6.1 Diskussion om resultaten och dess validitet
Först och främst tycker jag att det är värt att betona att svarsfrekvensen av min undersökning ligger på 113 av 278 utskickade vilket ger ett utslag på 41 % vilket gör att de svar jag fått är svåra att dra några generella slutsatser utifrån. De resultat jag fått kan snarare användas till att se tendenser. I vissa fall kan de också användas till att visa upp bredden av åsikter som finns.
Den första frågan som ställdes i enkäten rör könet hos den som besvarat enkäten. Vi såg där att en majoritet av dem som svarat är kvinnor. Denna fråga reser en del intressanta frågor kring kön/
genus i relation till vem som besvara en enkät av detta slag och på vilket sätt det påverkar resultatet men med tanke på det begränsade tidspann och utrymme som utgjort ramen för denna uppsats väljer jag att låta dessa frågor vara obesvarade. Vad som däremot kan vara värt att notera är att män ibland, som i frågan om de vill att deras barn ska få/skulle fått betyg ifrån årkurs 6, kan ha en från kvinnor avvikande åsikt. Det i kombination med att färre män än kvinnor besvarat min enkät kan göra att åsikterna ser något annorlunda ut i riksbefolkningen än vad min studie visar på.
En annan sak värd att notera rörande mina personliga inledningsfrågor är att utbildningsnivån hos de som besvarat enkäten generellt sett är hög. Att den är så pass hög kan, som jag ser det, bero på olika anledningar. En är att Uppsala som kommun har en hög utbildningsnivå jämfört med övriga landet. Vilket nedanstående tabell hämtat från SCB:s register Befolkningens utbildning version 2010-01-01 visar.
Tabell 14. Utbildningsgraden i Uppsala kontra resten av riket.
(http://www.scb.se/Pages/ProductTables____9575.aspx, 2010-01-02)
En annan faktor är att åldern på föräldrarna som besvarade enkäten till 92, 8 % stämmer överens med åldersgrupperna, 25-34, 35-44 eller 45-54 vilka är de åldersgrupper som är högst utbildande av befolkningen (http://www.scb.se/Pages/ProductTables____9575.aspx, 2010-01-02).
Befolkning Uppgift saknas Förgymnasial utbildning
Folkskoleutbildn. Grundskoleutb
34
Huruvida detta påverkar möjligheterna att generalisera utifrån min undersökning eller om det leder till att mina resultat avviker från riksgenomsnittet är svårt att avgöra. Oftast stämde svaren mellan utbildsnivåerna bra överens med varandra så huruvida mina resultat blir mer eller mindre generaliserbara utifrån den här premissen är svårt att fastslå.
Vad gäller frågan som lyder ”1. Vill du att ditt barn ska få betyg ifrån årskurs 6?”/”1. Skulle du velat att ditt barn fick betyg ifrån årskurs 6?” är det intressant att se att procentsatserna ser nästan exakt likadana ut mellan föräldrar i 5 och 9. Det skulle i kombination med att resultatet har få avvikelser vid en jämförelse mellan utbildningsnivåerna skulle kunna peka mot att tendensen här är applicerbar i större sammanhang.
Resultatet på frågan ”När ditt barn fick betyg för första gången, överenstämde de då med dina förväntningar?” finner jag intressant. Det är alltså bara 12 % av föräldrarna som inte vetat på vilken nivå deras legat när de skulle betyg första gången. Detta i relation till att den vanligast förekommande positiva svarskategorin till frågan ”Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra” var ”1) Information”, gör utfallet värt att belysa. Som jag visade under rubriken
”Resultat från enkätundersökningen” är det som föräldrar med positiv inställning till betyg ifrån årskurs främst tror att betyg kommer tillföra är information till dem om hur deras barn ligger till.
Om det nu är så, som min svarstendens visar, att föräldrar redan i 87 % av fallen redan vet var deras barn ligger till innan de får betyg öppnar det för en motsägelse hos föräldrarna. Lägger vi dessutom till resultatet från frågan ”Är du nöjd med den information du fått hittills från skolan om ditt barns prestationer och utveckling?” visar den att 83 % av den som besvarat den är nöjda med den information de hittills fått från skolan utan betyg i årskurs 6 (jfr Fig. 2, s 23). Om den vanligaste orsaken till deras vilja att införa är en information som de redan säger sig ha fått/tillgodoräknat sig genom andra kanaler är det relevant i fråga sig varför de ändå i stor utsträckning vill ha betyg ifrån årskurs 6. Jag kommer gå in mer på detta i min Avslutande diskussion.
