1
Institutionen för pedagogik, didaktik och utbildningsstudier Examensarbete i utbildningsvetenskap
inom allmänt
utbildningsområde, 15 hp
Tidiga betyg, för vem?
-
En kvantitativ studie i föräldrars syn på tidiga betyg som informationskälla
Emil Schälin
Handledare: Christian Lundahl Examinator: Gunilla Roos
Rapport nr: 2010ht4776
2
Sammandrag
Med anledning av införandet av betyg i årskurs 6 har jag genomfört en studie som försöker ge bild av huruvida det är bra eller dåligt. Studien fokuserar främst på betygens informationsvärde utifrån ett föräldraperspektiv. Resultaten baseras till största del på en empirisk undersökning jag genomfört där jag via enkäter frågat föräldrar till barn i årskurs 5 och 9 om deras uppfattningar rörande betyg ifrån årskurs 6. Jag tolkar sedan resultaten utifrån mina teorier som kortfattat säger att ett snabbt språk baserat på statistik kan verka tilldragande oavsett dess egentliga effekter. Mina slutsatser av undersökningen är att: föräldrar verkar vilja ha betyg ifrån årskurs 6-7, de tenderar att vilja ha all tänkbar information från skolan, de tenderar att vilja ha det oavsett om det ger bättre utveckling för deras barn. Utifrån det diskuterar jag att det kan finnas en fara i att införandet av betyg kommer leda till att barnens potential curlas bort och deras utveckling inte blir så positiv som den skulle kunna ha blivit.
3
Innehåll
Sammandrag
1 Inledning 4
1.1 Syfte 6
1.2 Frågeställningar 6
2 Bakgrund 7
2.1 Betygshistorik 9
3 Teori 11
4 Metod 15
4.1 Bortfallanalys 17
4.2 Validitet 18
4.3 Etiska aspekter 18
5 Resultat 19
5.1 Resultat från enkätundersökning 20
5.1.1 Vad vill föräldrarna få för information från skolan? 21
5.1.2 Får de den information de vill ha? 23
5.1.3 Vill föräldrar ha betyg ifrån årskurs 6? Om inte, när vill de ha det? 25 5.1.4 Vad ser de för för- och nackdelar med ett sådant införande? 27
6 Diskussion och slutsatser 33
6.1 Diskussion om resultaten och dess validitet 33
6.2 Slutsatser 36
7 Avslutande diskussion 37
Litteratur 39
Bilagor 41
4
1 Inledning
Under valrörelsen hösten 2010 kom skoldebatten till stor del att handla om betygen. Frågan som stod i centrum var huruvida betyg från årskurs 6 ska införas. Den vinnande sidan i valet med Folkpartiet och Jan Björklund i spetsen argumenterade för detta och det kommer att införas enligt riksdagsbeslut med början HT2012. I en proposition till regeringen skriver utbildningsdepartementet: ”att betyg ska sättas vid varje terminsslut i alla ämnen utom språkval.
Detta gäller från och med höstterminen i årskurs 6 i grundskolan”
(http://www.regeringen.se/sb/d/12489/a/152042, 27/10 - 2010). Efter att ha följt debatten slogs jag av hur pass sällan det refereras till forskning på ämnet. En iakttagelse jag delar med med Lärarnas Riksförbund som skriver i sitt remissvar: ”Betygens för- och nackdelar har inte behandlats i vare sig föreliggande utredning eller i utredningen om en ny betygsskala. Forskning på området finns. [...] Avsaknaden av såväl teoretisk diskussion som en erfarenhetsmässig sammanställning från lärarkåren gör att remissen måste anses vara ofullständig.”
(http://www.lr.se/download/18.4befb88b12a76c3ea02800013678/Betyg+fr%C3%A5n+%C3%
A5rskurs+6+i+grundskolan.pdf, 27/10 – 2010).
Jag undrade hur detta kom sig. Berodde det på att forskningen inte fanns? Eller på att den var undermålig? Eller för att den helt enkelt motsade Björklunds linje? Jag började sålunda studera vad som skrivits på området från forskningshåll. Svaret blev att det finns en del forskning och utlåtanden från forskare som borde vara relevant.
Den handlar främst om huruvida betyg från årskurs 6 kommer vara motiverande för eleverna,
som regeringens utredare utgår ifrån.
(http://www.regeringen.se/content/1/c6/14/59/72/a8bccc8c.pdf, 30/12 - 2011) eller få motsatt effekt. Exempel på sådan forskning finns återgiven under ”Bakgrund”. Generellt kan dock sägas att forskningen ställer sig negativ till betyg som motivationskälla. Däremot har betyg andra funktioner än som motivationskälla. En sådan funktion är att ge en statistisk bild av hur skolväsendet sköter sig. Får vi mer utbildade elever inte eller tvärtom? Ytterliggare en funktion med betyg är som sorteringsvariabel när fler personer konkurrerar om en viss plats (studieplats eller arbetsplats) ger betygen information om vem som anses bäst lämpad att få platsen. Den funktion som är i fokus för den här uppsatsen är hur betyg är som informationskälla. Dels från skolan till eleven och dels från skolan till föräldrarna. Där betygen ska ge föräldrarna en bild av hur det går för deras barn i skolan och eleverna ska få information om de uppfyller målen eller inte. I debatten kring införandet av det nya betygsteget åberopas ofta denna funktion som argument. ”Med tidigare betyg förbättras även informationen till föräldrarna om hur det går för deras barn i skolarbetet.” Skriver Reinfeldt och Björklund i sin regeringsproposition till riksdagen
5
2010 (http://www.regeringen.se/content/1/c6/15/20/42/c6b8b9be.pdf; 5/11 – 2010).
Det är den här delen av betygsfenomenet jag ska uppehålla mig vid i min studie.
Skolöverstyrelsen skriver i en utredning genomförd i samband med att de tidiga betygen togs bort (och gjordes frivilliga) från skolan i och med lgr 69 att: Betygens uppgift som information till föräldrarna betonas varvid dock framkommer att denna information ges för sällan och är för onyanserad. ”Försöken att ersätta betygen med mer nyanserade kontaktformer mellan hem och skola bör fortsätta.” (s. 23-24, Skolöverstyrelsen, 1972). Det blir min uppgift i den här studien att reda ut om betygen ger en bra och tydlig information om eleven uppfyller målen och utvecklas från skolan till föräldrarna?
6 1.1 Syfte
Syftet med uppsatsen är att undersöka hur föräldrar ser på information från skolan om barnets utveckling och då i synnerhet den som ges via betyg. Som jag skrev inledningsvis finns det flera anledningar till varför just föräldraaspekten är intressant. Kanske främst för att den är mindre undersökt än barn och läraraspekten men också för att det hänvisas alltmer till denna aspekt i debatten som förs kring betyg. Eftersom det just nu förs en relativt intensiv debatt kring betygen vara eller icke-vara i skolan och då i synnerhet i årskurs 6 kommer även min uppsats att följa den trenden. En central del kommer således att handla om huruvida föräldrarna anser att betyg ger ger bra information om deras barns skolgång och också om de skulle vilja att betyg från årskurs 6 infördes för deras barn. Jag vill även i någon mån försöka förklara varför det ser ut som det gör, det kommer jag göra utifrån mina nedan beskrivna teorier.
1.2 Frågeställningar
Min övergripande frågeställning handlar om: Vad vill föräldrar ha för information om deras barns skolgång? Till det finns en följdfråga: varför ser det ut som det gör?
Som jag skriver under syfte är min ambition med den här uppsatsen att klargöra vad det är för information föräldrar vill ha om deras barns skolgång och varför det ser ut på det viset. Vad beträffar följdfrågan ”varför det ser ut som det gör?” är det en väldigt bred och öppen fråga som skulle kunna besvaras på en mängd olika vis och utifrån en hel uppsjö olika aspekter. Jag kommer istället försöka ge en bild av vad det skulle kunna tänkas bero på. Mer om hur jag exakt tänker gå tillväga under teoriavsnittet.
