Metoddiskussion

Vi anser att vi genom vårt metodval har fått svar på våra frågeställningar. Då vårt syfte var att få svar på vad ett urval lärare anser om tidigarelagda betyg, såg vi den kvalitativa intervjuformen som den metod som vi trodde gav mest. Enligt vår mening gav den kvalitativa intervjun en större förståelse för den enskilde läraren och gav även ett djup i samtalet. Pilotstudien fyllde sitt ändamål då vi genom denna kunde få en större förståelse för vilka frågor som kunde vara av relevans för att uppnå vårt syfte. Då vi använde oss av den ostrukturerade intervjuformen vid pilotstudien lät vi lärarna prata fritt om ämnet betyg från skolår 6 och fick på så vis en tydlig bild av vad dessa lärare ansåg som viktiga teman i detta ämne. Eftersom vi enbart ville få fram teman som vi sedan kunde använda oss av i de enskilda intervjuerna var denna intervjuform ett bra sätt att få fram denna information. Under de enskilda intervjuerna använde vi oss av den halvstrukturerade intervjuformen, vilket medförde att vi hade en viss flexibilitet i samtalet som skapade en större förståelse för varje lärare. Vi anser att denna form var betydelsefull för resultatet då vi kunde fördjupa samtalet genom till exempel följdfrågor.

I efterhand har vi kommit fram till att det kunde varit bra att en lärare som är verksam i de skolår som betyg sätts i, hade deltagit i vår undersökning. Vi hade då kunnat få en större förståelse för hur lärare upplever betyg. De lärare som vi har intervjuat har hjälpt oss att uppfylla vårt syfte, dock kan vi tänka oss att det kan ha varit svårt för dessa lärare att sätta sig

in i betygssättning då de inte har erfarenhet av detta. Dessa lärare har endast kunnat spekulera i ämnet. Trots detta ser vi en stor trovärdighet i resultatet av vår undersökning då syftet var att ta reda på vad just detta urval av lärare hade för tankar kring en tidigare betygssättning. Enligt Trost (2002) betyder validering att trovärdigheten i ett arbete bedöms, där styrkan i de empiriska resultaten bevisas och rimligheten i tolkningarna granskas. Då vi under arbetets gång konsekvent har följt vårt syfte och vår metod är validiteten i arbetet stor. Vi har även använt oss av citat i både resultatet och i analysen som enligt författaren (a.a.) visar på en större trovärdighet för läsaren. Enligt Trost (2002) kan det vara svårt att bedöma trovärdigheten när en undersökning har gjorts i form av kvalitativa intervjuer. Det är här viktigt att visa på en medvetenhet om de etiska aspekterna för att tillförlitligheten ska styrkas. Då vi har tagit hänsyn till de forskningsetiska principerna har vi inte påverkat den intervjuade genom egna åsikter. Vi har även valt att bifoga våra intervjufrågor för att läsaren ska få en större förståelse och på så sätt se att våra frågor är opartiska.

En generalisering av resultatet är inte möjlig i vårt arbete eftersom detta består av enbart fyra intervjuer. Om önskan hade varit så hade en enkätundersökning varit bättre lämpad, då ett större urval lärare går att nå. Wallén (1996) menar att om en generaliserbarhet ska vara möjlig krävs det att resultatet ska vara detsamma oavsett plats, miljö och urval.

Referenslista

Allard, Birgitta, Måhl, Per & Sundblad, Bo (1994). Betyg och elevens rätt till kunskap. Stockholm: Liber Utbildning AB.

Andersson, Håkan (1999). Varför betyg? Historiskt och aktuellt om betyg. Lund: Studentlitteratur.

Andersson, Håkan (2007). Betyg är ett trubbigt instrument. Pedagogiska magasinet, (3), 60- 64.

Arfwedson, Gerd (1992). Hur och när lär sig elever? En kritiskt kommenterad

sammanfattning av kognitiva teorier kring elevers inlärning. Stockholm: HLS Förlag

Bjørndal, Cato R.P. (2005). Det värderande ögat. Observation, utvärdering och utveckling i

undervisning och handledning. Stockholm: Liber AB.

Carlgren, Ingrid (2002). Det nya betygssystemets tankefigurer och tänkbara användningar. Att

bedöma eller döma. Tio artiklar om bedömning och betygssättning. Stockholm: Skolverket.

Davidsson, Leif, Sjögren, Boo & Werner, Lars (2001). Betyg. Grundskola, gymnasieskola,

komvux. (femte upplagan) Stockholm: Nordstedts Juridik AB.

Egidius, Henry (1982). Bedömning, betygssättning och utvärdering. Stockholm: Liber Förlag. Egidius, Henry (1995). Kunskapsrelaterade betyg. Malmö: Gleerups Förlag.

Falk, Torsten & Öquist, Oscar (1983). Betygen – ett ”opassande” inslag i den svenska

grundskolan. Betyg och antagning. För eller mot betyg? Stockholm: Liber Utbildningsförlag. Fransson, Anders (1978). Att rädas prov och att vilja veta. Studier av samspelet mellan

ängslighet, motivation och inlärning. Acta Universitatis Gothoburgensis.

Kjær Jensen, Mogens (1995). Kvalitativa metoder för samhälls- och beteendevetare. Lund: Studentlitteratur.

Kvale, Steinar (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kylén, Jan- Axel (2004). Att få svar. Stockholm: Bonnier Utbildning AB.

Linde, Göran (2003). Kunskap och betyg. Lund: Studentlitteratur.

Magne, Holme, Idar & Kron, Solvang, Bernt (1997). Forskningsmetodik. Om kvalitativa och

kvantitativa metoder. Lund: Studentlitteratur.

Måhl, Per (1991). Betyg – men på vad? En bok om kunskapssyn och prov. Stockholm: HLS Förlag.

Selghed, Bengt (2006). Betygen i skolan – kunskapssyn, bedömningsprinciper och

lärarpraxis. Stockholm: Liber AB.

Skolverket (2001). Bedömning och betygssättning. Kommentarer med frågor och svar. Stockholm.

Trost, Jan (2002). Kvalitativa intervjuer. Lund: Studentlitteratur.

Wallén, Göran (1996). Vetenskapsteori och forskningsmetodik. Lund: Studentlitteratur.

Elektroniska källor

Andrén, Anders (2007-03-14). Jan Björklund om det nya betygssystemet: Det ska löna sig att

plugga. Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: 2008-11-26

http://www.regeringen.se/sb/d/8543/a/78663

Skolverket (2007-07-03). Betygshistorik. Tillgänglig: 2008-10-22 http://www.skolverket.se/sb/d/208/a/6338

Utbildningsdepartementet (2008-11-13). En ny betygsskala – regeringens proposition. Tillgänglig: 2008-12-04

http://www.regeringen.se/sb/d/10237/a/97374

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Tillgänglig: 2008-11-20

http://www.vr.se/download/18.427cb4d511c4bb6e38680002601/forskningsetiska_principer_f ix.pdf