Profil B: Skola och utbildning

Från den tidigare forskningen har vi identifierat skola och utbildning som

riskfaktorer samt orsakerna bakom enligt tabellen nedan som är en översiktstabell sammanställd av författarna under den tidigare forskningen. Under detta avsnitt kommer vi gå djupare på hur dessa orsaker faktiskt påverkar unga och på vilket sätt.

Tabell 6.Riskfaktorer och orsakssamband

Riskfaktor(er)/profil(er) Orsak(er)/variabler

Skola och utbildning Dålig anknytning till skolan, låg intelligens och skolresultat, tidigt skolmisslyckande, dålig skolmiljö, anknytning till en brottsbelastad kamratgrupp, ADHD, rastlöshet och låg koncentration och mobbning.

Den här profilen är baserad på bland annat kognitiva nedsättningar och till viss del personlighetsstörningar hos barn som påverkar barnens skola och utbildning. Barn som tillhör den här profilen har ofta en skev relation med sina föräldrar och skolan. Dessa barn blir antingen oftast själva utsatts för mobbning, är mobbare eller har andra typer av beteenden i skolan som leder till akademiska svårigheter. Avsnittet nedan ger en djupare förklaring över de riskfaktorer som är förknippade med skola och utbildning.

En studie fann att normbrytande beteenden hos äldre barn är användbara förklaringar till varför barn utvecklar antisociala beteenden. I synnerhet att ha blivit avstängd eller hoppat av skolan under det gångna året var starkt kopplat till brottslighet under tonåren (Margo, Steven 2008, vilket även bekräftats av Jolliffe m fl i en senare studie (2017). Andra studier indikerar att det finns en korrelation mellan mobbning och ogiltig frånvaro, dåliga akademiska prestationer (Wolke et al., 2000).

Skolan är alltså utifrån Eriksons teoretiska perspektiv en viktig institution för barnets utveckling av en positiv identitet eftersom det är i skolan som barnet får bygga ett självförtroende och lära sig samhällsnormer. Avsaknaden av dessa skulle i så fall leda till en negativ identitetsutveckling. Enligt Kimberly Henry och David Huizinga (2007) är problemet med ogiltig frånvaro i skolan en viktig aspekt utöver normbrytande beteenden, akademiska prestationer, umgängeskrets samt hem- och familjemiljö. Ogiltig frånvaro leder till att unga befinner sig utöver den “trygga” skolmiljön och söker sig istället till kriminella vänner där

missbruksproblematik är vanligt förekommande (Henry, Huizinga 2007, s. 358). Denna typ av forskningsresultat stöds även av Hemphill m fl som bland annat benämns i den tidigare forskningen. Ungdomar som hoppar av skolan tenderar att inom loppet av 12 månader engagera sig i normbrytande beteenden vilket skulle kunna förklaras med umgänget byts ut från skolans trygghet till kompisar med normbrytande beteenden (Hemphill et al., 2006). Statistiska centralbyrån (SCB) för årligen statistik över elever som varit obehöriga till svensk gymnasieskola. I en rapport framgår det att andelen obehöriga till svensk gymnasieskola har ökat över tid där majoriteten av de som inte är behöriga är unga män, oavsett

födelseland, familjesituation eller föräldrarnas utbildningsnivå. Rapporten

poängterar dock att en särskilt hög andel obehöriga elever har den grupp även om liten till antalet, de som bor med en ensamstående förälder med högst en

förgymnasial utbildning och som har ekonomiskt bistånd (Statistiska centralbyrån 2018).

Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) har bland annat gjort studier av skolelever som har narkotikaproblem. Resultaten har sedan redovisas i drogvaneundersökningar i årskurs 9 till gymnasiet årskurs 2 med hjälp av anonyma enkäter i ett representativt skolurval. Studien visar att cannabis är det vanligaste preparatet bland skolungdomarna (CAN 2019, s. 9). Även

narkotikaklassade läkemedel har ökat jämfört med tidigare år (CAN 2019, s. 10). I en annan fokusrapport av CAN (2018) framgår det bland annat att de ungdomar som provat narkotika att de trivs dåligt i skolan och har skolkat flera gånger i månaden jämfört med de som inte har provat narkotika, även om det inte är

representativt för alla. Rapporten visar också att de skolelever som testat narkotika högre grad har psykosociala besvär jämfört med de som inte har testat (Thor & Guttormsson, 2018, s. 5).

Ytterligare en orsak som noterats som riskfaktor inom skola och utbildning är att de som utsätts för mobbning eller själva är mobbare kombinerat med sämre akademiska resultat inte alltid behöver förklaras med en lägre intelligensnivå eller aktivitets- och uppmärksamhetsstörning. Newton m fl presenterar i en studie att barn med personlighetsstörningar inte endast presterar dåligt akademiskt eller mobbar på grund av de svårigheter som låg koncentration och andra psykosociala diagnoser medför. Istället kan det handla om ett rop på hjälp, det vill säga ju mer ett barn uppvisar ett normbrytande beteenden, desto större är sannolikheten för skolan och sociala myndigheter att reagera. Sannolikheten för att dessa barn placeras bort från miljön de vill fly ifrån ökar genom att ungdomen uppvisar ett normbrytande beteende genom att till exempel skada sig själv (Skoog 2013, s. 35). Det händer dock ofta att dessa ungdomar på grund av deras normbrytande beteende får byta fosterhem vilket gör att de blir särskilt utsatta (Newton et al., 2000). Barn som placeras i fostervård är särskilt utsatta och har svårt att få sina röster hörda då de är beroende av sociala myndigheter och familjehemmet (Skoog 2013, s. 9–10) och således känner bristande kontroll över sina liv (Skoog 2013, s. 11), eller brist på empowerment gentemot myndigheter. Forskning pekar även på att barn som befinner sig i vårdplaceringar löper större risk för att utsättas för mobbning eller att mobba andra och lider i högre grad av psykisk ohälsa jämfört med barn som inte är placerade och riskerar att endast genomgå grundskola (ibid). Svensk forskning visar även att barn som varit vårdplacerade har större

benägenhet att utsättas för mental ohälsa, presterar betydligt sämre i skolan, begår brott, ökad brottsbenägenhet än barn som inte varit vårdplacerade (Skoog 2013, s. 15).