Min övergripande frågeställning kan brytas ned till mindre men mer konkreta och lättdefinierade frågor. De mer specifika frågor jag vill reda ut är:
Vad vill föräldrar få för information ifrån skolan? Får de den information de vill ha?
Vill föräldrar ha betyg från årskurs 6? Om inte, när vill de ha det? Vad ser de för för- och nackdelar med ett sådant införande?
Vad kan det bero på att det ser ut så här?
7
2 Bakgrund
Vad gäller betygsforskning i stort tycker jag att följande citat från betygsutredningen är talande:
”Det finns få större och internationella studier om betygens effekter på elevernas resultat.
Förutom att de är få vilar de också på ett litet empiriskt underlag. Det är därför inte möjligt att dra några entydiga slutsatser utifrån dem.” (Ds 2010:15, s 40).
Eftersom det egentligen inte finns några heltäckande studier vad gäller betyg finner jag det relevant att dela upp betyg i några olika aspekter. Dels för vem betygen finns till och dels vilka funktioner de förväntas fylla. Jag hämtar min uppdelning från skolöverstyrelsens rapport Betygssättning i grundskola och gymnasieskola. De menar att det finns fyra huvudgrupper för vilka betygen finns: A) Lärare och befattningshavare i övrigt inom skolan, B) Elever, C) Föräldrar och D) Mottagande skolor och presumtiva arbetsgivare. (Skolöverstyrelsen, 1971, s 96) Vidare menar de att även betygens funktioner kan delas upp i fyra kategorier, nämligen: 1) Diagnosfunktionen, 2) Motivationsfunktionen, 3) Informationsfunktionen och 4) Urvalfunktionen (Skolöverstyrelsen, 1971, s 96).
Då jag skriver den här uppsatsen med anledning av det förmodade införandet av betyg i årskurs 6 finner jag både kategori D) och 4) irrelevant för mig att fördjupa mig i här. Detta på grund av att det inte föreligger något urval grundat på de potentiella betygen emellan årkurs 6 och 7, eleverna förväntas inte heller sorteras efter sina betyg av vare sig mottande skolor eller arbetsgivare.
Därför bortser jag härmed från dessa kategorier i detta sammanhang. Det ger mig följande uppdelning, betyg finns för: A) Lärare, B) Elever och C) Föräldrar och dess funktioner är: 1) Diagnosfunktionen, 2) Motivationsfunktionen och 3) Informationsfunktionen. Utifrån denna uppdelning är det lättare att redogöra för hur forskningsläget ser ut.
Vad beträffar kategori B) Eleverna finns en del forskning gjord. Rörande 2) Motivationsfunktionen finns en intressant rapport skriven av Anna Sjögren Betygsatta barn – spelar det någon roll i längden. I den gör hon en analys av hur avskaffandet av betyg i låg- och mellanstadiet under 1970-talet påverkade utbildningslängden för eleverna. Hennes slutsatser blir att utbildningslängden hos lågutbildade i allmänhet och flickor i synnerhet sjönk. (Sjögren, 2010, s 1).
Skolöverstyrelsen har följande att säga om betyg som motivationskälla: ”En av betygens funktioner anges ibland vara att ge stimulans till eleverna. Det har framhållits att denna stimulans är ganska ospecifik och relativt ineffektiv som vägledning i skolarbetet. Följden av en situation, där resultatvärderingen fungerar som en kraftig stimulans till ökade ansträngningar men ger relativt liten vägledning för hur dessa ansträngningar bäst ska sättas in, kan bli stressbetonade reaktioner.” (1971, s 24). Lundahl, Román & Riis (2010) menar att det inte finns stöd för att betygen skulle ha en generellt motiverande effekt och pekar på att Sjögren kan ha hamnat fel i
8
sina slutsatser på grund av att hon inte tagit hänsyn till att hon studerat relativa betyg.
Om B) Elever och 3) Informationsfunktionen finns inte så mycket skrivet men när skolverket genomförde en undersökning framkom att betygen väldigt sällan kommer som överraskning för eleverna, exempelvis är det bara 3 procent som förväntar sig godkänt betyg men inte fått det (Lundahl, Román, Riis, 2010, s 23). De vet alltså redan med sig hur de ligger till utan betyg. ”Det förefaller sålunda som om lärarna är relativt bra på att kommunicera till eleven hur hon eller han ligger till.” som Lundahl, Román och Riis skriver (2010, s 23).
För en överblick om hur lärarna ser på införandet av betyg från årkurs 6 väljer jag att lyfta upp det remissvar (U2010/3100/S) som Lärarnas Riksförbund låtit ge i samband med regeringen proposition (Ds 2010:15). I den ställer de sig visserligen positiva till införandet. Däremot betonar de med emfas att ”den analys som ligger till grund för arbetsgruppens förslag inte är tillräcklig.”
(Synpunkter angående Ds 2010:15, Betyg från årskurs 6, s 1). Man menar istället att beslutsfattare borde söka förankring i de studier som finns gjorda. Som komplement till detta ska även sägas att i skolöverstyrelsens rapport från 1971 framkommer att 3 av 4 fyra högstadielärare tror att eleverna upplever ganska hård eller mycket hård konkurrens sinsemellan. (s 87) Det finns även en hel uppsjö studier som visar på den positiva effekt det får när lärare ges möjligheten ”att systematiskt och under en längre tid, arbeta med formativ bedömning” skriver Lundahl, Roman, Riis och ger exempel som ”Black et al. 2003; Wiliam et al. 2004; Wiliam & Leahy 2009” (2010, s 23).
Om vi således låter dessa tre utsagor exemplifiera vad lärares syn på betyg är (en drastisk förenkling som endast kan ses som ett exempel) blir slutsatsen att lärare vill införa betyg från årskurs 6 men att frågan ska utredas mer innan det kan vara aktuellt. Dessutom oroas de över konkurrensen mellan eleverna och huruvida de skulle tvingas bli mer summativa i sina bedömningar på bekostnad av de mer utvecklande formativa bedömningarna. Det ger således för handen att Lärare A) förhåller sig kritiska till betyg som 1) Diagnosfunktion, 2) Motivationsfunktion.
Det argument för införandet av betyg som allt oftare framförs, nämligen att tidiga betyg ger föräldrarna tydlig information om sitt barns studieresultat framstår dock som förvånansvärt outforskat. Det finns dock anledning att misstänka en viss skepsis ifrån föräldrahåll. Exempelvis skriver Anna Laestadius Larsson en intressant text i vilken hon ur ett föräldraperspektiv varnar för ”betygskramare” på Svenska Dagbladets hemsida. I sin text framhåller hon vikten av att förhålla sig ideologiskt tillbakadragen i en fråga som denna och istället sätta skolans och framförallt elevens bästa i första rummet. (http://www.svd.se/nyheter/inrikes/varning-for- betygskramare_5547855.svd).
Som jag visat ovan är de delar av betyg som är minst utredda Informationsdelen och
Föräldragruppen. Därför kommer jag genomföra min studie i syfte att undersöka hur Föräldrar
9
ser betyg och framför allt hur de ser på informationsvärdet hos dem. Men först ska jag visa hur betygsläget ser ut, dels ur ett svenskt historiskt perspektiv och sen i jämförelse med andra länder idag.
2.1 Betygshistorik
Vilka årskurser skolan ger betyg i har varierat igenom historien. Nedan återfinns en tabell som visar hur utvecklingen har sett ut i Sverige:
Tabell. 1 Betygshistorik i Sverige.
Årskurs
1 2 3 4 5 6 7 8 9
Före 1962
Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt
1962 Vt Vt Vt Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt Ht Vt
1968 Vt Vt Vt Ht Vt Ht Vt
1980 Ht Vt Ht Vt
(Lundahl 2009, s 69)
Sverige har alltså historiskt sett gått mot en utveckling som leder till att de första betygen ges högre och högre upp i åldrarna. När detta mönster nu är väg att brytas finner jag det relevant att fråga sig varför.
