Vår studie baseras på teorier kring bristen på empowerment och socialpsykologisk teori för att besvara studiens tre frågeställningar. Studien fokuserar även på de externa och interna orsakerna till varför riskfaktorer uppstår och behandlar en viktig aspekt av ungdomskriminalitet i Sverige då det under år 2019 skedde ett antal skjutningar i Sverige som uppmärksammades av statsminister Stefan
Löfvén. Det är således viktigt att fastställa riskfaktorer som gör att unga män löper större risk till att begå brott för att därefter förstå de bakomliggande orsakerna till dem. Detta har gjorts genom att kartlägga forskning inom området, men även att tillämpa teorier för att förstå de riskfaktorer som forskningen kartlagt. Den tidigare forskningen har fokuserat på att förstå varför barn och ungdomar blir brottsbenägna utifrån kriminologiska teorier för att förhindra och motverka att unga män begår brott. De flesta teoretiker är dock överens om de riskfaktorer som tagits fram och att de är oberoende av tid, rum och plats. Denna studie pekar på att riskprofilerna kan se olika ut beroende på vilka teoretiska perspektiv som
tillämpas och att det är svårt att skilja faktorerna och orsakerna åt då det ofta interagerar med varandra. Det innebär att det inte går att isolera en riskfaktor för sig utan att de samspelar med varandra. Att unga utvecklar ett kriminellt och normbrytande beteende kan bland annat förklaras med hjälp av teorin om identitetsutveckling, det vill säga hur barnet i sin barndom lyckas utveckla sin identitet utifrån en trygg och stabil miljö.
Den första delen av studiens frågeställning har besvarats genom en kartläggning av ett urval av den tidigare forskningen där vi i resultatdelen undersökt vidare på litteratur i området utifrån framtagna riskfaktorer - med valda teorier som riktlinje. Teorin om identitetsutveckling bekräftas i den första delen av resultatavsnittet där familj och social bakgrund har visat sig spela en stor roll för utvecklingen av kriminellt och normbrytande beteende. Vi har även kunnat se hur de olika
utvecklingsfaserna skiljer sig och kan kopplas till de olika profilerna. Fas 1 och 2 refereras ofta till barnets första levnadsår och där kan vi se att hem- och
familjemiljö spelar en stor betydelse för huruvida barnet utvecklar en positiv eller negativ identitet. Fas 3 till 5 refererar till profilerna om skola och utbildning samt personlighetsstörning där vi kan konstatera att barn som inte får tillräckligt med resurser att klara av skolan ofta känner sig underlägsna och söker innanförskap i kriminella kretsar. Dessa personer faller även lättare för grupptryck då de söker sig en identitet de inte lyckats få genom kamrater i skolan.
Den andra delen av studiens frågeställning består av att undersöka huruvida teorin om bristen på empowerment kan leda till att riskfaktorer uppstår, vilket har besvarats av intervjuer med yrkesverksamma inom området. Resultatet av intervjuerna pekar på att det finns ytterligare en riskfaktor som den forskning vi har kartlagt inte tar upp eller tar upp väldigt ytligt - nämligen samhällsstrukturer. Teorin om hur bristen på empowerment påverkar eller leder till att unga blir brottsbenägna har bekräftats i den benämning att vi kan se ett mönster i hur samhällsstrukturer leder till att ungdomar ofta inte får den hjälp de behöver, det kan vara byråkratiska hinder, ekonomiska hinder eller en bristande självkänsla hos individen gentemot stereotypiska bilder om till exempel personer som bor i ett visst område.
Studien försöker uppmärksamma till varför unga män blir brottsbenägna där miljö, känslan av maktlöshet, bristen av påverkan, sociala och familjeförhållanden
verkar ha en stor inverkan. Vi anser att denna studie är viktig för att de flesta studier vi arbetat med fokuserar på att identifiera olika riskfaktorer för att motverka dem medan vi har fokuserat på att identifiera de bakomliggande orsakerna från två olika teoretiska perspektiv i syfte att få en omfattande
förståelse. Resultatet av studien är även relevant för de som lever i den kriminella livsstilen då den poängterar vikten av att dessa ungdomar behöver tillförskaffa sig redskap för själva med egen kapacitet komma ur sin maktlöshet istället för att de med makt ska bestämma åt dem. Detta är viktigt och ökar förståelsen av hur svagare grupper i samhället kan hjälpa sig själva genom att öka deras medvetenhet och kapacitet i samarbete med personer eller myndigheter som har den kunskapen och makten, till exempel socialtjänst och frivilligorganisationer.
