Syftet med denna studie var att undersöka om det fanns något samband mellan klass och självskattat hälsotillstånd. Vi ville även studera eventuella skillnader i relation till antal sociala kontakter för att undersöka om det påverkade klasskillnader i hälsa. Nedan diskuteras de relevanta resultaten följt av en metoddiskussion.
Resultatet från tabell 2 i modell 1, som undersökte sambandet mellan klass och självskattad hälsa, visade att det fanns en signifikant skillnad vilket går i linje med Kjellssons (2013) resultat som pekade på en uppmätt social gradient i hälsa mellan olika klasser. Vidare visade resultatet även en uppmätt skillnad angående hur de olika klasserna skattar sin hälsa. I likhet med Fritzells (2012) studie där okvalificerade arbetare skattar sin hälsa sämre, speglar även vårt resultat detsamma. Klassen som skattat sin hälsa som bättre, i jämförelse med okvalificerade arbetare, är högre- och mellan tjänstemän vilket Nilsson (2009) och Holmberg
& Weibull (2005) även kommit fram till i sina studier. Vår första hypotes som löd; individer som tillhör tjänstemannaklassen tenderar att skatta sin hälsa som bättre jämfört med individer som tillhör arbetarklassen, finner vi stöd för i resultatet. Att högre- och mellan tjänstemän tenderar att skatta sin hälsa som gott i större utsträckning kan delvis förklaras genom tillgång till fler resurser vilket ökar möjligheterna att kunna påverka exempelvis hälsorelaterade val (Roos & Prättälä 2012). Valen kan därför främja hälsan i en positiv riktning som gör att dessa individer skattar sin hälsa som god i större utsträckning. Å andra sidan skulle Pörns handlingsteori (Elgan & Fridlund 2014) kunna fungera som en alternativ förklaringsmodell till varför individer tenderar att skatta sin hälsa på olika sätt utifrån de resurser och handlingsmöjligheter individen har.
Resultatet från tabell 2 i modell 2, som undersökte sambandet mellan antal sociala kontakter och hälsa, visade att fler antal vänner i jämförelse med inga vänner ökar sannolikheten att individen skattar sin hälsa som god. Resultatet finner stöd i studier genomförda av Rostila (2012) och Eriksson (2012) som visade att fler vänner leder till större sannolikhet att skatta sin hälsa som god. Hypotes två som löd; sociala kontakter påverkar individens självskattade hälsa positivt när individer har fler sociala kontakter, finner vi delvis stöd för i resultatet då fler vänner har en betydelse för den självskattade hälsan. Däremot visar resultatet att
vänner och fler. Hypotesen kan delvis styrkas då antal vänner visades ha en betydelse för hälsan, dock endast upp till 10 vänner. Hypotesen utgick från ett linjärt samband mellan antal vänner och hälsa men sambandet visade sig vara icke-linjärt. Rostila (2012) menar att relationer bör präglas av tillit för att ha en positiv inverkan på individens hälsa, bristfälliga relationer kan vara en förklaring till varför individen skattar sin hälsa som annat än god vilket kan vara fallet i denna studie när individen har fler än 10 vänner. Dock är detta inget vi kunnat mäta och kan därför inte dra några vidare slutsatser. En förklaring till varför individer som har upp till 10 vänner tenderar att skatta sin hälsa som god kan ha sin grund i det sociala stödet i relationerna, vilket bidrar till trygghet och säkerhet som främjar individens hälsa (Bartley 2004; Almquist & Låftman 2012). Dock kan stödet i relationerna vara svåra att mäta i den bemärkelsen att det kan ta uttryck i olika preferenser och den subjektiva uppfattningen gör att det skiljs åt mellan individer.
Vidare i modell två är sannolikheten större för högre- och mellan tjänstemän att skatta hälsan som god, i jämförelse med okvalificerade arbetare. En möjlig förklaring till detta presenteras av Andersson m fl. (2017) som menar att högre socioekonomiska positioner kan generera fler sociala kontakter och individer med god tillgång till kontakter tenderar att skatta sin hälsa som god i större utsträckning (Eriksson 2012). Vidare kan individer med fler kontakter enligt Bourdieus teori om det sociala kapitalet inneha större tillgång till resurser som är inbäddade i relationerna och utbyts sinsemellan, individens hälsa kan främjas av den anledningen (Lin 2001). Dock är tillgången till olika resurser ojämlikt fördelad mellan klasserna vilket kan förklara skillnaden i hälsa mellan de olika klasserna (Ziersch 2005).
