Diskussion 62

Barnperspektivet måste anses som bortglömt i planeringen av många av dagens urbana miljöer. Situationen är inte hållbar, då allt fler barn lever sina liv i staden. Under uppförandet av miljonprogrammet gavs perspektivet stort utrymme och manifesterades i standardiserade lösningar. Att områdena var trafikseparerade gav barn stor rörelsefrihet, men skapade samtidigt barriärer mot andra områden. Miljonprogramsområdena lyckades inte ta fasta på barns kreativa förmåga, de standardiserade lösningarna kan kritiseras för att vara tråkiga och ostimulerande. Det positiva med planeringsidealet ur ett barnperspektiv måste sägas vara möjligheten till självständig rörelse som skapades, något vi inte ser i dagens nybyggda stadsdelar. I Hyllie finns en ambition om att skapa olika attraktiva platser för barn, men ingen tanke på rörelsen mellan målpunkterna.

Studien tar fasta på hur miljöer i urbana områden planeras som “öar” för barn, segregerade från vuxenvärlden. Barns rörelsefrihet har minskat kraftigt under senare tid, bland annat på grund av den otrygghet föräldrar känner inför att barnen är ute ensamma. Det kan då ses som kontraproduktivt att segregera barns platser från de vuxnas, även om det så klart rör sig en del vuxna på lekplatser och liknande. De segregerade platserna innebär att barn ensamma förväntas ta ansvar över konflikter och situationer som uppstår i leken. Barn känner sig troligtvis mer trygga på platser som angränsar eller integrerar med de vuxnas värld, som skapar förutsättningar för att vuxna kan gripa in i situationer som spårar ut. Även föräldrars upplevelse av trygghet kan

öka genom vetskapen om att barnen leker på platser som vuxna överblickar och “flugornas herre situationer” kan minimeras, om vuxna förväntas bära det största ansvaret på offentliga platser. Kyttä (2003) menar att en barnvänlig miljö har ett rikt utbud affordences och att barn tillåts att självständigt röra sig i miljön. Hon belyser även vikten av passande utmaningar för barn, som prioriteras bort i många tillrättalagda miljöer. Vuxna efterfrågar framförallt en hög säkerhet på platser avsedda för barn och kreativa värden prioriteras då bort. För att platser ska tillåtas att vara omformbara, stimulerande och utmanande behövs en ny inställning till barns platser och till vad barn klarar av. Vuxnas syn på barn och deras preferenser påverkar utformningen av miljöer för barn. Den normativa vuxna utgångspunkten på staden innefattar både vuxnas syn på barn och leder till att vuxnas erfarenheter och behov sätts i första rummet. Alltså, utformningen görs utifrån vad vuxna anser att barn klarar av, samt utifrån erfarenheter och behov som inte alltid stämmer överens med barns erfarenheter och behov. Strävan efter säkerhet tar sig bland annat uttryck genom materialet och utformningen på de redskap som bygger en lekplats, vilket är ett sätt att skapa en säker miljö för barn. Men då dessa platser riskerar att upplevas som tråkiga och inte tillräckligt stimulerande av barn har inte satsningen önskad effekt. Vi tror istället på att säkra miljöer kan skapas genom resonemanget fört i stycket ovan, alltså genom att skapa miljöer som bjuder in både vuxna och barn till att vara aktiva på platsen tillsammans. Detta skulle innebära att en del av säkerheten kommer genom ett samspel mellan barn och vuxna.

Studien har även berört en oro över barn och trafik. Denna konflikt påverkar i sin tur den självständiga rörelsefriheten. Den självständiga rörelsen handlar mycket om att ge barn chansen och möjlighet till att utforska grundläggande saker hos miljö, men också om sig själv i form av kognitiva lärdomar som kan göras vid interaktion med miljön (Kyttä 2003). Denna möjlighet är en stor del i Malmö stads strävan efter en social hållbar utveckling. Den självständiga rörligheten inverkar också på mål, så som jämlik hälsa för barn i Malmö. En tilltalande utformning på en offentlig miljö är en del i skapandet av barns platser. Den fysiska kontakten med platsen som kan uppstå vid en tilltalande miljö genererar kunskap om platsen vilket är en förutsättning i skapandet av barns platser (Rasmussen 2004). I förlängningen kan en minskat självständig rörelsefrihet för barn bli en rättvisefråga. En minskad rörelsefrihet ökar barns beroende av sina föräldrars resurser och det finns chans att ansvarstagandet förskjuts. I och med denna utveckling läggs ett samhällsansvar över på de enskilda individerna där föräldrars resurser blir till stor del avgörande över hur ett barn får möjlighet ta sig till stadens lek- och rekreationsytor.

