Slutsatser

Målet med denna studie var att analysera ett exempel på den diskursiva omdefinieringsprocessen kring hållbar utveckling genom att undersöka hur Region Skåne förhåller sig till begreppet i de tre regionala utvecklingsprogrammen, vilka hållbarhetsdiskurser som används, och huruvida någon diskurs kan anses vara dominant, samt hur Region Skåne i materialet hanterar eventuella motsättningar. Utifrån mina resultat kan jag dra ett antal slutsatser.

6.1.1 Mångtydigt, vagt och motsägelsefullt om hållbar utveckling

Region Skåne relaterar och använder sig av begreppet hållbar utveckling i alla program. Det framkommer både direkt och indirekt att de menar att visionen om det livskraftiga Skåne i sin helhet ska förstås som hållbar. Regionen visar på så vis att den ställer sig bakom uppfattningen att en hållbar utveckling är något eftersträvansvärt. Jag anser att det dock är oklart vad Region Skåne menar med hållbar utveckling då sättet begreppet används på och den mening som relateras till det är vagt och till viss del motsägelsefullt. Mångtydigheten förstärks även av att Region Skåne använder hållbar utveckling som beskrivande, inte som vägledande och övergripande. Eftersom begreppen som används för att beskriva visionen är mer eller mindre diffusa blir även visionen oklar och det är svårt att förstå vad Region Skåne vill uppnå med utvecklingen.

Region Skåne berör övergripande målkonflikter inom utvecklingsarbetet direkt främst i de första två programmen. I det regionala utvecklingsprogrammet för 1999–2004 lyfter regionen dessutom fram att de anser det finnas en konflikt mellan miljöhänsyn och tillväxt som måste hanteras. I samtliga program lämnas dock både outtalade och uttalade målkonflikter olösta och/eller ospecificerade samt till stor del dessutom obesvarade och obehandlade. Region Skåne ger inte heller några tydliga riktlinjer som behandlar eventuella avvägningar i det kommande utvecklingsarbetet.

I respektive program finns både starka och svaga formuleringar kring hållbarhet, både betoning på miljön alternativt tillväxten som grundläggande förutsättning för samhällsutvecklingen. På så vis kombineras antropocentriska och ekocentriska komponenter från typologins kvadrant 2 respektive 3 i samma text. Det första programmet innehåller de starkaste motsättningarna och i detta är även kontrasterna tydligast. Det finns även aspekter i alla texter som kan tolkas som

36

”mellanformuleringar” där en balans lyft fram mellan naturresursernas brukbarhet och tillfredsställandet av människors behov. Dessa spridda formuleringar visar i det stora hela på en blandning vilket i sig talar för att Region Skåne på ett övergripande plan uttrycker en hållbarhetsdiskurs som hamnar i typologins kvadrant 1 (se figur 1).

6.1.2 Hanterbara motsättningar mellan god miljö och ökad tillväxt

Förekomsten av både starka och svaga formuleringar kring förhållandet mellan miljöhänsyn och hög tillväxt inom respektive dokument uppfattar jag som att Region Skåne ändå i samtliga program indirekt både förmedlar och bekräftar motsättningar. Däremot uttrycker Region Skåne både direkt och indirekt, genom resonemangen i alla regionala utvecklingsprogram, att de sammantaget anser att det inte finns några oöverkomliga motsättningar mellan hög tillväxt och till synes ambitiösa miljömål. Även i förhållandevis kort tidsperspektiv anses dessa vara hanterbara. Dessa kan kombineras och till och med komplettera varandra. Jag tolkar det som att Region Skåne menar att motsättningarna inte kräver några kännbara kompromisser och att de kan lösas utan några radikala samhällsförändringar. Programmens diskurser skulle på så vis platsa i delen av typologins kvadrant 1 med hög tillväxt och ambitiösa mål för miljö, istället för den med moderat tillväxt med något mindre ambitiösa mål för miljön.