Vad gäller validiteten av studien så har vi fokuserat på en systematisk
litteraturstudie samt intervjuer där teorierna har varit en central utgångspunkt. Värt att nämna är att det även finns andra typer av tillvägagångssätt som hade kunnat appliceras såsom innehålls eller argumentationsanalys, men det hade inte passat studiens syfte eller frågeställningar. Syftet har inte varit att undersöka innehållet eller tolka olika budskap utan att faktiskt identifiera de riskfaktorer som forskningen bygger på när det kommer till ungdomsbrottslighet i Sverige. Vi har förvisso delvist baserat studien på longitudinell forskning från bland annat USA och Kanada, men har försökt hitta kompletterande svensk forskning och statistik till detta. Det går heller inte att ge ett givet svar till att de identifierade
riskfaktorerna och bakomliggande faktorerna stämmer till hundra procent då det finns människor som vuxit upp i missgynnande förhållanden inte blir kriminella. Men studien visar dock på att unga som utsätts för dessa externa
störningar/riskfaktorer löper större risk till ett kriminellt beteende. Våra resultat hade kunnat se annorlunda ut om vi till exempel hade inkluderat en större population där även unga kvinnor ingått i studien. Detta hade givetvis varit intressant då studier pekar på att de flesta ungdomsbrottslingar är män. Kvinnliga ungdomsbrottslingar är således ett avvikande fenomen värt att undersöka. Det hade även varit intressant att jämföra riskfaktorer mellan olika nordiska länder men med tanke på uppsatsens tid och omfång har detta inte varit aktuellt.
De andra delarna av studiens frågeställningar har besvarats genom att konstatera att uppväxtförhållanden spelar roll i utvecklingen av kriminellt och normbrytande beteenden men även enligt våra intervjusvar att unga kriminella män inte bör bli kategoriserade som offer utan att istället ges möjlighet till utvecklas och ges redskap till att själva ändra de omständigheter och förhållanden de befinner sig i genom kunskap och självförtroende, den så kallade principen om empowerment. Slutsatserna av intervjuerna visar att byråkratiska regler och tillvägagångssätt sätts som en barriär för att ungdomar ska kunna bekämpa maktlöshet i förhållande till samhället och skolan där även den ekonomiska delen har en stor betydelse då det visar att skolor inte alltid har tillräckliga resurser för att ge stöd till dem som behöver det. Det är viktigt med att dessa personer få kunskaper och färdigheter för att själva kunna bli självgående och fatta medvetna val där de kan överblicka och förstå konsekvenserna av sina val.
För att besvara studiens frågeställningar har vi tillämpat två teorier, den ena är empowerment där vi har undersökt bristen på empowerment som ledande till att unga män blir brottsbenägna samt teorier om identitetsutveckling. Studiens första frågeställning relaterar framförallt till teorin om identitetsutveckling samt hur bristen av att finna en identitet, sammanhang under en individs levnadsår kan leda
till ett utanförskap i normsamhället. Till exempel kan vi se hur stor betydelse skolmiljön har för barn där de får chans att utvecklas som individer och bygga upp ett självförtroende genom akademiska prestationer. Vi har i vår studie pekat på att bristen av detta leder till avsaknad av självförtroende och sammanhang som i sin tur kan leda till kriminalitet. Vidare har vi även funnit hur bristen på
empowerment gör det svårt för dessa ungdomar att bryta sig loss från de samhällsstrukturer som trycker ner dem. Studien är därför relevant i det sammanhanget att den belyser vikten av att dessa ungdomar med kunskap och redskap kan bli självförverkligande och på så sätt bli en del av samhället. Detta är relevant eftersom forskning inom området ungdomsbrottslighet oftast belyser de kriminologiska och ekonomiska kostnaderna för samhället istället för att hitta lösningar till att allt färre ungdomar hamnar i ett liv i kriminalitet.
