer. Behandlingen med Funktionell familjeterapi tar omkring två-fyra månader.
KOMMUNIKATIONSMETOD - KOMET
Kommunikationsmetod är en föräldrautbildning som inriktar sig på föräldrar som har barn och ungdomar i åldrarna 12 – 18 år med utagerande
beteendeproblematik142. Föräldrautbildningen bygger på samvaro,
kommunikation, problemläsning och kontakt. Syftet med utbildningen är att förbättra relationerna inom familjen. Gruppledare och föräldrar träffas och tillsammans diskuterar de hur problemen ska lösas och man prövar olika sätt för att förbättra relationerna inom familjen.