Diskussion

Studiens syfte var att utveckla en förståelse för de regionala utvecklingsprogrammens diskursiva sammanhang och vilka synsätt och föreställningar som kan ses ligga till grund för dokumentens innehåll och utformning. Studiens resultat visar att ekologisk modernisering hade en dominerande

38

ställning under programmens framtagning kring hur hållbar utveckling förstods och användes samt hade inverkan på hur eventuella motsättningar mellan olika uppfattningar hanterades.

6.2.1 Verktyg för samförstånd och inspiration?

Vilken funktion fyller Region Skånes mångtydiga användande av och ibland motsägelsefulla förhållningssätt till hållbar utveckling? Tvetydigheten skulle kunna ses ge en flexibilitet och mångsidighet vilken möjliggör för Region Skåne att använda hållbarhetsbegreppet för att skapa samförstånd kring samhällets och regionens utveckling. Region Skåne betonar i alla program vikten av samsyn, att se möjligheter och att skapa förutsättningar så att alla drar åt samma håll. Genom en bred tolkning av hållbar utveckling kan grupper med annars motstridiga intressen faktiskt enas kring en gemensam vision och i slutändan ett policydokument. Kanske är Region Skåne på så vis tydlig i sin otydlighet? Vagheten i programmen kan ses som resultatet av regionens kanaliserande, jämkande och samordnande mellan olika intressen i samhället samt i relation till nationella direktiv och i kombination med regionfullmäktiges politiska beslut. Det återspeglar på så vis intressegruppers inflytande och makt. Mångtydigheten kan bidra till att möjliggöra ett symboliskt accepterande och åtagande för hållbar utveckling som ett samhällsmål. Det kan i förlängningen visa sig vara en viktig symbolisk handling eftersom den stimulerar förändringsprocesser och ger stöd åt åtgärder som verkar i dess riktning.

Speciellt i de regionala utvecklingsprogrammen för 2004–2009 och 2009–2016 trycker Region Skåne på sin roll att verka som inspiratör och att den utmanande visionen ska ge inspiration och energi. Här skulle man kunna se att ekologisk modernisering spelar en viktig roll. Synsättet, att god miljö och hög tillväxt kan kombineras, erbjuder Region Skåne en lösning på ett potentiellt olösligt problem. Den ekologiska moderniseringens version av hållbar utveckling verkar på så vis enande på skilda intressen men den verkar även inspirerande, och inger positiv framtidstro – viktiga och lockande faktorer för en region som vill vara inspirerande och lösningsfokuserad.

Respektive programs visioner om förbättrad miljö och hög tillväxt sträcker sig endast några år in i framtiden. Läsaren skulle kunna tolka detta som ambitiöst, naivt, medvetet orealistiskt och/eller inspirerande. Det vaga användande av hållbar utveckling och blandningen av starka och svaga hållbarhetsformuleringar gör att Region Skåne inte behöver ta några svåra beslut men kan ändå inspirera många. För hur inspirerande skulle det vara att skriva om att tillväxten måste vara måttlig och att miljökvaliteterna ändå troligtvis kommer att bli sämre? För att inte tala om huruvida det skulle vara politiskt gångbart. Utifrån detta frågar jag mig ifall Region Skåne målar upp en visionsbild av orealistiska komponenter för att verka samlande och inspirerande?

39

6.2.2 Mer eller mindre problematiska aspekter

Det finns några mer eller mindre problematiska aspekter på hur Region Skåne i programmen förhåller sig till hållbar utveckling. Ett mångtydigt användande av hållbarhetsbegreppet i programmen erbjuder policyframtagarna och beslutsfattarna inom Region Skåne möjligheten att trycka på behovet av miljöhänsyn utan behöva göra några svåra avvägningar, vilket sedan ger andra aktörer inom det regionala utvecklingsarbetet stor flexibilitet i sina tolkningar. Engagemanget för en hållbar utveckling kan bli till en handling av ekologiskt bedrägeri om det inte åtföljs av tydliga åtagande och åtgärder (Baker, 2007).

Vaghet och mångtydighet kring hållbar utveckling i de tre regionala utvecklingsprogrammen fungerar kanske som någon sorts gemensam grund för policyframtagning men resulterar i att det inte framkommer några tydliga riktlinjer eller begränsningar inför kommande åtgärder när det gäller relationen mellan miljö och tillväxt. Detta ser jag som potentiellt problematiskt ifall de regionala utvecklingsprogrammen ska fylla en funktion utöver att hitta synergier och endast göra lösa antydningar åt eventuella konflikter i den regionala utvecklingen under respektive programperiod. Det kniviga ligger ju avvägningarna mellan olika samhällsmål och att ibland ta svåra beslut. För hur går det för avvägningar mellan principiellt motsägelsefulla mål om dessa inte ”görs upp” i programmen?