Om vi tittar på hur läget ser ut i resten av Europa kan konstatera ”att Sverige går emot en allmän europeisk trend att senarelägga betygsättningen, som i många fall grundas på de internationella forskningsrön” (Lundahl, Román och Riis, 2010, s 8). Det är även värt att tillägga att Danmark och Norge också sätter betyg först i årkurs 8 och att det i Finland är valbart fram till årkurs 8 (Lundahl, Román och Riis, 2010, s 23). Ur ett nordiskt perspektiv sätter vi alltså inte betyg sent.
Utifrån ett europeiskt perspektiv sätter vi visserligen betyg något senare än genomsnittet men då får man inte glömma att flera av de andra europeiska länderna inte har en sammanhållen grundskola som i Sverige utan att det sker en tidigare differentiering vilket skapar ett tidigare behov för betyg (eller andra sorteringsincitament). (Lundahl, Román och Riis, 2010, s 10-12).
Trenden bland europeiska länder är dock snarare att senarelägga betygen än tvärtom vilket verkar bli fallet i Sverige.
10
Men vad är det då som gör betygen unika som informationskanal från skolan? Varför är det sådant fokus kring dem och införandet av dem? För det behövs teorier om kommunikation.
11
3 Teori
Min undersökning kommer fokusera på den kommunikativa delen av betygen. Vad ger betyg egentligen för information om elevens utveckling? Och vad är det som gör att föräldrar vill ha viss typ av information, dvs. vad ger informationen legitimitet? Något förenklat kan man säga att det finns två olika sätt att förmedla dylik information. Det första är genom långsamt språk och det andra är genom snabbt språk. Det som utmärker dem är följande:
Långsamt språk – Valida (läroplansnära), fylliga beskrivningar, didaktiskt orienterade, kontextberoende. Används primärt för att påverka och utveckla den följande undervisningen, s.k formativa bedömningar.
Snabbt språk – Reliabla (mätsäkra), psykometriskt orienterade, objektiva, statistiska. Används primärt till att kontrollera resultat av den genomförda undervisningen, s.k summativa bedömningar.
(Lundahl 2009, s 200)
Betyg är ett utmärkt exempel på snabbt språk. Vi kan alltså förvänta oss att den information vi får ut av dem kommer vara reliabel, objektiv och statistisk. Vi måste också fråga oss om den information vi får är valid, fyllig och didaktiskt orienterad. En förklaring till att många uppskattar
”det snabba språket”, eller statistisk information, i Sverige ligger i vår historia. Om statistikens framväxt i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet har Karin Johanisson (professor i idé- och lärdomshistoria på Uppsala universitet) skrivit. I sin bok Det mätbara samhället (1988) redogör hon för en hel del intressanta tankegånger rörande synen på statistik, speciellt i Sverige. Hon skriver om statistiken att: ”Den förutsatte därmed en bestämd samhällssyn och en bestämd människosyn. På samma sätt som samhället upplöstes i sina materiella beståndsdelar [...]
upplöstes människorna till atomer utan röst och ansikte. Konsekvenserna var stora. En statistisk behandling av människan gjorde henne utbytbar. Den gjorde det möjligt att reducera henne ända ner till den punkt där människovärde sammanföll med arbetsvärde eller med rent kapitalvärde.”
(Johannisson, 1988, s 7). Hon skriver vidare att om statistikens prestige att ”den tycktes förutsätta ett objektivt, värdeneutralt förhållningssätt till verkligen.” (Johannisson, 1988, s 9) något som hon menar måste ses som en försköning. Vad gäller Sverige specifikt skriver hon att vi här har haft en ännu större tilltro till siffror och symboler än i resten av Europa. (Johannisson, 1988, s 96, s 123).
En annan potentiell orsak till att betyg har ett så pass utbrett stöd hos beslutsfattare idag är vana och tradition. Skolöverstyrelsen skriver exempelvis att ”Det är möjligt att många elever vill ha kvar betygen på grund av vana och tradition, bristande erfarenhet av andra alternativ eller inflytande från omgivningen.” (Skolöverstyrelsen, 1971, s 24-25).
12
Johannisson skriver att ”[s]tatistikens prestige är hög” och den tycks andas ett ”objektivt, värdeneutralt förhållningssätt till verkligheten.” (1988, s 8-9). Det här gör således att vi människor har en tendens att föredra statiskiska uppgifter när vi vill vara säkra på att få reda på hur det
”verkligen” ligger till. Om det stämmer som Johannisson skriver skulle vi kunna förvänta oss att föräldrarna i min undersökning kommer att vilja ha statistiska uppgifter om deras barns skolgång, i tron om att den kommer att ge dem objektiv och värdeneutral information. Som jag tidigare slagit fast (under rubriken kommunikation) är betyg exempel på just sådan statistisk kommunikation som Lundahl, 2009, beskrivit som snabbt språk. Det skulle då leda till att vi kan förvänta oss att föräldrarna vill ha betyg på deras barn. Detta trots att exempelvis Johannisson själv skriver att den objektivitet och värdeneutralitet som vi förväntar oss av statistik till stor del är falsk. Bland annat skriver hon att dessa statiska metoder som reducerande, den gör verkligheten färg- och doftlös. (1988, s 8, s 183). Ett sådant reducerat sätt att beskriva barnens utveckling stämmer inte överens med hur färgrik och mångfasetterad det verkligen ser ut.
Det finns fler anledningar till att vi kan förvänta oss att just våra föräldrar är positivt inställda till statistik som informationskälla (betyg). Johannisson slår nämligen fast att även om statistikens prestige generellt sett är hög, i alla fall i hela Europa, finns det anledning att förutsätta att den är extra hög just i Sverige (1988, s 96, s 123). Även Lundahl & Waldow har i en artikel
”Standardisation and ’quick languages’: the shape-shifting of standardised measurement of pupil achievement in Sweden and Germany” belyst Sveriges utveckling som mer statistiktillvänt och anammande av snabbt språk i skolan än Tyskland (2009 s 365, 382). Sett mot den bakgrunden där Sverige kan ses som ett land ännu större tilltro till statistik än andra länder i Europa blir det än mer troligt att förvänta sig att föräldrarna vill införa betyg tidigare. Då vi i Sverige har vant oss vid att statistik och siffror byggt såväl vår välfärdsstat (Jfr, Johannisson, 1988s 123) och varit en stor del av framväxandet av den moderna skolan (Lundahl & Waldow, s 370, s 375) har vi vaggats in i tron om att statistiken är det mest tillförlitliga att mäta prestationer och förmedla information. Att tradition skulle vara en orsak till varför förespråkandet av betyg fortfarande är utbrett har även skolöverstyrelsen tagit upp. De skriver att ”[d]et är möjligt att många elever vill ha kvar betygen på grund av vana och tradition, bristande erfarenhet av andra alternativ eller inflytande från omgivningen.” (Skolöverstyrelsen, 1971, s 24-25) Ett liknande resonemang tror jag skulle vara applicerbart på föräldrarna. Många av dem hade själva betyg när de gick i tidiga åren av grundskolan och eftersom de inte upplevt konsekvenserna av något alternativt system finns det anledning att misstänka att de är positivt inställda till att återinföra betygen i lägre åldrar för att på så vis få en skola som är mer lik den de är vana vid. Även Lundahl (2009), är inne på att statistik och siffror har utbredd kulturell legitimitet hos oss och därför kan vinna legitimitet framför ett långsammare och mer didaktiskt sätt att kommunicera.
13
Dessutom ligger ett snabbare språk i tiden. Exempelvis skriver Lundahl att allt snabbare språk är på frammarsch (2009, s 208). Det är även ett tids- och pengabesparande sätt att kommunicera (Lundahl & Waldow, s 382) vilket gör det än mer attraktivt för beslutfattare, föräldrar med tidsbrist och andra människor som vill spara tid och pengar.