Hyllie har tidigare i uppsatsen uppgetts ha ambitionen att verka som en förenande länk och binda samman Lindeborg, Holma och Kroksbäck. Integrationen är tänkt att skapas genom framförallt fysiska lösningar. Att människor från olika områden befinner sig på samma platser är en form av integration, en ytlig sådan. Vi har lyft hur Flexiskolan i Hyllie kan komma att attrahera barn från de angränsande områdena och möten i klassrummen kan då ske mellan olika socioekonomiska grupper. Inkomstnivåerna kommer att vara stora mellan föräldrar bosatta i Hyllie och Holma- Kroksbäck, samt Lindeborg. Det kan tänkas att de socioekonomiska skillnaderna blir ett hinder

och att ett motstånd kan skapas mot de barn som söker sig till skolan, men som inte är bosatta i Hyllie. De barn som söker sig till skolan från skolor med sämre resultat kan komma att lyftas av den nya chansen, men frågan är om föräldrarna till barn i Hyllie vill att en större grupp barn från utsatta skolor söker sig till Flexiskolan.

Avslutningsvis ser vi ett behov av att ett nytt planeringsideal utvecklas och ges plats i processen för att skapa städer som passar barn. En utformning är nödvändig som inkluderar barn i hela samhällslivet. Inspiration kan tas från städer i Sydeuropa, exempelvis spanska städer, där torg och gator i större grad tas i anspråk av barn, men även av människor generellt. Skillnaden i klimatet är så klart en faktor som påverkar i vilken grad det offentliga rummen brukas av medborgarna, men vi tror att tankar om stadsstrukturen och synen på barn i staden är minst lika avgörande. Sveriges starka strävan efter att segregera olika åldersgrupper och funktioner från varandra påverkar i vilken grad staden blir en plats för alla.

Som vidare forskning vore det intressant att inventera hur Hyllies offentliga rum upplevs och används av barn blir när den fysiska strukturen finns på plats. Vidare forskning skulle likväl kunna tänkas vara att arbeta vidare med vilket inflytande barn kan ha och får ha i planeringen av den fysiska miljön genom att undersöka goda eller dåliga exempel eller titta på resultat då barn varit med som referensgrupp i den fysiska planeringen.

Källförteckning

Agervig- Carstensen, T. (2001). Børns hverdagsliv i tid og rum i Nyström, L, & Lundström, M. (red.). Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet s. 105-126

Billing, P. (2000). Skilda världar, Malmö: Duro Grafiska AB

Björklid, P. (2001). Rätten till staden- barnens eller bilens? I Nyström, L. & Lundström, M. (red.) (2001). Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet s. 93-104

Björklid, P. (2003). Barn i vägen. Miljö för barn eller bilar? i Gösta Blücher & Göran Graninger. (Red.). Finns det rum för barn? Stiftelsen Vadstena Forum för samhällsbyggande. s.23-36

Borja, J. (1998). ‘Citizenship and Public Space.’ Public Space, Available: http://www.publicspace.org/en/text- library/eng/11-ciudadania-y-espacio-publico [2015-05-30]

Boverket. (2014). Utemiljöer för barn och unga vägledning för planering, utformning och förvaltning av skol- och förskolegårdar. Remiss. Karlskrona: Boverket

Cele, S. (2006). Communicating place [Elektronisk resurs]: methods for understanding children's experience of place. Diss. (sammanfattning) Stockholm: Stockholms universitet.

Dalen, M. (2008). Intervju som metod. 1. uppl. Malmö: Gleerups utbildning.