Vi är givetvis medvetna om att det finns en brist i att generalisera ett resultat utifrån endast fyra intervjuer men vår ambition är inte att ge ett generaliserat svar kring problemet. Ambitionen är snarare att belysa vad empowerment är, vad det betyder för en individs utveckling samt vad avsaknaden av empowerment betyder och gör för dessa unga män som väljer den kriminella livsstilen. Empowerment är en viktig del i förståelsen av varför unga män börjar med ett normbrytande
beteende och en kriminell livsstil vilket inte hade kunnat belysas utan intervju som komplement till litteraturstudien utifrån studiens frågeställningar. Det finns förvisso forskning inom området empowerment och normbrytande beteende men vi finner inte den lika omfattande i förhållande till kriminologiska och
ekonomiska förklaringar. Den forskning som vi arbetat med refererar förvisso en del till begreppet empowerment och dess betydelse, men fokuserar dock inte på att förklara och hitta lösningar på hur man på en samhälls- eller policynivå skulle kunna motverka ungdomsbrottslighet. Vi finner detta viktigt då det dels skulle kunna leda till en förståelse över hur samhällsstrukturer påverkar dessa ungdomar för att därefter kunna fördela resurser och kunskap i motverkande syfte. Slutligen vill vi poängtera att vårt resultat hade kunnat bli annorlunda om vi inkluderat fler intervjuer utifrån ett mer omfattande perspektiv med till exempel socialtjänst och polis som respondenter. Vi vill också lyfta att vi genom våra intervjuer fokuserat på verksamheter som arbetar på gräsrotsnivå, i direkt kontakt med ungdomar utan regler och ramverk som begränsar dem inom ramen för till exempel
myndighetsutövning har vi kunnat komma till ett mer realistiskt och realistiskt förankrat resultat.
APPENDIX
Appendix 1: intervjufrågor
1. Vilka riskfaktorer ser ni i er verksamhet som ledande till att unga blir mer benägna till att begå brott?
2. Uppfattar ni att ungdomarna upplever maktlöshet i förhållande till frågor som berör a) skola, b) föräldrar och syskon, c) socialtjänst, d) polis och andra myndigheter? om ja,
3. Vad är de för ungdomar?
4. Tidigare forskning tyder på att riskfaktorer som hem- och
familjeförhållanden, personlighetsstörningar och utbildning gör att unga blir mer brottsbenägna. Finner er verksamhet att det finns andra möjliga riskfaktorer som bidrar till brottsbenägenheten bland unga? om ja, 5. Vilka riskfaktorer kan ni identifiera utifrån er yrkeserfarenhet?
6. Har ni erfarenheter av att brottsbenägna ungdomar upplever maktlöshet? Om ja,
7. På vilket sätt och hur arbetar ni med att motverka detta?
8. Har ni i ert arbete uppmärksammat betydelsen av bristen på ungdomars möjlighet till delaktighet och att kunna påverka frågor som berör dem själva?
9. Upplever ni att ungdomar har möjlighet till att kunna mobilisera och nätverka i frågor som berör och är viktiga för dem?
10. Kan ni utifrån erfarenhet i er verksamhet se om bristen på själv-hjälp kan leda till en riskfaktor? Med självhjälp menas att ungdomar får verktyg och resurser att ta kontroll över sin rådande situation och kunna förändra den. 11. Kan ni utifrån erfarenhet i er verksamhet se om bristen på kunskap och
självförverkligande i samhället kan leda till en riskfaktor?
12. Kan ni utifrån yrkeserfarenheter avgöra huruvida bristen på deltagande och självförverkligande kan leda till avsaknaden av självförtroende och en dålig självbild? Om ja,
13. Kan dessa brister leda till att ungdomar blir mer benägna att begå brott jämfört med personer som inte har brist på självförtroende och en god självbild samt möjligheten till deltagande och självförverkligande?
REFERENSER
Litteratur och artiklarAdams, Robert (2008). Empowerment, participation and social work. 4. ed. Basingstoke, Hampshire: Palgrave Macmillan
Andershed, Henrik, Andershed, Anna-Karin & Söderholm Carpelan, Kerstin (red.) (2010). Ungdomar som begår brott: vilka insatser fungerar? 1. uppl. Stockholm: Gothia
Antecol, H. och K. Bedard (2007) “Does single parenthood increase the probability of teenage promiscuity, substance use, and crime?” i Journal of
Population Economics, 20:55-71.
Askheim, Ole Petter & Starrin, Bengt (2007). Empowerment - ett modeord?
Empowerment i teori och praktik. S. 9-17
Benzies, K, Keown, L.A, Magill-Evans, J (2009) “Immediate and sustained
effects of parenting on physical aggression in Canadian children aged 6 years and younger.” i Canadian Journal of Psychiatry, p55-p64.
Brar, Annika (2011). Från busfrö till brottsling?: ADHD-behandling bryter
mönster. 1. uppl. Stockholm: Gothia
Braun, V, Clarke, V (2006) “Using thematic analysis in psychology.” i
Qualitative Research in Psychology, 3:2, 77-101.
