Resultat utifrån teoretisk utgångspunkt

Som ett andra steg i analysen tolkar vi vårt resultat utifrån Lindes och Carlgrens teori om betygens funktioner. Då mycket av det som kommit upp i intervjuerna har varit allmänt om betyg, utgår vi från att dessa argument även gäller för tidigarelagda betyg.

4.2.1. Yttre motivation

Under alla intervjuerna framkom betyg som morot tydligt, vilket kan kopplas till Lindes (2003) beskrivning av yttre motivation som en av betygens funktioner. Enligt Fransson (1978) är elevens arbete styrt till en stor del av om motivationen upplevs komma utifrån eller inifrån. Eleven avgör själv utifrån sin uppfattning om situationen hur motivationen upplevs. Alla de intervjuade lärarna var eniga om att betyg kan verka som morot, vilket kan sporra eleverna till ett bättre resultat. Om en elev har möjligheten till att uppnå ett högre betyg kan denne bli motiverad till att läsa mer. Då betyget blir motivationen för eleverna finns det en risk att det blir målet och inte kunskaperna.

… man jobbar för fel anledning. Det blir liksom det här med åsnan som springer med

moroten framför. Att bli lurad egentligen, som bara ska lära sig för att få A i betyg. Det ser jag som en nackdel att man tar fokus, till viss del, från det egna ansvaret till att växa som individ och gå till skolan som en lärande i rättning på något vis. /…/ När man liksom går hit här och tänker att nu ska jag jobba för mitt A så gör man en massa saker för att komma till det här A:et och sedan så kan man fråga sig; vad kan jag i slutändan? (Lärare 4, 2008-11-13).

Genom att betygen får funktionen som yttre motivation tas en del av ansvaret ifrån eleven. Då eleven inte längre har lika stort ansvar över den kunskap som tillägnas, utan betygen istället styr i större utsträckning, tas fokus från elevens egen förståelse för kunskap. Eleven behöver inte tänka på varför kunskapen kan vara viktig i framtiden, utan kan förlita sig mer på betygskriterierna. Arfwedson (1992) betonar vikten av att inte locka eller tvinga en individ genom studierna med hjälp av yttre motivation. Författaren menar även att en belöning av det

inverkan på elevernas ansvar kan även ses från en annan synvinkel, då eleven kan få ett större ansvar för sina studier. Eftersom eleven ser att ett betyg medför konsekvenser för vidare studier, kan denne känna större motivation till att arbeta sig upp till ett högre betyg. Denna motivation leder till ett större ansvar då det är upp till eleven vilket betyg som eftersträvas. Vi kan även se en koppling mellan betygens yttre motivation och de intervjuades beskrivning av den tävling som kan uppstå i samband med betyg. Då det är lätt för elever att jämföra sitt betyg med andras, kan en tävling elever emellan uppstå där fokus ligger på vem som får bäst betyg.

4.2.2. Socialt verktyg och differentiering

I likhet med Carlgren (2002) kom det, i en av intervjuerna, upp att betygen har funktionen som socialt verktyg.

Tänk att få ett F i 6:an och så har du ingen chans med den läraren att reparera det utan att det står kvar. Slutbetyget i 6:an blir F i musik t.ex. Juste ingång när man börjar 7:an och så läser den nya musikläraren: ”Ja, du hade F i betyg. Siktar du på ett E eller var ska vi lägga ribban?” Det kommer bli en riktig knäck i självförtroendet för jättemånga. Gud vad jag är usel! De som redan har dåligt självförtroende kommer knappast lyckas. Det kommer vara jättetungt (Lärare 4, 2008-11-13).

Då en lärare tar över en klass som är ny för denne kan tidigare betyg verka som en form av klassificering av eleverna. Genom att se vad eleven har för betyg kan läraren få förutfattade meningar som kan leda till att läraren antingen engagerar sig mer eller mindre i elevens utveckling. Ett exempel på detta kan vara då en elev har ett högt betyg och läraren ser denne elev som mer självgående, vilket kan leda till att eleven inte får lika mycket hjälp som övriga elever fast det kan behövas. Läraren kan även genom att titta på tidigare betyg få en uppfattning om vilket betyg eleven satsar på vid nästa betygssättning.

De intervjuade lärarna var åter samstämmiga om att betyg har en viktig funktion vid urval till högre studier, vilket Linde (2003) kallar för differentiering.

Det krävs just för urvalet till gymnasiet. Man behöver någonstans sortera lite grann. Det låter hemskt att sortera, men det hade varit lite svårt annars också om man tänker sig att det inte fanns betyg. Då måste det ju nästan ersättas av något och den nöten har ingen knäckt riktigt ännu (Lärare 4, 2008-11-13).

Även om denna urvalsmetod inte är den mest rättvisa, är den i nuläget den bästa. Det behöver ske ett urval för att samhället ska fungera. Sker det inte ett urval leder detta till att alla får gå de utbildningar de har önskemål om, vilket i sin tur medför att vissa arbeten blir under- respektive överrepresenterade.