Det finns en benägenhet i det kapitalistiska industrisamhället att inkorporera den radikala typen av miljökritik (Baker, 2007). I min mening är de regionala utvecklingsprogrammen ett exempel på hur miljöproblematiken och -kritiken till stor del lyfts fram och bekräftas, för att sedan inkorporeras i ett lösningsfokuserat sammanhang. På så vis riskerar de regionala utvecklingsprogrammen bidra till att ge en illusion om att det inte finns några starka eller oöverkomliga motsättningar mellan höga tillväxtmål och förbättrad miljö. Programmen presenterar en väg framåt men kan samtidigt invagga invånare och aktörer i en falsk trygghet. Begreppet hållbar utveckling och dess innebörd riskerar dessutom att urlakas och reduceras till en konsensusbildande tom fras och smidigt verktyg för breda överenskommelser (Richardson, 1997). De regionala utvecklingsprogrammens lösningar kan fylla en funktion genom att faktiskt erbjuda en väg framåt och att inblandade aktörer tillsynes drar åt samma håll. Men riskerar lösningarna att bli för breda? Frågan är ju såklart även om alla faktiskt drar åt samma håll, för ifall olika aktörer har siktet på skilda positioner inom hållbarhetsspektrumet riskerar det att ett tämligen brett ”håll” till slut. Det är intressant att i detta sammanhang lyfta fram min upplevelse att ett tillväxtfokus lös igenom alla programmen. Tillväxten kan uppfattas som den spelplan där ovan dynamik kring hållbarhet och miljöfrågor utspelar sig. Användningen av ekologisk moderniseringsdiskursen kan ses som ett medel för att

40

göra frågor kring samhällsutvecklingen mindre kontroversiella och för att kunna ha siktet fortsatt inställt på tillväxt.

Det är problematiskt ifall programmen ger oss illusionen att miljökrisen går att lösa utan några större samhällsförändringar. Marginaliseringen och osynliggörandet av radikalare miljökritik ger en begränsad debatt och potentiellt sämre kvalitet på beslut. På detta vis får ekologisk moderniseringsdiskursen materiella konsekvenser. Risken är att vi som samhälle ”gör för lite för sent” för att faktiskt kunna uppnå en förbättrad miljö och en resursbevarande och -förnyande utveckling.

6.2.3 Region Skånes diskurs- och lagmässiga svängrum

De regionala utvecklingsprogrammen sågs i denna studie som en diskursiv händelse stående i relation till och påverkad av den då rådande strukturen och diskursordningen men att regionen samtidigt hade en viss möjlighet till förnyelse och förändring. Men hur stor påverkansgrad hade egentligen Region Skåne vid framtagandet av respektive program?

I programmen inkorporeras aspekter av synen på regionens roll och det diskursiva svängrummet utgörs bland annat av föreställningarna om hur regional utveckling och policys förväntas ta sig an många stora samhällsfrågor och både stimulera tillväxt och främja hållbar utveckling. Eftersom ekologisk modernisering svarar på eventuella frågetecken kring förenlighet och genomförbarhet så är det föga förvånande att ekologisk modernisering är dominerande. Region Skånes användning av begreppet hållbar utveckling samt förekomsten av yttringar av starka hållbarhetsdiskurser skulle även kunna ses fungera som inramning och legitimering av det regionala som beslutsfattande och administrativ nivå. På så vis använder Region Skåne sig av hållbar utveckling och reproducerar ekologisk modernisering för flera syften.

Men vilka begränsningar fanns i lagstiftningen, tillät lagen nåt annat än en regional utvecklingspolicy baserad på fortsatt ekonomisk tillväxt i kombination med miljöförbättringar? Skulle Region Skåne överhuvudtaget kunna bygga sina regionala utvecklingsprogram kring en uteslutande stark förståelse av hållbar utveckling om politisk vilja faktiskt fanns på regionala nivån? I de nationella direktiven som det första programmet togs fram utifrån, nämns varken miljö eller hållbar utveckling men däremot tillväxt. Detta fokus kan ses vara en av orsakerna till att Region Skåne i det första programmet sätter nästan allt i relation till tillväxt. Det faktum att miljö- och hållbarhetsaspekterna förekommer i programmet, även om inte lagstiftningen specifikt krävde det, kan ses som ett aktivt val taget av Region Skåne om än påverkat av det diskursmässiga svängrummet. Ekologisk modernisering kan ses erbjuda en bas för att inkludera miljöaspekterna

41

utan att riskera att tappa fokus på tillväxt. I direktiven för det andra regionala utvecklingsprogrammets framtagande åläggs regionen att beakta nationella miljömål och ge inriktning och prioriteringar åt det regionala hållbarhetsarbetet, medan tillväxt inte direkt lyftes fram. Detta skulle kunna förklara att det i det andra programmet sker ett visst förtydligande mellan begrepp och dess relation till varandra. Vid det tredje programmets framtagande hade dock tyngdpunkten förskjutits tillbaks till tillväxt – men nu en uttalat hållbar sådan, kombinerbar med hållbar regional utveckling. I de två senare programmen kunde ekologisk modernisering fortsätta att utgöra basen för att förena ökad tillväxt med miljöförbättringar eftersom den som diskurs inkorporerar både svaga och starka hållbarhetsaspekter och kan på så vis erbjuda lösningar i utformandet av regionala policydokument oavsett om tyngdpunkten i de nationella direktiven varierar något.