Det är några av anledningarna till att ett snabbt språk kan vara tilltalande och att vi kan förvänta oss att många föräldrar kommer efterfråga det. Betyg ger på ett snabbt och enkelt vis en skenbart säker bild över hur det går för barnen i skolan. En annan tänkbar orsak till att vi kan förvänta oss att föräldrar kommer vilja statistisk information om deras barns skolgång är att de helt enkelt vill ha så mycket information som möjligt. Eftersom de redan nu får en del information förmedlad via ett långsamt språk, exempelvis genom utvecklingssamtal, kan det tänkas att de vill addera ännu ett perspektiv på deras barns utveckling. Nämligen det snabba språket. Inte nödvändigtvis för att det ger bättre eller mer pedagogisk information om elevens utveckling, det finns snarare mycket som tyder på att det är tvärtom. (jfr Lundahl, Roman & Riis, 2010, s 17-19; Gärdenfors 2010, s 177-179). Utan snarare för att tron på att mer information oavsett form (eller allra helst statistisk) per definition leder bättre utveckling för deras barn även om forskningen visar att det inte stämmer i praktiken. Det blir alltså frågan om att föräldrarna helst skulle vilja ha både hängslen och svångrem oavsett behovet att ha både och. Om detta refererar Lundahl, Roman &
Riis till en studie gjord av Kluger och DeNisis (1996) och skriver: ”även om det inte går att bevisa att all feedback ger önskade effekter på lärandet så är feedback något attraktivt för de allra flesta människor. Feedback tycks sålunda tillfredsställa vissa psykologiska behov oavsett om den är positiv eller negativ och oavsett dess konsekvenser. Det är med andra ord begripligt att många vill tro att exempelvis betyg och nationella prov är bra för lärandet, när det egentligen kanske är en mer existentiell bekräftelse, eller ångest av att inte veta som behöver lindras.” (Lundahl, Roman &
Riis, 2010, s 22). I en tid där många föräldrar beskrivs som curlingföräldrar, vilket definieras ett föräldrarbeteende där: ”barnens väg blir sopad och slät och hålls fri från alla hinder, allting är bra och de små ska inte behöva tänka på annat än att, under bästa möjliga förhållanden, vara barn”
(Hougaard, 2004, s 61), kan det tänkas att föräldrarnas ångest över att inte veta allt om sina barn och deras skolgång är stor. Det i sin tur skulle kunna leda till att deras behov av att vilja veta allt om sina barns skolgång och ha full kontroll över sina barn förhållanden för att på så vis kunna sopa bort alla tänkbara problem är så stor att den kan vara kontraproduktiv vad gäller deras barns utveckling. Det finns alltså grund att misstänka att föräldrarna är så måna om att få all tänkbar information om deras barns skolgång att de glömmer bort att insamlandet av en sådan information och presentationen av den kanske är hämmande för barnet och på så vis gör de dem en björntjänst. Exempelvis refererar Lundahl till Wiliam (2007) när han menar att ett snabbt språk ger en opedagogisk utvekling (2009, s 208). Vilket i så fall leder till att föräldrarnas potentiella efterfrågan av tidigare betyg sker på ett sätt som hämmar den pedagogiska utvecklingen i skolan.
14
Det jag förväntar mig föräldrarnas svar enligt ovanstående resonemang är alltså följande.
Eftersom statistiken har hög prestige som sanningsbärare av information i Europa i allmänhet och Sverige i synnerhet (Johannisson, 1988; Lundahl & Waldow, 2009) kan det även tänkas gälla föräldrarna som besvarar min enkät. Betyg är den form av statistisk information som använt traditionellt i Sverige och kan därför förväntas vara efterfrågad just av traditionella skäl (Skolöverstyrelsen, 1971, s 24-25). Tradition, vana och statistik kan bidra till att betyg har en legitimitet bortom hur de egentligen tjänar sina uttalade syften. De allra flesta människor verkar vilja ha feedback oavsett om det gynnar dem eller inte för att lindra sin ångest över att inte veta.
(jfr Lundahl, Roman & Riis, 2010, s 17-19; Gärdenfors 2010, s 177-179, Kluger & DeNisis, 1996).
Föräldrar av idag verkar vara väldigt måna om att sopa banan för sina barn och kan således förväntas vilja ha allt tänkbar information för att veta vilka hinder som ska sopas bort.
(Hougaard, 2004). Alltså är det tänkbart att de även vill ha snabb information (i det här fallet betyg) oavsett om den i sig är positiv eller negativ i förhållande till deras barns utveckling. För att ta reda på det har jag valt att använda mig av enkäter där jag frågar föräldrarna hur deras syn på information och betyg ser ut.
15
4 Metod
Eftersom vi enligt ovanstående teorier kan tänka oss att det finns föräldrar som vill ha tidigare betyg för att få snabb information tycker jag att det vore intressant att kvantitativt undersöka om det stämmer. Om det stämmer vore det även att intressant att se hur stor del av föräldrarna som vill det och hur stor del det är som inte vill det. Jag vill alltså undersöka om mina teorier stämmer överens med hur föräldrarna verkligen resonerar.
Därav kommer min uppsats främst att grunda sig i en empirisk undersökning som jag genomför utifrån det syfte och de frågeställningar jag beskrivit ovan. Förutom undersökningen kommer resultaten diskuteras och tolkas utifrån en begreppsapparat som finns återgiven under rubrikerna Teori.
Den empiriska undersökningen är en enkätstudie som jag genomfört under hösten. Den är utskickad till sammanlagt 273 föräldrar. Av dessa föräldrar har 65 stycken barn som går i årskurs 5 och 208 har barn som går i årskurs 9. De är i sin tur uppdelade på två skolor, från och med nu kommer de benämnas ”Skola 1” och ”Skola 2”. Fördelningen mellan dem ser ut såhär: 24 föräldrar i åk 5 och 104 i åk 9 på ”Skola 1”, och 41 i åk 5 och 104 i åk 9 på ”Skola 2. Grafisk ser fördelningen ut såhär:
Tabell 2. Enkätfördelning (antal).
Elever i årskurs 5 Antal
Elever i årskurs 9 Antal
Båda årskurserna Antal
Skola 1 24 104 128
Skola 2 41 104 145
Båda skolorna
65 208 273
Anledningen till att jag valt att skicka ut enkäten till föräldrar på två olika skolor är för att se om det finns någon skillnad mellan dessa. Om det skulle visa sig vara fallet skulle det vara intressant att undersöka vad det kan bero på. Om det å andra sidan skulle visa sig att det inte finns några utmärkande skillnader mellan skolorna skulle det göra min studie mer generaliserbar. Om det ser ungefär likadant ut på två skolor finns det större anledning att anta att det skulle vara en generell bild än om man bara undersöker en skola. För att få fram just de skolor jag valt att arbeta med
16
har jag i kontakt med den aktuella kommunen tillsammans letat upp två skolor som dels är tillräckligt stora för att kunna ge ett brett resultat men också att de att något sånär jämnstora.
Att fördelningen mellan årskurserna är ojämn beror på att skolorna jag valt hade fler elever i årskurs 9 än i årskurs 5. Eftersom jag vill undvika att göra fler urval än nödvändigt skickade jag enkäten till alla elevers föräldrar i de berörda årskurserna. Därav är det fler föräldrar till barn i årskurs 9 som fått enkäten än årskurs 5-föräldrar.
Jag har också valt att gå ut till föräldrar med barn ur två olika åldersgrupper. Det har jag gjort för att se om det finns någon utveckling i föräldrarnas synpunkter. Även här rör det sig alltså om att reda ut om det finns några skillnader mellan grupperna. Ändras synen på information från skolan i och med att man fått betyg eller ser det likadant ut? Att det blev just årskurs 5-föräldrar och årskurs 9-föräldrar som jag att undersöka kan sägas ha främst två anledningar. För det första vill jag ha två grupper på varsin sida om det potentiellt nya betygssteget i årkurs 6. För det andra ville jag ha föräldragrupper som är någorlunda insatta i frågan. Det tror jag att föräldrar till barn i årskurs 5 är eftersom deras barn kan bli de första som faktiskt får betyg från årskurs 6 och därför finns det skäl att tro att de har tänkt igenom huruvida de tycker att det är bra eller dåligt.
Föräldrar till barn i årskurs 9 borde även de kunna ge bra svar. De har fått betyg från skolan under två år, därav är informationsfrågan från skolan aktuell för dem och de vet om de är nöjda med hur det sett för deras barn.
