För att besvara den här frågeställningen har jag ställt några olika frågor. Först har jag gjort så att jag har ställt tre frågor som hänger ihop med varandra och som har för avsikt att undersöka vilken information föräldrarna upplever att de får/kommer att få genom betyg. Fråga 3, 4, 5 efterfrågar alla tre vad föräldrarna tycker/tror om informationsvärdet i betyg. Fråga 3 lyder:
”Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn presterar i skolan?”, Fråga 4 ”Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om vad ditt barn behöver bli bättre på i skolan?” och fråga 5 ”5. Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn utvecklas i skolan?”.
Svarsalternativen till dessa tre frågor är: Instämmer helt, Instämmer, Tveksam, Instämmer delvis, Instämmer inte alls och Vet inte. En sammanslagning mellan de båda årskullarna ger följande resultat:
Fig. 4 (procent)
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns prestationer.
28
Tycker/tror du att betygen ger/kommer att ge dig tillräcklig information om hur ditt barn utvecklas i skolan?
Instämmer helt
Tycker/tror du att betygen ger dig/kommer att ge dig tillräcklig information om vad ditt barn behöver bli bättre på skolan?
Instämmer helt
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns utvecklingsområden.
Fig. 6 (procent)
Föräldrarnas syn betyg som informationskälla sitt barns utvecklingstakt.
Vi kan enligt dessa diagram se att svaren på dessa frågor i stora drag följer samma mönster, det finns dock vissa skillnader. 47 % Instämmer delvis eller inte alls i att ”betyg ger/kommer ge tillräcklig information om hur deras barn presterar i skolan”. Den siffran sjunker något till 42 % beträffande vad ”barnet behöver bli bättre på” och till huruvida betygen ger tillräcklig information
29
om hur ”barnet utvecklas” är den siffran nere på 37 %. I omvänd proportion ökar istället tveksamhetsgraden från 15 % över 17 % till 25 % medan andelen som Instämmer eller Instämmer helt ligger stabilt på 35-36 %. Enligt dessa data verkar det alltså vara så att föräldrar tror/tycker att betyg ger/kommer att ge bra information om barnets prestationer något mindre om vad det behöver bli bättre på och minst om hur barnets utvecklas.
En annan noterbar skillnad är den mellan föräldrar till barn i årskurs 5 och 9. Generellt ställer sig de med barn i årskurs 9 mer positiva till informationsvärdet hos betygen än de med barn i årskurs 5. I synnerhet i relation till hur barnet utvecklas. Där är föräldrarna med barn i årkurs mindre övertygade om informationsvärdet hos betygen än i de andra två frågorna. Detta medan det hos föräldrar till barn i årskurs 9 ser ut precis tvärtom, här är de minst tveksamma till betygens informationsvärde. Anmärkningsvärt är även att ingen av föräldrarna till barn i årskurs 5 instämmer helt i tron om att betyg ska ge dem tillräcklig information vare sig hur deras barn presterar, behöver bli bättre på eller utvecklas.
Den fråga som har nummer 10 på enkäten för föräldrar till barn i årskurs 5 och nummer 11 på den för dem med barn i 9:an är en öppen fråga som lyder: ”Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?” Jag har valt att skilja mellan dem som besvarat frågan med positiva svar och som besvarat den negativt. Jag börjar med att redovisa de positiva svaren som var 43 stycken.
Dessa har jag sedan delat upp i 5 underkategorier. Kategorierna är konstruerade utifrån några nyckelord som användes frekvent i enkäterna. I den första kategorin 1) har jag sorterat in dem innehåller vars svar fokuserar på Information. Den andra kategorin 2) innehåller dem vars svar fokuserar på Motivation (här har jag även tagit med dem som använt synonyma uttryck som: ”satsa på skolan”, ”fokus på skolarbetet”, ”ta ansvar för sina studier”). Kategori 3) innehåller dem som tagit upp både kategori 1) och 2) och heter följaktligen Information och Motivation. Kategori 4) kallar jag för Avdramatisering, här hamnar de svarar att det tillför bättre beredskap inför betygen i årskurs 8 eller att det ger en avdramatisering av betygen i årskurs 8. Den sista kategorin 5) är en form av uppsamlingskategori som innehåller de svar som inte passar in på någon av de fyra ovanstående kategorierna, den kallar jag för Övrigt. En sådan uppdelning ger det resultat som återfinns nedan i
30
Tabell 12. Vad föräldrarna tror att betygen kommer att tillföra för positivt (antal).
Vad tror du att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra?
Positiva svar
1) Information 15
2) Motivation 13
3) Information och Motivation 4
4) Avdramatisering 6
5) Övrigt 5
Som vi ser ovan finns det två huvudämnen som föräldrarna tror att betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra, nämligen Information och Motivation. Tillsammans med den tredje kategorin som förenar dessa är det 32 av de 43 positiva svar på denna fråga som uppger Information och/eller Motivation det viktigaste betygen kommer att tillföra. Värt att notera är att inom kategori 2) är det 13 stycken som uppger att det är information till dem som föräldrar de avser i sitt svar medan 2 lyfter informationen till eleven i sitt svar.