Dempsey, N., Bramley, G., Power, S., Brown, C. (2011). ”The Social Dimension of Sustainable Development: Defining Urban Social Sustainability.” Sustainable development. Vol. 19, s. 289–300

Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. 2. uppl. Lund: Studentlitteratur

Flyvbjerg, B. (2003/04). Fem missförstånd om fallstudieforskning. Statsvetenskaplig Tidskrift 2003/04, årg. 106 nr 3 s.185-206

Gehl, J. (1987). ”Three Types of Outdoor Activities,” ”Life Between Buildings,” and ”Outdoor Activities and the Quality of Outdoor Space” from Life Between Buildings: Using Public Space i LeGates, R. T. & Stout, F. (red.) (2010). The city reader. 5th ed. London: Routledge s. 531-539

Gustavsson (2004). Personligt kunskapande: intervjuer, samtal och dialoger i Gustavsson, B. (red.). Kunskapande metoder inom samhällsvetenskapen. 3., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur s. 237-256

Göteborg stad (2011). [BKA] BARNKONSEKVENSANALYS barn och unga i fokus 1.0. Göteborg: Göteborg stad

Halldén, G. (1990). Alva Myrdals föräldrarcirkel 1931 - en pedagog beskriven via sina egna anteckningar i Halldén, G. & Bjurman, E. L. (red.) (1990). Se barnet: tankegångar från tre århundraden. Stockholm: Rabén & Sjögren s. 145- 177

Halldén, G. (2003a). Barnperspektiv som ideologisk eller metodologiskt begrepp. Pedagogisk Forskning i Sverige. Årg 8 nr. 1–2 s. 12–23

Halldén, G. (2003b). Barnens betydelse och barns sätt att ladda en plats med symbolisk mening i Blücher, G. & Graninger, G. (red.) (2003). Finns det rum för barn?: en antologi. Vadstena: Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande s. 151-164

Hammarberg, T. (2006). Mänskliga rättigheter: konventionen om barnets rättigheter. Ny, rev. uppl. Stockholm: Utrikesdepartementet

Harvey, D. (2008). ‘The Right to the City.’ New Left Review, 53, s. 23-40.

Heurlin-Norinder, M. (2005). Platser för lek, upplevelser och möten: om barns rörelsefrihet i fyra bostadsområden. Diss. Stockholm: Stockholms universitet.

Jacobs, J (2005). Den amerikanska storstadens liv och förfall. Göteborg: Daidalos

Kylin, M. & Lieberg, M. (2001). Barnperspektiv på utemiljön, Nordic Journal OF Architectural Research vol.1 s. 63-77

Kylin, M. (2004). Från koja till plan: om barnperspektiv på utemiljön i planeringssammanhang. Diss. (sammanfattning) Alnarp: Sveriges lantbruksuniversitet.

Kyttä, M. (2003). Children in outdoor contexts: affordances and independent mobility in the assessment of environmental child friendliness. Espoo: Helsinki university of technology, Dept of architecture

Lefebvre, H. (1991). The production of space. Blackwell, Oxford.

Malmö stad, (1990). Översiktsplan 90, Stadsbyggnadskontoret i Malmö

Malmö stad, (1991). Brozonen - porten till Sverige, Stadsbyggnadskontoret i Malmö. Malmö stad, (1994). Översiktsplan för Brostaden, Stadsbyggnadskontoret i Malmö.

Malmö stad, (2005). Malmö 2005: Aktualisering och komplettering av Malmös översiktsplan, Stadsbyggnadskontoret i Malmö

Malmö Stad. (2008a). Dp 4828. http://kartor.malmo.se/asp/Planer/Planer_lmv.asp?PLAN=DP4828 [2015-05-30]

Malmö stad (2008b). Dp 4828_2. http://kartor.malmo.se/asp/Planer/Planer_lmv.asp?PLAN=DP4828 [2015-05- 30]

Malmö stad. (2010) Dp 5051. http://kartor.malmo.se/asp/Planer/Planer_lmv.asp?PLAN=DP5051 [2015-05-30]

Malmö Stad. (2014a). Dp 5164. http://kartor.malmo.se/asp/Planer/Planer_lmv.asp?PLAN=DP5164 [2015-05-30]

Malmö Stad. (2014b). Pedagogik och miljö i fokus. http://malmo.se/Stadsplanering--trafik/Stadsplanering-- visioner/Utbyggnadsomraden/Hyllie/Skolor--Barnomsorg/Hyllievangskolan.html [2015-06-01]

Malmö stad (2014c) Översiktsplan för Malmö. Malmö: Malmö stand

Marcuse, P. (2009) 'From critical urban theory to the right to the city', City: analysis of urban trends, culture, theory, policy, action, vol. 13, nr. 2/3, s. 185-197.