I stort sett är det samma enkät som gått ut till de båda föräldragrupperna. Frågornas tempus är dock ändrat så att när föräldrarna till barn i årskurs 5 får en fråga om du skulle vilja ha betyg från årskurs 6 så får föräldrarna till barn i årskurs 9 istället frågan om de skulle velat att deras barn fick det. Enkäten för föräldrar till barn i årskurs 5 finns återgiven som bilaga 1 medan enkäten med frågor till föräldrar med barn i årskurs 9 hittas som bilaga 2.
Enkäten har skickats ut till alla föräldrar två gånger. Enkäten har skickats per brev och brevet innehöll förutom själva enkäten och ett introduktionsbrev även ett frankerat svarskuvert i vilket föräldrarna ombads returnera sin ifyllda enkät. Det fanns även möjlighet att besvara enkäten via Internet, i introduktionsbrevet återfanns en webplatsadress på vilket en digital variant av enkäten fanns att fylla i.
Dock gjorde ett strul med adresslistan att 121 av dem fick fel enkät (de i årskurs 5 fick 9:ans enkät och vice versa). Detta åtgärdades och nya enkäter skickades ut vilket gör att även dessa har fått rätt enkät utskickade till sig två gånger. Vid en genomräkning av svarsinskicken visar det sig att svarsfrekvensen hos dem som först fått fel enkät och sen två korrekta är ungefär lika stor. Det talar för att strulet inte haft alltför stor inverkan på svarsfrekvensen men det är svårt att veta
17 säkert.
Från de 273 utskickade enkäterna fick jag 113 svar. 27 av dessa är från föräldrar till barn i årskurs 5 och 86 är från dem med barn i årskurs 9. Alltså ungefär lite hög svarsfrekvens bland föräldrarna till barn i årskurs 5 (42 %) och 9 (41 %). Även fördelningen mellan skolorna är jämn, 53 svarande från Skola 1 (41 %) och 60 från Skola 2 (41 %). Såhär ser det ut i tabellform:
Tabell 3. Svarfrekvens (antal, procent inom parentes).
4.1 Bortfallsanalys
Vad beträffar svarsfrekvensen kan följande sägas: 113 antal svarande eller 41 procent av de som fått möjlighet att besvara enkäten kan vid en första anblick tyckas vara en något låg siffra. Då ska man dock komma ihåg att det vid den här typen av undersökningar inte hör till vanligheterna att man får en svarsfrekvens på över 60 procent (Esaiasson, Gilljam, Oscarsson & Wängnerud, 2002, s 65). Det i kombination med att enkäten gått ut till föräldrar i december då många av dem med stor sannolikhet upplever sig ha lite tid över till annat än luciatåg, avslutningar och allmänt julstök gör att jag tycker att svarfrekvensen ändå måste sägas vara rimlig för en studentuppsats om än kanske något i underkant. Detta trots att jag även gick ut med dubbla påminnelser via brev. Det blir dock problematiskt att dra alltför generaliserande slutsatser utifrån min studie. Istället tycker jag att resultaten i större utbredning bör ses som tendenser på vart åt föräldragruppens åsikter lutar. Dessutom bör tilläggas att 14 av de enkäter som gick ut kom till adresser som var felaktiga och därmed aldrig nådde sin tänkta respondent och därmed får läggas till det naturliga bortfallet.
Bortfallet var jämt fördelat över såväl åldergrupper som på de både skolorna vilket borde peka på att det är den allmänna tendensen att inte vilja medverka i enkätundersökningar snarare att en viss grupp fallit bort som är orsaken till bortfallet.
Elever i årskurs 5 Elever i årskurs 9 Båda årskurserna
Skola 1 12 41 53 (41%)
Skola 2 15 45 60 (41%)
Båda skolorna 27 (42%) 86 (41%) 113 (41%)
18 4.2 Validitet
För att öka möjligheten för att diskutera uppsatsens validitet och därigenom också utröna huruvida resultaten är applicerbara i större sammanhang har jag ställt tre stycken kontrollfrågor till föräldrarna. Den första handlar om könet på respondenten och lyder: ”Vem/vilka besvarar enkäten?”, svarsalternativen är 1) ”Enkäten besvaras av båda målsmän”, 2) ”Av kvinnlig målsman” och 3) ”Av manlig målsman”. Den andra handlar om respondentens ålder och lyder:
”Vilket år är du/ni född?”. Den tredje handlar om utbildningsnivå och lyder: ”Vilken är din högsta utbildningsnivå (om båda vårdnadshavarna fyller i välj den med högst utbildning)?” Syftet med dessa frågor är att se om det råkar vara en överrepresentation kontra rikssnittet av någon av dessa svaranden och om det är så om den överrepresentationen verkar påverka resultatet i den ena eller andra riktningen. Anledningen till att jag valt just kategorierna ålder, kön och utbildningsnivå är att: 1) de flesta människor har en ganska god bild av vilket svarsgrupp de tillhör utifrån de här frågorna, 2) det finns tydlig statistik över riksgenomsnittet vilket gör att man enkelt kan hitta avvikningar från detsamma och 3) de är vanligt förekommande vid den här typen av undersökningar vilket borde göra att de inte är intuitivt avskräckande för de flesta respondenterna. Den här studien syftar alltså inte till att säga något i vare sig kön-, ålders-, eller utbildningsgradsfrågor.
4.3 Etiska aspekter
Enkäterna är anonyma såtillvida att respondenterna aldrig anger namn- eller personuppgifter i dem. De är däremot försedda med ett löpnummer som är kopplat till en namn- och adresslista som ja använder för att kontrollera vilka som svarat och vilka det är aktuellt att skicka påminnelser till. Löpnumret underlättar även mitt arbete med att skilja enkäterna åt när det kommer till skola och årskurs. Nyckeln till löpnummer och namn raderas av mig så fort jag fått svar från föräldern och således kan inga svar härledas tillbaka till personen som besvarat enkäten.
När uppsatsen publiceras är alla filer med namn- och adressuppgifter i raderade för att omöjliggöra att information om dem som medverkat i undersökningen kan kopplas till studien.
19
5 Resultat
När jag ska analysera mina resultat från enkätundersökningen och försöka svara på frågan om varför resultaten ser ut som de gör kommer jag att utgå från en tolkningsgrund jag redan till viss del berört. Jag ska alltså tolka föräldrarnas sätt att svara på frågorna utifrån vad, främst, Karin Johannisson säger om vår syn på statistik och sanningshalt och det som Christian Lundahl kallar Snabbt och Långsamt språk. Men även sätta svaren i relation till vad vi kan förvänta oss att föräldrar har för syn på snabbt språk och forskningen säger om det snabba språket i skolan.
Genom att sätta svaren i relation till dessa teorier vill jag ge ett större djup i studien. Att inte bara presentera enkätsvar och min personliga tolkning av dem utan bearbeta resultaten genom dessa redan befintlig forskning menar jag kommer ge mer intressanta slutsatser.
De resultat jag väljer att presentera är tänkta att ge en så heltäckande bild som möjligt av de svar jag fått in. De frågor jag har valt att ge lite större utrymme och redogöra för på ett mer detaljerat vis är de frågor ur vilka jag tycker mig har fått de mest intressanta svaren i relation till mitt syfte och mina frågeställningar. Ibland redogör jag för alla föräldrars sammanlagda svar medan jag där jag tycker att det finns intresse av det skiljer mellan dem med barn i årskurs 5 och 9.
Under rubriken resultat från enkätundersökning kommer jag återge resultaten så tolkningsfria som möjligt. I de fall jag känner ett behov av att kommentera något resultat kan det vara aktuellt att göra det men fokus ligger tydligt på att presentera svaren från enkäten. Däremot kommer jag att diskutera dessa resultat under rubriken diskussion rörande resultaten. I den diskussionen kommer jag reda ut varför jag anser de olika resultaten är intressanta och vilka jag anser vara mer eller mindre intressanta. Sedan kommer jag att analysera mina resultat utifrån den analysmodell jag ställt upp tidigare i uppsatsen. Jag kommer alltså att tolka och försöka förklara de svar jag fått in och komma med en analys om varför det kan tänkas se ut som det gör.