Kategori 5) innehåller främst svar som är för korta eller oprecisa för att lyfta upp nämnvärt (exempelvis ”Positivt”, ”Kunskap”). Vad gäller kategori 4) ser ett typiskt exempel ut såhär:
”Eleverna börjar vänja sig vid betygen inför högstadiet.”, ett annat ”Bättre beredskap f.
högstadiet”. Vad som utmärker kategori 3) är till skillnad från 4) och 5) att svaren är något och något mer utförliga. Ett exempel är följande: ”Barnet blir mer motiverat att läsa för att få bättre betyg. Lättare för föräldrarna att se hur det går för barnet i skolan.” Det mest utmärkande för svaren i kategori 3) är att svaren lyfter upp flera saker som betyg ifrån årskurs 6 kommer att tillföra. Beträffande kategori 2), den näst vanligaste, kan sägas att svaren är varierande. Det finns exempel på både korta svar, som ”mer studiemotiverade elever” och ”Krav på resultat, ansvarstagande elev.” men det finns även långa svar som ”Mera fokus på skolarbetet från elevernas sida, jag tycker mig se en skärpning av arbetet när det blir tal om betyg.” Det finns de som är mer resonerande i sin ton som ”Att barnen själva i tid förstår att hänga med från början lönar. Då blir skoltiden lättare och man behöver inte vrålplugga i högstadiet gymnasiet” och de som är mer konkreta ”Mer skärpning i skolan. Vilket leder till mer kunskap”. Generellt för dem är dock att de tror att betyg kommer göra att eleverna jobbar hårdare.
Den största kategorin, 1), är en relativt homogen grupp. Förutom de två svarande som lyfter upp informationen till eleverna är de inom denna kategori samstämmiga i att betyg ifrån årskurs 6 kommer tillföra mer och/eller bättre information om deras barns skolgång. Exempel på korta svar från denna kategori är: ” Det blir mer svart på vitt var mitt barn ligger på nivåskalan”, ”Att
31
jag vet hur mitt barn ligger till.” Och på längre: ”Att man lättare vet om eleven behöver extra stöd i något ämne. Så eleven kan nå godkänt i 9:an. Viktigt eftersom man ska söka in till Gymnasiet.”,
”Ger eleven och föräldrar en vink (=bättre) om hur man ligger till. Utvecklingssamtal beror mer på hur man tolkar dessa (=föräldrar).”
De 30 som besvarat denna fråga genom att lyfta upp negativa konsekvenser har jag delat in i 4 kategorier: a), b) c) och d). Den första kategorin a) har jag valt att döpa till Stress/Press och den innehåller de svar som haft något av dessa ord som huvudbegrepp i sitt svar. Kategori b) innehåller dem som fokuserar på prestationsångest och konkurens utifrån ett negativt perspektiv, denna kategori kallar jag för Prestationsångest. Den tredje kategorin är inte direkt negativa i sitt sätt att besvara frågan däremot är de långt ifrån positiva heller, den innefattar dem som svarat att betyg ifrån årskurs 6 inte tillför någonting. Jag kallar denna kategori för Ingenting. Den sista kategorin kallar jag för Multikonsekvens och i den kategorin har jag sorterat in de svar som ser flera konsekvenser av betygsinförande ifrån årkurs 6. De har gemensamt att de är längre svar som inte tydligt fokuserar på en konsekvens utan på flera eller ur ett bredare perspektiv. Fördelningen mellan de negativa svaren återges nedan i Tabell 19.
Tabell 13. Vad föräldrarna tror att betygen kommer att tillföra för negativt (antal).
Vad tror du att betyg ifrån årkurs 6 kommer att tillföra?
Negativa svar
a) Stress/Press 18
b) Prestationsångest 5
c) Ingenting 3
d) Multikonsekvens 4
Som synes är kategori a) den i särklass största kategorin. Den har fler än representanter än de andra kategorierna tillsammans. Jämför vi med de som svarat positivt på denna fråga är Stress/Press fortfarande den största kategorin. Inom denna kategori finns det vissa skillnader de svarande emellan men de är alla överens om att införandet av betyg kommer leda till mer stress eller press på eleverna vilket i sin tur kommer leda till att de hämmas i sin utveckling/inlärningsprocess. Exempel på korta svar från denna kategori är: ”Mer stress för barnen”, ”Stress och högre press på eleverna”, ”Mer stressad skolsituation för många elever”. Ett längre svar ser ut såhär: ”Mer stress och press på barnen att prestera och vara ’duktiga’. Det blir mer tävlingsinriktat mellan eleverna om vem som bäst o.sv. Barnen klarar inte i den åldern att skilja på person och prestation, och det kan sänka självförtroendet för många om de inte lyckas få höga betyg.”
32
Vad gäller kategori b) skiljer den sig ifrån a) genom att svaren fokuserar mer på jämförandet elever emellan som hämmande. Exempelvis ”Ingenting Positivt. En ökad prestationsångest och mycket jämförande eleverna emellan- Energin läggs i värsta fall på att höja betyget istället för nöjet att få lära sig nya saker” eller ”Mer prestationskrav jämtemot hur de andra eleverna har.
Betyg är något man får när man slutfört en uppgift (grundskolan).”
Kategori c) är den mest homogena svarsgruppen. Svaren är korta och koncisa. ”Ingenting”,
”Ingeting” och ”Ingenting! Den informationen man får vid ett bra utvecklingssamtal räcker för att veta vilka förväntningar man kan ha inför högstadiet.”
Den sista kategorin, b), utmärker sig snarare genom att innefatta heterogena svar som är långa och resonerande. Två svar som jag tycker utmärker gruppen är dessa: ”Byråkrati. Svårigheter med om många i klassen är bra. Mindre tid för lärarna att lägga på att förklara bakomliggande faktorer i utvecklingsplaner o liknande – Tidskonkurrens.” och ”Det kommer medföra att barnet får en stämpel avseende sin kapacitet så att lärarna kan ha rangordningen fixat redan när de kommer till årskurs 7. Jag är helt emot betyg för barn innan tonåren. Jag anser att det inte hjälper dem att utvecklas, snarare tvärtom. De får veta att de är ’icke godkänd’ eller ett mvg-barn. Betyg inbjuder inte till utveckling, möjligen till tävling, anser jag. [...]”
33