Brottsförebyggande rådet. 2019. Konstaterade fall av dödligt våld en granskning
av anmält dödligt våld 2018. Rapport/enheten för rättsstatistik: 36. Stockholm.
Bryman, Alan (2018). Samhällsvetenskapliga metoder. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Bäckman, O. and Nilsson, A (2019) Pathways to social exclusion - a life course study. i European sociological review, 27:1, 107-123.
Dannerbeck, A. M (2005) “Differences in parenting attributes, experiences, and behaviors of delinquent youth with and without a parental history of
incarceration” i Youth Violence and Juvenile Justice, 3(3):199-213.
Demuth, D. and S. L. Brown (2004) “Family structure, family processes, and adolescent delinquency: The significance of parental absence versus parental gender” i Journal of Research in Crime and Delinquency, 41:58-81.
Erikson, Erik H. (1977[1965]). Barnet och samhället. 2., [omarb.] uppl., 5. tr. Stockholm: Natur och kultur
Estrada, Felipe & Flyghed, Janne (red.) (2017). Den svenska
ungdomsbrottsligheten. Fjärde upplagan Lund: Studentlitteratur
Farrington, D. P, Jolliffe, D, Loeber, R, Stouthamer-Loeber, M och Kalb, L.M (2001) “The concentration of offenders in families, and family criminality in the prediction of boys' delinquency” i Journal of Adolescence, Volume 24, Issue 5. pp:579-596.
Farrington, D. P (2003) “Key results from the first forty years of the Cambridge Study in delinquent development”. In Thornberry, T.P, Krohn, M.D. Taking Stock
of Delinquency: An Overview of Findings from Contemporary Longitudinal Studies. New York: Kluwer/Plenum.
Fergusson, D.M, Boden, J.M, Horwood, L.J (2007) “Exposure to Single
Parenthood in Childhood and Later Mental Health, Educational, Economic, and Criminal Behavior Outcomes” i Archives of General Psychiatry; Vol. 64 Issue 9, p 1089-1095.
Forster, M, Rehner, T (2003) “Delinquency prevention as empowerment practice: a community-based social work approach” i Race, gender & class; New Orleans, Vol. 10, iss 2.
Gelano, M, Grogan-Kaylor, A, Clark, H, Liendo Montalvo, N, Graham-Bermann, S (2016) “Conflict Appraisals in a multiethnic sample of Children exposed to intimate partner violence” i Journal of Family Violence, vol 31 issue 5, p 655-665. Hemphill, S, J. Toumbourou, T. Herrenkohl, B. McMorris, and R. Catalano
(2006) “The effect of school suspensions and arrests on subsequent adolescent antisocial behavior in Australia and the United States” i Journal of Adolescent
Health, 39:736-744.
Henry, K. and D. Huizinga (2007) “Truancy's effect on the onset of drug use among urban adolescents placed at risk” i Journal of Adolescent Health, 40:9-17.
Jolliffe, D, Farrington, D.P, Piquero, A.R, Loeber, R, Hill, K.G (2017)
“Systematic review of early risk factors for life-course-persistent, adolescence- limited, and late-onset offenders in prospective longitudinal studies” i Aggression
and Violent Behavior, 33:15-23.
Lansford, J. E, S. Miller-Johnson, L. J. Berlin, K. A. Dodge, J. E. Bates, and G. S. Pettit. S (2007) “Early physical abuse and later violent delinquency: A prospective longitudinal study” i Child Maltreatment, 12:233-245.
Margo, J, Stevens, A (2008) Make me a Criminal: Preventing Youth Crime. London: Institute for Public Policy Research.
Newton, R. R, A. J. Litrownik, and J. Landsverk (2000) “Children and youth in foster care: disentangling the relationship between problem behaviours and number of placements” i Child Abuse & Neglect, 24:1363-1374.
Salonen, T, Kaharascho Fridh, M, Soares Lindberg, M (2018) ”Barnfattigdom i Sverige.” Rädda Barnen.
Schoon, I, Bynner, J, Joshi, H, Parsons, S, Wiggins, R.D, Sacker, A (2002) “The influence of context, timing, and duration of risk experiences for the passage from childhood to midadulthood.” i Child Development, 73(5):1486–1504.
Skoog, Viktoria (2013). Barn som flyttas i offentlig regi: en studie av förekomst
och upplevelser av instabil samhällsvård för barn. Diss. (sammanfattning) Umeå:
Umeå universitet, 2013
Socialstyrelsen (2020) Bedöma risk och behov för barn och unga som begår brott eller har annat normbrytande beteende kunskapsstöd för socialtjänsten.