De svar jag fått på flervalfrågorna kommer redovisas i tabell- och/eller diagramform. Vad gäller de två öppna frågorna jag ställde kommer den som rör saknaden av information att bortses ifrån då endast 4 stycken besvarade den. Den andra frågan, som lyder ”Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?”, gav desto fler svar. Närmare bestämt 73 stycken. Dessa har jag valt att dela upp i två huvudkategorier, 1) de som är positivt inställda till betyg från årskurs 6 och 2) de som är negativt inställda till betyg från årskurs 6. Utifrån dessa kategorier har jag sedan sorterat in svaren enligt vissa nyckelord och på så vis skapat underkategorier. Utifrån dessa underkategorier har jag sedan plockat ut exempel som jag tycker är signifikativa för den grupp de representerar.
20 5.1 Resultat från enkätundersökning
De frågor jag försöker reda ut i den här uppsatsen är:
Vad vill föräldrar få för information ifrån skolan? Får de den information de vill ha?
Vill föräldrar ha betyg från årskurs 6? Om inte, när vill de ha det? Vad ser de för för- och nackdelar med ett sådant införande?
Vad kan det bero på att det ser ut så här?
För att besvara min frågeställning har jag i min enkät bett föräldrar svara på frågor som återspeglar min frågeställning. Jag kommer att redovisa de frågor som jag tycker gav ett intressant resultat för min uppsats utifrån en kronologi som motsvarar mina huvudfrågor. Fråga 3) kommer inte innefattas i enkätundersökningen utan besvaras snarare utifrån de teorier jag beskrivit tidigare.
21
5.1.1 Vad vill föräldrarna få för information från skolan?
För att få reda på huruvida föräldrarna upplever sig få den information de anser sig vilja ha ställde jag följande fråga: ”Vad är det du helst vill ha information om ifrån skolan?” korrekt har rangordnat svarsalternativen 1) Hur mitt barn ligger till jämfört med andra, 2) Hur mitt barn ligger till i förhållande till mål och betygskriterier, 3) Hur mitt barn utvecklas, 4) Vad mitt barn behöver jobba mer med och 5) Vad han/hon är duktig på genom att placera ut siffror bredvid dem. Det alternativ de funnit viktigast har fått en 1:a bredvid sig och i fallande skala har till slut det alternativ de funnit minst viktigt fått en 5:a bredvid sig. Fördelningen ser ut på följande vis (96 enkäter besvarade frågan):
Tabell 4. Vad föräldrarna helst vill ha information om (antal).
Vad är det du helst vill ha information om ifrån skolan?
Svarsalternativ 1) 2) 3) 4) 5)
Prioritet Antal
1 1 51 20 12 12
2 3 22 26 38 7
3 6 6 29 25 30
4 5 16 17 19 39
5 81 1 4 2 8
Den här tabellen visar alltså att flest enkäter satt Hur mitt barn ligger till i förhållande till betygskriterier som nummer 1 på listan över vad de vill ha information om med 51 1:a rankningar. Därefter följer Hur mitt barn utvecklas (20 st 1:or), följt av Vad mitt barn behöver jobba mer med och Vad han/hon är duktig på (12 st 1:or var och 38 respektive 7 st 2:or). Hur mitt barn ligger till jämfört med andra har endast 1 enkät satt som viktigast medan 81 har den som lägsta prioritet.
Jag ställde även en fråga i min enkät där jag ville ha reda på om föräldrarna tycker att betyg ger fullgod information om deras barns skolgång eller om de vill ha någon annan information. Jag formulerade frågan enligt följande: ”Vill du ha annan information om ditt barn från skolan än betyg?” med den efterföljande frågan för dem som svarat jakande ”6b. Om ja, vilka?”. Detta gjorde jag för att ta reda på vilka informationskanaler föräldrarna upplever som viktiga. På den första frågan finns svaralternativen Ja och Nej och på b-frågan får föräldrarna välja mellan (de får välja flera alternativ) Skriftliga omdömen, Individuella studieresultat, Muntliga omdömen och Utvecklingssamtal. Frågan är formulerad på samma sätt för årkurs 5 och 9, den enda skillnaden är att frågan ligger som fråga 2 på enkäten för årkurs 5. Nedan följer resultatet.
22
95%
5%
Vill du ha annan information om ditt barn från skolan än betyg?
Ja Nej
Fig. 1 (procent)
Föräldrarnas svar på om de vill ha annan information om sina barn än betyg.
Av de 108 enkäter som besvarat frågan vill 103 ha annan information än betyg barnets skolgång medan 5 tycker att det räcker med. Vilken information föräldrarna helst säger sig vilja ha visar nästa tabell.
Tabell 5. Vilken typ av information föräldrarna helst vill ha (antal och procent).
Om ja, vilka?
Antal Procent
Utvecklingssamtal 93 95 %
Skriftliga omdömen 58 56 %
Individuella studieresultat 44 42 %
Muntliga omdömen 41 39 %
Av de 103 som alltså säger sig vilja ha annan information om deras barns skolgång än betyg vill 56 % ha skriftliga omdömen, 42 % Individuella studieresultat, 39 % vill ha Muntliga omdömen och 90 % vill ha utvecklingssamtal i första hand. Svaren är rangordnade och det handlar alltså om i vilken prioritetsordning föräldrarna anser de olika informations vara viktiga.
Det förefaller alltså vara så att föräldrar även vill ha annan information än den de får ifrån betyg. I synnerhet genom utvecklingssamtal och skriftliga omdömen men även individuella studieresultat och muntliga omdömen tilltalar många. Från dessa forum vill föräldrarna ha information om hur deras 1) barns kunskaper i förhållande till betygskriterier och 2) hur det utvecklas. De vill även ha vetskap om 3) vad barnet behöver jobba mer med, och i viss mån 4) vad det är duktigt på.
Däremot är ett jämförande med andra barn mindre intressant. Då är det dags att ta reda på om föräldrarna upplever sig få tillräckligt med information från skolan som det ser ut nu.
23 83%
17%
Andelen Ja och Nej av dem som besvarat frågan korrekt
Ja Nej 5.1.2 Får de den information de vill ha?
Jag ställde frågan: ”Är du nöjd med den information du fått hittills från skolan om ditt barns prestationer och utveckling?” Den besvarades på ett sätt som vi kan se nedan i en tabell (Tabell 5) och ett diagram (Fig. 2)
Tabell 6. Föräldrarnas nöjdhet med den information de fått från skolan (antal och procent).
Är du nöjd med den information du fått hittills från skolan om ditt barns prestationer och utveckling?
Antal Procent
Ja 89 78,8 %
Nej 18 15,9 %
Inget svar
6 5,3 %
Fig. 2 (procent)
Andelen föräldrar som är nöjda med informationen det fått hittills.
Som vi ser tycker 83 % av dem som besvarat frågan sig vara nöjda med den information de fått från skolan hittills. Det finns ingen direkt skillnad vare sig mellan de olika årskullarna, skolorna eller i förhållande till utbildningsnivån i föräldrarnas sett att besvara denna fråga. En övervägande majoritet verkar alltså vara nöjd med den information de får från skolan redan innan införandet av tidiga betyg.
24
Nästa fråga är unik för de enkäter som gick ut till föräldrar med barn i årkurs 9 och lyder ”2. När ditt barn fick betyg för första gången, överenstämde de då med dina förväntningar?” Den här frågan ställer jag med anledning av att jag vill kontrollera huruvida föräldrarna redan innan barnen fick sina första betyg visste hur deras barn låg till eller om betygen gav en tydligare bild som ändrade deras uppfattning. Frågan följs sedan av en b-fråga där de som säger sig ha blivit överraskade av betygen tillfrågas om de om betygen var ”högre eller lägre än väntat?” Resultatet ser ut såhär:
Tabell 7. Elevens betyg kontra förväntningarna (antal och procent).
När ditt barn fick betyg för första gången, överenstämde de då med dina förväntningar?
