Diskussion av slutsatser

5.1.1. Betygens påverkan på eleven

Då vi drog slutsatsen att betygen kan påverka en elev på olika sätt, tror vi att detta kan bero på var eleven befinner sig i sin mognad. Har eleven utvecklat ett abstrakt tänkande anser vi att det finns en större chans att denne påverkas positivt av betygen istället för negativt. Eleven måste även ha en förståelse för det egna ansvaret, där denne ser att arbetet som läggs ner för att tillägna sig kunskap ger konsekvenser för framtiden. Ett långsiktigt tänkande har stor betydelse i denna mognad.

Då betyget inte bara speglar elevens kunskaper utan även i många fall lärarens arbetssätt, ser vi att det kan vara ett sätt att få elever och föräldrar mer engagerade i undervisningen. Genom en elevs betyg kan föräldrarna på ett tydligt sätt ta del av denna information. Ett exempel på detta kan vara då en förälder vet sitt barns kapacitet och känner att detta barn inte får den hjälp eller utmaning som behövs för att nå ett högre betyg. Detta ger i sin tur föräldern en möjlighet till en bättre kommunikation med läraren, vilket vi ser som betydelsefullt. Dock tror vi att detta beror på hur engagerad och medveten föräldern är i barnets skolgång. En förälder vars barn alltid når det högre betyget kan vara nöjd med detta, vilket medför att denne inte har en önskan om att påverka undervisningen.

utbildning som önskas. Vad gör denne eleven mindre passande för just den utbildningen än en elev med högre betyg? Vi är medvetna om att en viss förkunskap behövs för att klara av utbildningen, dock tror vi inte att detta är avgörande. Vi tror att det kan vara svårt för en elev att relatera till framtida yrkesval redan i skolår 9, vilket medför att denne inte har hittat sin motivation ännu till att nå högre betyg. I gymnasiet blir yrkesvalet mer påtagligt då eleven är ett steg närmare detta. Därför anser vi att det i vissa fall kan vara svårt att bedöma en elevs lämplighet till vidare studier och yrkesinriktning endast baserat på prestationerna från skolår 8 och 9. Ett alternativ som vi ser är att komplettera betyget med antagningsintervjuer där elevens lämplighet och personlighet får större fokus. För att en person har kommit in på till exempel läkarutbildningen behöver inte detta betyda att denna har alla kompetenser som är nödvändiga för att klara av yrket. Social kompetens är något som vi anser är betydelsefullt, men som inte betygssätts i skolan.

5.1.2. Relationen mellan lärare och elev

Eftersom vi i vår slutsats kom fram till att betygskriterierna behöver vara tydliga anser vi att det är lärarens uppgift att tydliggöra dessa, vilket betyder att dessa måste tas ner på elevens nivå. Då eleven vet vad som ska uppnås för att få ett högre betyg blir eleven mer medveten om dennes inverkan på sitt betyg. På detta sätt vet eleven vad som krävs av honom eller henne och ansvarar själv för att nå upp till de mål och krav som ställs.

En av våra slutsatser var att ett betyg som ses som orättvist av eleven kan ändra dennes relation till läraren. Då eleven vet sin prestationsförmåga kan ett betyg som inte motsvarar denna ses som orättvist. Denna besvikelse tror vi går ut mestadels över läraren och dennes arbetssätt, vilket medför att eleven kan få en negativ inställning till läraren. Detta kan på så vis påverka relationen mellan lärare och elev. Betyget behöver dock inte vara orättvist. Eleven vet vad denne kan prestera men då detta inte har visats för läraren, är det svårt för läraren att uppfatta dessa dolda kunskaper.

Då elever vid betygssättning är medvetna om att de blir bedömda, tror vi att det är många tankar och åsikter som inte vågar bli framförda. Här anser vi att det handlar om hur läraren förhåller sig till bedömningen, där denne behöver klargöra för eleverna både vad

betygssättning innebär och att bedömning sker under elevens hela skolgång och inte är något nytt. Genom detta tror vi att läraren kan undvika både fjäsk och rädsla för att uttrycka sig. Eleverna kan på så vis fortsätta sin relation med läraren på samma sätt som tidigare.

5.1.3. Tidigarelagda betyg

Kvitto, tror vi, är den funktion som både föräldrar, elever och lärare tänker på främst när ordet betyg diskuteras. Genom att gå tillbaka till vad vi tänker på när vi hör ordet betyg, är denna funktion mest framträdande. Enligt oss visar ett betyg främst i vilken mån en elev har uppnått kunskapsmålen och detta visas tydligt genom att det fås på ett papper. En del funktioner har inte varit särskilt framträdande i intervjuerna, vilket vi tror beror på att dessa funktioner är svåra att ta till sig för en lärare. Detta kan speciellt vara svårt för lärare som saknar erfarenhet av en betygssättning, då dessa funktioner inte finns med i lärarens vardagliga arbete.

Innan vi genomförde vårt arbete hade vi svårt att ta ställning till om vi var för eller mot betyg i skolår 6. Efter att ha slutfört arbetet har vi fått en större kunskap om ämnet, men trots detta är vi fortfarande kluvna. Vi kan både se fördelar och nackdelar med tidigare betygssättning. Genom att vi har fått se ämnet ur lärarnas synvinkel har vi fått ett bredare perspektiv som har hjälpt oss att få en större förståelse. Vi väntar spänt på att se hur beslutet om betyg från skolår 6 kommer att fullföljas.