I tredje modellen lades kontrollvariabeln kön till och resultatet visade att kvinnor skattar sin hälsa som sämre i jämförelse med män. Detta går i linje med Kjellssons (2014) resultat om att kvinnor i främst arbetarklassen skattar sin hälsa sämre än män.
I sista modellen exkluderades sedan 0 vänner för att närmare studera hur vänner påverkar individens hälsa. Då andra hypotesen utgick från att individen har minst en social kontakt ansågs det relevant att exkludera 0 vänner för att kunna testa hypotesen närmre. I modellen förblev endast 6–10 vänner signifikant jämfört med modell 2, detta kan indikera på den tydliga skillnaden mellan att ha minst en vän eller ingen vän alls. Därför är det av större betydelse att ha minst en vän däremot har 11 vänner eller fler ingen betydande roll. Studier har visat att en gradvis ökning av sociala kontakter har en positiv inverkan på individens hälsa
(Rostila 2012; Wilkinson 2006). Detta finner vi stöd för i studiens resultat dock endast för individer som angett upp till 10 vänner. Utifrån studiens frågeställning som lyder; har sociala kontakter en betydelse för klasskillnader i självskattad hälsa, kan det konstateras att sociala kontakter har betydelse för självskattade hälsan, men inte nödvändigtvis en betydelse för klasskillnader i hälsa.
6.1 Metoddiskussion
En typ av validitet är mätningsvaliditet som innebär att variablerna fångar upp det man avser att mäta, det vill säga om frågan speglar det man faktiskt vill mäta. Detta är viktigt eftersom undersökningens resultat blir mer tillförlitliga (Bryman 2011). I denna studie finns det risk att variabeln självskattat hälsotillstånd kan ha ett så kallat mätfel. Då frågan lyder “hur bedömer du ditt allmänna hälsotillstånd?” tror vi det finns tendenser att individer över- eller underskattar sin egna hälsa eftersom det bedöms utifrån de själva, således inte en objektiv uppfattning utan subjektiv. Eftersom variabeln har kodats om till dikotom kan detta ha påverkat studiens reliabilitet då individer felaktigt kan ha kategoriserats (Bryman 2011). Då vi slog ihop kategorin “något däremellan” med “dåligt” hamnar individer i gruppen “annat än gott” som varken skattat sin hälsa som “god” eller “dålig”. Trots detta har vi valt att utgå från den självskattade hälsan som en dikotom variabel och är något vi får ha i åtanke.
Social önskvärdhet kan också vara ett problem gällande den självskattade hälsan. Social önskvärdhet innebär att individer uppger ett svar de tror är rätt eller önskas av den som ställer frågan för att uppvisa sig i “sina bästa dagar” (Bryman 2011). Detta skulle alltså även kunna innebära att individer uppger fler vänner än de faktiskt har eller uppger bättre självskattad hälsa då det kan uppfattas vara socialt önskvärt.
Den externa validiteten berör frågan huruvida resultaten kan generaliseras till populationen.
Denna studiens data från LNU 2010 hade en svarsfrekvens på 60,9% och är riksrepresentativt.
Således är det externa bortfallet relativt litet vilket höjer den externa validiteten samt trovärdigheten (Bryman 2011). Det interna bortfallet är även litet och påverkar därför inte denna studiens externa validitet.
Kvalitén på relationerna kan vara en aspekt som har en positiv effekt på hälsan, Rostila (2012) anser att relationernas kvalité har en större betydelse än de antal kontakter en individ har.
Utifrån detta skulle kvalitén kunna ha en större betydande effekt på hälsan i jämförelse med antal vänner och detta kan vara en anledning till att vi delvis fick stöd för andra hypotesen.
Detta kan eventuellt förklara det relativt låga R2 värdet, det vill säga att andra faktorer kan förklara effekten på klass och hälsa bättre än vad sociala relationer kontrollerat för kön gör.
Slutligen kan förslag för framtida forskning inom ämnet beröra om antal vänner skiljer sig åt mellan de olika klasserna. En bredare förståelse kan då uppnås och kan studeras i relation till hälsa. Som vi tidigare nämnt har kvalitén på relationerna en betydande roll och det vore därför intressant att studera tillit och socialt stöd för att skapa en djupare förståelse kring hur detta påverkar klasskillnader i hälsa.