Antal Procent
Ja 75 87,2 %
Nej 10 11,6 %
Inget svar
1 1,2 %
Tabell 8. Föräldrarnas förväntningar kontra de faktiska betygen (antal och procent).
Var de högre eller lägre än väntat?
Antal Procent
Högre än väntat 1 1,2 %
Lägre än väntat 9 10,5 %
Inget svar 76 88,4 %
Av de 86 tillfrågade sade sig alltså 87 % redan veta på vilken nivå deras barn låg innan de fick betyg i årskurs 8. Detta ska ställas emot de 12 % eller 10 stycken som sade sig bli överraskade av vilka betyg deras barn erhöll. Av dessa 10 fick 9 ett lägre betyg än förväntat medan 1 fick högre betyg än förväntat. På det hela taget följer svaren på dessa frågor mönstret även om jag jämför ur ett kön eller utbildningsperspektiv. Det kan således sägas vara en ganska bred majoritet som redan innan de fått betyg haft god vetskap om hur deras barn ligger till. De verkar med andra ord redan få bra information från skolan.
25
5.1.3 Vill föräldrar ha betyg ifrån årskurs 6? Om inte, när vill de ha det?
Jag ställde en rak fråga som på ett konkret sätt som möjligt åsyftar att ge en bild av huruvida de vill att deras barn ska få betyg från årskurs 6. Den lyder: ”1. Vill du att ditt barn ska få betyg ifrån årskurs 6?” för de föräldrar vars barn går i årskurs 5 och ”1. Skulle du velat att ditt barn fick betyg ifrån årskurs 6?” för de med barn i årskurs 9. Såhär ser svaren ut:
Tabell 9. Årskurs 5-föräldrarnas inställning till betyg från årskurs 6 (antal och procent).
Vill du att ditt barn ska få betyg ifrån årskurs 6?
Antal Procent
Ja 17 63 %
Nej 10 37 %
Tabell 10. Årskurs 9-föräldrarnas inställning till betyg ifrån årskurs 6 (antal och procent).
Skulle du velat att ditt barn ska få betyg ifrån årskurs 6?
Antal Procent
Ja 54 62,8 %
Nej 31 36 %
Inget svar 1 1,2 %
Tabell 11. Båda årskursernas föräldrars inställning till betyg från årskurs 6 (antal och procent).
Skulle du vilja/velat att ditt barn ska få betyg ifrån årskurs 6?
Antal Procent
Ja 71 62,8 %
Nej 41 36,3 %
Inget svar 1 0,9 %
Här kan vi utläsa att av de som besvarat enkäten vill 63 % att deras barn ska/skulle få betyg i årskurs 6. Siffran 63 % är gällande för såväl föräldrar till barn i årskurs 5 som 9. En jämförelse mellan utbildningsnivån hos de tillfrågade i relation till svaret på denna fråga ger resultatet att ser
26
ungefär likadant ut mellan de olika utbildningsnivåerna. Något högre andel jakande svar hos dem med grundskoleutbildning eller annan utbildning medan det hos dem med 2-årig högskoleutbildning det nekande svaret är i majoritet. De två stora grupperna; de med gymnasieutbildning och de med 3 år eller mer vid högskola/universitet följer mönstret, som visar att föräldrarna överlag är positivt inställda till betyg från och med årskurs 6. En liten avvikning finns dock, nämligen att män i större grad än kvinnor vill se betyg ifrån årskurs 6. Resultaten pekar alltså mot att en liten majoritet, oberoende av vilken av de skolorna barnen går i och vilken utbildningsgrad föräldrarna har, är positivt inställd till betyd ifrån årskurs 6.
Nästa fråga jag ställde är ”Från vilken årskurs skulle du vilja att barn får betyg?” Resultatet beskrivs nedan i diagramform där siffrorna står för årskurs 1, 2, 3 och så vidare medan y-axeln återger antal svaranden:
Fig. 3. (antal)
Föräldrarnas syn på när ifrån de vill ha betyg.
Vi ser att de allra flesta vill införa betyg från årskurs 6 tätt följt av årskurs 7. Efter de dominerande svaralternativen följer årskurs 3 samt avskaffa betyg i grundskolan. Jämför man svaren mellan föräldrar till barn i årskurs 5 och 9 med varandra framkommer inga större skillnader, samstämmigheten bekräftas snarare. Det är inte heller någon större åtskillnad i svaren i relation till utbildningsnivåerna respondenterna. Tendensen är densamma, de vill i allmänhet ha betyg från antingen årskurs 6 eller 7.
0 5 10 15 20 25 30 35 40 45
Från vilken årskurs skulle du vilja att barn får betyg?
27
5%
30%
15%
39%
8%
1% 2%
Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn presterar i skolan?
Instämmer helt Instämmer Tveksam
Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Saknas
5.1.4 Vad ser de för för- och nackdelar med ett sådant införande?
För att besvara den här frågeställningen har jag ställt några olika frågor. Först har jag gjort så att jag har ställt tre frågor som hänger ihop med varandra och som har för avsikt att undersöka vilken information föräldrarna upplever att de får/kommer att få genom betyg. Fråga 3, 4, 5 efterfrågar alla tre vad föräldrarna tycker/tror om informationsvärdet i betyg. Fråga 3 lyder:
”Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn presterar i skolan?”, Fråga 4 ”Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om vad ditt barn behöver bli bättre på i skolan?” och fråga 5 ”5. Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn utvecklas i skolan?”.
Svarsalternativen till dessa tre frågor är: Instämmer helt, Instämmer, Tveksam, Instämmer delvis, Instämmer inte alls och Vet inte. En sammanslagning mellan de båda årskullarna ger följande resultat:
Fig. 4 (procent)
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns prestationer.
28
2%
33%
25%
22%
15%
1% 2%
Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn utvecklas i skolan?
Instämmer helt Instämmer Tveksam
Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Missing 6%
30%
17%
29%
13%
3% 2%
Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om vad ditt barn behöver bli bättre på skolan?
Instämmer helt Instämmer Tveksam
Instämmer delvis Instämmer inte alls Vet inte
Saknas
Fig. 5 (procent)
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns utvecklingsområden.
Fig. 6 (procent)
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns utvecklingstakt.
Vi kan enligt dessa diagram se att svaren på dessa frågor i stora drag följer samma mönster, det finns dock vissa skillnader. 47 % Instämmer delvis eller inte alls i att ”betyg ger/kommer ge tillräcklig information om hur deras barn presterar i skolan”. Den siffran sjunker något till 42 % beträffande vad ”barnet behöver bli bättre på” och till huruvida betygen ger tillräcklig information
29
om hur ”barnet utvecklas” är den siffran nere på 37 %. I omvänd proportion ökar istället tveksamhetsgraden från 15 % över 17 % till 25 % medan andelen som Instämmer eller Instämmer helt ligger stabilt på 35-36 %. Enligt dessa data verkar det alltså vara så att föräldrar tror/tycker att betyg ger/kommer att ge bra information om barnets prestationer något mindre om vad det behöver bli bättre på och minst om hur barnets utvecklas.
En annan noterbar skillnad är den mellan föräldrar till barn i årskurs 5 och 9. Generellt ställer sig de med barn i årskurs 9 mer positiva till informationsvärdet hos betygen än de med barn i årskurs 5. I synnerhet i relation till hur barnet utvecklas. Där är föräldrarna med barn i årkurs mindre övertygade om informationsvärdet hos betygen än i de andra två frågorna. Detta medan det hos föräldrar till barn i årskurs 9 ser ut precis tvärtom, här är de minst tveksamma till betygens informationsvärde. Anmärkningsvärt är även att ingen av föräldrarna till barn i årskurs 5 instämmer helt i tron om att betyg ska ge dem tillräcklig information vare sig hur deras barn presterar, behöver bli bättre på eller utvecklas.
Den fråga som har nummer 10 på enkäten för föräldrar till barn i årskurs 5 och nummer 11 på den för dem med barn i 9:an är en öppen fråga som lyder: ”Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?” Jag har valt att skilja mellan dem som besvarat frågan med positiva svar och som besvarat den negativt. Jag börjar med att redovisa de positiva svaren som var 43 stycken.