Angående fråga 3-5 ”Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn presterar i skolan?”, ”Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om vad ditt barn behöver bli bättre på i skolan?” och ”5. Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn utvecklas i skolan?” finns en del intressanta poänger att lyfta. För det första verkar det som föräldrar är något mer kriskiska till informationsvärdet hos betyg i frågan rörande barnens prestation än vad de är rörande vad barnet behöver bli bättre på eller barnets utveckling. Ett sådant resultat kan relateras till att det som föräldrar helst av allt vill ha information ifrån skolan om, enligt min fråga ” Vad är det du helst vill ha information om ifrån skolan?”, är Hur mitt barn ligger till i förhållande till mål och
35
betygskriterier (jfr Tabell 4, s 21). Utgår man ifrån att Hur mitt barn ligger till i förhållande till mål och betygskriterier är ett uttryck för hur eleven presterar i skolan skulle det i så fall ge möjligheten att den tendens som pekar mot vad föräldrar är mest kritiska till i betygens informationsvärde är det som de helst vill ha information om. Det skulle i sådana fall utgöra en grund för att ifrågasätta betygens värde som informationskälla på det som tendensen pekar mot att föräldrar helst vill ha information om. Mer om det i min Avslutande diskussion.
Vad beträffar frågan ”Vill du ha annan information om ditt barn från skolan än betyg?” bör sägas att den fick det största svarsdifferensen av alla i min studie. Föräldrarna är till 95 % överens om att det behövs annan information från skolan än betyg. 90 % av dessa vill ha utvecklingssamtal vilket även detta får sägas vara en hög siffra. Av dessa resultat tycker jag att tendensen är så pass stark att det skulle kunna vara möjligt att dra vissa generaliserbara slutsatser.
Frågan ”Från vilken årskurs skulle du vilja att barn får betyg?” ger även den ganska tydliga resultat. En bred majoritet vill se att betyg införs antingen ifrån årskurs 6 eller 7.
Då är istället frågan ”Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?” desto mer intressant. Som jag tidigare varit inne på tror de flesta av de positivt inställda svaren att betyg kommer ge mer/bättre information om deras barns skolgång. Av dem som däremot är negativt inställda tror en majoritet att införandet av betyg ifrån årkurs 6 istället kommer att leda till Stress/Press för barnen. Det kan i sin tur sättas i relation till den näst största gruppen av de som tror på positiva konsekvenser som nämligen tror att betygen kommer ge barnen högre Motivation.
Det finns en möjlighet att dessa föräldrar ser samma förväntade resultat av införandet av betyg ifrån årskurs men tolkar dem olika. Det finns även anledning att misstänka att även gruppen som förutser en ökad Prestationsångest har samma förväntningar som dessa grupper. I sådana fall blir min följdfråga har dessa grupper rätt i sin spådom och i så fall vilken grupp gör den mest adekvata tolkningen?
36 6.2 Slutsatser
Föräldrarna vill främst ha information om hur deras barn ligger till i förhållande till betygskriterier, hur deras barn utvecklas och vad deras barn behöver jobba mer med.
Föräldrarna tenderar att vara nöjda med den information från skolan de får idag. Men de säger sig ändå vilja ha mer information. Bland annat genom betyg i lägre årskurser. De förefaller vara så att föräldrar vill ha all information från skolan de kan tänkas få. Även den egentligen inte bidrar till barnets utveckling.
Betyg som ensam informationsbärare är otillräcklig tycker föräldrarna. De vill ha kompletterande information, genom exempelvis utvecklingssamtal.
En tydlig tendens pekar mot att föräldrar vill ha tidigare betyg än idag, absolut vanligast är att man vill införa det i årskurs 6 eller 7. Detta trots att de teorier jag återgivit visar att ett sådant införande inte skulle vara bra för barnens utveckling.
37