Thor, S och Guttormsson, U (2018) När huvudet bultar och magen värker - Ungas psykosomatiska besvär och erfarenheter av alkohol, narkotika samt tobak.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning.
Thurén, Torsten (2019). Vetenskapsteori för nybörjare. Upplaga 3 Stockholm: Liber
Thurén, Torsten (2013). Källkritik. 3., [rev. och omarb.] uppl. Stockholm: Liber Thornberry, Terence P. & Krohn, Marvin D. (red.) (2003). Taking stock of
delinquency [Elektronisk resurs] an overview of findings from contemporary longitudinal studies. New York: Kluwer Academic/Plenum Publishers
Wolke, D, S. Woods, L. Bloomfield, L. Karstadt (2000) “The association between direct and relational bullying behaviour problems among primary school children” i Journal of Child Psychology and Psychiatry, 41:989-1002.
Intervjuer
HelaMalmö, intervju den 4 maj 2020.
Sociala insatsgruppen Rosengård, intervju den 5 maj 2020. Rädda barnen, intervju den 6 maj 2020.
Boost, intervju den 13 maj 2020.
Övriga källor
Brottsförebyggande rådet (2020) Konstaterade fall av dödligt våld En granskning av anmält dödligt våld 2019.
Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (2019) Skolelevers drogvanor 2019. Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning. Stockholm, 219. https://www.can.se/app/uploads/2020/01/can-rapport-187- skolelevers-drogvanor-2019.pdf (hämtad 17 april 2020)
Clason, Sofia (2019) Stefan Löfven om skjutningarna: “Samhällsproblem.” Expressen. 30 augusti. Stefan Löfven om skjutningarna: ”Samhällsproblem” (hämtad 28 april 2020).
European Commission, 25 mars 2011 om commission staff working document On EU indicators in the field of youth.
Hansson, Tove (2020) Sju dödsskjutningar i Malmö 2019 - så går utredningarna. SVT. 11 mars. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/dodskjutningarna-i- malmo-2019 (hämtad 28 april 2020).
Hedlund, Viktor, Israelsson, Linette, Svanberg, Nina, Malm, Sara och Lundberg Andersson, Hannes (2019) 18-årig kvinna död – kriminell man misstänks vara måltavla. Expressen. 28 augusti https://www.expressen.se/nyheter/krim/misstankt- skottlossning-i-stockholm-polisen-pa-plats1/ (hämtad 10 maj 2020).
Israelsson, Linette (2019) Polisens lista över utsatta områden. Expressen. 3 juni.
https://www.expressen.se/nyheter/over-100-skjutningar-i-sverige-i-ar-20-doda/
Larsson, Simon och Moreno, Federico (2019) Läkaren Karolin, 31, sköts till döds – med barnet i famnen. Expressen. 1 september.
https://www.expressen.se/kvallsposten/lakaren-karolin-31-skots-till-dods-nar- barnet-var-med/ (hämtad 10 maj 2020)
Polisen (2019) Operation Rimfrost kommer få effekter i hela Sverige.
https://polisen.se/aktuellt/nyheter/2019/november/operation-rimfrost-kommer-fa- effekter-i-sverige/ (hämtad 28 april 2020).
Socialstyrelsen (2020) Barn och unga som begår brott Handbok för socialtjänsten.
https://www.socialstyrelsen.se/globalassets/sharepointdokument/artikelkatalog/ha ndbocker/2020-2-6577.pdf (hämtad 17 april 2020)
Statistiska centralbyrån (2018) Hur gick det för eleverna som var obehöriga till gymnasieskolan?https://www.scb.se/contentassets/6ff64321080743098e42407073
d31d14/uf0549_2018a01_br_a40br1803.pdf (hämtat 1 maj 2020).
Vedmar, Linus, Moreno, Federico (2019) Pappan: “Han hade många vänner.” Expressen. 12 november. https://www.expressen.se/kvallsposten/krim/pappan-till- mordade-jaffar-15-han-hade-manga-vanner/ (hämtad 28 april 2020).
Widestrand, Klas. 2019. Efter helgens dödliga våld: Polisen inleder operation“Rimfrost.” Aftonbladet. 11 november.
https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/opxG6a/efter-helgens-dodliga-vald-polisen- inleder-operation-rimfrost (hämtad 28 april 2020)