Dessa har jag sedan delat upp i 5 underkategorier. Kategorierna är konstruerade utifrån några nyckelord som användes frekvent i enkäterna. I den första kategorin 1) har jag sorterat in dem innehåller vars svar fokuserar på Information. Den andra kategorin 2) innehåller dem vars svar fokuserar på Motivation (här har jag även tagit med dem som använt synonyma uttryck som: ”satsa på skolan”, ”fokus på skolarbetet”, ”ta ansvar för sina studier”). Kategori 3) innehåller dem som tagit upp både kategori 1) och 2) och heter följaktligen Information och Motivation. Kategori 4) kallar jag för Avdramatisering, här hamnar de svarar att det tillför bättre beredskap inför betygen i årskurs 8 eller att det ger en avdramatisering av betygen i årskurs 8. Den sista kategorin 5) är en form av uppsamlingskategori som innehåller de svar som inte passar in på någon av de fyra ovanstående kategorierna, den kallar jag för Övrigt. En sådan uppdelning ger det resultat som återfinns nedan i
30
Tabell 12. Vad föräldrarna tror att betygen kommer att tillföra för positivt (antal).
Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?
Positiva svar
1) Information 15
2) Motivation 13
3) Information och Motivation 4
4) Avdramatisering 6
5) Övrigt 5
Som vi ser ovan finns det två huvudämnen som föräldrarna tror att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra, nämligen Information och Motivation. Tillsammans med den tredje kategorin som förenar dessa är det 32 av de 43 positiva svar på denna fråga som uppger Information och/eller Motivation det viktigaste betygen kommer att tillföra. Värt att notera är att inom kategori 2) är det 13 stycken som uppger att det är information till dem som föräldrar de avser i sitt svar medan 2 lyfter informationen till eleven i sitt svar.
Kategori 5) innehåller främst svar som är för korta eller oprecisa för att lyfta upp nämnvärt (exempelvis ”Positivt”, ”Kunskap”). Vad gäller kategori 4) ser ett typiskt exempel ut såhär:
”Eleverna börjar vänja sig vid betygen inför högstadiet.”, ett annat ”Bättre beredskap f.
högstadiet”. Vad som utmärker kategori 3) är till skillnad från 4) och 5) att svaren är något och något mer utförliga. Ett exempel är följande: ”Barnet blir mer motiverat att läsa för att få bättre betyg. Lättare för föräldrarna att se hur det går för barnet i skolan.” Det mest utmärkande för svaren i kategori 3) är att svaren lyfter upp flera saker som betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra. Beträffande kategori 2), den näst vanligaste, kan sägas att svaren är varierande. Det finns exempel på både korta svar, som ”mer studiemotiverade elever” och ”Krav på resultat, ansvarstagande elev.” men det finns även långa svar som ”Mera fokus på skolarbetet från elevernas sida, jag tycker mig se en skärpning av arbetet när det blir tal om betyg.” Det finns de som är mer resonerande i sin ton som ”Att barnen själva i tid förstår att hänga med från början lönar. Då blir skoltiden lättare och man behöver inte vrålplugga i högstadiet gymnasiet” och de som är mer konkreta ”Mer skärpning i skolan. Vilket leder till mer kunskap”. Generellt för dem är dock att de tror att betyg kommer göra att eleverna jobbar hårdare.
Den största kategorin, 1), är en relativt homogen grupp. Förutom de två svarande som lyfter upp informationen till eleverna är de inom denna kategori samstämmiga i att betyg ifrån årskurs 6 kommer tillföra mer och/eller bättre information om deras barns skolgång. Exempel på korta svar från denna kategori är: ” Det blir mer svart på vitt var mitt barn ligger på nivåskalan”, ”Att
31
jag vet hur mitt barn ligger till.” Och på längre: ”Att man lättare vet om eleven behöver extra stöd i något ämne. Så eleven kan nå godkänt i 9:an. Viktigt eftersom man ska söka in till Gymnasiet.”,
”Ger eleven och föräldrar en vink (=bättre) om hur man ligger till. Utvecklingssamtal beror mer på hur man tolkar dessa (=föräldrar).”
De 30 som besvarat denna fråga genom att lyfta upp negativa konsekvenser har jag delat in i 4 kategorier: a), b) c) och d). Den första kategorin a) har jag valt att döpa till Stress/Press och den innehåller de svar som haft något av dessa ord som huvudbegrepp i sitt svar. Kategori b) innehåller dem som fokuserar på prestationsångest och konkurens utifrån ett negativt perspektiv, denna kategori kallar jag för Prestationsångest. Den tredje kategorin är inte direkt negativa i sitt sätt att besvara frågan däremot är de långt ifrån positiva heller, den innefattar dem som svarat att betyg ifrån årskurs 6 inte tillför någonting. Jag kallar denna kategori för Ingenting. Den sista kategorin kallar jag för Multikonsekvens och i den kategorin har jag sorterat in de svar som ser flera konsekvenser av betygsinförande ifrån årkurs 6. De har gemensamt att de är längre svar som inte tydligt fokuserar på en konsekvens utan på flera eller ur ett bredare perspektiv. Fördelningen mellan de negativa svaren återges nedan i Tabell 19.
Tabell 13. Vad föräldrarna tror att betygen kommer att tillföra för negativt (antal).
Vad tror du att betyg ifrån årkurs 6 kommer att tillföra?
Negativa svar
a) Stress/Press 18
b) Prestationsångest 5
c) Ingenting 3
d) Multikonsekvens 4
Som synes är kategori a) den i särklass största kategorin. Den har fler än representanter än de andra kategorierna tillsammans. Jämför vi med de som svarat positivt på denna fråga är Stress/Press fortfarande den största kategorin. Inom denna kategori finns det vissa skillnader de svarande emellan men de är alla överens om att införandet av betyg kommer leda till mer stress eller press på eleverna vilket i sin tur kommer leda till att de hämmas i sin utveckling/inlärningsprocess. Exempel på korta svar från denna kategori är: ”Mer stress för barnen”, ”Stress och högre press på eleverna”, ”Mer stressad skolsituation för många elever”. Ett längre svar ser ut såhär: ”Mer stress och press på barnen att prestera och vara ’duktiga’. Det blir mer tävlingsinriktat mellan eleverna om vem som bäst o.sv. Barnen klarar inte i den åldern att skilja på person och prestation, och det kan sänka självförtroendet för många om de inte lyckas få höga betyg.”
32
Vad gäller kategori b) skiljer den sig ifrån a) genom att svaren fokuserar mer på jämförandet elever emellan som hämmande. Exempelvis ”Ingenting Positivt. En ökad prestationsångest och mycket jämförande eleverna emellan- Energin läggs i värsta fall på att höja betyget istället för nöjet att få lära sig nya saker” eller ”Mer prestationskrav jämtemot hur de andra eleverna har.
Betyg är något man får när man slutfört en uppgift (grundskolan).”
Kategori c) är den mest homogena svarsgruppen. Svaren är korta och koncisa. ”Ingenting”,
”Ingeting” och ”Ingenting! Den informationen man får vid ett bra utvecklingssamtal räcker för att veta vilka förväntningar man kan ha inför högstadiet.”
Den sista kategorin, b), utmärker sig snarare genom att innefatta heterogena svar som är långa och resonerande. Två svar som jag tycker utmärker gruppen är dessa: ”Byråkrati. Svårigheter med om många i klassen är bra. Mindre tid för lärarna att lägga på att förklara bakomliggande faktorer i utvecklingsplaner o liknande – Tidskonkurrens.” och ”Det kommer medföra att barnet får en stämpel avseende sin kapacitet så att lärarna kan ha rangordningen fixat redan när de kommer till årskurs 7. Jag är helt emot betyg för barn innan tonåren. Jag anser att det inte hjälper dem att utvecklas, snarare tvärtom. De får veta att de är ’icke godkänd’ eller ett mvg-barn. Betyg inbjuder inte till utveckling, möjligen till tävling, anser jag. [...]”