6.1.3 Ekologisk modernisering som dominerande diskurs

I programmen förekommer alltså resonemang om att ekonomisk tillväxt och hållbarhet inte går emot varandra, utan snarare tvärtom är möjliga att uppnå tillsammans. Dessa tankegångar överensstämmer med den föreställning som ekologisk modernisering representerar. Ekologisk moderniseringsdiskursen grundar sig på att lösningen på fortsatt ekonomisk utveckling utan negativa konsekvenser på miljön ligger i förbättrad effektivitet i tillväxten så att den förbrukar färre naturresurser och förorenar mindre. Exempel på ekologisk moderniseringsdiskurs i de regionala utvecklingsprogrammen är hur miljöproblem beskrivs som utmaningar, att det inte finns någon uttalad motsats mellan förbättrad miljö och hög tillväxt. Tvärtom uppstår synergieffekter och vinn- vinn-situationer då miljöutmaningen stimulerar marknaden och driver på för en effektiv och innovativ ekonomisk utveckling.

Ekologisk modernisering är den dominerande diskursen i programmen när det gäller förhållandet mellan tillväxt och miljö. Det faktum att det i programmen förekommer både starka och svaga formuleringar kring hållbarhet utesluter inte detta. Detta eftersom ekologisk modernisering kan ses vara en hybrid mellan starkare respektive svagare hållbarhetsdiskurser, en mellanväg som inkorporerar och ”sväljer” problematiken. På så vis kan dokumentens diskursordning och kontext bestå av flera olika hållbarhetsdiskurser men där ekologisk modernisering har inkorporerat vissa

37

men marginaliserat andra. Att målkonflikter mellan ökad tillväxt och förbättrad miljö faktiskt påtalas på några ställen i det första programmet kan ses som att det i programmet faktiskt finns spår utav en stark hållbarhetsdiskurs från ytterkanten av hållbarhetsspektrumet. En rest av ett motstånd som blivit alltmer marginaliserat och som inte finns kvar i de två senare programmen, då sådana formuleringar saknas. Att Region Skåne, i alla regionala utvecklingsprogram, dock lämnar motsättningar och eventuella målkonflikter olösta och delvis obehandlade tolkar jag som att det finns en tilltro till de lösningar som ekologisk modernisering representerar. I samtliga program förmedlas, enligt mig, uppfattningen att samhället har kapacitet att fortsätta moderniseras/utvecklas samtidigt som miljön förbättras.

6.1.4 Region Skåne som samlande inspiratör

Region Skåne betonar i alla program vikten av samsyn och att inblandade aktörer drar åt samma håll. Visionen ska utmana, visa på möjligheter, ge inspiration och energi. Regionen lyfter speciellt i de två senare programmen fram sin roll att verka enande inspirerande.

6.1.5 Summering av slutsatser

I programmen fann jag ingen tydlig övergripande förståelse kring vad hållbar utveckling betyder för Region Skåne. Begreppen som används för att beskriva ett livskraftigt Skåne är mer eller mindre uppluckrade och visionen blir därmed svår att greppa. Det förekommer yttringar av både starka, mellan och svaga hållbarhetsdiskurser i alla programmen, vilket mer eller mindre innebär motsägelser och motsättningar mellan betoning av förbättrad miljö respektive hög tillväxt. Det gör det svårt att skaffa sig en uppfattning om vad respektive vision betyder för eventuella målkonflikter och avvägningar, då dessa inte heller belyses nämnvärt.

Allt som allt för Region Skåne tydligt fram ett förhållningssätt till miljö och tillväxt i samtliga program som platsar i typologins kvadrat 1 och snarare i dennas antropocentriska halva med ekologisk moderniseringsresonemang om att ”alla kan få allt” och att det inte behöver ske några anmärkningsvärda eller kännbara kompromisser (se figur 2). Ekologisk modernisering, som dominant diskurs, inkorporerar både svaga, mellan och starka hållbarhetsdiskurser och presenterar en lösning på eventuella motsättningar – alla kan faktiskt få allt.