McLellan, D.J. (2012). Public Space and the De-spatialisation of Democracy from Cities. Malmö Högskola. Institutionen urbana studier/Hållbar stadsutveckling: ledning och organisering – magisterprogram.

Mitchell, D. (2003) The Right to the City - Social Justice and the Fight for Public Space. New York: The Guilford Press.

Mårtensson, S. (1979). On the formation of biographies in space-time environments. Lund: Univ. of Lund, Dep. of geography [Geografiska inst., Lunds univ.]

Nationalencyklopedin offentligt rum www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/offentligt-rum hämtad 2015-05- 29

Nilsen, A. H. & Hägerhäll, C., M. (2012). Impact of space requirements on outdoor play areas in public kindergartens. Nordisk Arkitekturforskning 2:2012, pp. 8-22

Nilsson, N. (2002). Barnens stad: en barnvänlig stad för barns bästa, lek och inflytande. Stockholm: IPA - Barns rätt till lek

Nordström, M. (2013) Barnkonsekvensanalys avseende planerad utökning av förskolan Valvet i fastigheten Vallgossen 14, Kungsholmen, Stockholm. Stockholms stadsbyggnadskontor - 2013-07-05, Dnr 2012- 02440

Nussbaum, M. (2000). ”Women’s Capabilities and Social Justice”, Journal of Human Development and Capabilities, 1, (2), s. 219-247

Nyström (2003) Om stadsbygden som arena för barn i Boucher, G. & Graninger, G. (red.) (2003). Finns det rum för barn?: en antologi. Vadstena: Stiftelsen Vadstena forum för samhällsbyggande s. 9-22

Rasmussen (2004) Places for Children – children’s places. Childhood. Vol. 11 no. 2 s.155-173

SCB [Statistiska Centralbyrån]. (2013-11-26). Markanvändningen i Sverige, 2010. http://www.scb.se/sv_/Hitta- statistik/Statistik-efter-amne/Miljo/Markanvandning/Markanvandningen-i-

Sverige/12850/12857/Behallare-for-Press/Markanvandningen-i-Sverige-2005-367523/ [2015-05-30] SCB [Statistiska Centralbyrån]. (2015-06-09). Dagens urbanisering – inte på landsbygdens bekostnad.

http://www.scb.se/sv_/Hitta-statistik/Artiklar/Dagens-urbanisering-inte-pa-landsbygdens-bekostnad/ [2015-06-21]

Sernhede och Johansson. (2006). Urbanitetens omvandlingar, Bokförlaget Daidalos

SKL [Sveriges kommuner och Landsting]. (2010). Hållbar stadsutveckling. Propotionspapper. Stockholm: Sveriges Kommuner och Landsting

Stigendal, M. (1996). Varför finns Malmö? Krisen i ett historiskt perspektiv, Malmö Stad

Tillberg, K. (2001) Föräldrars skjusresor till egna och barnens fritidsaktiviteter Nyström, L. & Lundström, M. (red.) (2001). Barn i stan?: om barns tillgång till stadsbygden. Karlskrona: Stadsmiljörådet s. 73-92 Trafikverket (2012-09-27). Nationell statistik över omkomna barn.

http://www.trafikverket.se/Privat/Trafiksakerhet/Barn-i-trafiken/Barn-och-ungdom-vag/Fakta-om-barn- och-trafik/Nationell-statistik-over-omkomna-barn/ [2015-05-30]

Unicef (2015) Vad har barnkonventionen för status i Sverige? https://unicef.se/fragor/vad-har-barnkonventionen- for-status-i-sverige [2015-05-30]

Valentine, G. & Holloway, S. L (2000) Children’s geographies and the new social studies of childhood i Holloway, S. L. & Valentine, G. (red.). Children's geographies: playing, living, learning. London: Routledge

Muntliga referenser

Intervju Mikael Wallberg. 2015-04-02 Stadsbyggnadskontoret Malmö