Kapitel 4 – Metod och genomförande
5.3 Tillväxt och/eller miljö?
Region Skåne tar i alla regionala utvecklingsprogram upp miljöproblem (i RUP2 och RUP3 kallade miljöutmaningar) och beskriver dem som både omfattande och många. Regionen konstaterar att Skåne är ”i sin helhet utsatt för stor [...] miljöpåverkan från aktiviteter inom och utom landskapet” (RUP1, s 10) vilka ”leder till stora påfrestningar på miljön” och människors hälsa (RUP2, s 12). RUP3 är det första som dessutom tar upp klimatförändringar som ”ett stort hot mot människans nuvarande samhällsbyggnad” (RUP3, s 32). Region Skåne poängterar även att ”fortsatt förorening av grundvatten och luft” är ”[t]illväxthämmande och samhällsekonomiskt kostsamt” (RUP2, s 12). Ovan formuleringar visar på att regionen är medvetna om miljöproblemen och att de anser dessa vara allvarliga.
Region Skåne beskriver alltså en ganska dyster utgångsbild i programmen. Med dessa miljöproblem som utgångsläge visionerar regionen ändå i samtliga RUP om det livskraftiga Skåne med ökad tillväxt i kombination med en god miljö, bara några år framåt i tiden. I RUP1 lyfter de fram att Skåne ”ska bli starkare och mer framgångsrik i konkurrens med andra regioner om företag, arbetskraft och investeringar” (s 15). I både RUP2 och RUP3 betonar Region Skåne att visionerna innefattar Skåne och Öresundsregionen som starka tillväxtmotorer (RUP3, s 14 och RUP2, s 17) vilket uppnås genom att ”Skånes årliga tillväxt är högre än genomsnittet för Sverige” (RUP2, s 17
33
och RUP3, s 48). Region Skåne menar i bland annat RUP2 (s 25) att Skåne har förutsättningar att bli en tillväxtmotor men för att nå målsättningen om ”ökad tillväxt måste utvecklingen stimuleras”. regionen menar att ”[t]illväxten ska främjas” (RUP2, s 22) och ”bejakas där den är möjlig” (RUP1, s 13). Detta görs ”genom att utnyttja regionens [...] starka sidor och genom att undanröja de hinder som försvårar tillväxt” (RUP1, s 13). Dessa typer av formuleringar i sig själva platsar i typologins kvadrant 3 där ju tillväxt är det tydliga målet.
I visionerna om det livskraftiga Skåne beskriver regionen att flera miljöhot faktiskt har kunnat undanröjas (RUP2, s 20) och exempelvis att ”miljön har förbättrats bland annat genom färre luft- [...]föroreningar samt mindre buller” (RUP2, s 20) och att Skåne har ”en bra miljö med ren luft, minskande luftföroreningar och buller” (RUP3, s 10). Detta låter ambitiöst och formuleringarna skulle kunna platsa i kvadrant 2. Region Skåne visionerar också i de olika programmen om hur Skåne ”utmärker sig [...] när det gäller miljöhänsyn” (RUP2, s 18) och hur ”Skåne vid en samlad värdering uppfattas som en av de [...] renaste regionerna i Europa” (RUP1, s 13 och RUP2, s 18). Även dessa formuleringar ger intryck av en hög ambitionsnivå, men den dras ned lite då det ju betonas att det är i jämförelse med andra som regionen ska ”utmärka sig” och uppfattas som renare, inte för miljön i sig självt.
Målen om både tillväxt och god miljö visar att Region Skåne i det stora hela anser att en ”attraktiv och konkurrenskraftig region” med ”växande tillgångar och resurser på olika områden” (RUP1, s 13) kan uppnås i kombination med förbättrade miljökvaliteter. Det vill säga, resonemang som platsar i typologins kvadrant 1 (se figur 1). Men hur ska detta gå ihop? Hur menar Region Skåne att ”utvecklingsarbete i hela Skåne som tar miljöhänsyn”, där ”respekten för miljön genomsyrar alla sektorer av samhället” (RUP2, s 39) kan förverkligas? För att åstadkomma miljöförbättringarna, menar Region Skåne sammantaget att ett ”aktivt arbete behövs” (RUP2, s 34) och att det ”krävs insatser på en mängd områden” (RUP3, s 33). De menar att en viktig uppgift i det regionala miljöarbetet är att ge sambandet mellan miljö och hälsa en framskjuten plats i den regionala utvecklingen (RUP1, s 20). Eftersom ”[m]iljön och klimatet berör oss alla” är miljö- och klimatarbetet ett ”gemensamt uppdrag där olika aktörer måste bidra” och ”ta sitt ansvar” (RUP3, s 32). Sådana formuleringar skulle kunna placeras i typologins kvadrant 2 eller 1 beroende på sammanhang. Allt som allt indikerar Region Skåne att de tar miljöproblemen på allvar och har en medvetenhet om att samhället inte kan fortsätta som vanligt.
Det framkommer i alla program att regionen anser att miljöfrågorna driver på samhällsutvecklingen och näringslivet. I RUP3 lyfts fram att miljöproblemen ”blir en viktig
34
drivkraft i utvecklingen av ny teknik [och] nya material” (s 16) och i RUP1 (s 7) att ”det finns en stor möjlighet i att vidareutveckla den redan befintliga skånska miljömedvetna produktionen, teknologin och kunskapen”. ”Särskilt goda förutsättningar” för tillväxt finns bland annat inom miljöföretagande (RUP2, s 25) där regionen anses ha flera starka kluster (RUP2, s 10). I visionen som Region Skåne beskriver i RUP3 har Skåne en ”ledande roll på miljö- och klimatområdet både avseende framstående forskning och företag med internationellt hög miljökompetens och teknik som exporteras” (s 10).
Region Skåne lyfter även fram i programmen att en ren miljö och bevarad natur kan fungera som en tillväxtboost – till skillnad från en förorenad och överexploaterad. Region Skåne menar att tillväxten stärks när kvalitativa resurser såsom miljövärden utvecklas (RUP2, s 17 och RUP3, s 15). Den skånska naturen och att Skåne kan erbjuda ren luft och vatten ska därför ”utnyttjas vid profilering och marknadsföring av landskapet” (RUP1, s 13). Detta eftersom en ”hälsosam livsmiljö med ren luft och rent vatten” bidrar till att göra Skåne till en mer attraktiv region (RUP2, s 33 & 34) som i sin tur boostar tillväxten.
I programmen lyfter Region Skåne genomgående fram en uppfattning om att målen kring god miljö kan kombineras med målen om ökad tillväxt. En föreställning som platsar i typologins kvadrant 1. Men de menar inte bara att en kombination är möjlig, utan att miljöproblem respektive en god miljö alltså ska ses som potentiella ”boostar” för tillväxten. Sätten att behandla miljön som ett medel för tillväxt visar på en grundsyn som platsar i kvadrant 3 (se figur 1).
35