4.2.3. Kvitto och information

Vid en intervju kom det tydligt fram att betyg fungerar som ett kvitto på vad eleven kan, vilket även Linde (2003) påpekar då han beskriver det som en behörighet och ett kvitto på

genomgånget stadium. Betygen visar på ett tydligt sätt vad en elev till exempel kan prestera

på ett prov eller vad eleven har för förkunskaper inom ett kunskapsområde. Om kvittot ska bli meningsfullt för eleven, är det viktigt att läraren i enighet med styrdokumenten tydliggör vad betyget står för, det vill säga vad eleven kan och vad denne behöver bli bättre på. Denna funktion kan få en negativ inverkan på svagpresterande barn, då dessa på ett påtagligt sätt får veta att deras prestationer inte är tillräckliga för ett högre betyg. Detta kan i sin tur leda till att deras självförtroende sänks och att de, till följd av detta, upplever stress.

Ja, jag tror att det är en del som tycker att det är jobbigt för att det stressar en. Stressen att man måste ha betyg och dessutom ha besvär i skolan. Fast även för dem som är skitduktiga, då måste dem leva upp till någonting (Lärare 3, 2008-11-13).

Ett kvitto kan även verka stressande för de elever som är högpresterande då de kan känna en press på att leva upp till de förväntningar som tidigare betyg har skapat. För att ett kvitto inte ska uppfattas som orättvist krävs det att betygskriterierna är tydliga. En större tydlighet i dessa medför att kvittot visar specifikt på vad eleven kan och eventuellt behöver förbättra.

information. Ett betyg kan för föräldrarna vara en tydlig information om vad eleven kan.

Andersson (1999) menar att denna information sker i kommunikation mellan lärare, elev och föräldrar, där tyngdpunkten läggs på den enskilde eleven. Enligt Allard m.fl. (1994) har betyg en viktig uppgift då det ger elever och föräldrar en möjlighet till att påverka läraren och undervisningen. Vår uppfattning är att det finns ett önskemål om tidigare betyg från föräldrar då detta ofta är den informationsform som är mest igenkännlig för dem.

Det är oerhört svårt. Man har ju provat olika saker alltså. Vi har ju utvecklingssamtalen och dem är ju något sorts muntligt förande av läget, en lägesrapport, men jag kan känna att det här med mycket ord, det landar inte alltid hos föräldrarna. Det blir väldigt mycket ord och man pratar mycket socialt också (Lärare 1, 2008-11-13).

Då utvecklingssamtal kan vara svåra att förstå för de som inte är verksamma inom skolan, kan ett betyg vara lättare att ta till sig än de ord och begrepp som uppkommer under ett samtal. Det är av stor vikt att läraren bearbetar och framför betygens innebörd för eleverna för att relationen ska utvecklas i positiv riktning. Betygen styr, enligt Allard m.fl. (1994), lärarens arbete i större omfattning än vad läroplanen och kursplanerna gör. Läraren bör därför vara medveten om att betygen kan styra undervisningen och att detta sker i rätt riktning, det vill säga i samma riktning som läroplanen och kursplanerna. Denna information medför att läraren coachar eleverna till att lyckas i skolarbetet och att de tillsammans med läraren arbetar för ett bättre resultat. Detta leder till att eleverna får större insikt i vilka kunskaper de har.

4.2.4. Tidigarelagda betyg utifrån betygens funktioner

Eftersom vi hittills i analysen till stor del har behandlat betyg generellt har vi i detta avsnitt försökt att förstå lärarnas olika svar kring tidigarelagda betyg utifrån vilken betygsfunktion som vi tror att de har fokuserat på. Här följer tre exempel som vi såg som mest framträdande för att för att få svar på vår tredje frågeställning.

Det har under intervjuerna kommit fram att betyg kan vara för sent att få i skolår 8. ”Det är sent i åttan att få ett kvitto på att nu måste jag nog ta tag i det här” (Lärare 1, 2008-11-13). Av

detta kan vi tolka att betyg fyller sin funktion, som enligt Linde (2003) kan ses som ett kvitto. Dock behöver detta kvitto komma i en tidigare ålder, då en elev behöver en viss tid på sig för att arbeta sig upp till ett högre betyg.

I en av intervjuerna argumenterade läraren för både fördelar och nackdelar med betyg i skolår 6. Betygssättning i skolår 6 kan ses som mer trygg för eleven då det är en övergång mellan skolår 6 och skolår 7 i form av till exempel ny miljö och nya lärare. Dessa förändringar kan bli för många för eleven, vilket kan medföra att det blir svårt att ta till sig betygen. Om betyg istället sätts redan i skolår 6, har eleven tid på sig att bekanta sig med betygssättningen i känd miljö. Betyg, som enligt Linde (2003) fungerar som en informationsfunktion, blir igenkännligt i skolår 7 då betygssättning redan finns i skolår 6. Detta tolkar vi som att det på så vis blir lättare för eleven att ta till sig denna informationsform då det inte är någonting nytt.

En av de intervjuade lärarna såg ett betyg i skolår 6 som ett avgångsbetyg då eleven i vanliga fall börjar på en ny skola och får nya lärare i skolår 7. Detta kan få en negativ följd då den nya läraren i skolår 7 får ta del av elevens tidigare betyg och på så sätt får förutfattade meningar om dennes prestationer. Läraren kan dela in de nya eleverna utifrån deras betyg utan att ha träffat dem. Detta tolkar vi som att den intervjuade läraren fokuserar på Carlgrens (2002) syn på betyg som ett socialt verktyg, där betyg är en form av klassificering av människor.